Lundens tid – historien om vår trädgård del 8

Bild

Området under det stora bigarråträdet och plommonträdet, troligtvis planterade när huset byggdes på 70-talet, gav oss problem redan från start år 2000 när vi hade köpt huset. Under träden växte gräset dåligt och våtarven bredde ut sig i sällskap med maskrosor och annat ogräs. Låga grenar gjorde det inte direkt enklare att klippa gräset.

Vi provade olika lösningar, bland annat la vi ut markduk och 5-7 cm stora stenar av röd granitkross under plommonträdet för att slippa gräset där. Det var också där barnens sandlåda stod, i den sköna skuggan.

Efter mycket om och men beslöt vi oss för att göra om hela området till ett Lundområde. Trädhörnet, anlagt 2004, artade sig fint och vi såg framför oss hur de två delarna skulle kunna bindas samman med en gång och delvis samma typ av växtlighet. Under den lätta skuggan från de gamla fruktträden skulle också alla växter i behov av halvskugga kunna trivas utmärkt.

Sagt och gjort, Lundområdet blev den första pusselbiten i det stora femåriga omgörningsprojektet i trädgården som jag berättade om HÄR.

Före. När vi köpte huset 2000 såg den här delen av trädgården ut så här. En förfallen veranda, massor av gräsmatta och två stora gamla fruktträd: plommonträdet närmast i bild och bigarråträdet precis bakom.

Efter. Så här såg det ut 2013 när lunden hade vuxit till sig några år. Den gamla verandan är riven och på dess plats finns det upphöjda odlingsbäddar. Till vänster syns poolen. Gräsmattan är borta och i stället slingrar sig grusgångar genom området. Längst bort i höger hörn, bakom en grön gardin av klematis, finns ett stort kompostområde (som du kan läsa mer om HÄR).

Sensommaren 2008 (när barn nummer tre var ett och ett halvt år gammalt) drog vi igång. Visa av erfarenheten att lägga igen områden med gräsmatta (ett hopplöst rensande åren framöver) provade vi denna gång en annan metod som det hade börjat pratas allt mer om. Hela området täcktes med dubbla lager dagstidningar, där andra lagrets tidningar lades över skarvarna på det första lagret. Över lade vi sedan cirka fem centimeter med ny fin matjord som vi hade beställt från ett företag.

I det tunna jordlagret sattes marktäckare. Lite större plantor vek vi undan tidningarna för, grävde en grop, och fällde sedan tillbaka tidningarna. Det fungerade utmärkt! De två följande åren var de ogräs som dök upp lätta att dra upp, rötterna gick ju bara ner till tidningslagret. Tredje året var det inte mycket kvar av tidningarna, men då hade ju ogräset som var under redan kvävts.

2008. Omgörningen har startat! Vi har lagt ut tidningar, jord ovanpå dem och planterat växter. Ännu har vi inte beskurit de lägsta grenarna på plommonträdet och gräsmattan är kvar i området.

2009. Genom Lundområdet går en smal gång av den röda granitkross vi redan hade. Här syns övergången mellan Lunden och Trädhörnet. Grushögen till höger i bild? Det är delar av poolbygget som syns! Mätpinnarna i gräsmattan indikerar var den nya grusgången ska gå.

Området fylldes de närmaste åren med en mängd lundväxter och blev frodigare för varje år. Fyra år efter anläggandet, 2013, såg Lunden ut så här:

Men sedan ändrades allt den dag för några år sedan då en plantskoleägare och trädkännare varnade mig för att plommonträd över 30 år lever på lånad tid och kan, om man har otur, dö från ett år till ett annat.

Det gjorde mig milt sagt nervös! För om plommonträdet (som vid det laget hade passerat 40 år) dog skulle mina skuggälskande små lundväxter hamna i stark södersol! Därför började jag flytten av växterna till den numera fina halvskuggan i Trädhörnet (som du kan läsa mer om HÄR).

Jag planterade också nya träd under plommonträdets krona som en dag ska få ta över. I dag växer där två mindre körsbärsträd och det självsådda mandelträdet. Tanken är att det gamla plommonträdet med tiden ska bli ett ”rosträd”. Ska bara hitta rätt klätterros också! Vi har ju redan en honungsros i bigarråträdet…2020. I Lunden växer i dag nya, låga, körsbärsträd under det kraftigt beskurna plommonträdet. De har sällskap av kungsängsliljor, vivor och vårblommande buskar på våren, aklejor, anagrambräcka och riddarsporrar på sommaren och höstflox, höstanemoner och prydnadsgräs på hösten. Inte en ”lund” längre, men namnet har området fått behålla ändå.


Samma vinkel som ovan, fast på hösten.

Tidigare delar i serien om vår trädgård hittar du HÄR.

Länkar så klart till Trädgårdsfägring.

Femårsprojektet (eller när vi grävde upp halva trädgården) – historien om vår trädgård del 7

Bild

Det här är ”förordet” till vårt absolut största och tidsmässigt längsta projekt i trädgården. Det omfattade hela östersidan, hela södersidan och halva västersidan av trädgården. Vi påbörjade det 2008 och avslutade det 2012.

2006. Före omgörningen av södersidan. Gräsmatta, en skruttig gammal veranda och en liten plaskpool i solen.

2016. Tio år senare såg det ut så här. Grusgångar, ett stor lundområde under de gamla fruktträden, upphöjda odlingsbäddar och en stor pool för tonåringarna och deras vänner.

Allt började med att de två äldsta barnen ville ha en egen pool – en sådan man kunde simma i – och vilka badsugna barn vill inte det?! Maken och jag som inte är så pigga på att åka iväg och bada såg framför oss somrar utan tjat om att åka på badutflykter. Vi började allt mer prata om att satsa på en pool.

Vi vred och vände på de få tänkbara platserna där en stor pool både skulle få plats och få tillräckligt med sol. Vi enades till slut om att södersidan av huset, nära trädäcket utanför köket, skulle bli bäst. Det innebar å andra sidan mest jobb… För någon tom cirkel på nästan fem meter i diameter på den tänkta platsen var det då rakt inte!Här skulle poolen ligga. Det här är lite av det som behövde flyttades. Blåregnet hamnade i Solrabatten och de flesta perennerna i nya planteringar.

Jag började lägga upp Flyttplanen med stort F. När Trädhörnet gjordes i ordning 2004 kom fågelhuset att ligga lite för nära den staketspaljé och trädäck som vi byggde 2000. Vi var tvungna att göra så för att fågelhuset inte skulle hamna för nära tomtgränsen och kräva bygglov. Planen att göra om den här delen av trädgården hade alltså funnits ett tag.Så här trångt var det mellan rabatten vid staketspaljén och fågelhuset. Omgörningen av hela södersidan skulle se till att helheten blev bra.

Målet var att poolen skulle vara badbar när minsta barnet hade fyllt fem år, 2012. För att åstadkomma det gällde det att planera:

  • När växter kunde flyttas
  • Vart de skulle flyttas
  • Vilka växter som skulle behållas
  • Vad vi behövde komplettera

Steg för steg de kommande tre åren (2008-2010) flyttades träd, stora buskar och hundratals perenner och högst sannolikt tusentals vårlökar. Den stora fördelen med att flytta stora buskar och perenner var förstås att de nya rabatterna såg ”klara” och uppvuxna ut redan året därpå. 🙂

En rad nya delar i trädgården kom till under den här femårsperioden (och kommer att få egna inlägg framöver i Historien om vår trädgård):

  • Lundområdet under de gamla fruktträden
  • De upphöjda odlingsbäddarna vid österväggen och sparrisbäddarna på södersidan
  • Den upphöjda Solrabatten på södersidan
  • Den långa böljande Dagliljerabatten i utkanten av Trädhörnet på västersidan
  • Örtagården med vattenstenen och den långa Spaljérabatten på västersidan
  • Den nya långa rabatten utanför Stora trädäcket på västersidan
  • Poolen och poolområdet

Att göra de här förändringarna var stundtals rena ”femtonpusslet”, ni vet när man flyttar en bricka för att kunna flytta nästa till rätt plats? Växter kunde inte flyttas eftersom det nya stället där de skulle ner inte var i ordningställt och så vidare.

Gräsmattan försvann i rasande takt och nya gångar anlades och singel till dem kärrades in med skottkärra. Äldsta barnet hade börjat skolan och syskontrion kunde gå till lekplatsen ett kvarter bort på egen hand, alltså ”behövde” de inte inte en massa gräsmatta att springa på i trädgården.

Vi slet ut åtskilliga skottkärror de närmaste åren. Eftersom vi tidigt anlade häckar gick det inte att komma in i trädgården med maskiner. All jord som skulle grävas ur för poolen grävdes och kördes ut för hand. Sedan skulle krosskrus och sättsand kärras in…

Att grannarna och andra som passerade förbi undrade vad vi egentligen höll på med behöver jag knappast skriva! Det undrade vi själva också då och då när omfattningen av vad vi höll på med kom ifatt oss. En del undrade varför vi inte var med på allra första Tusen Trädgårdar 2010: det här är varför! Halva trädgården var uppgrävd, det var byggkaos typ överallt!

Det relativt nya trädäcket skulle byggas om och bli större = många skottkärror ut med jord och många in med sand. Barnen tjänade många extraslantar på att lasta sand i skottkärrorna medan maken och jag körde in dem i skytteltrafik och tömde…

Och sedan var det ju själva trädäcksbyggandet då som maken gav sig i kast med sommaren 2011. Det blev klart precis innan vi åkte på en mycket välbehövlig semester till Frankrike, för övrigt vår allra första byta hus-semester.

I juni 2012 kom så poolen på plats, barnen var så glada som bara barn i den åldern kan vara, och en fem år lång renovering av drygt halva trädgården kunde avslutas!

Kvittot på att det inte bara var vi som tyckte att trädgården blev fin efter omgörningen fick vi i augusti 2012 då vi var med i den andra upplagan av Tusen Trädgårdar. Hundratals personer passerade genom vår trädgård den dagen – det var allra första gången vi hade öppet för allmänheten – och det var underbart att träffa så många trädgårdsälskare som förstod vad det var vi hade åstadkommit.

De besökare som jag minns bäst så här efteråt är paret som när de tog adjö efter ett flera timmar långt besök sa att de hade tänkt åka runt och titta på fler trädgårdar, men när de kom till vår trädgård så kände de inte att de behövde det. De hade ju kommit till en grön oas.

Tidigare delar i serien om vår trädgård hittar du HÄR.

Bland dagliljor, luktärtor och många goda bär

Bild

Så kom då äntligen lite soligare och varmare dagar och jag fick se Dagliljerabatten i full prakt! Väntar på det varje år!

‘Campfire Ambers’.

‘Frans Hals’.

‘Pretty Fancy’.

‘Scaramouche’.

‘Double Passion’

I en av de flyttbara små planteringarna av pallkragar på trädäcket har jag i år en blåklints- och luktärtsäng. Blev fint tycker jag, så det blir nog favorit i repris nästa år.

Dagar när det är tyst hos grannarna (läs: ingen som bullrar med åkgräsklippare, kör med grästrimmer eller har besök av vilt hojtande barnbarn), sitter jag gärna vid naturliga dammen.

Så här ser min ”bärhand” ut just nu när jag går i trädgården: röda vinbär, röda krusbär, röda och gula hallon, blåbärstry, björnbärshallon och vita vinbär. Snart ändrar innehållet sig när de gula hallonen och blåbärstryn tar slut för säsongen och körsbären (de som få som blev i år) och svarthallonen mognar.

Vi skördar många olika sorters ätbart i trädgården och tillsammans blir det goda sallader. För skojs skull samlade jag ingredienserna till en sallad på köksbänken. Olika sorters sallat, basilika, löparfetblad, malabarspenat, trädgårdssyra, sockerärtor, isört, gurka, dill (till färskpotatisen som inte är med på bild), gurkörtsblommor och dagliljor.

Och så här blev det färdiga resultatet! 🙂 Det röda är skivade dagliljeknoppar.

Har börjat plocka in snittblommor nu när sommarblommorna har satt fart. De här fina medicinflaskorna fyndade jag på loppis för tio kronor styck! 🙂 Perfekt med smala halsar till luktärter med flera.

Titta gärna in hos Trädgårdsfägring och se vad som händer hos andra trädgårdsbloggare.

Ordna en lättskött bärträdgård – historien om vår trädgård del 6

Bild

Det vi kallar för Bärområdet eller Bärträdgården ligger i nordvästra hörnet av vår trädgård. I det här området med ypperligt skyddat väster/söderläge planterade vi bärbuskar och fruktträd nästan med en gång vi flyttade hit 1999.

2006. Hallon och olika bärbuskar är planterade i söderläge mot staketet vid gatan.

2006 planterade vi också två plommonträd mitt i gräsmattan, ett ‘Opal’ och ett ‘Czar’. Längs staketet syns vinbärs- och krusbärsbuskarna. Pinnarna och buskarna närmast i bild är de nyplanterade avenboksplantorna som med åren ska bilda en portal.

Efter bara några år började omgörningen. Den stenhårda jorden runt bärbuskarna och allt fröogräs som hela tiden grodde i den bara jordytan var på tok för arbetskrävande. I ett första steg lade vi bara markduk runt bärbuskarna med krossgrus ovanpå. Vips blev vi av med ogräsrensningen! Bärbuskarna – som plötsligt fick det fuktigare runt rötterna –  frodades.

Nästa steg blev att lägga markduk i hela området, plantera bärbuskarna på bekväm plockhöjd i pallkragar och ha grusgångar runt de långa raderna. Det blev ännu bättre. Samtidigt tog vi bort gräsmattan och anlade en grusgång. Nu var hela bärområdet så lättskött som det kunde bli.

Så här såg det ut tre år senare, 2009, när plommonträden hade vuxit till sig lite. (Och här kommer ett tips: lägg bark eller något annat mjukt under fruktträd, för fallfrukt som landar på krossgrus är inte kul att skörda!)

2009. Jordgubbar, hallon och bärbuskar i pallkragar.

2011 såg det ut så här, nu har plommonträden fått höjd! I mitten av bilden syns den numera färdigvuxna avenboksportalen och gången som leder in i den mer privata delen av trädgården.

Och så här såg det ut från gången 2012. Till höger ligger vår dåvarande trädgårdsbod, Numera är den utbytt till en kombinerad bod och växthus.

Så småningom började pallkragarna att ruttna sönder och 2013 bestämde vi oss för att göra om hela området på ett annat sätt. Men den historien berättar jag mer om lite längre fram… 🙂

HÄR kan du läsa tidigare delar i historien om vår trädgård.

Vår gröna oas sedd från ovan!

Bild

Har ni också drömt om att leka fågel och se er trädgård från ovan? Det har jag! 🙂 För ett par veckor sedan gick min dröm i uppfyllelse! Vänner kom med sin drönare och efter att ha vidtalat de närmaste grannarna fotades vår trädgård ur en massa olika vinklar och höjder.

Så här ser vår trädgård ut från ovan, runt 16-snåret dagen före Tusen Trädgårdar 2020 (därav borden med växter på uppfarten).

Jodå, det är när man ser det här som andelen träd i vår trädgård verkligen blir uppenbar!

Har precis uppdaterat vår trädgårdsskiss, men nu får jag nog korrigera den igen… För nu har jag ju facit! 🙂 Finn fem fel? Trampstenarna i gräsmattan, ingångsverandan och ett antal trädkronor som är för små! Något mer?

Trädhörnet, det vill säga alla träd vi planterade i hörnet mot syd-väst 2004, syns tydligt på den här bilden. HÄR kan du läsa mer om det projektet. På drönarbilden syns också tydligt att våra luckor bland träden ger sol till bären vid garageväggen, poolen och delar av trädäcket.

Här är naturliga dammen under ginnalalönnens stora krona i Trädhörnet. Under plasttaket finns fågelvoljärerna. Fåglarna har möjlighet att både sitta under tak eller öppet.

På östersidan av huset finns de upphöjda odlingsbäddarna. Gången leder till framsidan och gräsmattecirkeln. Längst ner i bild syns de två stora sparrisbäddarna.

Här är den del av trädgården som numera är i princip omöjlig att fotografera: bärträdgården i nordväst-hörnet. Det är så trångt och svårt att få överblick när hallonen är manshöga. Men här på drönarbilden syns ju strukturen på ett helt annat sätt (jämför med skissen längre upp i inlägget). Och faktiskt syns det dessutom att det gröna taket på trädgårdsboden lever… HÄR berättar jag mer om när jag anlade det. För den som undrar: ovanpå det platta garagetaket ligger en värmematta som vattnet i poolen passerar för att få upp temperaturen lite extra.

Over and out. Med en sista ovanifrån-bild önskar jag en fortsatt fin juli! Länkar så klart till Trädgårdsfägring.

7 snabbväxande träd i vår trädgård – 5, 10 och 15 år efter plantering

Bild

Hur snabbt växer ett träd? Egentligen?! Här kan du se hur sju träd i vår trädgård har vuxit sedan de planterades. Välkommen med på tidsresan!

Jag börjar med mitt absoluta favoritträd, Ullungrönnen Sorbus ulleungensis ‘Dodong’. Trädet med vackra vinterstammar, sagolik vårblomning, blankt sommarbladverk och magiska orange höstfärger. Vårt exemplar är flerstammat och levererades cirka 175 cm högt 2004.

Ginnalalönnen, Acer ginnala, har ett vackert bladverk, snygg bark och gul-orange höstfärger. Att domherrar är extra förtjusta i att äta av lönnfröna vintertid är en bonus. Även den är ett flerstammat exemplar som levererades manshög 2004.

Så här små var de två 2004 vid planteringen: Till vänster i bild, bakom de små tujakloten, syns en ljusgrön buske mot den mörkgröna häcken: det är ginnalalönnen! I mitten av bilden syns en annan hög ljusgrön buske mot den mörkgröna häcken: det är ullungrönnen.

2005, ett år efter plantering: Nu börjar ginnalalönnen och ullungrönnen att dra iväg! De har börjat passera häcken i höjd.

2007, bara tre år efter plantering! Spana in ginnalalönnen bakom fågelhuset, ullungrönnen vars topp inte ens är med i bild och den vackra prydnasapeln, Malus toringo E, som blommar i vitt.

Fem år senare, 2009, hade ginnalalönnen börjat titta fram över fågelhusets tak, ullungrönnen var tre meter hög och prydnadsapeln hade brett ut sig rejält.

Och tio år senare, 2014, såg de ut så här! Nu hade ginnalönnen och ullungrönnen fått sin sluthöjd på runt sex meter vardera. 🙂

Kanske vill du plantera ett fruktträd? Plommonträdet Prunus domestica ‘Opal’ har goda söta plommon med lila skal och gult fruktkött. Det planterades 2006 och är trädet till vänster i bilden nedan.

2009, tre år efter plantering, blommade det så här vackert och hade redan hunnit få en fin storlek och form.

2014, åtta år efter plantering, hade det hunnit bli så här stort och i praktiken nått fullhöjd. Spaljéerna vid sidan är cirka 175 cm höga. Jag har beskurit det något genom att ta bort de lägsta grenarna så det blir mer vasformat. På så sätt kan jag plantera mer växter under trädet.

2014, åtta år efter plantering, men senare på säsongen.

På framsidan ut mot gatan växter tre träd som planterades 2001. Från höger till vänster: klotrobinia, Robinia pseudoaccasia, Carmencitarönn, Sorbus kommixta ‘Carmencita’ och kopparlönn, Acer griseum.

2001 såg det så här tanigt ut. Kopparlönnen syns knappt på bilden, men längst bort i höger hörn syns något i ljusgrönt…

2004, tre år efter plantering, hade Carmencitarönnen börjat sätta fart. Klotrobinians krona hade frusit tillbaka efter en elak vinter och klippts in. Och kopparlönnen? Ja, den var fortfarande mest en buske längst bort i högra hörnet.

2007, sex år efter plantering, var Carmencitarönnen och klotrobinian redan imponerande stora. Staketet är en meter högt.

Och 2011, tio år efter plantering, så var både klotrobinian och Carmencitarönnen i praktiken färdigvuxna, sedan dess har mest stammarna ökat i omfång. Och nu syns också kopparlönnen i höger hörn!

2017, 16 år efter plantering, såg de ut så här.

Och på den här bilden syns det varför man väljer att plantera den långsamtväxande kopparlönnen: den magiskt vackra barken som lyser i solen!

Sjunde, och sista trädet, får bli den vackra praktmagnolian, Magnolia x soulangeana. Många är vi som drömmer om en vackert blommande magnolia och den stod högt upp på min trädlista kan jag lova! Det finns magnolior som är härdiga långt upp i landet och det har på senare år kommit många nya spännande sorter.

Praktmagnolian planterades även den 2001. Av den finns det ingen bra startbild, för den vara bara runt halvmetern hög och syntes i praktiken inte bakom alla andra växter de första åren.

Men 2007, sex år efter plantering, har jag noterat att det var första året den blommade ordentligt!

2008, sju år efter plantering. Här syns det bättre hur stor den hade hunnit bli. Häcken bakom är cirka 180 cm hög. Blomningen var det inget fel på!

2020, 19 år efter plantering ser den ut så här. Numera är den dryga fyra meter hög och än är den inte färdigvuxen. Jag har stammat upp den lite med åren. Blomningen är magnifik varje vår! Det blå under är pärlhyacinter som har samma ”vårklocka” som just praktmagnolia och alltid blommar samtidigt.

Till slut: det här inlägget har jag gjort till er som hamnar på min blogg när ni söker på ”snabbväxande träd”. Hoppas ni har nytta av det! 🙂 Fotona är som ni har märkt inte tagna exakt 5, 10 och 15 år senare, men jag har prioriterat samma vinklar på fotona före ”rätt” år.

Glöm inte:

  1. Det är aldrig för sent att plantera träd! En del växer snabbare än andra, en kunnig plantskola eller trädbok (finns bra på närmaste bibliotek) kan ge dig råd på vägen.
  2. Våga plantera lite större träd. Vårt hus är 6,5 meter högt och våra högsta träd är runt åtta meter. Majoriteten av våra träd är (eller blir med tiden) runt 4-6 meter. Vill du ha ett litet träd som bara blir två meter högt? Köp en buske. 😉
  3. Är du rädd att träden ska skugga för mycket, ge dig en massa löv som måste krattas upp eller ”ta” regnvatten från dina växter? Både växter (och människor) trivs bäst i halvskugga. Välj träd med små löv så är det bara att kratta/blåsa in dem i rabatterna där de blir till finfin jord. Träd skuggar marken och gör att fukten inte avdunstar så fort. Att de dessutom är hem till många insekter och att småfåglarna kan hitta både skydd och mat i trädkronorna är så klart en bonus!
  4. Be plantskolan ta hem större trädexemplar. Ofta är prisskillnaden bara några hundralappar och du tjänar många års tillväxt. Med större rotklump sätter trädet igång att växa snabbare i din trädgård och klarar vintrarna bättre. De flesta större plantskolor åker på inköpsresa i januari/februari, så lägg din beställning senast vid årsskiftet. Då kan de också ta hem flerstammade exemplar och liknande specialbeställningar.
  5. Fråga flera plantskolor i din närhet (om du har) om pris på träd och beställ hos den som kan ta hem den sort och den storlek du önskar till det pris du är beredd att betala. En del plantskolor kan också transportera hem större träd till dig, priset för det kan vara värt att väga in vid beställning.

Lycka till med trädplanterandet! 🙂 För den som vill se mer av hur vår trädgård har vuxit fram finns det matiga inlägg med många bilder i menyn ovan under ”Trädgårdsprojekt”. Under 2020 uppdaterar jag dem med delvis ny text och bilder.

Tusen Trädgårdar 2020 – en annorlunda historia

Bild

Förra söndagen var det så dags för Tusen Trädgårdars 10-årsjubileum! Vi har varit med alla år utom det allra första 2010, för då var halva trädgården uppgrävd (vi kommer dit så småningom i Historien om vår trädgård).

Nu var det ju ett 10-årsjubileum med förmaningar, rekommendationer och riskanalyser. Förhoppningsvis första och enda gången jag behöver ha en lång skriftlig välkomsthälsning och handsprit vid ingången…

Vi hade en jämn ström av besökare under hela dagen och klockade in 153 personer på de sju timmarna. Det vi var mest nöjda med var att det aldrig blev fler än runt 30 personer samtidigt i trädgården (besökstoppen ligger alltid vid 11-snåret och dippen alltid mellan 12-13).

Jag brukar ju dokumentera här på bloggen vad besökarna frågade om och i år var det här topp tre:

1. Trädgårdskryddbuskarna Calycanthus ralstonii ‘Hartlage Wine’ (rödblommande, kan ses i bloggens header) och ‘Venus’ (vitblommande).

2. Rosatonade studentnejlikan ‘Carnea’, här bredvid en rödbladig japansk lönn.

3. Trebladsspiran, Gillenia trifoliata, för övrigt utsedd till Årets perenn 2020. Har ett par riktigt stora och fina exemplar varav det vid fågelvoljärerna syns mest.

Vår honungsros, Rosa helenae hybrida, fick många beundrande blickar den också. Den är oerhört rikblommande i år där den klättrar uppåt i det höga bigarråträdet. Det här är utsikten inifrån huset. Runt fågelvoljären växer rosen ‘Mme Alfred Carrière’ och det som hänger ner vid fönstret är en gardin av fembladig akebia, Akebia quinata. Till vänster i bild syns ett av de upphöjda sparrislanden med alla blommande kornvallmo.

Vi hade tryckande värme hela Tusen Trädgårdar men sedan siste juni har det regnat. Hittills har vi fått runt 25 mm i stilla sommarregn. Det här är första året på fler år än jag kommer ihåg som vi inte har behövt vattna i trädgården en enda gång under vare sig maj eller juni! Grönsakslanden har förstås fått lite extra vatten, men annars har resten av trädgården klarat sig med den nederbörd som har kommit. Så otroligt skönt!

Veckan efter Tusen Trädgårdar har vi haft inte mindre än sex besök som vi har visat trädgården för. Vänner och trädgårdsbekanta som av olika anledningar inte kunde komma den 28:e juni, inklusive en annan familj som också hade sin trädgård öppen då. Det har varit mycket trevligt och kul att få vandra runt och prata trädgård! I dag var enda besöket där det regnade, annars har de andra prickat uppehåll.

I övrigt har jag ägnat semesterveckan åt att göra så lite som möjligt. Sova länge, äta ”hemester-frukost” (Lidl har börjat sälja mitt franska semesterbröd brioche) och fotografera i trädgården.

Kisse har roat sig med att jaga möss. Bara den här veckan har han kommit hem med flera. Även om det ser ut så på bilden är de definitivt inte vänner. Han är bara lite mätt efter den han fångade några timmar tidigare. Så länge han låter bli småfåglarna är jag mycket nöjd.

Prognosen säger fortsatt regn. Jag får väl njuta av blommorna i trädgården under paraply! Dahliorna har börjat slå ut och luktärtor och andra sommarblommor blommar för fullt. Plockade en liten ”före regnet”-bukett i går kväll. Den doftar så gott!

Med det önskar jag en fortsatt fin helg och kommande julivecka! Länkar till Trädgårdsfägring.

Välkommen på Öppen trädgård 28 juni kl 10-17

Bild

Tusen Trädgårdar firar tioårsjubileum och självklart är vi med! Det blir femte gången gillt för vår del och vi ser fram emot att möta nya och gamla trädgårdsbekanta klockan 10-17. Adress, vägbeskrivning med mera hittar ni på hemsidan, sök på Kristinas oas.

På väg in under rosenportalen med ‘Gislaine de Feligonde’ som precis har börjat blomma.

För er som inte har möjligheten att komma förbi så bjuder jag på några bilder från dagens trädgård. Dagens väldigt välvattnade trädgård, ska jag kanske skriva. I går fick vi – håll i er nu – 68 (!!!) mm regn på 24 timmar. Varav 35 mm kom på tjugo minuter i går kväll.

Det var mycket speciellt att stå i köket och titta ut på det forsande vattnet och se hur flottören i regnmätaren rörde sig stadigt uppåt. Har aldrig upplevt något liknande! Och jag tackar min lyckliga stjärna att vi inte har källare. Hus på en granngata hade rejäla problem, av förklarliga skäl. Det gick bra för trädgården, även om en del pioner naturligtvis slogs sönder.

Men med den värme som nu är på ingång lär det nog bli växtkraft utan dess like i trädgården! Så, nu kör vi rundtur!

Pionrabatten på framsidan. De utslagna pionerna fick sig en knäck i skyfallet, men det finns ju nya knoppar! I bakgrunden syns kopparlönnen.

I trädgårdslandet är det dags att se om färskpotatisen är stor nog för skörd. I de följande upphöjda bäddarna växer det i tur och ordning: bönor och ärtor, olika sorters kål samt i den bortersta bädden sallat och bladgrönsaker.

Sparrisen är färdigskördad för i år och nu får den växa upp i sällskap med blommande vallmo. På väggen syns fembladig akebia som klättrar på armeringsmattor och hjälper till att klä in en del av tegelväggen i grönska.

Inne i Lunden är det lummigt och grönt så här års. Till vänster i bild syns en av rosorna ‘Mme Alfred Carrière’ som klär in fågelvoljären.

Det här är nog mitt favorithörn, alla kategorier. Dammhörnan i Trädhörnet. Gången som slingrar sig fram, de olika färgerna och formerna på trädens löv…

Lite längre fram anas vattenblänket under ginnalalönnens stora krona. Tänk när den bara var så stor som den japanska lönnen till höger i bild…

… Och längst in i dammhörnan, vem hittar vi väl där? Jo, kisse som vilar så skönt på bänken!

Strax bredvid dammhörnen blommar krolliljorna och trädgårdskryddbusken ‘Hartlage Wine’ för fullt.

Med det önskar jag en fin junivecka! För min del är det också första semesterveckan. Titta gärna in hos Trädgårdsfägring.

Massor av träd, några papegojor och ett lekhus – historien om vår trädgård del 5

Bild

Om det var något som vår trädgård led brist på förr så var det träd. 2004, fem år efter att vi köpte huset, var det dags att skapa ett område med en lagom hög trädridå mot söder och väster. Självklart med gluggar för sol, men de flesta växter gillar halvskugga bättre än stekande het sol. Människor också, för den delen… Att jag dessutom tycker väldigt mycket om träd bidrog naturligtvis. 🙂

Året innan hade maken och jag gift oss och av mina morföräldrar fick vi en större peng i bröllopsgåva att använda till trädgården. De pengarna köpte vi träd för!

Det här var vårt första flerårsprojekt – men inte det sista! Det inleddes sommaren 2004 med att vi planterade träd, massor av träd! En ginnalalönn, en ullungrönn, en blomsterkornell, två prydnadsaplar, en uppstammad syrenhortensia och tre japanska lönnar.

Så här små var de då: Till vänster i bild, bakom de små tujakloten, syns en ljusgrön buske mot den mörkgröna häcken: det är ginnalalönnen! Och närmast i bild står en buske, det är den ena prydnadsapeln. Bakom den sticker en annan buske upp väldigt rakt, det är ullungrönnen och strax bredvid står blomsterkornellen.

2005, ett år efter plantering: Nu börjar ginnalalönnen och ullungrönnen att dra iväg!

2007, bara tre år efter plantering! Spana in ginnalalönnen bakom fågelhuset, ullungrönnen vars topp inte ens är med i bild och prydnasapeln som blommar i vitt.

Fem år senare, 2009, hade ginnalalönnen börjat titta fram över fågelhusets tak, ullungrönnen var över tre meter hög och prydnadsapeln hade brett ut sig rejält.

Och tio år senare, 2014, såg de ut så här! Nu hade ginnalönnen och ullungrönnen fått sin sluthöjd på runt sex meter vardera. 🙂 Längst till höger i bild syns blomsterkornellen med sina vita ”blommor”. (Grannen har tagit ner sina björkar som syns i bilderna ovan, så numera är det våra träd som är högst.)

Sommaren 2004 var ovanligt regnig, men sällan har vi varit så glada över alla droppar som föll från himlen. Träden och växterna vi planterade mådde ju utmärkt och vi slapp att vattna hela tiden. Själv var jag höggravid med barn nummer två den hösten, så resten av projektet fick vänta tills året därpå.

Maken drömde om att åter kunna ha papegojor och planen var att bygga ett ”fågelhus” med stora voljärer runt om, inbäddade av träd och grönska. Det här är det område i trädgården där våra respektive intressen förenas som mest och bäst. 🙂

2005 byggde maken grunden till fågelhuset och 2006 började byggandet av det. Fyra av de tio kvadraten var till fåglarna med plats för inneburar med mat, vatten och holkar.

Sex kvadrat var till ett ”lekhus” åt barnen. Hela boden isolerades, vi drog in el och gjorde rejäl takhöjd med öppet upp i nock för att få både rymd och ljus.

Planen var också att ”lekhuset” skulle kunna bli ”hang out” för tonårsbarn i behov av att vara i fred så småningom (och efter ommålning så har det använts som det i flera år nu). Som en extra bonus byggdes lekhusdelen så att det precis går in en säng i längd på vardera sidan dörren så vi kan ha det till gäststuga om vi vill längre fram.

Om träden längs västersidan av Trädhörnet växte snabbt så kan man inte säga detsamma om delen mot söder – men det hade förstås också med trädvalet att göra. Japanska lönnar växer lååångsamt!

2006, två år efter plantering. Fågelhusbygge pågår och lönnarna är så små, så små.

2013, nio år efter plantering, har det börjat bli lite höjd på dem. Närmast gången har de också fått sällskap av ett äkta kvittenträd.

2018, 14 år efter plantering, har äntligen japanska lönnen ‘Dissectrum’ blivit drygt manshög! Det är den som är näst närmast i bild med mörkröd höstfärg. Bakom skymtar kvittenträdet med sina gula frukter och ovanför fågelhuset syns orange blad högt däruppe – det är ginnalalönnen! Till höger i bild syns ullungrönnen som börjat få sina fantastiska höstfärger.

Det svåra med det här projektet var att föreställa sig hur Trädhörnet skulle upplevas när fågelhuset väl kom på plats och man i praktiken bara skulle se växter och träd från ett håll. Det var väldigt svårt att ”se” det framför sig på skissbordet.

Vi har fått göra vissa justeringar, men det mesta blev ändå som vi hade tänkt oss. Genom hela Trädhörnet slingrar numera en röd stig i granitkross. Först hade vi dock runda cementplattor som trampstenar där, men vi tröttnade på att marktäckarna växte upp och täckte dem hela tiden. Vissa träd har dött och andra tillkommit. Gångar har lagts om när träd och andra växter så krävt.

Visionen om att fågelvoljärerna skulle ligga inbäddade i frodig grönska, den besannades med åren. Mer om hur det ser ut inne i fågelhuset och vilka fåglar vi har kan du läsa genom att klicka HÄR.

Vill du läsa tidigare delar i historien om vår trädgård – om hur vi förvandlade en trist gräsöken till en grön oas? Det kan du göra HÄR.

Nu önskar jag en trevlig helg och vecka och passar på att länka till Trädgårdsfägring.

En rundtur i den lummigt gröna majträdgården

Bild

Försommaren är här och efter allt regnande (35 mm på två veckor) och värme sa det ”poff” och så var trädgården lummig och grön! 🙂

Förra helgen var jag långledig i fyra dagar och som vanligt tillbringade jag merparten av tiden i trädgården (mellan regnskurarna…). Planterade, band upp, rensade, fixade, fikade, fotograferade och ja, ni vet, man håller på med allt överallt och njuter av det!

Häng med på en liten tur i trädgården och se vad som hänt sedan sist och vad som blommar nu.

På framsidan blommar olika azaleor och rhodendron i Torvrabatten. Träden är Carmencitarönn och kopparlönn.

Under Ullungrönnen ‘Dodong’ är det lummigt grönt av överblommade julrosor, vitblommande vipprams, blåblommande kaukasisk förgätmigej och annat.

På andra sidan gången blommar en av alla sockblommor: ‘Amber Queen’.

Den här snyggingen längtar jag tills den blir stor och ståtlig! Det är japanska olvonet, Viburnum plicatum ‘Kilimanjaro Sunrise’, som har så fina blommor.

Någon meter bort ser det ut så här:De röda botaniska tulpanerna är nästan överblommade och den vita spanska klockhyacinten har tagit över. Ska dela de stora ruggarna och fortsätta sprida dem i den här delen av Trädhörnet. Busken med finflikigt bladverk i bakgrunden är en småbuskpion, Paeonia delavayi.

Några steg till och vi är framme vid den naturliga dammen. Den japanska lönnen ‘Koto-no-ito’ med sina fina röda blad har frusit bort till hälften… Den är inte snygg alls i sin form längre, men jag avvaktar och ger den en chans att rätta till sig. Hittar jag en ny fin lönn kommer den nog att få flytta till ett mindre framträdande läge.

Lilla vita sockblomman ‘Niveum’ är lika fin varje år. Sprider sig långsamt, men upptar nu i alla fall några kvadratdecimeter vid dammen, under den där numera fula lönnen…

Vi går vidare i Trädhörnet. Här blommar den vackra lönndockan som bäst just nu. Finns som vit också, men den har jag inte. Än…

Bland glädjeämnena finns snödroppsträdet i Trädhörnet! Det blommar på utan minsta antydan till frostskador! Inte heller kvittenträdet har frostskador, men lönnen som står mellan dem har bruna blad här och var…

Närbild på de fina blommorna i snödroppsträdet!

I gamla Lunden är det grönt, grön, grönt! Funkia, aklejor som inte har slagit ut, höstastrar och en massa mer. Och så den hängande lärkträdet närmast bambuspaljén. De grova stammarna är det gamla plommonträdet som jag försöker klä in med kaprifol.

I Solrabatten skulle ju blåregnet ha blommat, men majoriteten av blommorna frös. Men otroligt nog klarade sig några få knoppar som är närmast husväggen! Den lilla trekantiga rabatten framför innehöll förr ett hav av vitlysning, men när jag behövde plats för mina tre nya bärtrybuskar (och en hortensia) så fick de försvinna. Lite av vitlysingen har jag sparat i en stor kruka, för fjärilarnas skull. Bärtrybuskarna ska med tiden bli 100-150 cm höga. Den största av de tre buskarna orkade till och med ge några få bär redan förra året när de ännu bodde i kruka!

I Köksträdgården är det mesta utplanterat och sått. I bädden närmast kommer potatisen (och det som ligger mellan de kupade raderna är mâchesallat i blom. Jag vill ha fröna där nämligen. I nästa bädd finns det ännu mer mâchesallat och sockerärtor och olika sorters bönor. I nästa bädd olika sorters kål och i sista bädden lök, morötter och olika sallatssorter.

Och då var vi tillbaka på framsidan igen! Ni som läser inlägg ofta kan se att ett av årets projekt redan är klart på den här bilden… 😉

Ska också berätta att de där minusgraderna jag skrev om för ett par veckor sedan tyvärr skadade ännu mer än vad som först syntes. För första gången någonsin har klotrobinians krona frostskador, likaså har flera av de japanska lönnarnas blad skadats. Men glädjande nog kommer nu de nya bladen på den frostskadade minikiwin.

 Med det sagt avslutar jag med en ny favoritbild på vår fina trädgårdskisse som ramades in så fint av tulpanerna i den ena stora pallkragen på trädäcket. Det är tulpanerna ‘Lasting Love’ och ‘Lambada’ som blommar.

Länkar så klart till Trädgårdsfägring! Önskar en fin majvecka, nu verkar det som om värmen kommer.