Området under det stora bigarråträdet och plommonträdet, troligtvis planterade när huset byggdes på 70-talet, gav oss problem redan från start år 2000 när vi hade köpt huset. Under träden växte gräset dåligt och våtarven bredde ut sig i sällskap med maskrosor och annat ogräs. Låga grenar gjorde det inte direkt enklare att klippa gräset.

Vi provade olika lösningar, bland annat la vi ut markduk och 5-7 cm stora stenar av röd granitkross under plommonträdet för att slippa gräset där. Det var också där barnens sandlåda stod, i den sköna skuggan.

Efter mycket om och men beslöt vi oss för att göra om hela området till ett Lundområde. Trädhörnet, anlagt 2004, artade sig fint och vi såg framför oss hur de två delarna skulle kunna bindas samman med en gång och delvis samma typ av växtlighet. Under den lätta skuggan från de gamla fruktträden skulle också alla växter i behov av halvskugga kunna trivas utmärkt.

Sagt och gjort, Lundområdet blev den första pusselbiten i det stora femåriga omgörningsprojektet i trädgården som jag berättade om HÄR.

Före. När vi köpte huset 2000 såg den här delen av trädgården ut så här. En förfallen veranda, massor av gräsmatta och två stora gamla fruktträd: plommonträdet närmast i bild och bigarråträdet precis bakom.

Efter. Så här såg det ut 2013 när lunden hade vuxit till sig några år. Den gamla verandan är riven och på dess plats finns det upphöjda odlingsbäddar. Till vänster syns poolen. Gräsmattan är borta och i stället slingrar sig grusgångar genom området. Längst bort i höger hörn, bakom en grön gardin av klematis, finns ett stort kompostområde (som du kan läsa mer om HÄR).

Sensommaren 2008 (när barn nummer tre var ett och ett halvt år gammalt) drog vi igång. Visa av erfarenheten att lägga igen områden med gräsmatta (ett hopplöst rensande åren framöver) provade vi denna gång en annan metod som det hade börjat pratas allt mer om. Hela området täcktes med dubbla lager dagstidningar, där andra lagrets tidningar lades över skarvarna på det första lagret. Över lade vi sedan cirka fem centimeter med ny fin matjord som vi hade beställt från ett företag.

I det tunna jordlagret sattes marktäckare. Lite större plantor vek vi undan tidningarna för, grävde en grop, och fällde sedan tillbaka tidningarna. Det fungerade utmärkt! De två följande åren var de ogräs som dök upp lätta att dra upp, rötterna gick ju bara ner till tidningslagret. Tredje året var det inte mycket kvar av tidningarna, men då hade ju ogräset som var under redan kvävts.

2008. Omgörningen har startat! Vi har lagt ut tidningar, jord ovanpå dem och planterat växter. Ännu har vi inte beskurit de lägsta grenarna på plommonträdet och gräsmattan är kvar i området.

2009. Genom Lundområdet går en smal gång av den röda granitkross vi redan hade. Här syns övergången mellan Lunden och Trädhörnet. Grushögen till höger i bild? Det är delar av poolbygget som syns! Mätpinnarna i gräsmattan indikerar var den nya grusgången ska gå.

Området fylldes de närmaste åren med en mängd lundväxter och blev frodigare för varje år. Fyra år efter anläggandet, 2013, såg Lunden ut så här:

Men sedan ändrades allt den dag för några år sedan då en plantskoleägare och trädkännare varnade mig för att plommonträd över 30 år lever på lånad tid och kan, om man har otur, dö från ett år till ett annat.

Det gjorde mig milt sagt nervös! För om plommonträdet (som vid det laget hade passerat 40 år) dog skulle mina skuggälskande små lundväxter hamna i stark södersol! Därför började jag flytten av växterna till den numera fina halvskuggan i Trädhörnet (som du kan läsa mer om HÄR).

Jag planterade också nya träd under plommonträdets krona som en dag ska få ta över. I dag växer där två mindre körsbärsträd och det självsådda mandelträdet. Tanken är att det gamla plommonträdet med tiden ska bli ett ”rosträd”. Ska bara hitta rätt klätterros också! Vi har ju redan en honungsros i bigarråträdet…2020. I Lunden växer i dag nya, låga, körsbärsträd under det kraftigt beskurna plommonträdet. De har sällskap av kungsängsliljor, vivor och vårblommande buskar på våren, aklejor, anagrambräcka och riddarsporrar på sommaren och höstflox, höstanemoner och prydnadsgräs på hösten. Inte en ”lund” längre, men namnet har området fått behålla ändå.

Samma vinkel som ovan, fast på hösten.