I väntan på vårvärmen och den sena frosten

Bild

Kungsängslijor i Lunden under gamla plommonträdet. Så vackra och i år får de vara primadonnor utan sockblomma som kväver dem… Det blev ju så mycket bättre med det vita ormögat som samplantering.

Det är en månad sedan jag skrev här sist och även om våren är kall, blåsig och seg blommar det nu fint i trädgården. Jag har sällskap då och då på rundorna av sonens katt Izumi som fyller ett år nu i helgen. Hon skuttar omkring, jagar humlor och blir halvt ihjälskrämd av konstiga ljud. Hon växte upp på landet de första fyra månaderna och hade nog ett och annat traumatiskt minne att bearbeta. När vi började släppa ut henne som sexmånaders ungkatt vägrade hon gå ut när det var ljust. På kvällen när det var beckmörkt gick det däremot bra!

Kylan ställer till det för mig i planeringen av frösådder och utplantering. I veckan hade vi två frostnätter med -2,5 grader. I växthuset står mina typ 50 dahlior under fyrdubbel fiberduk och kämpar med en värmefläkt som hjälp de kallaste nätterna. I går skolade jag om alla tomater, slängde in dem i växthuset under fiberduk och vred upp värmefläkten ett snäpp… Kan inte vänta längre med omplanteringen och det finns inte en tillräckligt ljus plats inomhus. Måtte värmen komma snart så jag slipper oroa mig för de iskalla nätterna! I växthuset står också blommande jordgubbar, en back med rädisor och en spontanköpt japansk lönn som redan hade slagit ut sina blad. Kaos med andra ord. Men det är det väl alltid någon gång under våren. 😉

I trädgården har de andra japanska lönnarna precis börjat slå ut, den här fina står i ett hav av blått ormöga och heter ‘Seiryu’.

Annars handlar mycket av vårblomningen om julrosor. Massor av julrosor! Och lite olika sippor, nunneört, hundtandsliljor, balkansippor och annat fint. Tulpaner och narcisser är också på gång.

Den kalla vintern med flera veckor med -14 grader av och till orsakade lite förödelse i trädgården, men inte så mycket som jag hade fasat för. Alla mina tofsliljor i kruka som jag övervintrar i lilla växthuset ruttnade och dog. Förmodligen har ett par perenner och en buske dött, men mer är det inte. Förvånansvärt mycket har inga skador alls, vilket ju är ett styrkeprov.

Daggtörlarna blommar, men inte alla…

Över hälften av dem ser nämligen ut så här! Kan inte se att läget har spelat någon större roll, en som överlevt står 30 cm från en som är död. Fast jag tar aldrig bort en död växt förrän till midsommar, fler gånger än man tror kommer det nya skott från basen eller roten. I och med att några blommar så kommer jag att få nya småplantor de kommande åren, spridda av myrorna lite här och var.

Sparrisen är på gång, lite blek på grund av de kalla nätterna, men den blir snart ljusgrön och fin. Plantan längst bort till vänster är alltid först, mikroklimat kan skilja sig åt på bara någon meter.

Men sedan hade vi den där väntan på frosten. Förra årets sena frost i mitten på maj när våren var tidig var ju förödande. Ingen blåregnsblomning, men vad värre var döda träd och inga körsbär, äpplen och plommon! Nu tittar jag på blåregnets feta knoppar och väntar. Och håller tummarna stenhårt för en lugn vår utan hård frost sent!

Länkar så klart till Trädgårdsfägring. Tänk, nu har hela april gått och vi går in i maj månad. Önskar er en fin Valborg och först maj-helg!

En kylig och seg vår, men nu blommar det äntligen!

Bild

Mars har varit en lång och kylig vårmånad. Det är först sista veckan som nattfrosten har försvunnit och vårblommorna har tagit fart. Under tiden har jag tröstat mig med att tjuvstarta våren i trädgårdsrummet (fd barnens lekrum). Det är där pelargoner, Afrikas blå lilja med flera bor på vintern. Nu fick de sällskap av lite vårfägring.

Har haft fullt upp i trädgården under mars med att klippa ner perenner och ta upp en del av löven där de ligger lite för tjockt i rabatterna. Sju jättestora lövsäckar med fjolårsvisset blev det! Det ena av de två kompostfacken är proppfullt. Nu är det dags att lägga ut gödsel och mulch från förra årets kompostfack. Men det får bli till långledigheten i påsk! 🙂

I trädgården blommar de tidiga vårblommorna fint och i veckan som gick kom äntligen både bin och humledrottningar ut och provsmakade på vårbuffén.

Mina tomatfröer har grott och i år odlar jag hela 14 olika sorter… Var jag ska få plats med alla vete sjutton, men det brukar lösa sig på något konstigt vis. Körsbärstomaterna bor i växthuset och busktomater och bifftomater i skyddat läge på terassen. De här blev det: Grot, Piennolo, Alisa Craig, Cherry Roma, Artisan Golden Bumblebee, Black Sweet Cherry, Chilega, Mei Wei, Pink Princess, Indigo Cherry Drops, Brandywine Yellow, Black Sea Man, Chio Chio San och Fransk gul.

Vi har gjort lite annat i trädgården också… Tagit ner ett skatbo utanför vårt sovrumsfönster bland annat. Självklart utan ägg i. Det satt högt, men efter att jag hade köpt en ny stångsåg så lyckades vi. Boden är 2,5 meter hög och stångsågen 4 meter lång… Det var precis att tonårssonen nådde!

Jag jobbar fortfarande hemifrån så mycket jag kan, oftast i sällskap av den här goskissen som brukar ligga på skrivbordet och (halv)sova. Ja, hon ligger faktiskt i samma hörna just nu när jag skriver det här inlägget! 🙂

Med en bukett blommande plommongrenar önskar jag er en fin sista marsvecka! Länkar så klart till Trädgårdsfägring!

Nio underbara julrosor i vitt, rosa, grönt och nästan svart

Bild

För en tid sedan beställda jag ett helt fång nya julrosor, som en försenad födelsedagspresent till mig själv. Kan vi nu inte besöka Gartneriet Spiren i Danmark ”på riktigt”, kan vi i alla fall beställa plantor därifrån. Och tänk nu inte ”det gör jag sen”. Specialistplantskolorna har det extra svårt när bussresor och växtmarknader ställs in. Älskar du julrosor, unna dig några från Spirens vackra sortiment, frakten var inte alls dyr och plantorna kom fram i fint skick.

Julrosorna står nu tillsammans med övriga frostkänsliga växter i mitt trädgårdsrum som håller +8 grader och har extrabelysning. Förra helgen när det var varmt och skönt stod de ute dagtid och luftade sig. Så snart den här köldknäppen är förbi får de komma ut igen.

White Pearl. Som en stor snödroppe!

Partydress. Så vacker med grönlila skiftningar i det vita.

Yellow spot. Ljust cremegul med hallonröda markeringar. Underbar!

Röd picotee. Vackrare i verkligheten än på bild med sina olika skiftningar.

Cherry Blossom! Helt oemotståndlig!

Aubergine. Mörk, härlig färgton och vackert med ytterkantens ljusa markeringar.

Red Sapphire. Så vacker!

Jade Tiger. Så snygg grön julros!

Onyx Odessey. En svartlila julros, ser mer lila ut på bild än vad ögat uppfattar den som. Supersnygg!

Och här kommer hela gänget igen, från vit till mörklila.

Önskar er en fin marshelg! Här körde jag igång vårröjningen förra helgen när det var varmt och skönt. Lockar inte fullt lika mycket denna helg, men ut ska jag. 🙂

Länkar till Trädgårdsfägring.

Blomster- och tomatfröer till salu

Bild

Efter höstens inställda fröbyte har jag mängder med fröer ”över”. Kanske är du intresserad av några av dem? Jag säljer dem för 20 kronor/portionen. Portokostnad 12 kronor oavsett hur många fröportioner du köper.

Beställer gör du genom en kommentar här i inlägget/ett meddelande via kontaktformuläret i menyn (eller ett sms för de av er som känner mig mer privat och har mitt nummer). Jag bekräftar hur mycket av det du vill köpa som finns kvar och vad totalkostnaden blir. Betalning via swish eller banköverföring. Obs! Jag lägger inte ut de kommentarer som görs till detta inlägg, så ditt namn syns inte för andra läsare.

Jag lägger inte in enskilda bilder här, tar helt enkelt för mycket tid eftersom inte alla finns i bildarkivet. Längst ner i inlägget hittar du bilder på några av dem, resten är enkla att bildsöka på.

 

Ettåriga blommor:

Kornvallmo ‘Angel Choir’. 30 cm hög. Vit-ljusrosa-lavendel-lila och enstaka röda.

Vallmo. ‘Black Peony’. 80 cm. Mörkröd-svart.

Vallmo. ‘Poppy Love’. 80 cm. Skär.

Vallmo. 80 cm. Lila.

Vädd. 50 cm. Vit.

Vädd. 50 cm. Svartröd.

Rosenskära. 100-120 cm. Vit-skär, enkel.

Rosenskära. 100-120 cm. Vit, enkel.

Luktärt ‘Katie Alice’. Lila.

Luktärt ‘Just Jenny’. Lila.

Luktärt Heirloom mix. Blandade färger.

Luktärt. Skär.

Luktärt. Rosa.

Luktärt ‘Beeline’

Blåklint. 50 cm. Lila/rosa-mix

Blomsterböna ‘Sunset’. Aprikos.

Blomsterböna. Varmröd.

Slöjsilja. 100 cm. Vit.

Gurkört. Vit.

Malabarspenat. Röda stjälkar.

Ringblommor. Blandade gul-orange färger från flera olika namnsorter.

Fingerborgsblomma ‘Apricot Delight’. Aprikosrosa.

 

Fleråriga växter:

Vädd. 80 cm hög. Ljusgul.

Rysk martorn. 100-120 cm. Blålila.

Studentnejlika ‘Carnea’. Rosa.

Fingerborgsblomma. 70 cm. Gul.

Kaphyacint. 50-70 cm. Grönvit.

Indisk fingerört. 40 cm. Varmröd.

Näva. Ca 30 cm. Skär.

Riddarsporre. 120-150 cm. Blå-violett i olika toner.

Färgväppling ‘Cherry Jubilee’. 60 cm. Gul-brun.

Backnejlika. Skär.

Muskatellsalvia (2-årig, blommar år 2).

 

Tomater (5 frön/påse):

Chio Chi san

Artisan Golden Bumble Bee

Black Sweet Cherry

Cherokee Purple

Black Sea Man

Alisa Craig

Brandywine Yellow

Wilma

 

Grönsaker/blommor. Nya köpepåsar med bäst före tid kvar:

Koriander

Orientalisk vallmo ‘Fruit Punch’.

Gurka ‘Marketmore’

Minimajs ‘Minipop’ F1

 

Grönsaker, köpta påsar där jag inte kommer att så resterande frön. Bortslumpas för 10 kronor/påse då sista säljdatum var hösten 2020.

Sockerärt ‘Shiraz’

Sockerärt ‘Golden Sweet’

 

För markören över bilden så syns namnet.

 

2021 års frösådder – min färgstarka snittblomsfrossa

Bild

Sommaren blir aprikos, varmorange, limegrön, mörkrosa och vit. I alla fall i mina snittblomsplanteringar! Jag ska odla lite av många olika sorter för att både få med gamla favoriter och testa lite nya sorter som jag aldrig har odlat.

I de upphöjda bäddarna för sommarblommor (och några få perenner) kommer bin, humlor och fjärilar att kunna glädjas åt lejongap, zinnior, blåklint, sommarrudbeckior, vädd, sommarflox och mycket mer. Så här ser min gottepåse med frön ut i år:

Tyvärr har ju inte alla påsar en bild… Men de här ska också sås (klicka på bilden så får du upp den i större format):

En del av de här sorterna ska planteras ut i de vanliga planteringarna, det gäller framför allt de sorter som sniglarna inte verkar vara så förtjusta i som vädd och sommarrudbeckia. De plantorna får vänta desto längre innan de slutplanteras så stjälkarna hinner bli mindre av späda vårprimörer…

Apropå fröer! Passar på att fråga en sak: I höstas skulle jag ha varit med på ett fröbyte, men det blev inställt och jag har en massa fröer över… Finns det intresse att till ett lågt pris köpa fröer till tomater, sommarblommor och perenner bland er som läser här på bloggen? Hojta till på ett eller annat sätt genom kommentar, mejl via kontaktrutan i menyn ovan, sms eller kontakt via twitter eller instagram så ska jag lägga ut en lista och bilder på vad jag har i ett separat inlägg i så fall.

Önskar en fin helg, här fick vi 20 (!) cm blötsnö i onsdags som nu sakta smälter bort i plusgrader och regn. I helgen ska jag så de sista vintersåddsfröerna är det tänkt. Länkar som vanligt till Trädgårdsfägring.

 

Så sommarblommor och perenner på vintern – enkel och smidig guide

Bild

Det är några år sedan jag upptäckte vintersådd av sommarblommor och perenner och jag kan varmt rekommendera det! Det är så enkelt och smidigt när man väl har lärt sig knepen. I helgen sådde jag sex dussin sorter och lika många till väntar.

Häng med i det här inlägget där jag berättar hur jag gör och listar vilka sorter som funkar.

Jag använder mig av genomskinliga plastbackar med lock, sådana som säljs i både mataffärer och diversebutiker. Fördelarna är flera: det ryms ett dussin 8×8 krukor i lådorna som är 35×45 centimeter stora och de små plantorna kan stå kvar ett tag innan de ”slår i taket”. Bra om hård nattfrost lurar! Backarna används sedan resten av året för omplanterade frösådder (enkelt att både vattna och flytta växter). På hösten fyller jag några backar med jord och odlar asiatiska grönsaker i kallväxthuset tidig vinter.

När sår jag? När vinterkylan är här, i zon 1 brukar det betyda februari. 2020 sådde jag 7 februari, i år när kylan håller i sig 14 februari. Det jag inte vill är att så för tidigt i januari om månaden är mild, då kan de gro för tidigt. I år avvaktade jag att den riktiga iskylan verkar försvinna och mer ”normala” -5 grader komma tillbaka.

Jag sår en sort per kruka och tycker att det är enklare att bredså fröer som jag har gott om än att stå och smådutta, men det gör man förstås precis som man själv vill med. 🙂 Ja, jag får för många plantor om allt gror. Men jag krukar bara om de största och överskottet blir också plantor till försäljning när vi har öppen trädgård.

Krukorna fyller jag med 75 % plantjord nederst och 25 % såjord ovanpå. Då får fröplantorna näring när de behöver och jag slipper plantera om i panik när allt gror samtidigt. Tryck till jorden lätt med till exempel en annan kruka eller handen.

Små fröer täcks tunt med såjord (1 mm) och de större fröerna med tjockare (2-5 mm, beroende på storlek). Enstaka fröer ska inte täckas, dem lägger jag perlit på som släpper igenom ljus och gör att fröerna inte torkar ut.

Krukorna ställs sedan i plastbacken och jag häller i några liter vatten bredvid krukorna (cirka 2-3 liter brukar bli lagom). Lådorna får sedan stå inomhus över dagen/natten tills alla krukor är fuktiga på ytan. Är det vatten kvar i backen plockar jag ur krukorna och häller ur vattnet innan jag ställer ner krukorna igen. Krukorna ställs i den upphöjda delen i mitten av backen – överflödigt vatten kan då rinna bort till de lite djupare ”spåren” längs med backens ytterkanter.

Sedan ställer jag ut backen utomhus. I mitt fall i ett litet väggväxthus i nordostläge dit solen inte når så här års. Jag vill nämligen inte att jorden värms upp för tidigt. Fundera på var du har ljust, men inte för mycket sol under februari-mars. Där vill du ställa sådderna! Har du inte ett växthus, inglasad balkong, uterum eller liknande kan du lägga en bit genomskinlig takplåt, byggplast eller liknande ovanpå lådorna för att undvika att det regnar ner i dem.

Så länge det är kallt är väggväxthuset stängt, men så fort temperaturen börjar krypa uppåt sätter jag takluckan på glänt och öppnar sedan växthuset mer och mer så det inte blir för varmt därinne. Lurar kalla nätter stänger jag igen det igen.

I mars när dagstemperaturen börjar krypa upp mot 7-10 grader händer det grejor! Det är lika spännande varje år! Vilken sort blir först ut att gro? En del sorter är sega och gror inte förrän i juni, ja, en del perenner gror kanske inte förrän år två… Men de flesta har grott till midsommar. Krukor som är tomma då brukar jag gå igenom och se vad det står på etiketten. Har sorter som vanligtvis gror tidigt inte grott slänger jag jorden i komposten, men perenner/lökfrön sparas förstås i förhoppningen att de gror senare. Inför vintern gör jag en ny utrensning, enbart de jag vet är sega sparas då.

Överst t v: 22 mars, nederst t v: 4 april och till höger: 16 maj.

En gång i veckan plockar jag ut alla backarna från mitt väggväxthus. Går igenom krukorna och plockar ut de som har grott, vattnar i de lådor där det behövs (alltid genom att hälla vatten vid sidan i backen!) och tar bort de krukor som har fått mögel (de ställs på annat ställe, något enstaka frön kan ju gro). Krukorna som grott ställs i backarna längst upp där det är mest ljus. Så där håller jag på hela mars och en bit in i april.

När vårvärmen börjar komma på allvar är det dags för omplantering och flytt ut från växthuset för de sorter som har kommit längst. På så sätt får de som är minst/inte grott plats att stå kvar i växthuset ett tag till. Det bästa med kallsådderna är ju att de här plantorna redan är avhärdade!

De små kuddarna med bredsådda sommarblommor/perenner planteras om när de har fått sitt andra riktiga bladpar. Plantorna planteras en och en eller i grupper om tre i 8×8-krukor, några enstaka starkväxande sorter får större krukor direkt (till exempel riddarsporre). Eftersom inte alla sorter gror samtidigt brukar starten på omplanteringen vara lugn men ju längre fram vi kommer, ju mer bråttom blir det. Många gånger kan jag skjuta upp omplantering ett par veckor till om det blir för mycket, då gödselvattnar jag bara frösådderna ordentligt så de inte stannar i växten. Jag prioriterar att plantera om sommarblommorna först, perennerna ska jag ju ha i många år så om de blommar lite senare första året gör inte så mycket.Tagetes kallsådda 7 februari, dags för omplantering i enskilda krukor 26 april.

Jorden som blir ”över” vid omplantering använder jag längst ner i de stora krukorna med sommarblommor. Visserligen är det inte så mycket näring kvar, men det är inget fel på den i övrigt och jag näringsvattnar ju ändå sommarblommorna. Så småningom hamnar all krukjord i trädgårdskomposten där den blir jordförbättring/mulch i de stora rabatterna nästkommande år.

Anledningen till att jag gillar plastbackarna är att locken kan ställas på glänt med hjälp av handtaget på ena sidan. På så sätt kan fukt ventileras ut. Hotar sträng nattfrost släpper jag ner locket helt över natten och backen blir en ”kuvös”. När fröerna grott tar jag bort locket så de får mycket ljus.

När jag flyttar ut backarna i soligare läge inför omplantering/utplantering lägger jag locket på båda handtagen så det blir en glipa runt om. Då skyddas plantorna från solen de första dagarna, utan att det blir för varmt. Sedan tar jag bort locket helt.
17 maj 2020. Omplanterade småplantor växer till sig.

I år är det tredje året med backarna och vintersådder. Första året började jag lite försiktigt med fyra backar. Förra året och i år med 14. Det innebär 168 olika krukor och sorter..! 🙂 Som medlem i Trädgårdsamatörerna skickar jag in frön från vår trädgård och får som donator välja 30 sorters frö i retur. Jag sår också frön från växter i vår egen trädgård som jag vill ha fler av och jag byter fröer med andra odlare. Självklart köper jag också en del nya sorter varje år.

Vilka sorter kan sås kallt? Jag brukar vända på det: vilka kan inte sås kallt?! 😉 Vissa sorter är självskrivna till vintersådd: allt som frösår sig i en vanlig trädgård. Nävor, fingerborgsblommor, vädd, stockros, aklejor… Sommarblommor som kan sås på plats tidig vår: blåklint, ringblomma, luktärtor, slöjsilja…

Sedan testar jag det mesta minst en gång – vad är det värsta som kan hända? Att det inte gror?! Eftersom det mesta gror under mars-april hinner jag så en omgång inomhus om det är en ”måstesort” som inte gillade kylan.

När man testar upptäcker man också att trumpetblommor, lejongap och tagetes som snabbt blir veka vid inomhussådd blir superfina vid kallsådd. Att stäppsalvia, färgväppling och trebladspira gror som ogräs. Har jag få eller väldigt dyra frön chansar jag inte, men med generösa fröportioner från STA eller den egna trädgården finns utrymme att prova kallt ute först.

Kallsår du eller är du sugen på att prova? Berätta gärna hur du gör! Själv inspirerades jag en gång av Veronikas berättelser om hur hon gjorde och utvecklade min egen metod med krukor i plastbackar efter det. För mig som vill ha många olika sorter är det lättare med krukor.Med det önskar jag en fin februarivecka – tänk nu har redan halva februari gått! Kika gärna in till Trädgårdsfägring och se vad andra trädgårdsbloggare skriver om.

Hur vi fixade en pool i vår gröna oas – historien om vår trädgård del 13

Bild

Går det att fixa en snygg pool som smälter in i vår trädgård utan att spendera hiskeliga summor pengar? Ja, det var frågan vi ställde oss för tio år sedan. Här berättar jag om hur vi tänkte och planerade och visar hur det blev.

Före. 2006, södersidan av huset. Samma vinkel som efterbilden ovan!

Allt började med att de två äldsta barnen ville ha en egen pool. Inte en sådan där liten uppblåsbar plaskpool som vi dittills hade haft, utan en sådan man kunde simma i!  Ja, säg de badsugna barn som inte vill det? 😉 Maken och jag som inte är så pigga på att åka iväg och bada såg framför oss somrar utan tjat om att åka på badutflykter. Vi började allt mer prata om att satsa på en pool.

Eftersom vi har jordvärme kan vi inte gräva neråt i trädgården hur som helst, så en ovan jord-pool var det enda tänkbara. Men de flesta sådana pooler brukar innebära att en stor blå plastklump flyttar in… Jag var inte förtjust i den tanken! Först var vi därför inne på att klä en enklare pool med ett trästaket runt om, men sedan hittade vi en pool med stålsarg som är lackerad i olika bruna toner för att imitera trä.

Den poolen var också lagom stor: 460 cm i diameter och med 110 centimeters vattendjup. Vi ville ha en pool som barnen inte skulle växa ur när de blev tonåringar och som även vuxna skulle kunna bada i. Vi vred och vände på de få tänkbara platserna där en stor pool både skulle få plats och få tillräckligt med sol. Mätte och markerade med pinnar. Vi enades till slut om att södersidan av huset, nära trädäcket utanför köket, skulle bli bäst. Det innebar å andra sidan mest jobb… För någon tom cirkel på nästan fem meter i diameter på den tänkta platsen var det då rakt inte!

Här ska poolen vara är det tänkt… Men först behöver staketspaljén rivas, gångstenarna tas upp och trädäcket göras om. Och så ska förstås alla växter grävas upp och flyttas!

Vi dubbelkollade med kommunen om vi behövde tillstånd för något som hade med poolen att göra. I vår hemkommun behövde vi inte det då vi inte grävde djupare än 30 centimeter och inte kom för nära granntomten. Inte heller schaktmassorna var tillståndspliktiga.

Efter drygt tio år hade vår trädgård blivit lummig med uppvuxna träd och häckar. Vi ville absolut inte ta ner dem för att få in maskiner (som ju dessutom med sin vikt trycker till jorden), utan valde att handgräva allt. Ja, det tog tid! Jorden vi grävde bort tog en bonde hand om och lade på sin åker.

Vi började med att bygga om vårt trädäck utanför köket. Det gamla var så litet att när vi satt många runt bordet fick vi kliva precis vid kanten på rabatten för att komma förbi…

Före. 2006 och dåvarande uteplatsen. För övrigt vår allra första omgörning som jag berättar om HÄR.

April 2011. Det gamla trädäcket är upptaget, staketspaljén riven, buskar och perenner uppgrävda. Kvar ligger stenarna som så småningom ska läggas som trampstenar i grusgångarna.

Juni 2011. Maken bygger mer än dubbelt så stort trädäck. I bakgrunden syns utgrävningen för poolen. Många skottkärror med jord är bortrullade och lika många med sand inrullade där trädäcket ska vara… Jag har redan planterat alla flyttade perenner i en ny rabatt. Lite bökigt för maken att lägga planken, men växterna kunde inte vänta. 😉

Juli 2011. Trädäcket är klart, nu är det bara staketet mot rabatten kvar! Lavendeln blommar fint på sin nya plats.

Parallellt med bygget av trädäcket grävde vi för poolen också.2011, maj. Maken och jag handgräver där poolen ska stå. Pinnarna markerar cirkeln som ska grävas ur ner till cirka 30 centimeters djup. I bakgrunden syns den upphöjda Solrabatten som jag berättade mer om HÄR.

2011, juni. Parallellt med utgrävningen för poolen pågick flera andra trädgårdsprojekt. Den nya grusgången och hela Lundområdet (som jag berättar om HÄR), till exempel.

Liten kille och stor grushög. Spadar till alla medhjälpare, inklusive yngstas lilla lilla barnspade som ligger framför skottkärran.

Både när vi fraktade in sand för att lägga under det utbyggda trädäcket och när vi fraktade in kross och sand till poolen fick barnen hjälpa till. Vi körde i skytteltrafik med två skottkärror. Barnen lastade den ena medan vi körde in den andra och tippade. För oss var det viktigt att de var involverade och förstod hur mycket tid och jobb det var med att ”fixa poolen” som de hade önskat sig. Och faktiskt var det bra hjälp som underlättade för oss. 🙂

2012, maj. Lass efter lass… Vi har grävt bort fem kubik med jord där poolen ska stå, nu ska lika många kubik med kross och sand kärras in. På den här bilden syns det också tydligt varför vår trädgård är väldränerad: under 25-30 centimeter pålagd matjord ligger  ren sand/finkornigt grus…

2012, juni. När underlaget till poolen var på plats skulle sanden packas. Superspännande tyckte tre nyfikna och förväntansfulla barn. Det var mycket viktigt att marken inte bara var hårdpackad, den skulle vara jämn också. Det fick inte skilja mer än två centimeter tvärsöver cirkeln. Då skulle tyngden av vattnet bli för stor mot en enskild sida av poolen…

2012, juni. Sådär, allt är jämnt och fint och nu är det bara poolen som saknas!

2012, juni. Äntligen dags för leverans av poolen – på självaste skolavslutningsdagen!

Stålsargen levererades i en stor tung rulle. Försiktigt lossade vi metallbanden runt den, vecklade ut sargen och fick den på plats. Sedan var det dags för underlagsfilten (för att sanden inte skulle skava hål på linern). Jag hann säga många fula ord medan maken och jag låg där på knä och lade tre breda remsor filt samtidigt som det blåste till då och då och sanden virvlade upp på filten och skulle borstas av.

2012, juni. Vattenpåfyllning! Jag ser glad ut, men det är en småkall junidag och iskallt i vattnet. Var tvungen att ha shorts och linne för att slippa få genomblöta kläder!

Till slut kunde vi med lätt bävan rulla ut linern och börja fylla på med vatten samtidigt som vi drog i linern för att få bort vecken. När jag kröp omkring där i poolen med blåfrusna knän i det iskalla vattnet funderade jag allvarligt på att bara rymma från alltihop. Men när det någon vecka senare var dags för premiärdopp med glada badsugna barn så gick det nästan att glömma (läs: förtränga) allt hårt arbete som vi lagt ner på att få baksidan av trädgården i ordning.

Att klämma in en stor pool i en trädgård full med träd och växter hade tagit oss fyra år i en omfattade omgörning av mer än halva trädgården. Var det värt det? Ja, absolut! Den design jag ritade för trädgården för tio år sedan fungerar fortfarande bra.

2013. Här syns hur staketet blev i anslutning till poolen. Spärren för att öppna grinden sitter långt ner på insidan – bara personer som är minst 150 centimeter långa når ner att öppna. Vi har också monterat en ”självstängande” fjäder på insidan så grinden inte kan lämnas öppen.

2020, juni. På den här bilden från när en vän filmade vår trädgård med drönare kan man se uppvärmningsmattan på garagetaket, stora trädäcket och inhägnaden runt poolen. Både sol och skugga på terrassen och massor av sol på poolen. Precis som vi planerade. 🙂

Poolen då, hur har den fungerat? Bra, på det stora hela. Vi har bytt pump efter att den som var med vid inköp skar ihop efter några år. Överdraget höll inte vinterns smutsiga regn borta efter några år och vi lade pengar på ett ordentligt överdrag i samma typ av material som båtkapell. För att hålla överdraget på plats över vintern har vi satt fast det med spännband i öglor i trädäcket samt ”hundkoppelsskruvar” i marken. Det fungerar utmärkt.

Är det mycket jobb med en pool? Nej, inte speciellt om du bara ser till att de som badar är hyfsat rena innan de plumsar i (vi har en utedusch med soluppvärmt vatten). Att få igång poolen för säsongen tar ”bara” en halv dag ungefär. Vi har en värmematta på vårt platta garagetak där poolvattnet värms upp ytterligare fyra grader. Den ska läggas dit och tas ner varje år, likaså pumpen och uteduschen. 

På hösten när vi stänger poolen tar vi bort kloret en vecka innan vi tömmer vattnet i trädgården. Det är bara en tredjedel av vattnet som töms ut, resten är kvar över vintern och fylls bara på nästa badsäsong. Tack vare överdraget är vattnet rent och fint.

Vi tömmer påsen i skimmern på insekter, löv och skräp nästan dagligen, storstädar poolen vid behov (när det ligger mycket skräp på botten) och kontrollerar pH-värdet ett par gånger i veckan när det badas mycket. Inte speciellt betungande.

Tänk, det var sista delen om megaomgörningen som pågick 2008-2012 det! I nästa del blir det skära blommor i överflöd! Alla delar i Historien om vår trädgård finns HÄR om du vill läsa från start. 🙂

Länkar så klart till Trädgårdsfägring! Önskar en fortsatt fin helg och kommande vecka! Nu blir det allt ljusare och vi lämnar januari bakom oss.

En vintervit trädgård med januariblommor

Bild

Vintern i Skåne blir sällan långvarig, men så här ser vår trädgård ser ut när det snöar lite lagom mycket!

Lågt stående vintersol lyser genom Ullungrönnen och träffar isen på kastanjeträdet.

Snö på grenar är så vackert! Här det vyn inifrån köket mot stora bigarråträdet, med blåregnet i förgrunden.

Den flagande kanelbruna barken på kopparlönnen är som vackrast på vintern.

Men det är inte alla dagar som solen skiner, det kan ju vara mulet också. Det är sådana dagar när man får leta efter färgklickarna i det vita.

Dvärgcyklamen.

Glasbärsbuske.

Lagerolvon.

Skogskornell ‘Midwinter Fire’.

En julros tar skydd i snön.

Framsidan med gräsmattecirkeln, klotrobinia, Carmencitarönn och kopparlönn.

En färgglad domherre tittar fram under en fluffig snömössa.              

Ljusslingan vid terassen får vara uppe året runt, ganska fint även vintertid när det skymmer.

Förra helgen var det några riktigt kalla nätter med ner till -10 grader som lägst. Den här veckan har det sedan regnat och varit plusgrader, så nu är i princip all snö borta och det är ”vanlig” brun Skånsk vinter som gäller.

När snön lägger sig blir det extra vackert i omgivningarna och maken och jag passade på att gå en långpromenad också. Det gäller att ladda solbatterierna i själen inför de mulna grå dagarna.Min favoritskog med den slingrande ån. Tröttnar aldrig på den vyn, oavsett årstid.

Den gamla kvarnen som fortfarande är i bruk. Här forsar ån fram, men isen har ändå lagt sig på en del av vattenytan.

Vi fick också se fem rådjur i sakta mak gå över vägen och jag lyckades till och med få upp mobilen snabbt nog för att få en bild, om än lite grynig.

Med en pytteliten vinterbukett – kryddsalvia och dvärgcyklamen – fångad i några gyllene solstrålar strax innan solen gick ner önskar jag en fin helg och januarivecka! Tittar gärna in hos Trädgårdsfägring för att se vad andra trädgårdsbloggare skriver om.

2021 års trädgårdsplaner – ”kill your darlings”

Bild

Det är dags att fundera över det kommande trädgårdsåret. Vad ska det ägnas åt? Nu när vi har lämnat de stora projekten bakom oss (i alla fall just nu), så finns det tid för många lite mindre. Jag brukar säga att vi har gått från anläggningsfasen till förvaltningsfasen. Men självklart innebär inte förvalta att allt ska vara som det alltid har varit, tvärtom, det som finns ska tas om hand och förbättras. Gör om och gör rätt.

Jag är ju plantnörd ut i fingerspetsarna och det innebär att det finns en stor mängd olika växter i vår trädgård. Men nu ska jag ge mig i kast med det jag har tänkt i flera år: jag ska börja ta bort växter. Och alla som har gjort det vet hur svårt det är – därav rubriken ”kill your darlings”.

Vilka är det som ska bort? Framför allt de som inte levererar. De som bara blommar helt kort, alltid måste bindas upp och inte ens vissnar snyggt… Fast pionerna som stämmer in på alla tre ska förstås få vara kvar! 🙂 Jag ska också premiera växter som klarar torka bra för att kunna minimera vattningen, är bra pollinerarväxter eller har frön till småfåglar vintertid.

Här på bloggen berättar jag ofta om växter jag köper, får eller driver upp från frö, men mer sällan om de som dör eller tas bort. Av de som grävs upp hamnar en del i komposten, andra ges bort till trädgårdsvänner eller säljs när vi har öppen trädgård. Borta är kandelabervivor, tremastarblommor, hängsyrén, trädgårdsirisar, havtorn, hampflockel… Ja, listan kan göras lång!

Det jag vill åstadkomma är större grupper med de växter som verkligen trivs i vår väldränerade trädgård. Framför allt gäller det Stäpprabatten ut mot gatan. Den innehåller många ”Piet Oudolf-växter” och skulle definitivt vinna på att ett färre antal fick mer utrymme. Så det blir årets utmaning att arbeta med.

Några andra växter som ska få mer utrymme är dahliorna – de ska nämligen få ta över Solrabatten från och med i år! 🙂 Blåregnets låga grenar ska beskäras och när de försvinner blir det fyra kvadratmeter upphöjd bädd i sommarblommornas tecken. Även om en och annan snäcka hittar upp i bädden via blåregnsrankorna är det ändå ett betydligt lägre tryck på ätandet.

Sommaren 2020 hade jag fem stora plantor i Solrabatten av en enkelblommande orange dahlia som jag fick på en plantbytesdag. Det blev så fint! Nu ska en lång rad andra dahlior också få bo där. Lite prydnadsgräs får vara kvar och förhoppningsvis övervintrar en del av de tegelfärgade lejongapen. Kantnepetan ligger på ta bort-listan (om jag inte kommer på en bättre plats för den) och den vita nävan får flytta till Spaljérabatten. Utöver förra årets sorter har jag beställt fem nya: ‘Cornel Bronze’. ‘Dragon Ball’, ‘Carribean Fantasy’, ‘Bacardi’ och ‘Wine Eyed Jill’.

Det är också dags att beskära och stamma upp en del buskar och mindre träd som skuggar perennerna under alltför mycket. En del tjuvstartade jag med 2020, men en del står på vänt detta år. Jag beslutade mig också för att anamma engelsk rosbeskärning på de stora klängrosorna ‘Mme Alfred Carrière’, ‘Gislaine de Feligonde’ och ‘Moonlight’. I två år har vi misslyckats med att göra en urgallring tidig vår eftersom de har fått nya bladskott så tidigt på grund av de milda vintrarna. Nu beskar vi dem i november-december när de hade tappat bladen, men innan de nya skotten kommer. På bilden syns beskuren ‘Gislaine de Feligonde’ till vänster, och rosor på vänt till höger. Från ”tapparna” som är kvarlämnade på huvudstammen ska nya årsskott med blommor växa ut. Ska bli mycket spännande att se hur de blommar i år!

Maken kommer att snickra en hel del till trädgården under året: Upphöjda ”pallar” under vattentunnorna, en liten trappa vid trädgårdskomposten och en ny kruktrappa. Den lilla trappan där pelargoner, Afrikas blå lilja, Neriner med flera bor hela sommaren har snart gjort sitt. Jag vill helst inte att den brakar samman med alla växter, så vi byter ut den innan det händer. Den nya trappan kommer att bli ungefär lika stor, men lite bredare och stabilare så även de tunga krukorna kan stå på den.

Maken ska också få göra om sargen till de upphöjda grönsaksbäddarna. Det sistnämnda projektet hade vi på listan bara häromåret, men det blev inte bra. Sargerna flyttades ut så mycket för att hindra sniglarna från att krypa upp att jag nu har svårt att nå in till mitten på bädden när jag ska så och skörda. Suck. Vi ska sätta en annan ”snigelspärr” och flytta in sargen igen. Som tur är kan vi återanvända de befintliga brädorna.

Jag har också beslutat mig för att gå över till 3-årig växtföljd. Den upphöjda bädd som ligger längst mot norr vid rosenspaljén fungerar bra till sallat, dill och morötter men sämre till andra grönsaker. Därför kommer den att användas enbart till det, medan ärtor/bönor, kål och potatis roteras på de kvarvarande tre bäddarna. Två års jordpaus för potatis och kål är minimum, så det fungerar.

Planen är också att testa en annan gröda som jag har varit sugen på länge: svamp. Gjorde ett försök att ympa in mycel på stock för några år sedan, men fick det tyvärr inte att fungera. Men nu har jag fått ett tips på en lättare sätt och ska prova det. Har jag riktig tur kan det bli en första skörd redan till hösten.

Vi måste också fundera ut hur vi ska renovera vårt bambustaket längs ena sidan av trädgården. En del av metalltrådarna har tyvärr redan börjat rosta sönder och när det blåser kraftigt slits delar av staketet sönder… Jag har lagat provisoriskt i nuläget, men helst borde vi åtgärda det innan nästa vinterstorm. Jag har en idé på hur vi ska säkra staketet, men vi får se om det är genomförbart.

Förra året tillverkade jag bra växtstöd i armeringsnät till allt från riddarsporrar till prydnadsgräs. Jag är så nöjd med hur de har fungerat att jag ska tillverka fler stöd i år. De smälter dessutom bättre in i trädgårdsgrönskan än de där illgröna perennbågarna…

Planen är också att byta ut en del av växtskyltarna i trädgården. Jag har inte namnstickor vid varje växt, men vid vissa namnsorter som jag vill komma ihåg vad de heter. Jag har också namnstickor vid vårväxter som vissnar ner helt senare på säsongen eller de växter som kommer igång väldigt sent på våren. Alltför många gånger har jag grävt upp en stackars vilande växt i tron att det är ”tomt” just där… Problemet med de vita plastetiketterna är dels att de syns lite för mycket, dels att de lätt begravs när jag mulchar rabatterna på våren. Nu blir det metallskyltar i stället.

Under 2021 kommer jag att fortsätta med serien Historien om vår trädgård tills jag är i mål. Har bara kommit fram till 2010, så än finns ju en del kvar att berätta. 🙂 Inte minst om när jag gjorde den naturliga dammen 2018 och vad som växer i den.

I år är det ju husbytarår för vår del, och vi får väl se vart färden bär av denna gång. Ännu är ingenting spikat, men vi utgår från att det ska fungera att resa i sommar när vaccinationerna är avklarade. Jag planerar också att besöka trädgårdsvänner, åka på Riksmöte med trädgårdsamatörerna och besöka trädgårdar på Österlen. Någon Trädgårdsfest i Varberg blev det ju inte i år på grund av pandemin, men kanske blir det ett Malmö Garden Show?

Sedan har jag det angenäma problemet att jag ska fundera ut hur barnens lekhus ska användas när tonåringarna inte längre ”chillar” där. Sex kvadratmeter. Ommålad invändigt så sent som för bara ett par år sedan i puderrosa med en fondvägg i guld. Hmm. Inte riktigt min färgpreferens, men innan jag målar om igen vill jag känna mig för kring användningen. Just nu bor alla frostkänsliga växter i behov av ljus där, som de gör varje vinter. Frågan är om/hur jag kommer att använda utrymmet sommartid? Fika? Yoga? Läsa trädgårdstidningar? Det återstår att se!

Vår trädgård ligger vid en ”vältrafikerad” gång/cykelväg i vår by. Jag har länge funderat på att det hade varit kul med ett litet bokbytarskåp där så många passerar. Vi får väl se om tid och ork finns för ett sådant projekt.

Kvar på surdegslistan från tidigare år är nu ”bara” två uppdrag: 1. Snickra ett snyggt litet hus kring de nya stooora soptunnorna för hushållsnära sortering när de införs. Förmodligen får det ett grönt tak och/eller annan växtlighet på sig. 2. Lägga in och uppdatera växtnamnen här på bloggen. Sommaren 2019 fick jag ju äntligen gjort hästjobbet att skriva in alla namn från plantetiketter i ett worddokument.

Det var en lång lista, som vanligt, men nu glömmer jag den tills om ett år. Det är alltid lika spännande att se vad som blev gjort av det jag hoppades. Ibland är det mycket, ibland inte. Har du några planer – stora som små – inför trädgårdsåret 2021?

Önskar er en fin helg och januarivecka, titta gärna in hos Trädgårdsfägring!

I det HÄR inlägget berättade jag hur det gick med trädgårdsplanerna för 2020.

Så här gick det med 2020 års trädgårdsplaner

Bild

Dags att summera hur det gick med trädgårdsplanerna för året som gått. Inför 2020 valde jag några ledord: Odla ätbart, Maxad blomning och Välkommen besökare.

Odla mer ätbart. Ja, det gjorde vi absolut! Vi groddade olika fröer inomhus under vintermånaderna, odlade ärtskott och skördade höstsådda grönsaker i växthuset. Och sådderna utomhus drog igång så snart våren anlände. 7 juli såg ingredienserna till dagens sallad ut så här:

För en gångs skull räckte gurkorna till när jag hade fem plantor! 🙂 Och tomaterna! Så många goda nya sorter! Flera av dem lär återkomma i år. På bilden: Chilega, Chi chi san, Black sweet cherry, Artisan golden bumble bee och en okänd orange från Frankrikeresan 2019.

Men mest av allt älskar jag vår bärträdgård! Så många olika sorter att äta som godis! Mer om bären har jag berättat tidigare HÄR och HÄR.

Maxa blomning till buketter. Jodå, förutom att 99 % av zinniorna frös ihjäl i den där sena majfrosten så gick det bra. Har aldrig haft så fina luktärtor som i år när jag kallsådde dem tidigt på våren och de olika sorterna med blåklint, rosenskära, vädd och lejongap blommade fint och drog många pollinerare.

De många dahliorna jag köpte förra året hade jag varierad framgång med. De jag satte i kruka blev fina, de på friland åt sniglarna upp. Så nästa år är det helt klart så att dahliorna inte ska odlas på friland!En av sommarens många blombuketter. Dahlior, vädd, sommarflox, sparris, blodtopp med mera.

Välkomna besökare till trädgården. Ja, det blev ju en utmaning ingen av oss hade kunnat förutse… Men vi kunde trots allt öppna för besökare vid tre tillfällen under året. Vi ställde inte in, vi ställde om. Enkelriktade trädgården, bad alla hålla avståndet och såg till att det fanns handsprit tillgänglig. Speciellt vid majöppningen mötte vi så många tacksamma besökare, svältfödda på vad som helst som innebar att tristessen bröts, och våra besökare var så hänsynsfulla mot varandra att det kändes bra för oss trädgårdsägare också.

Sommar och semester. 2020 var vårt ”stanna hemma-år”, så för oss var årets semester ingen besvikelse, vi hade redan planen klar att göra småutflykter i grannskapet och titta på trädgårdar. Men något Malmö Garden Show eller Riksmöte med trädgårdsamatörerna (där vi skulle ha varit en av besöksträdgårdarna) blev det så klart inte. Men jag har faktiskt fått besök av Anni när hon och maken hälsade på oss i september! 🙂 HÄR kan du läsa hennes blogginlägg om besöket. Och jag och maken har besökt flera fina trädgårdar i Skåne, Blekinge och Kronoberg. En trädgård som det var extra kul att få återse var Maria på Almbacken. Trädgården är så fin och jag inspirerades också mycket av deras nybyggda glashus, vem hade inte velat slå sig ner där en stund?

Tillverka egen näring och jord. Jag fortsatte med att använda egen kompostjord och tillverka eget gödselvatten av brännässlor och vallört, och sällan har jag varit så glad för det som när nyheten om Krav-gödsel med bekämpningsmedel som hämmar tomater och chili brakade loss! Har du missat den nyheten, så läs gärna det HÄR inlägget hos Farbror Grön så vet du vad du ska undvika framöver.

Vallörten växer hos en trädgårdsbekant och i maj hämtade jag en rejäl säck för att göra gödselvatten som jag använder till allt som växer i kruka, från tomater till dahlior.

Trädgården i övrigt gödslas främst med välbrunnen fårgödsel som jag får av en arbetskamrat och trädgården har vuxit så det knakat med den gödningen. Jag använder också kaninernas gödsel, den är perfekt att lägga i krukor till de växter som ska ha en låg dos näring. Vaktlarnas gödsel hamnar i varmkomposten och hjälper till att hålla den igång under vinterhalvåret, den färdiga komposten hamnar sedan bland annat i sparrislandet.

Fler regnvattenstunnor. Planen var att öka antalet tunnor och det lyckades vi med. Vi samlar nu drygt 1100 liter spritt på fem olika ställen. Nytt för i år var att vi ”pluggade in” vår största vattentunna på 300 liter till stupröret från hustaket. Bästa vi har gjort! Räckte att det regnade lite så var tunnan fylld igen och jag kunde vattna alla krukor och de stora pallkragelådorna på stora trädäcket med regnvatten större delen av sommaren.

Historien om vår trädgård. Jag började också att berätta om hur trädgården har vuxit fram under 20 års tid i en serie här på bloggen. Ännu är jag inte klar, så den serien fortsätter helt enkelt under 2021. Har ju lite annat jag vill blogga om också! 😉 En av tankarna med serien var att få tillbaka blogglusten och det har faktiskt fungerat. Får försöka hitta på något annat tema sedan. Är det något du som läser här skulle vilja veta mer om?

Före och efter att Dagliljerabatten gjordes.

Jobbet och trädgården. Under 2020 har jag för första gången på fem år inte arbetat med utemiljö på jobbet, och det har faktiskt varit skönt. Nu är trädgården åter min avkoppling när jag kommer hem på eftermiddagen. Däremot har jag behållit min inställning till att bara njuta av trädgården under arbetsveckorna: fotografera, fixa lite, plocka buketter, skörda ätbart med mera. På helgerna tar jag de lite större göromålen som tar tid och det har fungerat riktigt bra.

Det här året har jag varit så glad över att ha trädgården att ägna mig åt, och den känslan delar jag gissningsvis med väldigt många av er. I och med att jag numera till största delen har ett skrivbordsjobb har jag arbetat hemifrån stora delar av hösten och vintern. Bonusen har varit att kunna gå en tur i trädgården på lunchen och se trädgården i dagsljus även de mörkaste månaderna när jag normalt bara ser den på helgerna.

Kreativt innepyssel i trädgårdens tecken. Det kände jag aldrig riktigt för. Men jag gick loss på lite annat i stället. Som de gamla krukorna som inte var i min smak, men efter en ommålning blev de lugnare i sitt uttryck och lät blommorna vara huvudnumret. Om färgen har klarat vintern bra ska jag måla om resten av de glaserade krukorna också, de här fyra var ett test.

Före och efter ommålning till mattsvart.

De gamla surdegarna (läs: projekt som stått med på listan i flera år):

Byta träribbor i fina trädgårdsbänken med gjutjärnsgavlar: Japp, det blev äntligen gjort! Vi fick tag på fina träribbor hos en lokal såg. Nu kommer bänken vi fyndade på loppis hålla i många år till.

Snickra en grind till komposthörnan: Japp, det blev gjort! Några dagar före Tusen Trädgårdar… 😉 Inget är som en deadline!

Bygga skydd till de nya soptunnorna: Nej, inte gjort. Vi har fortfarande inte fått dem. Upphandlingar som överklagats och annat har segdragit hushållsnära sortering i flera år. Men enligt kommunen ska de nya tunnorna komma i vår. Vi får väl se…

Uppdatera skissen över trädgården: Jodå, det fixade jag. Nu är allt från kaninhuset till vattentunnorna med.

Lägga in namnen på alla växter i trädgården här på bloggen: Nej, inte gjort.

Nu önskar jag er alla en fin januari! Hoppas ni bläddrar i frökataloger, läser trädgårdsböcker eller ritar i skissblocket som uppladdning till årets trädgårdssäsong! Det ska jag göra! 🙂 Länkar så klart till Trädgårdsfägring! Nästa vecka ska jag berätta mer om 2021 års trädgårdsplaner.