Området under det stora bigarråträdet och plommonträdet, troligtvis planterade när huset byggdes på 70-talet, gav oss problem redan från start år 2000 när vi hade köpt huset. Under träden växte gräset dåligt och våtarven bredde ut sig i sällskap med maskrosor och annat ogräs. Låga grenar gjorde det inte direkt enklare att klippa gräset.
Vi provade olika lösningar, bland annat la vi ut markduk och 5-7 cm stora stenar av röd granitkross under plommonträdet för att slippa gräset där. Det var också där barnens sandlåda stod, i den sköna skuggan.
Efter mycket om och men beslöt vi oss för att göra om hela området till ett Lundområde. Trädhörnet, anlagt 2004, artade sig fint och vi såg framför oss hur de två delarna skulle kunna bindas samman med en gång och delvis samma typ av växtlighet. Under den lätta skuggan från de gamla fruktträden skulle också alla växter i behov av halvskugga kunna trivas utmärkt.
Sagt och gjort, Lundområdet blev den första pusselbiten i det stora femåriga omgörningsprojektet i trädgården som jag berättade om HÄR.
Före. När vi köpte huset 2000 såg den här delen av trädgården ut så här. En förfallen veranda, massor av gräsmatta och två stora gamla fruktträd: plommonträdet närmast i bild och bigarråträdet precis bakom.
Efter. Så här såg det ut 2013 när lunden hade vuxit till sig några år. Den gamla verandan är riven och på dess plats finns det upphöjda odlingsbäddar. Till vänster syns poolen. Gräsmattan är borta och i stället slingrar sig grusgångar genom området. Längst bort i höger hörn, bakom en grön gardin av klematis, finns ett stort kompostområde (som du kan läsa mer om HÄR).
Sensommaren 2008 (när barn nummer tre var ett och ett halvt år gammalt) drog vi igång. Visa av erfarenheten att lägga igen områden med gräsmatta (ett hopplöst rensande åren framöver) provade vi denna gång en annan metod som det hade börjat pratas allt mer om. Hela området täcktes med dubbla lager dagstidningar, där andra lagrets tidningar lades över skarvarna på det första lagret. Över lade vi sedan cirka fem centimeter med ny fin matjord som vi hade beställt från ett företag.
I det tunna jordlagret sattes marktäckare. Lite större plantor vek vi undan tidningarna för, grävde en grop, och fällde sedan tillbaka tidningarna. Det fungerade utmärkt! De två följande åren var de ogräs som dök upp lätta att dra upp, rötterna gick ju bara ner till tidningslagret. Tredje året var det inte mycket kvar av tidningarna, men då hade ju ogräset som var under redan kvävts.
2008. Omgörningen har startat! Vi har lagt ut tidningar, jord ovanpå dem och planterat växter. Ännu har vi inte beskurit de lägsta grenarna på plommonträdet och gräsmattan är kvar i området.
2009. Genom Lundområdet går en smal gång av den röda granitkross vi redan hade. Här syns övergången mellan Lunden och Trädhörnet. Grushögen till höger i bild? Det är delar av poolbygget som syns! Mätpinnarna i gräsmattan indikerar var den nya grusgången ska gå.
Området fylldes de närmaste åren med en mängd lundväxter och blev frodigare för varje år. Fyra år efter anläggandet, 2013, såg Lunden ut så här:
Men sedan ändrades allt den dag för några år sedan då en plantskoleägare och trädkännare varnade mig för att plommonträd över 30 år lever på lånad tid och kan, om man har otur, dö från ett år till ett annat.
Det gjorde mig milt sagt nervös! För om plommonträdet (som vid det laget hade passerat 40 år) dog skulle mina skuggälskande små lundväxter hamna i stark södersol! Därför började jag flytten av växterna till den numera fina halvskuggan i Trädhörnet (som du kan läsa mer om HÄR).
Jag planterade också nya träd under plommonträdets krona som en dag ska få ta över. I dag växer där två mindre körsbärsträd och det självsådda mandelträdet. Tanken är att det gamla plommonträdet med tiden ska bli ett ”rosträd”. Ska bara hitta rätt klätterros också! Vi har ju redan en honungsros i bigarråträdet…
2020. I Lunden växer i dag nya, låga, körsbärsträd under det kraftigt beskurna plommonträdet. De har sällskap av kungsängsliljor, vivor och vårblommande buskar på våren, aklejor, anagrambräcka och riddarsporrar på sommaren och höstflox, höstanemoner och prydnadsgräs på hösten. Inte en ”lund” längre, men namnet har området fått behålla ändå.
Samma vinkel som ovan, fast på hösten.
Tidigare delar i serien om vår trädgård hittar du HÄR.
Länkar så klart till Trädgårdsfägring.
Kristinas oas 
Så vakkert og harmonisk det har blitt!
Tips til ”rosetreet”: ‘Valdemar’, ‘Apple Blossom’ eller ‘Guirlande’ 🙂
Ha en fin ny uke!
Tack så mycket för rostipsen!
Fin vecka till dig också. 🙂
Så härligt det är att se hur din (er) trädgård förvandlas för varje år som går och bara blir vackrare och vackrare. Men…det svåraste med att anlägga en hel trädgård är att för sitt inre se hur det kommer se ut när både trädgården och en själv börjar bli lite ålderstigna. Har det problemet nu. Alltså inte med trädgårdens utseende, utan med hur man ska orka att sköta den. Det är lite jobbigt…..så en del saker som jag trodde skulle vara för evigt har jag varit tvungen att helt enkelt ta bort. Trist, men så är det…..
KRAM/Susie
Förstår dig helt på den punkten! Jag är uppvuxen med morföräldrar som i 80+ åldern började lägga igen bit för bit av sin trädgård. Jag har en plan för vad som ska bort i vår och vad som ska vara kvar när den dagen kommer… Att jag planterar så många träd är för att de kommer jag att kunna ha kvar… Hoppas jag!
Kram Kristina
Ni har gjort det så fint. Tack för berättelsen. Det är så spännande att följa hur utvecklingen har gått till. Verkligen inspirerande!
Tack så mycket Sofia! Blir jätteglad att höra att du tycker det är inspirerande! 🙂 Hoppas du vill följa med på den fortsatta resan hur vår trädgård växte fram.
Så där ja, nu är det plus 30 här och vi har just kommit hem och jag sitter ”i källaren” och svalkar mig några timmar. Och vad passar då bättre än att läsa nästa kapitel i historien om er trädgård.
Alltid lika intressant. Det där med tidningar är ju ett väldigt bra knep. Har hört talas om det men du beskrev processen väldigt bra. Synd bara att det knappt finns några tidningar längre, nu läser man ju det mesta på datorn 🙂 Den där gamla verandas såg verkligen sliten, mörk och tråkig ut. Vilken skillnad det är mellan bild ett och två. Och det där med plommonträd. När vi flyttade hit hade vi ett plommonträd som levde några år innan det dog. När vi grävde upp det var det fullt med myror i jorden. Inte bara mycket myror utan verkligen fullt! Vi satte ett nytt på en annan plats för jag ville ha plommon men det dog den varma sommaren 2018. I varje fall så började det se dåligt ut och i år så fick vi gräva upp det också. Er lösning med ersättningsträd är ju väldigt bra. Jag minns det självsådda mandelträdet, fantastisk att det klarat sig så bra. Området har fått en spännande resa. Och även om det inte är en ”riktig” lund längre så är det ett vackert namn på en vacker plats där växter tar vid under de olika årstiderna.
Tack för detta kapitel. Nu ser jag fram mot nästa 🙂
Och … en trevlig helg!
Kram Anita
Ja, nu är det verkligen varmt igen! Skönt med sol så tomaterna mognar…
Det går lika bra med wellpapp som tidningar, och wellpapp brukar inte vara svårt att få tag på. Den gamla verandan gjordes om på olika sätt, men vi var liksom aldrig där, så till slut rev vi skiten.
Trist att ert plommonträd dog och att det nya inte tog sig. Här finns också träd som gått den vägen, men det är bara att köra på med något annat. Jag hoppas den lilla körsbärs- och mandellunden en dag ska bli riktigt fin. I höst ska jag såga bort ännu fler av de höga grenarna på stora plommonträdet. Vi behåller dem fyra meter höga så ”ser” man det inte när man går i trädgården. De grenar vi kortade in förra året har skjutit många nya vattenskott, varav jag ska behålla en del som får bilda en ny, lägre, krona.
Kram och tack detsamma!
Kristina
Det här är rena skolexemplet på hur det går att förändra en gräsmatta till något intressant och vackert om man bara har visioner. Suveräna bilder och bra beskrivning av arbetet. Så motiverande och inspirerande! Jag som har två områden jag dumglor på och tänker att ”jag borde nog”, ska banne mig ta tag i problemen så snart det är lite lägre temperatur ute. Hädanefter ska inte en enda DN slängas i pappersåtervinningen (jodå, vi har tidning men ställer av den under hela sommaren, så på måndag kommer den tillbaka).
Blir också inspirerad att såga betydligt mer av plommonträdet än jag först tänkt, det har blivit gigantiskt och jag har frys och skafferi fyllda av plommonkok även från tidigare år.
Tack Kristina för en välbehövlig spark där bak – jag ska in och jobba i stan idag, men sedan så!!!
Vad glad jag blir att du blir inspirerad, jag ser fram emot att följa din omgörning i trädgården! 🙂 Stora fruktträd är fina, men ibland kan man göra dem något mindre… 😉 Jag har tunnat ur våra plommonträd som är yngre också, så blir inte skuggan så djup och jag kan ha fler växter som trivs under.
Och räcker inte tidningarna Anni, så går det lika bra med wellpappskartonger. 🙂
Kram Kristina
Pingback: Stora upphöjda odlingsbäddar – historien om vår trädgård 9 | Kristinas oas
Pingback: Hur vi fixade en pool i vår gröna oas – historien om vår trädgård del 13 | Kristinas oas