Nu är våren här ”på riktigt” – rekordtidig blomning i trädgården

Bild

Här i Skåne gick vi från höst direkt till vår utan att passera vinter. Och vad passar väl bättre nu när det officiellt är metrologisk vår än att gå en runda i trädgården och se vad som blommar? Mycket är rekordtidigt. Det strilregnar visserligen ute, men vad gör väl det när vårblommorna lyser upp? Häng med! 🙂

Vid dammen blommar dvärgcyklamen sedan många veckor, vill det sig väl blommar de minst en månad till innan årets säsong är slut. Jag har under ett par år sått frön och håller på att dra upp många nya knölar av de här små raringarna.

På sikt ska de nya dvärgcyklamenplantorna få flytta in i Trädhörnets lundområde och hålla julrosor och snödroppar sällskap. Inser när jag tittar på bilden att jag nog inte klippte av julrosornas överblommade blommor snabbt nog förra året… De fröna gror bra!

Och jo, det är tjockt med fröplantor under de skära julrosorna vid fågelvoljärerna också…

Tyvärr inte lika många under den gula julrosen.

Och den svarta ska vi inte prata om! Tror aldrig jag har sett en endaste liten fröplanta under den.

Utöver de vanliga snödropparna blommar även den dubbla. Det myckna regnandet har tyvärr smutsat ner ”kjolarna” lite.

Körsbärskornellen blommar för fullt. Tvivlar starkt på att det blir någon frukt i år – det har varit få dagar med över 10 grader varmt (som bin behöver för att vara ute och flyga) och eftersom det har regnat så mycket har ju inte humlorna (som klarar lägre temperaturer) varit ute de heller. Trist!

Lungörten blommar också. Den är humlornas stora favorit, men får heller inga besök denna blöta vår.

Ormögat har också börjat blomma på allvar. Så småningom är hela området en blåblommande matta.

Rosen ‘Mme Alfred Carrière’ har fått stora blad sedan jag visade den i januari. Den står bredvid vår nya fågelvoljär och klär in den med grönska och de sötaste små rosa rosor sommartid.

Flera våririsar blommar, men blåst och slagregn är inte de här blommornas bästa vän direkt… ‘Katharine Hodgkin’ är fin ändå.

Mattan av lila snökrokus blir bara större och större för vart år. I bakgrundens syns kärleksörtens nya bladskott.

Rabarbern är uppe och har fått sina första små blad.

De röda skotten från pionerna lyser i rabatten.

Hasseln ‘Barcelonski’ har långa hängen. I bakgrunden syns de nya ljusgröna bladen på silverbusken.

Aklejorna är också på god väg.

Avenboksbersån till vänster och längre fram på bilden syns en bit av Stäpprabatten. Det som lyser grönt är bland annat myrtentörel, daggtörel och  trädgårdsgamander.

Vårröjningen är i full gång i trädgården – även om det är svårt att få tid till det mellan skurarna när det envisas med att regna på helgerna. I dag lördag höll det äntligen upp i en dryg timme på eftermiddagen efter att fram tills dess ha ha regnat sidledes…

Jag samlar allt perennklipp i stora lövsäckar som jag har strategiskt placerade i trädgården. Klipper och smular ner i en vanlig hink jag har med mig in i rabatterna och tömmer sedan i den stora behållaren. Det här är en av tre som är fulla nu. Ska gräva om ett av våra stora kompostfack innan jag lägger dit årets perennklipp.

Önskar en fortsatt fin helg och sista februarivecka, tänk nu är vi snart inne i mars! Länkar förstås till Trädgårdsfägring.

Mitt trädgårdsgenrep – den röda stugan vid grusvägens slut

Bild

Det fanns de som tyckte att vi gick väldigt snabbt fram när vi körde igång med omgörningen av nuvarande trädgården direkt vi hade köpt huset för 20 år sedan.

Men det fanns en anledning – jag hade ju haft en generalrepetition. Så innan jag börjar berätta historien om vår trädgård i en rad inlägg, behövs det ett förord om den allra första egna trädgården.

Det här är berättelsen om den röda stugan vid grusvägens slut, granne med granskogen. Stugan som jag hyrde under tre år av världens bästa hyresvärdar: ett lantbrukarpar som hatade förfallna torp och älskade företagsamma hyresgäster.

När jag flyttade in saknade stugan trädgård i någon form. Lantbrukarparet hade räddat den från att helt falla samman, slängt ut hemska perspektivfönster (!) till förmån för nytillverkade fönster i gammal stil från lokala snickeriet, byggt ett nytt kök, tapetserat, målat, byggt en halvglasad veranda, satt in en tälgstenskamin i vardagsrummet och inte att förglömma, installerat en toalett inomhus… Japp, det var en mycket förfallen stuga innan renovering. För 2500 kronor i kallhyra i månaden blev den min.

Jag frågade försiktigt om jag fick plantera lite växter och fick fria händer att i princip göra vad jag ville. De var bara glada om jag ville fixa i ordning utemiljön.

Så här såg det ut när jag flyttade in. Ja, ni kanske förstår om det kliade i mina fingrar att skapa något som blommade?

Så här såg det ut den andra sommaren. Jag hade många idéer redan på den tiden och sådde, planterade och fixade på många sätt.

Under min tid i den lilla stugan gjorde jag en rad nybörjarmisstag som att så sommarblommor i rader, inte vattna tillräckligt och inte ta det där med gödsel på allvar.

Men jag lärde mig sakta och fyllde den härliga verandan (nätad så inte mina två innekatter skulle rymma) med allt från rosor till tomater.Blomman för dagen och två innekatter som fick blir verandakatter under tiden i stugan. Den grå till höger lyckades både fånga möss och fåglar inne på verandan… I bakgrunden syns carport och en vedbod som hyresvärden byggde till mig (utan att höja hyran – jag fixade ju i ordning utemiljön).

Hängmattan var en present och den var så skön att vila i inne på verandan. Längst bort i hörnet sitter min ena katt och tittar ut. Jag hade ett extra ”kattbord” där de kunde ligga i solen och ha det skönt.

Tomater och gurkor växer i krukorna mot gavelfönstren och närmast i bild är det dahlior, klematis och rosor i kruka. Vid bordet satt jag på lediga dagar och åt, pysslade och läste. Ibland smattrade regnet mot taket, andra dagar värmde solen gott.

Jag släpade stenar från en hög som blivit över vid renoveringen och byggde en upphöjd plantering på den sluttande tomten där jag odlade potatis, bönor och vitlök. På andra sidan dörren till stenkällaren anlade jag en liten örtagård. Bakom vedboden blev det plats för ett hallonland och en kompost.

Sista halvåret hade blivande maken flyttat in i stugan. Jag hade bara ett vikariat och visste inte var jag härnäst skulle få jobb, så vi bidade vår tid. Sommaren 1999 fick jag så äntligen ett fast jobb, vi gjorde vår första resa till Frankrike och jag kom hem full av inspiration och var ganska frustrerad över att inte ha en egen trädgård där jag kunde planera långt framåt i tiden.

Men några månader senare hittade vi så vårt nuvarande hus och flyttade från den lilla röda stugan vid granskogen. Katterna fick äntligen möjligheten att gå ut i det fria som de ville och växterna på verandan, ja, de fick förstås flytta med. Men det får jag berätta mer om en annan gång! 🙂

Beklagar de något suddiga bilderna, då fotona är inklistrade i pärmar har jag fotograferat av dem.

Länkar till Trädgårdsfägring och önskar en fortsatt trevlig helg!

Vårblommor i januari – hur ska det här gå?

Bild

Att vintern lyser med sin frånvaro kommer knappast som någon nyhet. Här i landets södra delar har vi officiellt fortfarande höst. Metrologisk vår kan det nämligen inte bli förrän i mitten av februari, annars hade vi haft det redan nu.

Som kallast har vi haft -5 grader och det hade vi en natt veckan som gick. Men hur kommer det att bli i februari som normalt är vår kallaste månad? Blir det riktig vinter eller inte? Gissar att jag inte är den enda som funderar på det just nu.

Det brukar vara lurigt att vårfixa i de stora perennrabatterna ”vanliga” år, i år vet jag inte hur jag ska kunna göra det – vårlökarna är ju redan uppe!

Snökrokusen visar färg på knopparna, vissa tulpansorter är uppe över fem centimeter redan och vintergäcken blommar.

Nästa helg ska ena dottern och jag på en ”mamma och dotter-utflykt” (läs: spahelg), så då blir det inget trädgårderat. Om två veckor får vi se vad 14-dagarsprognosen säger… Vinter eller inte? Om operation:vårresning påbörjas då beror på svaret.
Bina i den ena av bikuporna på jobbet har redan vaknat… Bilden är tagen fredag 17 januari när det var över tio grader varmt och sol.

Så här långt har våren kommit hos oss i dag, lördag 25 januari.

Trollhassel ‘Diane’, rosa sälgen ‘Mt Aso’, olika julrosor, blommande vintergröna, dvärgcyklamen, dubbla snödroppar, vit tibast, stora knoppar på klematis och fem centimeters skott på en del rosor…

Fördelarna med plusgraderna är att vintersallaten är grön och fin och småplantorna växer sig allt större. Jag har ”vintersått” morötter, dill och sallat i den minsta av våra upphöjda odlingsbäddar.

Inomhus är det också vår… Min omtänksamme make kom hem med en superfin vårbukett med anemoner och tulpaner tidigare i veckan. Det hade varit en påfrestande måndag och jag var verkligen i behov av lite uppmuntran. Och titta så fint blommorna matchar vårt kök!

Önskar en fortsatt trevlig helg! Ni som läser här på bloggen, hur ser det ut med vårtecknen i era trädgårdar och hur tänker ni kring nerklippning av fjolårsvisset?

I morgon ska jag sysselsätta mig med kallsådder av perennfrön, fick fröna från Trädgårdsamatörerna i veckan. Klicka på bilderna om du vill se vad jag fick för fröer! 🙂

Länkar till Trädgårdsfägring, in och se vad som händer hos andra trädgårdsbloggare!

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 2

Bild

I förra inlägget berättade jag om hur vi odlar frukt och bär, nu ska jag berätta mer om vilka sorter vi odlar. Längst ner i inlägget finns en lång lista med art- och sortnamn.

Varje år speglar jag skörden under sommar och höst genom att fotografera ett antal ”bärhänder” till mitt instakonto. Här nedan kan du se vad och när vi skördade ett antal sorter under 2019.

26 juni. Röda vinbär, bärtry, smultron, krusbär och jordgubbar.

6 juli. Röda vinbär, björnbärshallon, smultron, krusbär, buskkörsbär, surkörsbär, bigarråer, röda och gula hallon, jordgubbar och bärtry.

14 augusti. Röda vinbär, björnbär, plommon, amerikanska blåbär, jordgubbar och hösthallon.

1 september. Amerikanska blåbär, hösthallon, jordgubbar och björnbär.

2 oktober. Jordgubbar, hösthallon, björnbär, körsbärskornell och havtorn.

De senaste frukt- och bärinköpen består av ett aprikosträd ‘Kuresia’, ett mullbärsträd ‘Gerardi’s Dwarf’, en bärhäggmispel ‘Thiessen’, tre olika sorters bärtry och ett persikoträd ‘Ice Peach’. Har bara fått smaka en enda aprikos, men den var gudomligt söt och god! Mullbären och det fåtal bärtry-bär av de nya sorterna som vi fick 2019 var också goda och gav mersmak. Kanske blir 2020 också året då vi äntligen får smaka vindruvor och mini-kivi?

Det här är de ätbara bär och frukter som vi har just nu:

Träd
Bigarråträd (okänd sort)
Plommonträd (troligen ‘Reine Claude d’Oullins’)
Plommonträd ‘Opal’
Plommonrträd ‘Czar’
Surkörsbär ‘Fanal’
Buskkörsbär ‘Lettisk låg’
Sötkörsbär ‘Stella’
Spaljerade äppleträd ‘Ingrid Marie’, Gravensteiner och ‘Summerred’
Körsbärskornell ‘Jolico’
Äkta kvitten ‘Leskovacka’
Aronia (uppstammat träd) ‘Viking’
Mullbär ‘Gerardi’s Dwarf’
Persika ‘Ice Peach’
Aprikos ‘Kuresia’
Bärhäggmispel ‘Thiessen’
Sötmandel (2 st självsådda träd, har ej burit frukt ännu)

Buskar
Amerikanska blåbär (flera olika sorter)
Röda sommarhallon
Gula sommarhallon
Björnbär ‘Black Satin’
Tayberry ‘Buckingham’ och ‘Thornless’
Röda hösthallon
Japanskt vinhallon
Svarthallon ‘Munger’
Röda krusbär
Vita vinbär
Röda vinbär ‘Rovada’, ‘Jonkheer van Tets’
Vindruva ‘Remainly Seedless’ och ‘Einsat’
Sandkörsbär
Fourberry ‘Orangesse’
Minikiwi ‘Ken’s Red’, ‘Nostigo (male) och ‘Solissimo’
Bärtry ‘Aurora’, ‘Indigo Gem’ och ‘Honeybee’ samt en okänd sort.

Perenner
Smultron
Ampeljordgubbar
Lingon

Bär/frukt vi har provat och tagit bort:
Havtorn (för mycket rotskott)
Gojibär (gav inga bär på tre år)
Jostakrusbär (har hellre vanliga krusbär eller vinbär)
Vita smultron (spred sig hejdlöst)
Fikon (hade svårt att övervintra det och det klarade sig inte i kallväxthuset)
Persika (den första sorten som bara tappade frukterna)
Lingon (de flesta sorter vi har testat håller bara ett par år och dör sedan)

Odlar du något annat i frukt- eller bärväg som du tycker att jag borde pröva hos oss? Tipsa gärna! 🙂

Trevlig helg! Titta gärna in hos de andra som bloggar om trädgård via Trädgårdsfägring.

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 1

Bild

Det bästa jag vet är att gå en tur i trädgården och stoppa munnen full med frukt och bär, plockade direkt från träd och buskar. Det kan ha att göra med att det är de allra bästa barndomsminnena för min del. Finns det något godare än att plocka en hel näve med söta, solvarma smultron? Det skulle väl möjligen vara att plocka två då! 🙂

När vi tog över trädgården 1999 fanns det två fruktträd, båda planterade tjugo år tidigare när huset byggdes. Ett jättelikt bigarråträd och ett stort obeskuret plommonträd. Vi har sedan fyllt på med fler träd och buskar under de år vi har bott här.

Vinbärsbuskar och krusbär planterades 2000, de amerikanska blåbärsbuskarna sattes 2001, hallon, hösthallon och smultron fylldes på de kommande åren. Vi planterade också ett nytt bigarråträd och ett persikoträd, men de blev inte långvariga innan de åkte upp. Bigarråträdet fick varje år hemska bladlusinvasioner och persikorna trillade alltid av innan de var mogna.

Söta goda hallon en varm sommardag. Bästa godiset medan man går en runda i trädgården.

I stället fortsatte jag att plantera prydnadsträd, buskar och perenner i trädgården och öka mullhalten i rabatterna genom kvarliggande löv och ett lager ny trädgårdskompost varje år.

När jag sedan för drygt tio år sedan åter började plantera fruktträd hände något spännande. De där kraftiga skadedjursangreppen uteblev och skörden blev utmärkt. Hur kom det sig? Jo, träden stod inte längre utplacerade mitt i en torr gräsmatta, istället stod de i ett ”skogsbryn” i trädgården bland andra träd, buskar och perenner. Skadedjur hade inte lika lätt att hitta fruktträden, jorden torkade inte ut när andra träd skuggade och minskade vattenavdunstningen och perennerna som vissnade ner varje år bidrog med näring och mullämnen.

2019 fick vi första ordentliga skörden av svarthallonet ‘Munger’ som planterades några år tidigare. Mycket goda bär men väldigt taggiga revor, värre än vilda björnbär…

När jag sedan utbildade mig inom permakultur insåg jag att jag utan att veta om det hade följt de enkla regler som finns för det som kallas food forest, skogsträdgård. Att odla i många olika lager från låga perenner i markskiktet, följt av buskar, låga träd och stora träd, kompletterat av klängväxter och död ved. Det ger ett gynnsamt mikroklimat och den biologiska mångfalden ökar.

Hos de som nyanlägger en skogsträdgård är andelen ätbart i de olika skikten så klart högre än vad den är i vår villaträdgård, här kan ett mellanskikt bestå av japanska lönnar, men varför skulle jag ta bort det som redan finns och trivs i trädgården? Numera så har jag landat i att jag blandar både nytto- och prydnadsväxter i vår egen version av en skogsträdgård. 🙂 De flesta av oss börjar trots allt inte med ett tomt ark till trädgård.


Äkta kvitten redo för skörd. Bredvid trädet växer ett snödroppsträd (vars frukter faktiskt är ätbara), färgsprakande japanska lönnar, svarta vinbärsbuskar, aronia, körsbärskornell och längst till vänster skymtar en av ”jättarna” i trädgården: det gamla plommonträdet. Markskiktet består av allt från trebladsspira till pioner, ledordet är att många av dem är bra för pollinerare. Där finns också funkia vars skott på våren är goda att äta som sparris. Längs bambustaketet i bakgrunden växer olika klängväxter, bland annat kaprifol.

I en annan del av trädgården, Bärlandet, växer vita- och röda vinbär, spaljerade röda krusbär, gula och röda sommarhallon, röda hösthallon och bärtry i låga upphöjda bäddar. Längs med spaljén i bakgrunden klättrar minikivi och klematis och till höger syns plommonträdet ‘Opal’. Hallon och bärbuskar samodlas med jordgubbar och självsådda sommarblommor som blåklint och färgkulla som hjälper till att locka insekter. På en del ställen lägger jag fårull som marktäckning för att hålla kvar fukt/minska ogräset.

I bakkant på våra upphöjda odlingsbäddar för grönsaker, närmast den skyddande och värmande tegelväggen, växer spaljérade äppelträd. De har inte så stor rotklump, utan har ännu så länge trivts bra på denna plats. Under sommaren har de ett lager med fårull på den nakna jorden som hjälper till att hålla kvar fukten och skyddar rötterna från stekande sol. 

Sedan 2014 har jag aktivt jobbat med att bredda det ätbara i trädgården. Mitt mål är inte att få stora skördar av några få sorter, utan att kunna ha bär och frukt under så många månader som möjligt. Jag kokar saft, gör sylt och fryser in bär, men mycket äts också färskt när det är som godast. Det vi alltid får mer av än vad vi kan äta själva, blåbär och plommon, kommer vänner gärna och plockar. Och rätt som det är får man något annat som de har för mycket av i retur! 🙂 Bland fruktträden finns numera också hassel för att ge skörd av nötter.

Hasseln ‘Barcelonski’ köptes in 2015 och 2019 fick vi första skörden av nötter! 

Skillnad på bär och bär… Det här är tre av våra körsbärssorter. Från vänster till höger: buskkörsbäret ‘Lettisk låg’, surkörsbäret ‘Fanal’ och bigarrån ‘Stella’. I bakgrunden på bilden syns mer av Fanal, svarta vinbär och bärtry.

Ampeljordgubbar ger söta och goda bär under flera månader, från juni och ända fram till frost.

Amerikanska blåbär har vi flera olika sorter av. De mognar från juli och framåt. En del av dem är små (5 mm) och andra jättestora (20 mm).

Äkta kvitten ger stora gula frukter att koka god marmelad på. Doftar gott gör frukterna också.

Sedan finns det andra bonusar med att ha många bärbuskar och fruktträd i trädgården. De flesta kräver inte mycket skötsel och blomningen ger mat till hungriga bin och humlor. Andra, som amerikanska blåbär, får vacker höstfärg. Och vad är vackrare en vårdag än ett vitblommande plommon- eller körsbärsträd? Det skulle möjligen vara ett rosablommande kvittenträd!

Boktips för dig som vill veta mer om lite ovanligare bär och fruktsorter och skogsträdgårdar. Samtliga böcker finns att fjärrlåna på närmaste bibliotek.

  • Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. En mycket tjock och innehållsrik bok om allt som du behöver veta om skogsträdgårdar och olika sorters träd, buskar och perenner. Rekommenderas varmt! Läs även mer på Skogsträdgårdens blogg HÄR.
  • Skörda nya smaker av Anders Kjellsson (numera Stålhand och chefsträdgårdsmästare i Göteborgs botaniska trädgård). Han bloggar HÄR.
  • Frukt och bär av Åke Truedsson.
  • Trädgårdens bär av Leif Blomqvist.
  • Creating a forest garden av Martin Crawford. Innan Skogsträdgården (se ovan!) kom ut var detta ”bibeln” för alla som ville veta mer om skogsträdgårdar.

I del 2 nästa vecka ska jag berätta mer om vilka olika sorters bär vi odlar och vad vi skördar när på året.

Önskar en fin helg och länkar så klart till Trädgårdsfägring!

2020 års trädgårdsplaner – ätbart, blommor och öppen trädgård

Bild

Odla ätbart, Maxad blomning och Välkommen besökare! Det är ledorden för i år när det är dags att skriva ner mina planer och förhoppningar inför 2020 års trädgårdsår. 

Det mest genomgripande blir att vi ska försöka odla betydligt mer ätbart jämfört med tidigare år. Vi har lagt om till att äta mer växtbaserad mat det sista året och förra hösten vinkade vi adjö till åren med matkasse och började ännu en gång planera vår egen matlagning. Och i och med det kan jag åter odla grönsaker som blir skördeklara under en längre period än ”bara” sommarmånaderna. Nu väntar planering kring vad vi ska satsa på detta år, men Odla ätbart blir det!

Jag vill också odla ännu mer som blommar under så lång period som möjligt i trädgården, både för min och pollinatörernas skull. Maxad blomning blir det garanterat! Ännu fler luktärtor, zinnior och lejongap. Och kanske, kanske gör dahliorna sin come back?

Tid till trädgården kommer att finnas, för 2020 är ju vårt ”stanna hemma-år” när vi har hemester och njuter av vår egen trädgård och bara gör utflykter i närområdet. Bland utflykterna hoppas jag att några blir Malmö Garden Show 28-31 maj och kanske ett besök eller två hos blogg/instavänner? Klart är i alla fall att jag har ett Riksmöte med Trädgårdsamatörerna att glädjas åt, för 2020 hålls det i Ystad 12-14 juni. Kanske är vi några som ses där eller på Trädgårdsfest mitt i vintern i Varberg redan den 11-12 januari?

Förra året skar jag ner på jord- och gödselinköpen till trädgården till förmån för vår egen kompostjord, matkompost, kaningödsel, nässelvatten med mera. Det fungerade så bra att vi fortsätter med det. Jag är lovad ännu mer av den välbrunna fårgödseln som jag fick av en kollega förra året och som trädgården mådde väldigt bra av. Jag fortsätter också att täcka bara jordytor runt bärbuskar och vissa grönsaker med grå fårull som jag får av en annan kollega. Ullen hjälper till att hålla fukten kvar i marken och minska ogrästillväxten.

Bloggen är ju min trädgårdsdagbok och i år är den tänkt att fokusera en hel del på då och nu. För 20 år sedan påbörjade vi omvandlingen från maskrosgul gräsöken till vår alldeles egna gröna oas full med träd, blommor, ätbart, insekter och djur. Så i stället för de vanliga inspirationsinläggen från andras trädgårdar blir det i år nedslag i vår egen trädgård. Kanske blir också fokus på berättandet om den stora omvandlingen lite av en nytändning för mig själv och bloggen?

Då och nu vid ingången av huset. Hej då förvuxna barrväxter och välkommen blommor! På bilderna kan man också se att vi ändrat kulör på fönstren och gjort rent takpannorna under åren som har gått. 🙂

Sedan ett halvår tillbaka har jag en ny tjänst hos företaget där jag började för snart fem år sedan. Jag har lämnat utejobbet bakom mig och arbetar nu inomhus större delen av dagen med miljöfrågor och att utveckla företagets stadsodlingar (HÄR kan du se hur 900 kvadratmeter gräsmatta förvandlades till en stor odling för några år sedan). Nu blir den egna trädgården ännu en gång min avkoppling efter en dag med papper framför datorn. Ska bli intressant att se vad det innebär för trädgården och mig efter att ha testat helt andra sätt att trädgårdera under några år.

Klart är i alla fall att vi kommer att visa vår trädgård för allmänheten under 2020 vid inte mindre än tre olika tillfällen; vår, sommar och höst. Välkommen besökare! Vilka datum det blir återkommer jag till om ett tag.

Jag är också sugen på att ta upp den kreativa inomhusbiten av trädgården, kanske genom att att tillverka fler blomsteravgjutingar? Vi får se vad det blir…

Sedan har vi ju några ”surdegar” kvar från tidigare års planer också… Har vi tur blir 2020 året när vi: byter träribbor i fina trädgårdsbänken med gjutjärnsgavlar, snickrar en grind till komposthörnan, bygger skydd för de nya soptunnorna, uppdaterar skissen över trädgården och lägger in namnen på alla växter i trädgården här på bloggen.

Och för den som vill läsa hur det gick med 2019 års trädgårdsplaner så berättar jag om det HÄR.

Nu önskar jag er alla en fin januari! Hoppas ni bläddrar i frökataloger, läser trädgårdsböcker, ritar i skissblocket eller fikar med trädgårdsvänner som uppladdning till årets trädgårdssäsong! Det ska jag göra! 🙂 Länkar så klart till Trädgårdsfägring!