Efter ett relativt ”lugnt” 2002 (i alla fall ur trädgårdssynpunkt – vi var upptagna med att ta hand om vårt första barn) var det 2003 dags för ett nytt projekt. Tankarna på att skapa ett område med många träd i trädgården – Trädhörnet – gjorde att den dåvarande komposthörnen i västerläge låg i vägen och behövde flyttas. Bredvid det stora gamla bigarråträdet i österläge fanns ett jättebra, skuggigt, ställe.

Varför lägga en massa tid och energi på en komposthörna? Jo, för mig är det själva hjärtat i trädgården! Det är ju där som löv, fjolårsperennklipp, potatisblast och allt annat blir finfin jord, full med mask och annat småliv. Visst kör vi en del till tippen, men det är mest fröogräs, taggiga rosgrenar och annat. Det som förmultnar fint på ett år eller så stannar alltid i trädgården.

Vi hade som ni ser på fotot finfin grävhjälp av vår 1,5-åring som så klart var med oss i trädgården när vi fixade och byggde. 

Maken byggde en liknande konstruktion som han hade gjort vid vår uteplats år 2000.

Så här såg det ut när det var klart.

Inne i komposthörnan fanns det tre kompostfack på vardera en kubik, plats för jordsäckar, skottkärra med mera.

Dessutom fick matkomposten, en biokub polar, en ny bra plats.

Utanför planterade vi olika klematis som klängde upp på utsidan av staketspaljén.

Så här såg det ut efter ett par år.

Vi dolde med andra ord vår ”skräphörna” så effektivt att besökare vid första anblicken ofta trodde det var en skuggig uteplats! Att det dessutom gick att ställa en del växter bakom komposthörnan var ju en fiffig bonus.

Sedan var jag inte ensam om att gilla komposthörnan… Vår katt älskade att vara längst upp i en av kompostbingarna på våren och njuta av solen (så jag lade alltid torra ormbunkar och prydnadsgräs överst när jag klippte ner fjolårsvisset).
En älsklingsbild på honom! Visst ser man hur han njuter av solen?! 🙂

Och så här kan man också sträcka ut sig och ta det lugnt…