Snön har legat vit i en månad och kylan har varit här i ytterligare två veckor, vilket vi sannerligen inte har varit vana vid i NÖ Skåne, zon 1! ”Normalt” brukar det i november-februari vara kallt i kanske två veckor innan det blir en mild period igen. Nu börjar snön att töa, men jag vill lyfta fram några olika kategorier vintervackert i trädgården.
Jag är speciellt glad för alla träd med vackra stammar. Ullungrönnen, Sorbus ulleungensis ‘Dodong’ är vackert melerad med grå fläckar och de nya bladknopparna lyser i violett. Det här trädet är verkligen mitt favoritträd, under alla årstider.
Klotrobinian, Robinia pseudoacacia ‘Umbraculifera’, har en stam som är otroligt vacker, den är så djupt veckad. Gissa om vår katt Silver älskar att både klättra uppför stammen och vässa klorna på den!
Vackrast vinterstam har nog ändå kopparlönnen, Acer griseum, med sin kanelbruna flagande bark! Det här trädet vill jag inte heller vara utan i trädgården.
Sedan finns det ju det som är vintergrönt (tappar bladen på våren och får nya blad) eller städsegrönt (grönt hela året) i trädgården också. Vi har valt att klippa bollar på både idegran och tuja och det blir så fint när snön (eller frosten) lägger sig på dem vintertid.
På den här bilden syns inte bara tujan ‘Little Giant’, som numera är bollklippt, utan också vintertry, Lonicera henryi, som svingar sig upp i ginnalalönnen i bakgrunden.
En liten tall i kruka vid ingången är grön och fin i snön.
Det finns också vintergröna ormbunkar som är snygga betydligt längre än de som vissnar ner redan på hösten.
Fjolårsvisset kan också vara vackert, både vipporna på prydnadsgräs och fröställningar. Här är det Miscanthus som lyser i vintersolen.
Även fröställningar kan vara vackra, här en solhatt som småfåglarna har ätit ren på frön.
Hortensior av alla sorter är ofta väldigt snygga på vintern, speciellt om de placeras så den lågt stående solen lyser på de vissna blommorna. Här är det Hydrangea paniculata ‘Quickfire’.
Tidigblommande buskar och lökväxter är själva desserten i vinterträdgården. Trollhassel, Hamamelis x intermedia ‘Jelena’ har blommat sedan före jul och fortsätter trots kyla.
Det här vinterbäret, Skimmia japonica, är cirka tio år nu och är så fin med sina mörka blad och röda blomknoppar. Har du köpt den som säsongsväxt, så testa att plantera ut den. Skimmia klarar landets lägre zoner.
Julrosen ‘Ice Rose’ började blomma redan i januari, men blev sedan begravd under snön i en månad. Efter en dags töväder sträckte den åter sina blommor upp mot ljuset, genom blötsnön. Växter är fantastiska!
Nu verkar prognosen visa plusgrader framöver och jag laddar för att börja årets trädgårds- och odlingssäsong i trädgården! Här är en till som väntar på vårvärmen och torra tassar.
2024 gick vi in på tredje året med att väga vartenda gram av det vi skördar i trädgården. När jag läste i Hemträdgården om utmaningen att under ett år föra dagbok över skörden, arbetsinsatsen och pris i butik nappade jag direkt! Jag tänkte i mitt stilla sinne att vi nog inte skulle vara så många som sa ja till denna omfattande kartläggning. (Facit: det var vi inte. 23 började och 16 fullföljde.) Men eftersom jag ändå skulle väga skörden kändes det överkomligt.
Jag är uppvuxen på ett lantbruk i Västergötland där min familj var självförsörjande på allt från kött till potatis. Jag har varit med och odlat sedan jag var liten och ägnat åtskilliga timmar som barn åt att rensa ogräs, plocka jordgubbar och hjälpa till med saft- och syltkok. Jag vet att odla ger mig ro i själen i en orolig värld, obesprutad mat på bordet och en möjlighet att odla sådant som inte finns att köpa i butik. Men det tar tid att odla och jag brukar säga att den som odlar byter pengar mot tid. Nu måste ju inte alla odla så mycket som vi gör i en villaträdgård; bara att ha lite örter, några rader morötter och ett par bärbuskar kan räcka långt.
Att väga skörden i flera år har gett mig insikter kring vårt odlande på en ”normalstor” villatomt på knappt tusen kvadrat som jag aldrig hade kunnat gissa mig till. Vilka grödor skördar vi mest av, vilka sorter ger skörd under flest månader och hur många olika sorter blev det egentligen? 2024 skördade vi 240 kilo – ett kvarts ton – ätbart! Men minst lika viktigt är mängden sorter där vi klockar in på runt 120 stycken olika. Jag räknar allt som används på samma sätt som en sort. Tomater är en sort, trots att jag odlar över 20 olika namnsorter. Vinbär av olika färg räknas däremot som olika sorter. Vi odlar inte bara ettåriga grönsaker, utan också många perenna och utöver det en stor mängd olika bär och frukt.
Det är först när odlingsåret summeras i den fina excelmall (som min man har gjort till mig) som odlingsåret framträder i sin helhet. Ett halvt kilo smultron låter kanske inte så mycket, men när jag vet att varje smultron väger cirka ett gram styck känner jag tacksamhet och glädje över att femhundra små söta bär har ätits under sommaren. Tungviktaren hos oss är nästan alltid tomater där vi 2024 plockade 60 kilo! Tomaterna äts färska, fryses hela, blir tomatsås, puré och tacosås. Potatis, vintersquash, plommon med flera väger också många kilo, men minst lika viktiga är de där grammen med örter och ätliga blommor som kryddar maten och gör den vacker.
Att jämföra skörden över flera år ger en historik som i alla fall jag tycker är intressant. Sedan jag började väga skörden har jag aldrig tyckt att mitt odlingsår har varit dåligt. Många gånger är det lätt att fastna i det som inte blev bra, men jag ser ju månad för månad det som faktiskt blev bra!
Vår trädgård är en slags urban skogsträdgård/matlund där prydnadsväxter växer sida vid sida med det ätbara. Det är så det blir när en trädgårdsamatör är lika förtjust i det ätbara som det vackra! De renodlade grönsakslanden uppgår till cirka 35 kvadratmeter och sedan tillkommer ett växthus på fem kvadratmeter och åtskilliga baljor och krukor sommartid. Men odlingen pågår hela året – mitt i vintern plockar vi gröna blad till sallad i det ouppvärmda växthuset.
Den stora utmaningen för min del under uppdraget var inte tiden jag ägnade odlingen, även om den ibland var svår att beräkna. Nej, det var pris i butik. För den som odlar tomater, lök och morötter är det förmodligen inget större problem, men många sorter av det vi skördar säljs över huvud taget inte i affär. Vad skulle jag sätta för pris på mullbär, trädgårdsmålla och blomsterkornellbär? Superklurigt många gånger, men jag försökte tänka likartad produkt så långt det var möjligt (hallon, spenat och mango). Många gånger fanns heller inte produkten som ekologisk, utan jag fick nöja mig med priset på en konventionell vara. Av den anledningen kommer jag förmodligen aldrig att föra dagbok över pris i butik igen, men det var så klart intressant att se slutsumman på nästan 35 000 kronor lysa på miniräknarens display. Vårt odlande motsvarar alltså runt 3000 kronor i månaden.
Missade du att vara med i utmaningen? Våga väga det du skördar under 2026 och se vad din odling faktiskt ger dig. Och för dig som odlar ”vanliga” grödor kan det definitivt vara kul att se vad det hade kostat i butik!
Vill du läsa vad vi skördat under de år vi har vägt skörden? Det kan du göra om du klickar på årtalen 2022, 2023, 2024, 2025.
2025 var fjärde året som vi noggrant bokförde (nästan) vartenda gram skörd från trädgården. Under fjolåret drog jag medvetet ner en aning på odlingarna som en anpassning till att barnen börjat flytta hemifrån och hushållet har färre personer.
Summa summarum blev det ändå nästan exakt 190 kilos skörd av 88 olika sorters grönsaker, örter, bär och frukt! Det är jag mycket nöjd med med tanke på att ”tungviktarna” plommon, blåbär, vintersquash och valnötter nästan helt uteblev på grund av en sen frost i maj. 😦 Jag valde också att dra ner något på tomaterna eftersom vi fortfarande hade kvar tomatsås i frysen och absolut inte behövde fylla på det under året.
Vad skördade vi då?
Mesta långkörarna under 2025 blev: Skörd under sju av tolv månader: Perenn grönkål, morötter och sallat. Skörd under sex av tolv månader: Röda remonterande jordgubbar, vinterportlak, gurka och blandade asiatiska blad. Skörd under fem av tolv månader: komatsuna, rödbetsblad, spenat.
Minsta skörd: 2 gram violer (men de var fina som dekoration!). Tyngsta skörd: 35 kilo tomater (ej inräknat 6,5 kilo lagringstomater). Jämfört med 2023 nästan en halvering. Sa jag att vi hade tomatsås över?!
Vi lagar mat efter säsong och köper extremt lite bär, frukt och grönt från affären. Oftast bara potatis, morötter och lök från en lokal ekobonde när vår egen skörd är helt slut. Vi plockar också äpplen lokalt eftersom våra egna inte räcker så länge och jag vill torka ganska stora mängder som snacks/godis.
I boden ligger färsk frukt, i skafferiet trängs inläggningar, saft och sylt samt torkade örter, frukt och grönsaker och i frysen är det fullt med med bär, grönsaker och örter. En av de saker vi definitivt är självförsörjande på, året runt, är gröna blad till sallad.
Här kommer en tillbakablick månad för månad med hur mycket vi skördade och några exempel från den månaden. Med totalt 88 olika sorter över året räknar jag bara upp det vi skördar mest av i posterna nedan.
Januari. 645 gram. De olika bladgrönsakerna som såddes i backarna i början av september (senare än normalt pga var på semester sista halvan av augusti 2024) gav fin skörd. På bilden är det pak choi, tat soi, kålrabbiblad, komatsuna, mizuna, spenat, shungiku, fjällsyra med flera.
Februari. 185 gram. I mitten av månaden börjar kylan decimera antalet olika bladgrönsakerna i växthuset, men de allt ljusare dagarna lockar samtidigt fram nya blad på de sorter som klarar kylan bäst. Fiberduken ligger redo att dras över vid riktigt kalla dagar/nätter. På bilden är det bland annat spenat, vinterportlak och blandade asiatsika blad.
Mars. 419 gram. Nu har spenaten tagit rejäl fart och under månaden skördar jag både det och vinterportlak.Bladen väger inte mycket, men goda är de!
April. 1220 gram. Årets gurkgardin vid glasdörren i västerläge inomhus ger skörd. Utomhus drar sparrissäsongen igång.
Maj. 5511 gram. Nu börjar skördesäsongen på allvar! Sparris, gurka, vårsköna, jordgubbar, sallat…
Juni. 8840 gram. Sparrisskörden avslutas (489 stycken stänglar blev det april-juni) och vi mumsar sockerärtor, morötter, smultron, jordgubbar, blåbärstry och mycket mer. På bilden håller jag på och planterar ut rotselleri och i bakgrunden syns sockerärtor, bondbönor, sallat och vita jordgubbar.
Juli. 40677 gram. Ja, att tomaterna till slut kom i gång denna kalla sommar syntes direkt på vikten! Potatis, rödbetor, fikon, kål, basilika, vinbär, hallon, tayberry… Vår trädgård är en frukt- och grönsaksaffär där vi inte saknar något. Den första bilden i inlägget på mig med skördekorg är tagen just i juli.
Augusti. 49183 gram. Äpplen, päron, persikor, tomater, potatis, bönor, vinbär, björnbär… Den mesta fritiden efter jobbet handlar om att plocka och ta hand om ätbart. Och jag som gillar tomater i alla färger och former gläds åt min regnbåge av körsbärstomater i växthuset: Dancing green fingers, Amethyst cream cherry, Fransk gul, Golden bumble bee, Rosy Finch, Mei Wei, Sapporo, Indigo cherry drops och Black sweet cherry.
September. 56382 gram. Skördenivån stiger och vi skördar blomsterkornellbär, vindruvor, hösthallon, kål, gurka, morötter, paprikor, chili, potatis, squash, störbönor, tomater… En planta som kämpat på i den kalla sommaren orkar till slut i mål: vattenmelonen ‘Baby’ ger en fin och söt melon.
Oktober. 21664 gram. Till skillnad från förra årets rekordskörd av valnötter är årets skörd den minsta någonsin: tio nötter! Men vi skördar fina äpplen, kvitten, morötter, kål, asiatsiak blad, körsbärskornellbär och björnbär.
November. 4272 gram. Hösten har varit varm och i växthuset frodas alla bladgrönsaker vi ska skörda under vintermåanderna och som vi redan plockar blad från. Utöver alla goda blad skördar vi också jordmandel, yacon, rotselleri, kål och physalis.
December. 2011 gram. Bland det vi skördar kan nämnas pak choi, kål, vinterportlak, morötter och physalis (den sistnämnda mognar inne i trädgårdsrummet där jag övervintrar pelargoner med mera). Det är nu vi plockar fram skördeskatterna ur frysen när vi lagar mat, bakar eller vill ha bär i frukostyoghurten.
Är du nyfiken på att läsa om tidigare år? Klicka på årtalet så kommer du till inlägg när vi skördade 150 kilo 2022, 275 kilo 2023 och 240 kilo 2024.
Så var ännu ett år till ända. Efter en hel del turbulens känner jag mig nu klar över var jag står och vad jag vill ägna min tid åt. Det innebar bland annat att jag i våras bytte arbetsgivare, blev invald i styrelsen till Sällskapet Trädgårdsamatörernas Blekingekrets (där jag är sekreterare och redaktör för medlemsbladet) samt drog igång ett odlarnätverk i min hemby.
Min livskamrat C finns förstås vid min sida, men två av barnen har flyttat hemifrån och skapat sina nya liv på annan plats i landet. Sonen flyttade till jobb i Stockholm och äldsta dottern har efter två år utomlands valt att utbilda sig inom trädgård. Numera är vi tre generationer trädgårdsamatörer i familjen som diskuterar vetenskaliga namn, kännetecken för olika lignoser och skriver listor med med ”vill ha”-växter! På bilden nedan är det dottern och min mamma som kikar på vintergrönt i mammas trädgård.
Och egentligen borde jag väl inte vara förvånad över dotterns yrkesval, av barnen är hon den som från början har intresserat sig för växter. På bilden nedan från 2013 fotograferar hon julrosor på trädgårdsmässan i Malmö. Nu bor dottern på Alnarp och lär mig och sin mormor spännade saker från landskapsarkitektutbildningen när vi ses. Yngsta barnet tar studenten till våren och vart hennes väg i livet bär av blir det spännande att följa.
Året har också bjudit på många fina möten. Det mest efterlängtade var nog ändå att efter fem år, på tredje försöket (inställt 2020 och 2021) få välkomna trädgårdsamatörer från hela landet till oss under Riksmötet i Skåne. Så spännade att få ta del av besökarnas intryck från trädgården. Till vår stora hjälp hade vi också min mamma – att få dela dagen med henne gjorde det extra roligt!
Här följer några trädgårdshöjdpunkter från året som gått.
Januari. Vad vore en årskrönika utan en bild på mina små söta dvärgcyklamen, Cyclamen coum, i snö? 🙂 Denna fina blomma som oavsett vintertemperatur, is och snö blommar tills i april.
Februari. Trots kyla och snö slog apriltry, Lonicera x purpusii ‘Winter Beauty’, ut vid spaljén där de vita rosorna ‘Moonlight’ blommar sommartid. Apriltry är tåligare än den ser ut och lockar dessutom de första pollinerarna för året, så jag är glad att den trivs i trädgården.
Mars: Julrosorna i vårlunden blommade i sällskap med snödroppar, nunneört, balkansippor, porslinsanemoner och många fler växter som hör våren till. Jag åkte till trädgårdsmässan i Stockholm och träffade både sonen och goda vänner. Kan ha blivit något litet inköp till trädgården också… 😉
April: Det där allra vackraste vårljuset silar ner i Trädhörnet och de röda blommorna på finflikig solfjäderslönn, Acer palmatum ‘Acontifolium’, lyser i kvällningen.
Maj: Några få blommor på den gula magnolian ‘Honey Tulip’ slår ut, resten torkar efter en hård frost och trillar av. Frosten visade sig senare ha tagit de allra flesta blåbärsblommorna, körsbärsblommorna och alla plommonblommor. Som tur var frös inget träd ihjäl den här gången.
Juni: Ja, det var på framsidan runt den knappt ett år gamla dammen som många blev stående när vi under juni hade öppen trädgård både för allmänheten och trädgårdsföreningar. (Läs mer om förvandlingen från sönderbränd gräsmatta till dammlandskap HÄR.) Gulorange kandelabervivor och blekgul svärdslilja blommade fint.
Juli: En månad senare hade vi fullt upp med att fylla på dammen i torkan. För regnade, det gjorde det inte.
Augusti: Ännu en pusselbit vid bäcklandskapet åtgärdades när en rabatt, som med tiden ska dölja djuphålan, gjordes i ordning. De sista stora stenarna från dammens anläggning lades som kant mot gruset och innanför fylldes utrymmet med trädgårdskompost och skuggälskande buskar och perenner.
September: Detta var utan tvekan min stora ”titta på trädgårdar-månad”! 🙂 Besökte först Göteborgs Botaniska med maken och mamma, kikade sedan på blomsterbäddarna i Alnarpsparken där dottern pluggade in hur olika ettåringar och perenner ser ut och avslutade med ett besök hos sonen i Stockholm. När han jobbade passade jag och vännen Nora (Mina trädgårdar) på att ta en utflykt till Enköpings alla fina parker tillsammans.
Oktober: Höstfärgerna i trädgården var otroligt fina detta år! Närmast i bild är det mörkröd solfjäderslönn ‘Acontifolium’, gula frukter i kvittenträdet och i bakgrunden ljusorange ginnalalönn och mörkt orangeröda toppar i ullungrönnen ‘Dodong’.
November: Rejäl frost och minusgrader, men samtidigt väldigt vackert. Trädgårdssolbrud ‘Morheim Beauty’ trivs i en av blötbäddarna vid bäcklandskapet.
December: Mitt i det gråbruna som är normal Skånsk vinter bränner det till med färg. Det är trollhassel, Hamamelis x intermedia ‘Jelena’, som piggar upp.
Gott Nytt trädgårdsår, ni som hänger här på bloggen med mig! 🙂
Näsums odlarnätverk är en löst sammanhållen grupp för alla som odlar (antingen det är i trädgård, på kolonilott eller på balkongen) och som gillar att träffa andra odlare. Nätverket och träffarna utgår från orten Näsum i nordöstra delen av Skåne, men är öppna för alla som vill vara med, oavsett bostadsort.
Allt började med att jag höll en föreläsning i Näsum i februari och berättade om min privata odlingsresa ”Från några örter på en balkong till 240 kilo ätbart i trädgården” och uppmanade alla att våga odla mer ätbart.
En tanke med föreläsningen var att bolla idén att samla de i bygden som liksom jag gillar att odla ätbart. Nästan alla som var på den välbesökta föreläsningen skrev upp sig på intresselistan. Roligt nog lyfte Kristianstadsbladet också denna bit i sin förhandsartikel.
Första träffen hölls 4:e mars och handlade om fröbyte och fröförsäljning, tretton deltagare samlades och pratade fröer och hade en roligt och intressant kväll där alla kom hem med nya fröer. Själv bytte jag till mig nya bönsorter och fick ett par gratispåsar med sockerärtor och melon.
Andra träffen hålls 13:e april och har temat ”Årets odling” där vi gemensamt hjälps åt att svara på de frågor vi kan ha om odlingen. Det kan röra sig om nya sorter vi ska odla, frågor om gödning, djur som äter på odlingen eller vad som är bästa sättet att utöka odlingen.
Tredje träffen hålls 11:e maj och har plantförsäljning som tema. Alla som odlar och frösår brukar ju få plantor över så års och vad passar väl bättre än att byta eller sälja dem så de slipper hamna på komposten?
Om du som läser här vill vara med kontaktar du mig för mer detaljer. De flesta träffarna har obligatorisk föranmälan för att vi ska kunna anpassa lokal, fika eller något annat. Du kan skicka via kontaktformuläret här på bloggen (se menyn ovan) eller så lägger du en kommentar. Det går också bra att kontakta mig på instagram @kristinas_oas också.
Blir du sugen på att starta ett odlarnätverk där du bor? Hör gärna av dig så kan jag tipsa dig mer om vad du ska tänka på och hur du kan göra där du bor.
Jag har tidigare berättat om vårstädning i trädgården HÄR och insekters mat och vatten HÄR som du kommer till genom att klicka på länkarna. Nu är det dags för den tredje och sista delen som handlar om insekter och smådjurens boplatser. Utöver mat och vatten är någonstans att bo den sista viktiga delen för att öka den biologiska mångfalden i din trädgård.
Trots att många kanske har ett litet insektshotell i trädgården är bostäder något som många glömmer bort. Jag vet inte hur många gånger som jag vid en öppen trädgård har pratat med besökare som förundras över insektsrikedomen hos oss. De förstår inte varför de inte har det, de har ju planterat en massa bra växter?! När jag ställer frågan om var insekterna bor ser de flesta ut som frågetecken. Det har de inte tänkt på!
Hos oss stannar nästan allt växtmaterial kvar i trädgården (rotogräs, frökapslar från vallmo, taggiga rosgrenar och liknande körs till ÅVC). Antingen får växtmaterialet förmultna på plats i rabatten (gäller främst löven) eller så läggs det i komposten och kommer tillbaka som härlig mulch lite senare. De flesta perenner får som sagt stå kvar över vintern och erbjuder även de boplats åt en mängd små kryp. Vi har olika typer av insektshotell runt om i trädgården, men de bästa bona fixar insekterna själva.
Vi har medvetet valt träd som inte har stora blaffiga löv som lägger sig i blöta mattor över växterna, och det gör att löven bildar luftiga och fina täcken över både perenner, lökväxter och småkryp, nog så tacksamt kalla barfrostvintrar!
Löven som lägger sig på grusgångarna blåser jag bort vid ett eller två tillfällen under hösten. Jag använder mig av en lövblås som inte blåser med orkanstyrka och med dess hjälp puttas löven in i planteringarna. De flesta kryp dör inte av att det blåser höststormar, så jag förutsätter att de klarar lite lätt och försiktig lövblås också.
De löv som ligger på ytor där jag inte har planteringar (vid de upphöjda bäddarna till exempel) samlar jag in och lägger i stora kärl eller säckar där de så småningom blir fin lövkompost. Den använder jag som mullrikt tillskott vid plantering eller sådd.
Alla raka grenar och stammar som vi beskär hamnar i små eller stora vedtravar runt om i trädgården. I vedtravarna finns gott om hålrum för småkryp och även paddor och grodor kan ta skydd under travarna. Och så fungerar ju stockarna som utmärkta klösbrödor för katterna…
De krokiga grenarna kapas ner och hamnar i komposten. Vips så har noshornsbaggen både mat och någonstans att bo på. Dess larver kan leva i komposten i tre år innan de kläcks och skalbaggarna flyger iväg. Just noshornsbaggen äter bara död ved, så den gör ingen skada på levande träd.
I trädgården har vi också igelkottar (och vi har hittat två sommarbon i trädgården), trollsländor, blomsterflugor, en mängd olika humlor och solitärbin, vårtbitare, grodor och paddor.
Så fundera på var du kan ordna boplatser av olika slag i din trädgård. På köpet med ökad biologisk mångfald får du fler invånare som hjälper dig att hålla trädgården i balans.
Jag har de senaste åren försökt få fler att våga odla mer. Antingen du sår de allra första fröerna, odlar fler sorter än du brukar göra eller börjar odla en större del av året än tidigare.
Om du bor i närheten av nordöstra Skåne har du nu möjligheten att komma på en gratis inspirationsföreläsning. Den hålls i församlingshemmet i Näsum tisdagen den 18:e februari klockan 18. Ingen föranmälan. (Du måste inte bo i byn eller kommunen för att få komma, den är öppen för alla.) Jag har kallat föreläsningen för Våga odla mer ätbart och berättar under kvällen om min egen odlingsresa från några örter i en kruka till flera hundra kilo mat från vår egen trädgård.
Jag kommer under föreläsningen att ge tips och råd kring odling och berätta mer om bra sorter för nybörjare, vana odlare respektive mycket vana odlare. Jag kommer också att prata om perenna grönsaker, odling på vintern, permakultur, regnvattensskörd, frukt och bär. Självklart berättar jag också om vårt väga skörden-projekt som nu är inne på fjärde året och vad det har gett oss att dokumentera det som trädgården och naturen ger. Föreläsningen avslutas med frågestund och det finns inga dumma frågor. Jag har också varit nybörjare, och tro mig, gjort de flesta nybörjarfel man kan göra. 😉
Förhoppningen med denna träff är också att kunna starta någon form av nätverk i bygden där vi som odlar ätbart kan dela med oss av kunskap, frön och plantor till varandra. Och vem vet, kanske byta överskottsskörd? Det finns redan ett nätverk i närheten för de som odlar för självhushållning i lite större skala, men jag saknar något för oss med begränsad yta.
Den här föreläsningen är mitt sätt att stärka bygden och görs i samarbete med Bromölla Pastorat och Näsums Byutveckling. Varmt välkommen!
P.S. Vill du att jag kommer till din bygd eller trädgårdsförening och berättar om odling? Hör av dig via kommentar eller kontaktlänken i menyn.
Vill du veta mer om vad och hur vi odlar? Här kommer några länkar till inlägg här på bloggen:
Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2025. För tre år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.
Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. (Fördelen med att skriva ett blogginlägg om det är också att jag har planen i mobilen när jag står vid landet med alla påsar. 😉 Mycket praktiskt! 🙂 )
Under 2024 vägde vi för tredje året all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (240 kilo av över 100 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, men i år blir det något färre än normalt eftersom planen är att jag mest ska odla mina favoritgrönsaker och favoritsorter.
Så här kommer 2025 års odlingar att se ut:
I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater underplanterade med sallat. Årets tomatsorter blir: ‘Cheerio’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘Indigo cherry drops’ och nykomlingen ‘Amethyst cream cherry’. Ska också odla melon ‘Sweet Granite’ som jag testade förra året. Den gav två små meloner, trots den svala försommaren, och de var riktigt goda.
I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får jordmandeln flytta in i två stora baljor. Den ska odlas i sand med mycket flytande gödning under säsongen och så hoppas jag kunna baka Nobeldessertens jordmandelkaka. Konditor Frida har väldigt snällt delat med sig av receptet när hon hörde att jag odlade jordmandel. 🙂
I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna som är nästan hundraprocentigt snigelfria, odlar jag sådant jag vill ha nära köket och som behöver lite extra tillsyn och vattning (regnvattenstunnorna står lämpligt nog strax bredvid).
I den ena pallkragen blir det en zuccininiplanta ‘Tonda Chiara di Toscana’ som ger runda frukter på runt halvkilot. Den får samsas med tidig skörd av sallat ‘Redder ruffled oak’ och ‘Little Gem’ samt palmkål ‘Nero di Toscana’. Lite kranskrage och isört ska jag också klämma in där.
I den andra pallkragen blir det haricot vertsbönan ‘Oxinel’ som får samsas med morot ‘Nantaise 2’ och ‘Royal Chantenay 3’. Allra först blir det dock en rejäl sådd av dill. Förra årets tidiga dillskörd under de små drivbänkarna var utan motstycke!
Innan vi kan så i pallkragarna behöver de tyvärr totalrenoveras eftersom brädorna håller på att ge upp… Därför siktar jag på aprilsådd i år, när vi bytt plankor och lagt tillbaka jorden igen.
På stora trädäcket blir det förstås också en massa tomater i stora murbruksbaljor. Dock inte fullt så många som 2024 när vi skördade inte mindre än 60 kilo tomater! Frysen är full med tomatsås och den lär räcka under 2025 också. Därför satsar jag på mina favoriter och färre i antal. Det ger ju å andra sidan möjligheten att odla annat.
I de tre stora runda baljorna blir det därför samodling i år. Sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’, tomat ‘Wapsipinicon’, ‘Cherny Mavr’ och Zolotoy Potek’, paprikorna ‘Ferenc Tender’, ‘Hungarian Buldog’ och ‘Candy Cane Love Chocolate’. Den sistnämnda blir i sommar F4-generation. Jag fortsätter att odla den för att till slut få fram rent frö och bli kvitt F1-problemet. Just den här sorten är så snygg med variegerat bladverk och randiga paprikor att jag ändå vill försöka. Ska också klämma in några basilikaplantor av ‘Genovese’ och ‘Gustosa’ i baljorna. Planen är att sockerärtorna som sås tidigt ska ha gett klart på högsommaren, lagom till att tomaterna behöver mer plats. Vi får se hur det går.
I enskilda krukor odlar jag tomaterna ‘Sapporo’, ‘Pixie Striped’, ‘Tumbling Tom Yellow’ och ‘Mini Parvola’. Den sistnämnda är ny, men jag fick smaka den hos en trädgårdsvän förra året. Pixie Striped överraskade 2024 med att vara först ut att mogna, trots att den inte såddes först och stod på friland! I år får den börja i växthuset och sedan fortsätta på trädäcket. Förhoppningen är riktigt tidig skörd.
I en kruka med spaljé odlar vi också gurkan ‘Baby’ som trivts bra i skyddat västerläge. Den ska också få bilda en gurkgardin inomhus redan tidigt i vår och förlänga gurksäsongen.
Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år stora tomater, men bara ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’. Tomaterna samodlas med hjälmböna, tagetes och basilika. Hjälmbönan var en besvikelse 2024 då den på grund av den svala sommaren bara orkade blomma sent på hösten, precis innan frosten kom. Men odlarvänner har lyckats med den, så jag ger den ett nytt försök på ännu varmare plats. Hjälmbönans blommor, blad och bönskidor kan alla ätas (vissa efter upphettning). Sök på lab lab och hitta en spännande grönsak!
Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där trivs störböna ‘Neckargold’ och den får i år sällskap med sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’ (sådda senare än de som samodlas med tomaterna).
I den fyra kvadrat upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även i år grönsaker, men eftersom landet behöver ta en paus från lök och morötter gör dahliorna sitt återtåg där. De får i år sällskap av knölfänkål ‘Zefa Fino’, sommarblomman Amberboa ‘Desert Star’ och chilisorterna ‘Aji amarillo’, ‘Aji Mango’, ‘Aji Lilly Teolinda’ samt ‘Equador Purple’. Jag har alltid odlat chilin i kruka, men i år ska jag testa dem på friland i den soligaste upphöjda bädden. Innan chilin planteras ut får platsen ge en tidig rädisskörd av sorterna ‘Easter egg’, ‘Amethyst’, ‘Expo’ och ‘Fluo’. Det blir också en utplantering på sommaren av de rödbetor jag skördar till hösten. Sort oklar. Och bland dahliorna, på en riktigt bra plats, ska jag plantera en knöl av yacon som jag fått av en trädgårdsvän. De ätbara knölarna är supergoda, men plantan behöver tas upp på hösten, precis som dahliorna.
I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får i år tre plantor av physalis samsas med potatisöken. I områdena mellan physalisen blir det Linnétagetes och morot ‘Golden Nuggets’. Jag räknar kallt med att ha hunnit skörda löken innan physalisen brer ut sig och detta är det land där morötterna skördas först. 2024 trodde jag inte det skulle bli någon vidare physalisskörd, de var så sena att mogna. Men i slutänden blev det 1,5 kilo mogna bär på två plantor! Och ett normalstort bär väger tre gram… Så 2025 så vill vi ha fler bär! Men plantorna är törstiga på både vatten och näring, så jag tänker att samplantering med lök borde kunna bli bra.
I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag sparrisen med remonterande röda jordgubbar. 2024 skördade vi nästan fyra kilo jordgubbar på de runt 20 plantorna, från maj till november. I år ska jag testa att odla palsternacka i mitten, mellan sparrisraderna. Kanske fungerar det att den har hunnit växa till sig lite lagom innan sparrisen växer på höjden och börjar skugga? Palsternackorna grodde inte alls 2024, vilket var riktigt irriterande. Jag lärde mig den hårda vägen att de fröna har riktigt kort grobarhet. Tidigt på våren bredsår jag också sallatsfrön i sparrisbäddarna, ofta fröslattar eller egenskördade fröer jag har över. Den sallat som vi inte gör åt går till kaniner och fåglar.
På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det: 1. Perenna grönsaker som fjällsyra, Ullungloka, sockerrot, svartrot, pimpinell ‘Salad Burnet’ med flera samt spontansådd dill. 2. Först trädgårdsmålla ‘Rubra’, sedan färskpotatis och efter potatisen är skördad rödbeta ‘Bulls Blood’, långa rädisan ‘Rose de paques’ och någon spenatsort. Kanske lite blodklöver också, om det är bar yta kvar. 3. Kållandet består i år av perenn grönkål, majrova ‘Snöboll’, kålrabbi ‘Delikatess Blauer’, rotselleri ‘Mars’ och så ska jag testa brysselkål igen, sort oklar. Kålen får sällskap av linaria ‘Northern Lights’ och Linnétagetes. Dessa olika grödor sås lite olika tid och överlappar delvis. 4. Här ska sommarsquashen ‘Costa Romanesco’ samsas med svart buskböna och persilja. Innan squash och bönor sätts ut blir det en tidig spenatskörd av ‘Early Giant’. I detta land sår jag också flera olika morötter i korta rader: sommarmorötterna ‘Long Orange’, ‘Nantaise 2’, ‘Yellowstone’, ‘Amviva’, ‘Rouge Long Sang’, Amsterdam Forcing’ samt vintermoroten ‘Flakke 2’. Jag har haft varierande erfarenhet av morotsorterna och ger samtliga ett år till för att utvärdera vilka jag ska satsa på hos oss framöver. Ja, ‘Flakke2’ och ‘Nantaise 2’ är bra, men de andra är jag inte sams med. Än.
Jordärtskockorna får i år flytta ut från den perenna bädden, de tar så mycket plats, fukt och skuggar övrigt. Dem sätter jag i en balja bredvid i stället. I en annan balja ska jag testa märgärtan ‘Mors Stora’. Den blev två meter hög och var lite svår att skörda i en av de upphöjda bäddarna… 🙂
Nedanför de upphöjda bäddarna växer också mâchen som rena ogräset i grusgången under vintermånaderna. Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar vintertid. Godaste ogräset brukar jag säga!
I ena kompostfacket i sydöstläge brukar jag odla vintersquash, men i år ska jag prova att odla majs där i stället. Förra årets skörd av vintersquash blev ändå inte vad den brukade då mördarsniglarna var så många att jag fick sätta squashplantorna i krukor för att få ha dem i fred. Pumporna vägde ett kilo styck i stället för fyra på hösten… 😦 Men det finns kvar puré i frysen, så det gör inte något att det blir ett års paus.
Sedan har vi de lite udda platserna där jag klämmer in ätbara saker…
Någonstans på framsidan ska jag försöka plantera klätterbönan ‘Nybraaten’ som jag fått frö till av en odlarvän. Måste odla den på avstånd från övriga bönor om jag ska kunna ta sortäkta frö från den.
Jag ska också göra ett nytt försök med att få fröna till ostronblad att gro, om de gör det får vi se var jag kan klämma in de plantorna. Kanske vid stora dammen?
Sedan var det sommarblommorna…
Utöver dahliorna och några få andra är jag lite återhållsam med dem i år. Men självklart ska jag så solrosor någonstans. Min sort är nu så korsad mellan olika namnsorter, att jag inte riktigt vet vilka färger den får – men det gör inget. Den blommar fint i diverse olika kulörer.
Det blir också Törnrosas kjortel och fackelranka ‘Fresco Rose’ på några ställen där jag har behov av en klättrare.
Så, det var årets stora sålista. Och då har jag inte räknat upp de grönsaker som jag sår i back i växthuset till sensommaren för skörd nästa vinter… 😉 Det blir nog ett eget inlägg om det till sommaren i stället.
Det är dags att summera odlingsåret 2024 och som vanligt när jag går igenom mina anteckningar och matar in sifforna i excelfilen häpnar jag. Har jag verkligen odlat allt detta i vår trädgård?! Ja, det har jag *klappar mig stolt på axeln*. Odlandet slutar inte på hösten hos oss, utan pågår tolv månader om året.
240 kilo ätbart av drygt hundra olika sorter blev facit. Ett kvarts ton mat. Och då odlar jag inte ens i hela vår villaträdgård, här finns massor av prydnadsväxter också! Så potentialen är enorm om du som läser detta funderar på att börja odla, odla mer än vad du redan gör eller under fler månader av året. (Och för dig som bor i närheten av NÖ Skåne så föreläser jag om detta 18/2, mer info följer inom kort.)
2024 skördade vi 28 olika sorters bär, 17 olika örter/ätbara blommor, 31 olika sorters bladgrönt, 21 olika sorters grönsaker, sju olika sorters frukt och två olika sorters nötter. (Om du undrar över vad som är en ”sort”? Tomat räknas som en, men vinbär av olika färg som olika.)
Mitt odlingsintresse har funnits där sedan barnsben och har utvecklats för varje år, men tog ordentlig fart för fem år sedan när vi bestämde oss för att utnyttja trädgårdens fulla potential. Och jag vill börja med att skriva att jag varje säsong ”misslyckas” med ett antal grödor. Det gör alla som odlar. Jag sår för sent, glömmer vattna, sniglarna äter upp det nysatta, det blåser sönder, haglar, torkar eller något annat. Det är så det är. Det kallas erfarenhet.
Det fina med att odla är att vi får en ny chans varje år att börja om. Drömma oss bort till en framtid när allt är möjligt och inget har gått fel. Just nu när jag skriver det här ligger fröpåsarna i högar och odlingsplanen för 2025 håller på att ta form. Hur den ser ut ska jag berätta lite längre fram här på bloggen.
Jag älskar att längta. Har du glömt bort hur det är? Våga äta i säsong. Jag lovar, absolut ingenting slår den där första söta egenodlade jordgubben i maj. Och egenodlade tomater eller gurka ska vi inte prata om!
I januari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlad svartkål, pak choi och mizuna.
I februari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlade kålrabbiblad och utomhusodlad perenn grönkål och mâche.
I mars skördade vi 1,8 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthus- och utomhusodlat bladgrönt som på bilden nedan: mâche, fjällsyra, kålrabbiblad, smultronbad, löparfetblad, kärleksört, perenn grönkål med mera.
I april skördade vi 0,5 kilo av bland annat växthus- och utomhusodlat bladgrönt som blandade asiatiska blad, rödbladig trädgårdsmålla, kålrabbiblad och de första sparrisarna.
I maj skördade vi 9,6 kilo av bland annat gurka, sparris, rädisor, bladgrönt, jordgubbar och inte mindre än ett halvt kilo (!) dill. Jag kommer aldrig mer att så dill på något annat sätt än i drivbänk! Det är den finaste dill jag någonsin odlat.
I juni skördade vi 8,2 kilo av bland annat sparris, gurka, morötter, jordgubbar och rabarber. Frukostyoghurten pryddes av jordgubbar, smultron och blåbärstry.
I juli skördade vi 39,3 kilo av bland annat bigarråer, surkörsbär, blåbär, krusbär, mullbär, smultron, jordgubbar, tayberry och vinbär av alla de färger…
… och grönsakssidan var inte sämre med kålrabbiblad, sallat, potatis, isört, potatislök, fänkål, sockerärtor, tomater, majrovor, gurka, strandkål… Juli är ett frossande i egenskördat, från morgon till kväll. Matplaneringen utgår från vad som är klart att skörda, för det mesta äts så färskt som möjligt. Följande tre bilder är skördekorgar från början, mitten och slutet av månaden.
I augusti skördade vi 57,3 kilo av bland annat blåbär, hösthallon, vinbär, isört, strandkål, bönor, tomater, gurka, plommon…. Och inte att förglömma, de söta goda persikorna från ‘Ice Peach’.
I september skördade vi 70,8 kilo av bland annat physalis, aronia, vindruvor, blåbär, hösthallon, rotselleri, morötter, kål i alla dess former, squash, pumpor, melon och päron.
Och så de sista tomaterna! 2024 var ett tomatår utan dess like. Både 2022 och 2023 skördade jag drygt 20 kilo tomater. 2024 hade jag ökat tomatodlingen med ett dussin plantor med biffar och pastatomater eftersom tomatsåsen i frysen tog slut långt innan sommaren. Eftersom jag bara odlar tåliga sorter spelade den svala försommaren inte så stor roll och resultatet blev över 60 (!) kilo tomater på hela säsongen. Man kan lugnt säga att frysen är full av tomatsås. 2025 behöver jag nog inte odla fullt så många stora tomater… 😉
I oktober skördade vi 43,5 kilo av bland annat vindruvor, körsbärskornell, physalis, hösthallon, morötter, potatis, rädisor, kvitten, äpplen och valnötter. Just valnötterna växer inte i vår egen trädgård, utan är vad jag kallar för ”vildplockade”. I byn där vi bor finns ett gammal träd på allmän mark och jag är inte ensam om att plocka där. 🙂 2024 års skörd blev rekordstor och nu har vi nötter för två år framåt.
I november skördade vi 6,1 kilo av bland annat fikon, kvitten, hösthallon, physalis, rödbetor, paprika, svartkål, isört och spenat. Frukostyoghurten kändes vissa dagar ganska lyxig och att äta i säsong ingalunda som något problem. 🙂
I december skördade vi 1,2 kilo av bland annat fikon, rädisor, vildsenap, mizuna, mâche, perenn grönkål och spenat. Att hösten var mild var inte bara av godo. På den perenna grönkålen hittade jag mördarsniglar vid liv efter att vi hade haft -10 grader en natt.
I december är det julstämning i växthuset. Där växer bladgrönsakerna jag sådde i början av september. Det var i senaste laget att så, men eftersom hösten var varm gick det. I backarna finns asiatiska blad, pak choi, mizuna, spenat med mera. I bästa fall har vi skörd av bladgrönt fram till i vår, växthuset fungerar lite som ett kylskåp.
Och för dig som är nyfiken på 2023 års skörd hittar du det inlägget HÄR och det om 2022 års skörd HÄR. I de inläggen står lite mer om var i trädgården vi odlar ätbart, listor över vad vi odlar med mera. Undrar du som läser här något, så fråga gärna i en kommentar. ❤
I många år har den enda gräsmattan i vår trädgård varit cirkeln på framsidan. Den som jag designade 2001, omgiven av frodiga planteringar på alla fyra sidorna (läs mer HÄR). Planteringarna fick en översyn 2022 (läs mer HÄR) och gjordes då ännu mer torktåliga än vad de redan var.
Tyvärr gick det ju inte att säga samma sak om gräsmattan.
Sedan torrsommaren 2018 har den varit brunbränd många veckor sommartid under tre av sex år. Så i slutet av 2023 fick jag nog. 2024 skulle bli året när den sista gräsmattan togs bort!
Frågan var bara vad jag skulle ersätta den med? När jag tog upp frågan på instagram med mina följare fick jag otroligt många förslag som omfattade precis allt mellan att bara låta cirkeln vara fylld av grus till att skapa en äng med vilda blommor.
Jag hade ju redan innan jag frågade en hel del egna idéer. I mina tankar hade jag landat i att gräset skulle ersättas av något som främjar biologisk mångfald, inte fick bli för högväxt och inte fick ta fokus allt för mycket från planteringarna runt om. I mina planer ingick något som är helt avgörande för biologisk mångfald…
Tidig vår 2024 gav jag bort vår gräsklippare till en vän som behövde en ny. Nu fanns ingen återvändo! 🙂 I maj kom min grävhjälp och lastade av fyra kubik singel och sten i olika dimensioner från grustaget några kilometer bort.
Sedan tog kranföraren, med hjälp av bilens skopa, sakta bort allt gräs och lite extra jord där dammen skulle ligga.
Ja, för det var ett dammlandskap (med en stengång runt om) som jag såg framför mig skulle ersätta gräsmattan!
Och hur gör man en bäck på en platt tomt? Genom att bygga den som en serie små avlånga dammar med tre centimeters fallhöjd mellan varje. Ja, det tog sin lilla tid att gräva dem och få fallet rätt! Tur vi har ett långt vattenpass.
Jag blandade vår lätta lerjord med vatten till en cementliknande tjock lervälling och byggde sedan vallarna runt smådammarna med den. När jorden hade torkat lite och ”satt sig” skrapade jag bort en del med en liten planteringsspade och ”skulpterade” kanterna. Jorden fick inte torka, så jag sprejade vatten med en pumpspruta då och då.
Vid varje övergång mellan bäckdammarna grävde jag ner cementplattor för att inte kanten och fallet ska ändras när duken väl ligger på plats.
Varje övergång gjordes först dubbelt så bred som den skulle vara. När den var nedskrapad till rätt fallhöjd grävdes halva bort från ena sidan, cementplattan sattes dit och ny ”lercement” lades på plats på andra sidan plattan. Sist tog jag bort jord på vardera sidan plattan så att det bara var cirka fem cm på var sida av cementplattan. På bilden ovan är övergångarna klara, på bilden nedan är de två närmaste halvklara.
När smådammarna var färdiggrävda lade vi ut geotextilduk. Eftersom vi nästan inte har någon sten alls i jorden och det inte heller var trädrötter i vägen använde vi ganska tunn geotextil. Den svarta var slut på dammfirman, men den syns ju ändå inte sedan.
Om det var klurigt att få till dammduken i ett enda stycke över alla de små bäckdammarna? Ja. Jag är glad att jag hade anlagt en mindre damm tidigare (den kan du läsa mer om HÄR).
Bäcklandskapet växte sakta fram och sedan blev det en torrperiod. Igen. Och då går det inte att gräva i lätt lerjord och forma några fina dammhyllor, för då faller jorden bara samman. Så jag planterade ut dammväxterna jag hade köpt på dammfirman i april och haft på tillväxt sedan dess i mina zinkbaljor. Grävandet av stora dammen fick vänta.
I augusti hade det äntligen regnat tillräckligt för att jag skulle kunna gräva stora dammen. Lilla fröken nyfiken, sonens katt Izumi, var förstås med varje dag och höll mig sällskap.
Dammen har en djupare del, en lika stor grund stranddel där fåglar kan bada, djur dricka och förhoppningsvis grodyngel kläckas. När dammen är full flödar vattnet över mot gången till. Den fylls på med regnvatten från hustaket och vi kan slussa vattnet vidare till dagvattnet om det skulle regna väldigt mycket + under vintern.
Vid sidan av bäckens smådammar finns både blötbäddar med rodgersia, olika ormbunkar, funkia och och annat fuktälskande som jag har svårt att ha på andra ställen i vår väldränerade trädgård. Jag gör bland annat ett nytt försök med solbrud som bara är ettårig hos oss på grund av att det blir för torrt.
Ut mot den nya gången finns också några väldränerade områden där suckelenter, stäppsalvior med mera är planterade. Några av växterna som växer i planteringarna runt cirkeln återfinns i de nya planteringarna för att skapa ett sammanhang.
I de nya ytorna vid sidan av dammen är det också planterat en mindre sorts rabarber, ‘Elmblitz’, strandkål och dagliljor. I de grusade ytorna ska jag plantera timjan och andra torktåliga växter. Förmodligen får smultron och lite annat ätbart också smyga sig in och lätta upp stenöknen en smula. På bilden nedan syns stranddelen på dammen, vattnet är lite grumligt eftersom jag precis har fyllt på med mer grus.
Och på tal om grus. All sten som ligger i vatten är avspolad och tvättad i svarta lökbackar ovanpå skottkärran (så vattnet kunde hällas av i en plantering).
Jag hade beställt en kubik vardera av natursingel i 0,5 cm, 1,5-2,0 cm, 4-8 cm och blandade stenar över 10 cm. (Det är inte singel och sten som är dyrt, utan hämtning och transport. En del blir säkert över, men kommer till användning på annat håll.)
Den minsta singelstorleken använde jag till stranddelen/planterade områden bredvid dammen, nästa storlek nere i dammen/bäcken, till gången och den grusade ytan bredvid dammen. Stenarna i olika storlek lades i och vid dammen (men alla är inte på plats ännu).
Lite i taget under sommaren har jag sedan gjort i ordning runt kanterna, limmat ihop de två dammdukarna, grävt ner slang till pumpen (som vi valde att inte köra igång denna säsong) och mycket annat.
Jag är inte klar, det återstår en hel del fixande med att dölja så mycket som möjligt av den svarta duken med sten, singel, trädstammar, pinnar, växter och annat.
Så istället för en brunbränd gräsmatta möts vi nu av detta när vi rundar huset och kommer ut på framsidan. Trädens spegeleffekt blev en bonus, den hade jag i ärlighetens namn inte funderat så mycket på innan.
Den vita slangen som i dagsläget syns väldigt väl kommer inte att göra det sedan. Det är en poolslang som vi hade över och använde till pumpen som ska stå nere i dammen och forsla vattnet till bäckens första lilla damm. Jag ska sy en tub av svart geotextil och dra över den, så lyser den inte i ögonen på samma sätt. Varför köpa något när det redan finns i gömmorna, om än i fel färg?
Plastlocket som syns precis bredvid slangen är locket till ett nedgrävt avloppsrör där sladden från pumpen till det nya elurtaget ska dras. För att det inte ska trilla ner skräp eller flytta in möss så har vi lock i vardera änden av röret.
Jag har inte mätt exakt hur stor dammen är, men cirkeln innanför den nya gången är sex meter i diameter. De djupaste ställena i den stora dammen är femtio cm. Eftersom vi har jordvärme ville jag inte gräva djupare än så. Vattendjupet på stranddelen kommer att variera beroende på hur mycket det regnar, på bilden ovan är det maxläge för vattnet.
Blir det en längre tids torka har vi 600 liter regnvatten i tunnorna vid huset som kan hjälpa till att fylla upp dammen. Regnvattnet fyller upp dem först, sedan rinner överskottet vidare till dammen via ett rör som mynnar ut vid bäckens första lilla damm.
Det här var 2024 års stora trädgårdsprojekt. Och förmodligen blir det 2025 års också. 😉 Jag återkommer längre fram och visar hur det blev, när det allra mesta är klart.
Det jag kan konstatera är att vi aldrig har haft så här många trollsländor i vår trädgård som 2024. På sensommaren fick jag också se en trollslända lägga ägg vid dammen. ❤ Koltrastarna och småfåglar badar redan för fullt i stranddelen. Nu ska jag bara fixa lite bra ytor till sandlevande insekter också.
Undrar du som läser över något? Bara fråga genom att lägga en kommentar. Gott Nytt År önskar jag er som följer mig på bloggen!
Kristinas oas 