Höstblomning i min septemberträdgård

Bild

Vilken skön septembervecka det blev! Precis vad jag behövde, lite egentid i trädgården. Just nu håller jag på att plantera ut de perenner jag vintersådde och som vuxit sig stora över sommaren. Samtidigt förbereder jag plantöverskottet till försäljning när vi har öppen trädgård 11 oktober och det jag inte vill ha kvar, ja, det hamnar i komposten.

Följ med på en liten trädgårdsrunda hemma hos oss:

Del av planteringen på framsidan, med kopparlönnen, gräset Miscanthus sinensis ‘Morning Light’, jätteverbena, fläckflockel och kärleksört. Det disiga kvällsljuset är så vackert här.

I Lunden ser ut så här på hösten. Höstflox, olika sorters höstastrar, diamantrör och höstanemoner.

I Trädhörnet blommar sommarrudbeckiorna ‘Sahara’ på och i bakgrunden syns hortensian ‘Wims Red’ vars blommor har börjat dra åt mörkrosa.

Höstcyklamen, Cyclamen hederifolium, har börjat blomma. De är inte så många ännu, men jag hoppas de ska bli fler och fler med åren.

Jasmintryn, som jag köpte i Danmark i våras, blommar nu. De doftande blommorna är så fina! Med tiden ska den lilla busken bli ett träd på 3-4 meter… Jag planterade busken vid ingången och flyttade trollhasseln ‘Diane’ till Trädhörnet i stället. Höstblommande träd vill jag ha nära ingången.

Flera rosor blommar om, den här heter ‘Hot Chocolate’ och är så snyggt brunröd i sin färg.

Ginnalalönnen har redan börjat tappa sin blad, den är av någon anledning tidig med det de flesta år. I dammen och trädhörnet ligger det fullt med gula blad. Men vad gör väl det när vinterliljan blommar så vackert. I år är det många stänglar, minst dubbelt så många som förra året. Så glad för det! 🙂

I de upphöjda bäddarna växer sig kålen allt större i sina tält. Ännu så länge tar jag inte bort dem, jag såg en kålfjäril så sent som förra veckan… Det som växer i gången är gurkört. Förr såg jag plantorna närmast som ogräs, numera får de växa sig stora innan jag tar bort dem: kaninerna älskar nämligen att äta gurkört!

I veckan skördade jag de sista plommon- och bifftomaterna som växte i krukor på trädäcket, nu har jag bara körsbärstomater kvar i växthuset. Någon vecka till, sedan är det dags att ta bort dem också när kylan drar in på allvar.

På tal om skörd: i år har vi för första gången fått vindruvor! 🙂 Det här är mörka ‘Einsat’ som är kärnfri. Druvorna är inte så stora (jag borde nog gallrat mer), men söta och goda. De gröna ‘Remaily seedless’ har inte mognat klart ännu, vi får se om de orkar det… Om inte så får jag väl göra druvjuice på dem!

I dag kom fina trädgårdskissen Silver, 9 år och sex kilo stor och höll mig sällskap på trädgårdsbänken en stund. Han får precis plats i knät. Ni ser, jag sitter faktiskt ner då och då! 😉

Med det önskar jag er en fin vecka! Titta gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra trädgårdsbloggare skriver om.

Stora upphöjda odlingsbäddar – historien om vår trädgård 9

Bild

Tvärt emot vad man skulle kunna tro kan det fungera att ha grönsaksodlingarna i österläge. Om man som vi har en skyddande tegelvägg bakom som håller kvar värmen, en häck som ger vindskydd och upphöjda bäddar som ger bra odlingsmöjligheter tidigt på året.

När vi flyttade in 1999 fanns inget trädgårdsland och så kunde vi ju inte ha det! 🙂 Redan andra året flyttade vi odlingarna till den smala remsan på husets östersida och var tillräckligt nöjda med resultatet för att låta odlingen vara kvar. Första året odlade vi i marknivå, de följande åren i pallkragar. När de började ge upp efter en handfull år beslöt vi oss för att bygga stora, rejäla upphöjda bäddar närmast huset för att slippa skuggan från häcken.

Meeen först byggdes de två stora bäddarna 2010 för våra tolv sparrisplantor som jag råkade spontanköpa en dag…!

Före. 2010 påbörjades rivningen av den halvruttna verandan. Barnen hjälpte så klart till! 🙂 Det är kul att slå hårt med en hammare och bända med en kofot!

2010. Snart klart. De två sparrisbäddarna är vardera 250 x 250 cm stora, 60 cm höga. Till höger i bild ligger Lunden som jag berättar mer om HÄR.

Efter. Sparris på väg upp en majdag. Det här är vår vardagslyx. Egenodlad sparris är något helt annat än trist och tråkig köpt. Saftspända stjälkar utan minsta trådighet och seghet. Så goda att man kan äta dem råa under en rundtur i trädgården.

Jorden kanske någon undrar över. Den beställde vi från en lokal firma som kom med ett lass fin sållad matjord. Vi körde in den med skottkärra i trädgården lass för lass… Ja, ni som har följt tidigare delar vet ju att i vår trädgård kommer man inte in med några maskiner! När man beställer jord gäller det att beställa rätt så man inte får ”skitjord”.Jordhögen krympte allt eftersom…

Sedan var det alltså dags, 2011, för de fyra lådorna för grönsaker (och lite samplanterade sommarblommor).Före. Så här såg det ut 2009 när vi odlade i pallkragar.

De fyra bäddarna är på vardera fyra kvadratmeter och de är 60 centimeter höga. Precis som sparrisbäddarna är de byggda i tryckt virke och ”fodrade” invändigt med dammduk i plast. Jag skulle inte nödvändigtvis bygga dem i dessa material i dag, men de har fungerat bra och hållit väl de här tio åren. Dammduken ska hålla i minst 20 år och är godkänd för fiskar som ju är mycket känsliga för kemikalier.

Dammduken är ihoplimmad så den blir en tub är utan skarv invändigt. Kanten ligger invikt en tio centimeter nertill så jord inte ska trilla ut under nedersta brädan. I större delen av bädden är det alltså markkontakt nertill så maskar och andra smådjur kan vara i alla olika lager av jorden.

2011. Arbete pågår. Maken har snickrat tre av fyra bäddar. Nu måste rosorna flyttas en meter för att lämna plats för den sista lådan.

Som avskärmning vid lådorna och som stöd för rosorna byggde maken en small ribbspaljé.

Klart! Potatisen är satt och morötter med mera sått! 🙂

Efter. Så här såg det ut 2015 när häcken hade kapats in lite och de runda trampstenarna hade kommit på plats.

Upptill på bäddarna ligger en planka med utskjutande kant för att hindra snäckor och sniglar från att ta sig upp. Det fungerar bra på det stora hela, men det händer att någon snigel tar sig förbi om det regnar mycket. Tyvärr kan man ju också få med små sniglar med plantor och liknande, även om jag är aldrig så försiktig. Märker jag snigeltugg så ställer jag därför dit en ölfälla eller liknande så jag tar inkräktaren.

Utöver de fyra upphöjda lådorna till grönsaker och de två sparrisbäddarna så byggde vi även en liten bädd som mest används till sommarblommor för snitt, här ovan olika dahlior och rosenskära. I bakgrunden syns en mörkgrön sparrisvägg.

Och så byggde vi förstås Solrabatten, den åttonde och största lådan, men den är värd ett eget inlägg. 🙂

Tidigare delar om vår trädgård hittar du HÄR.

Länkar så klart till Trädgårdsfägring, titta gärna in där för att se vad fler trädgårdbloggare skriver om just nu.

Bland brända toner i en sensommarträdgård

Bild

Augusti går mot sitt slut och trädgården blommar så fint i brända toner. Som här i Solrabatten i söderläge där orange dahlior (som jag fick vid ett plantbyte i våras) samsas med lejongap i matchande nyanser, ljusgul vädd och prydnadsgräs. Jag håller på att leda upp blåregnet över fönstren för att med tiden få en ”blåregnsgardin”. Allra längst till höger syns armeringsmatten med fembladig akebia.

I Trädhörnet blommar sommarrudbeckian ‘Sahara’ och matchar den japanska lönnen ‘Chishio improved’. Minnesgoda bloggläsare kanske reagerar över lönnen – jodå, det var här storaxet, Styrax ‘Wespelaar’ planterades för två år sedan. Men trädet dog i de där minusgraderna i maj… 😦 Och eftersom det var mitt andra Styrax japonica att gå hädan just i en sen vårfrost så tog vi beslutet att ersätta den med något annat. Det blev en japansk lönn med otroligt vackra bladfärger (rödrosa på våren, gröntonad på sommaren och rödorange på hösten). Med tiden ska den bli ungefär fyra meter hög.

Pionrabatten på framsidan. Kopparlönnen till vänster och praktmagnolian till höger. I mitten olika rosor, pioner, fläckflockel, kärleksört, alunrot och prydnadsgräs. Här är det kopparlönnen och de mörkbladiga alunrötterna som står för de brända tonerna, för resten drar mer mot mörkrosa.

I veckan som gick blev hela trädgården genomvattnad också, över 35 mm regn kom under en och samma dag… Regnmätaren rann över, så exakt hur mycket som kom vet jag inte! Hur har ni andra det, har ni fått skyfall eller lider trädgården fortfarande av torka?

Önskar en fin första septembervecka! Visst märks det att höstkylan har anlänt, luften känns klarare och dimmorna lättar på morgonen. Och det mörkar lite väl tidigt på kvällarna… Tur vi har vår ljusslinga som skapar skymningsstämning i trädgården. Dahlian ‘Happy Single Kiss’ är en annan av växterna som blommar i brända toner,  så snyggt ihop med de mörka stjälkarna.

Länkar så klart till Trädgårdsfägring! 🙂

Näckrosor, bevattning och små grodor

Bild

8:e augusti inledde vi genomvattningen av trädgården. Aldrig har vi vattnat så lite som i år! Jag kan inte minnas ett år när vi inte har behövt vattna en enda gång i vare sig maj, juni eller juli?! Och nu pratar jag förstås inte om krukor och grönsaksland, utan om trädgården i stort.

Det har småregnat under juli och vi har avvaktat vattning. Väntat på att växterna ska indikera att de behöver vatten, inte vattna för att vi människor tycker att det är torrt. Perennerna har sett helt OK ut, så småregnandet har varit tillräckligt för dem.

Men för en vecka sedan visade flera träd och buskar stresstecken med lätt hoprullade blad. Eftersom vi inte har bevattningsförbud så var det bara att sätta igång spridaren kvällstid, när värmen lagt sig. Vi har en med timer, så vi behöver inte riskera att vattna ”i onödan” för att vi glömt bort att stänga av vattnet. Nu ser träden bättre ut som tur är. En av dem som mådde dåligt var kopparlönnen och den ville jag definitivt inte stressa!

Mer vatten. I naturliga dammen har vi denna sommar för första gången fått se vår vita näckros blomma! Och jag blev så glad över det, för eftersom dammen ligger i halvskugga vågade jag inte hoppas att den skulle göra det. Nu vet vi att den orkar, och efter lite beskärning av ginnalalönnens krona ovanför dammen kommer den att få ytterligare ljus nästa år.

Sedan måste vi diskutera det där med namn på perenner. Alltså, höstflox? Flera sorter började blomma i slutet på juni i vår trädgård… Och i dammen blommar just nu vinterliljan, Hesperantha coccinea, för fullt… Hmm.

För övrigt fick vi nya husdjur i veckan som gick: en trädgårdsägare kom med en spann med grodyngel från sin damm till oss. Vi har inte fått så många grodor vid dammen som vi hoppats på, och hon ville hjälpa oss. Nu hoppas vi att några av dem överlever och stannar hos oss. Eftersom jag har lyckats undvika andmat i vår damm fick maken och jag flytta över grodor och yngel en efter en så inte ”ogräset” kom med.

Hoppas ni har det bra i sensommarvärmen! Själv har jag nu jobbat i tre veckor efter semestern och helgerna är fulla av trädgårdering hemmavid och utflykter till andras trädgårdar. De två kommande helgerna är inget undantag. Nästa söndag håller blogg/insta-vännerna Maria på Almbacken och Karolina på Länsmansgården öppen trädgård, och det vill jag absolut inte missa! Och helgen efter firar maken och jag vår bröllopsdag med att bo på mysigt hotell, äta gott och åka på trädgårdsrundan i NV Skåne.

Lundens tid – historien om vår trädgård del 8

Bild

Området under det stora bigarråträdet och plommonträdet, troligtvis planterade när huset byggdes på 70-talet, gav oss problem redan från start år 2000 när vi hade köpt huset. Under träden växte gräset dåligt och våtarven bredde ut sig i sällskap med maskrosor och annat ogräs. Låga grenar gjorde det inte direkt enklare att klippa gräset.

Vi provade olika lösningar, bland annat la vi ut markduk och 5-7 cm stora stenar av röd granitkross under plommonträdet för att slippa gräset där. Det var också där barnens sandlåda stod, i den sköna skuggan.

Efter mycket om och men beslöt vi oss för att göra om hela området till ett Lundområde. Trädhörnet, anlagt 2004, artade sig fint och vi såg framför oss hur de två delarna skulle kunna bindas samman med en gång och delvis samma typ av växtlighet. Under den lätta skuggan från de gamla fruktträden skulle också alla växter i behov av halvskugga kunna trivas utmärkt.

Sagt och gjort, Lundområdet blev den första pusselbiten i det stora femåriga omgörningsprojektet i trädgården som jag berättade om HÄR.

Före. När vi köpte huset 2000 såg den här delen av trädgården ut så här. En förfallen veranda, massor av gräsmatta och två stora gamla fruktträd: plommonträdet närmast i bild och bigarråträdet precis bakom.

Efter. Så här såg det ut 2013 när lunden hade vuxit till sig några år. Den gamla verandan är riven och på dess plats finns det upphöjda odlingsbäddar. Till vänster syns poolen. Gräsmattan är borta och i stället slingrar sig grusgångar genom området. Längst bort i höger hörn, bakom en grön gardin av klematis, finns ett stort kompostområde (som du kan läsa mer om HÄR).

Sensommaren 2008 (när barn nummer tre var ett och ett halvt år gammalt) drog vi igång. Visa av erfarenheten att lägga igen områden med gräsmatta (ett hopplöst rensande åren framöver) provade vi denna gång en annan metod som det hade börjat pratas allt mer om. Hela området täcktes med dubbla lager dagstidningar, där andra lagrets tidningar lades över skarvarna på det första lagret. Över lade vi sedan cirka fem centimeter med ny fin matjord som vi hade beställt från ett företag.

I det tunna jordlagret sattes marktäckare. Lite större plantor vek vi undan tidningarna för, grävde en grop, och fällde sedan tillbaka tidningarna. Det fungerade utmärkt! De två följande åren var de ogräs som dök upp lätta att dra upp, rötterna gick ju bara ner till tidningslagret. Tredje året var det inte mycket kvar av tidningarna, men då hade ju ogräset som var under redan kvävts.

2008. Omgörningen har startat! Vi har lagt ut tidningar, jord ovanpå dem och planterat växter. Ännu har vi inte beskurit de lägsta grenarna på plommonträdet och gräsmattan är kvar i området.

2009. Genom Lundområdet går en smal gång av den röda granitkross vi redan hade. Här syns övergången mellan Lunden och Trädhörnet. Grushögen till höger i bild? Det är delar av poolbygget som syns! Mätpinnarna i gräsmattan indikerar var den nya grusgången ska gå.

Området fylldes de närmaste åren med en mängd lundväxter och blev frodigare för varje år. Fyra år efter anläggandet, 2013, såg Lunden ut så här:

Men sedan ändrades allt den dag för några år sedan då en plantskoleägare och trädkännare varnade mig för att plommonträd över 30 år lever på lånad tid och kan, om man har otur, dö från ett år till ett annat.

Det gjorde mig milt sagt nervös! För om plommonträdet (som vid det laget hade passerat 40 år) dog skulle mina skuggälskande små lundväxter hamna i stark södersol! Därför började jag flytten av växterna till den numera fina halvskuggan i Trädhörnet (som du kan läsa mer om HÄR).

Jag planterade också nya träd under plommonträdets krona som en dag ska få ta över. I dag växer där två mindre körsbärsträd och det självsådda mandelträdet. Tanken är att det gamla plommonträdet med tiden ska bli ett ”rosträd”. Ska bara hitta rätt klätterros också! Vi har ju redan en honungsros i bigarråträdet…2020. I Lunden växer i dag nya, låga, körsbärsträd under det kraftigt beskurna plommonträdet. De har sällskap av kungsängsliljor, vivor och vårblommande buskar på våren, aklejor, anagrambräcka och riddarsporrar på sommaren och höstflox, höstanemoner och prydnadsgräs på hösten. Inte en ”lund” längre, men namnet har området fått behålla ändå.


Samma vinkel som ovan, fast på hösten.

Tidigare delar i serien om vår trädgård hittar du HÄR.

Länkar så klart till Trädgårdsfägring.

Femårsprojektet (eller när vi grävde upp halva trädgården) – historien om vår trädgård del 7

Bild

Det här är ”förordet” till vårt absolut största och tidsmässigt längsta projekt i trädgården. Det omfattade hela östersidan, hela södersidan och halva västersidan av trädgården. Vi påbörjade det 2008 och avslutade det 2012.

2006. Före omgörningen av södersidan. Gräsmatta, en skruttig gammal veranda och en liten plaskpool i solen.

2016. Tio år senare såg det ut så här. Grusgångar, ett stor lundområde under de gamla fruktträden, upphöjda odlingsbäddar och en stor pool för tonåringarna och deras vänner.

Allt började med att de två äldsta barnen ville ha en egen pool – en sådan man kunde simma i – och vilka badsugna barn vill inte det?! Maken och jag som inte är så pigga på att åka iväg och bada såg framför oss somrar utan tjat om att åka på badutflykter. Vi började allt mer prata om att satsa på en pool.

Vi vred och vände på de få tänkbara platserna där en stor pool både skulle få plats och få tillräckligt med sol. Vi enades till slut om att södersidan av huset, nära trädäcket utanför köket, skulle bli bäst. Det innebar å andra sidan mest jobb… För någon tom cirkel på nästan fem meter i diameter på den tänkta platsen var det då rakt inte!Här skulle poolen ligga. Det här är lite av det som behövde flyttades. Blåregnet hamnade i Solrabatten och de flesta perennerna i nya planteringar.

Jag började lägga upp Flyttplanen med stort F. När Trädhörnet gjordes i ordning 2004 kom fågelhuset att ligga lite för nära den staketspaljé och trädäck som vi byggde 2000. Vi var tvungna att göra så för att fågelhuset inte skulle hamna för nära tomtgränsen och kräva bygglov. Planen att göra om den här delen av trädgården hade alltså funnits ett tag.Så här trångt var det mellan rabatten vid staketspaljén och fågelhuset. Omgörningen av hela södersidan skulle se till att helheten blev bra.

Målet var att poolen skulle vara badbar när minsta barnet hade fyllt fem år, 2012. För att åstadkomma det gällde det att planera:

  • När växter kunde flyttas
  • Vart de skulle flyttas
  • Vilka växter som skulle behållas
  • Vad vi behövde komplettera

Steg för steg de kommande tre åren (2008-2010) flyttades träd, stora buskar och hundratals perenner och högst sannolikt tusentals vårlökar. Den stora fördelen med att flytta stora buskar och perenner var förstås att de nya rabatterna såg ”klara” och uppvuxna ut redan året därpå. 🙂

En rad nya delar i trädgården kom till under den här femårsperioden (och kommer att få egna inlägg framöver i Historien om vår trädgård):

  • Lundområdet under de gamla fruktträden
  • De upphöjda odlingsbäddarna vid österväggen och sparrisbäddarna på södersidan
  • Den upphöjda Solrabatten på södersidan
  • Den långa böljande Dagliljerabatten i utkanten av Trädhörnet på västersidan
  • Örtagården med vattenstenen och den långa Spaljérabatten på västersidan
  • Den nya långa rabatten utanför Stora trädäcket på västersidan
  • Poolen och poolområdet

Att göra de här förändringarna var stundtals rena ”femtonpusslet”, ni vet när man flyttar en bricka för att kunna flytta nästa till rätt plats? Växter kunde inte flyttas eftersom det nya stället där de skulle ner inte var i ordningställt och så vidare.

Gräsmattan försvann i rasande takt och nya gångar anlades och singel till dem kärrades in med skottkärra. Äldsta barnet hade börjat skolan och syskontrion kunde gå till lekplatsen ett kvarter bort på egen hand, alltså ”behövde” de inte inte en massa gräsmatta att springa på i trädgården.

Vi slet ut åtskilliga skottkärror de närmaste åren. Eftersom vi tidigt anlade häckar gick det inte att komma in i trädgården med maskiner. All jord som skulle grävas ur för poolen grävdes och kördes ut för hand. Sedan skulle krosskrus och sättsand kärras in…

Att grannarna och andra som passerade förbi undrade vad vi egentligen höll på med behöver jag knappast skriva! Det undrade vi själva också då och då när omfattningen av vad vi höll på med kom ifatt oss. En del undrade varför vi inte var med på allra första Tusen Trädgårdar 2010: det här är varför! Halva trädgården var uppgrävd, det var byggkaos typ överallt!

Det relativt nya trädäcket skulle byggas om och bli större = många skottkärror ut med jord och många in med sand. Barnen tjänade många extraslantar på att lasta sand i skottkärrorna medan maken och jag körde in dem i skytteltrafik och tömde…

Och sedan var det ju själva trädäcksbyggandet då som maken gav sig i kast med sommaren 2011. Det blev klart precis innan vi åkte på en mycket välbehövlig semester till Frankrike, för övrigt vår allra första byta hus-semester.

I juni 2012 kom så poolen på plats, barnen var så glada som bara barn i den åldern kan vara, och en fem år lång renovering av drygt halva trädgården kunde avslutas!

Kvittot på att det inte bara var vi som tyckte att trädgården blev fin efter omgörningen fick vi i augusti 2012 då vi var med i den andra upplagan av Tusen Trädgårdar. Hundratals personer passerade genom vår trädgård den dagen – det var allra första gången vi hade öppet för allmänheten – och det var underbart att träffa så många trädgårdsälskare som förstod vad det var vi hade åstadkommit.

De besökare som jag minns bäst så här efteråt är paret som när de tog adjö efter ett flera timmar långt besök sa att de hade tänkt åka runt och titta på fler trädgårdar, men när de kom till vår trädgård så kände de inte att de behövde det. De hade ju kommit till en grön oas.

Tidigare delar i serien om vår trädgård hittar du HÄR.

Bland dagliljor, luktärtor och många goda bär

Bild

Så kom då äntligen lite soligare och varmare dagar och jag fick se Dagliljerabatten i full prakt! Väntar på det varje år!

‘Campfire Ambers’.

‘Frans Hals’.

‘Pretty Fancy’.

‘Scaramouche’.

‘Double Passion’

I en av de flyttbara små planteringarna av pallkragar på trädäcket har jag i år en blåklints- och luktärtsäng. Blev fint tycker jag, så det blir nog favorit i repris nästa år.

Dagar när det är tyst hos grannarna (läs: ingen som bullrar med åkgräsklippare, kör med grästrimmer eller har besök av vilt hojtande barnbarn), sitter jag gärna vid naturliga dammen.

Så här ser min ”bärhand” ut just nu när jag går i trädgården: röda vinbär, röda krusbär, röda och gula hallon, blåbärstry, björnbärshallon och vita vinbär. Snart ändrar innehållet sig när de gula hallonen och blåbärstryn tar slut för säsongen och körsbären (de som få som blev i år) och svarthallonen mognar.

Vi skördar många olika sorters ätbart i trädgården och tillsammans blir det goda sallader. För skojs skull samlade jag ingredienserna till en sallad på köksbänken. Olika sorters sallat, basilika, löparfetblad, malabarspenat, trädgårdssyra, sockerärtor, isört, gurka, dill (till färskpotatisen som inte är med på bild), gurkörtsblommor och dagliljor.

Och så här blev det färdiga resultatet! 🙂 Det röda är skivade dagliljeknoppar.

Har börjat plocka in snittblommor nu när sommarblommorna har satt fart. De här fina medicinflaskorna fyndade jag på loppis för tio kronor styck! 🙂 Perfekt med smala halsar till luktärter med flera.

Titta gärna in hos Trädgårdsfägring och se vad som händer hos andra trädgårdsbloggare.

Ordna en lättskött bärträdgård – historien om vår trädgård del 6

Bild

Det vi kallar för Bärområdet eller Bärträdgården ligger i nordvästra hörnet av vår trädgård. I det här området med ypperligt skyddat väster/söderläge planterade vi bärbuskar och fruktträd nästan med en gång vi flyttade hit 1999.

2006. Hallon och olika bärbuskar är planterade i söderläge mot staketet vid gatan.

2006 planterade vi också två plommonträd mitt i gräsmattan, ett ‘Opal’ och ett ‘Czar’. Längs staketet syns vinbärs- och krusbärsbuskarna. Pinnarna och buskarna närmast i bild är de nyplanterade avenboksplantorna som med åren ska bilda en portal.

Efter bara några år började omgörningen. Den stenhårda jorden runt bärbuskarna och allt fröogräs som hela tiden grodde i den bara jordytan var på tok för arbetskrävande. I ett första steg lade vi bara markduk runt bärbuskarna med krossgrus ovanpå. Vips blev vi av med ogräsrensningen! Bärbuskarna – som plötsligt fick det fuktigare runt rötterna –  frodades.

Nästa steg blev att lägga markduk i hela området, plantera bärbuskarna på bekväm plockhöjd i pallkragar och ha grusgångar runt de långa raderna. Det blev ännu bättre. Samtidigt tog vi bort gräsmattan och anlade en grusgång. Nu var hela bärområdet så lättskött som det kunde bli.

Så här såg det ut tre år senare, 2009, när plommonträden hade vuxit till sig lite. (Och här kommer ett tips: lägg bark eller något annat mjukt under fruktträd, för fallfrukt som landar på krossgrus är inte kul att skörda!)

2009. Jordgubbar, hallon och bärbuskar i pallkragar.

2011 såg det ut så här, nu har plommonträden fått höjd! I mitten av bilden syns den numera färdigvuxna avenboksportalen och gången som leder in i den mer privata delen av trädgården.

Och så här såg det ut från gången 2012. Till höger ligger vår dåvarande trädgårdsbod, Numera är den utbytt till en kombinerad bod och växthus.

Så småningom började pallkragarna att ruttna sönder och 2013 bestämde vi oss för att göra om hela området på ett annat sätt. Men den historien berättar jag mer om lite längre fram… 🙂

HÄR kan du läsa tidigare delar i historien om vår trädgård.

Vår gröna oas sedd från ovan!

Bild

Har ni också drömt om att leka fågel och se er trädgård från ovan? Det har jag! 🙂 För ett par veckor sedan gick min dröm i uppfyllelse! Vänner kom med sin drönare och efter att ha vidtalat de närmaste grannarna fotades vår trädgård ur en massa olika vinklar och höjder.

Så här ser vår trädgård ut från ovan, runt 16-snåret dagen före Tusen Trädgårdar 2020 (därav borden med växter på uppfarten).

Jodå, det är när man ser det här som andelen träd i vår trädgård verkligen blir uppenbar!

Har precis uppdaterat vår trädgårdsskiss, men nu får jag nog korrigera den igen… För nu har jag ju facit! 🙂 Finn fem fel? Trampstenarna i gräsmattan, ingångsverandan och ett antal trädkronor som är för små! Något mer?

Trädhörnet, det vill säga alla träd vi planterade i hörnet mot syd-väst 2004, syns tydligt på den här bilden. HÄR kan du läsa mer om det projektet. På drönarbilden syns också tydligt att våra luckor bland träden ger sol till bären vid garageväggen, poolen och delar av trädäcket.

Här är naturliga dammen under ginnalalönnens stora krona i Trädhörnet. Under plasttaket finns fågelvoljärerna. Fåglarna har möjlighet att både sitta under tak eller öppet.

På östersidan av huset finns de upphöjda odlingsbäddarna. Gången leder till framsidan och gräsmattecirkeln. Längst ner i bild syns de två stora sparrisbäddarna.

Här är den del av trädgården som numera är i princip omöjlig att fotografera: bärträdgården i nordväst-hörnet. Det är så trångt och svårt att få överblick när hallonen är manshöga. Men här på drönarbilden syns ju strukturen på ett helt annat sätt (jämför med skissen längre upp i inlägget). Och faktiskt syns det dessutom att det gröna taket på trädgårdsboden lever… HÄR berättar jag mer om när jag anlade det. För den som undrar: ovanpå det platta garagetaket ligger en värmematta som vattnet i poolen passerar för att få upp temperaturen lite extra.

Over and out. Med en sista ovanifrån-bild önskar jag en fortsatt fin juli! Länkar så klart till Trädgårdsfägring.

7 snabbväxande träd i vår trädgård – 5, 10 och 15 år efter plantering

Bild

Hur snabbt växer ett träd? Egentligen?! Här kan du se hur sju träd i vår trädgård har vuxit sedan de planterades. Välkommen med på tidsresan!

Jag börjar med mitt absoluta favoritträd, Ullungrönnen Sorbus ulleungensis ‘Dodong’. Trädet med vackra vinterstammar, sagolik vårblomning, blankt sommarbladverk och magiska orange höstfärger. Vårt exemplar är flerstammat och levererades cirka 175 cm högt 2004.

Ginnalalönnen, Acer ginnala, har ett vackert bladverk, snygg bark och gul-orange höstfärger. Att domherrar är extra förtjusta i att äta av lönnfröna vintertid är en bonus. Även den är ett flerstammat exemplar som levererades manshög 2004.

Så här små var de två 2004 vid planteringen: Till vänster i bild, bakom de små tujakloten, syns en ljusgrön buske mot den mörkgröna häcken: det är ginnalalönnen! I mitten av bilden syns en annan hög ljusgrön buske mot den mörkgröna häcken: det är ullungrönnen.

2005, ett år efter plantering: Nu börjar ginnalalönnen och ullungrönnen att dra iväg! De har börjat passera häcken i höjd.

2007, bara tre år efter plantering! Spana in ginnalalönnen bakom fågelhuset, ullungrönnen vars topp inte ens är med i bild och den vackra prydnasapeln, Malus toringo E, som blommar i vitt.

Fem år senare, 2009, hade ginnalalönnen börjat titta fram över fågelhusets tak, ullungrönnen var tre meter hög och prydnadsapeln hade brett ut sig rejält.

Och tio år senare, 2014, såg de ut så här! Nu hade ginnalönnen och ullungrönnen fått sin sluthöjd på runt sex meter vardera. 🙂

Kanske vill du plantera ett fruktträd? Plommonträdet Prunus domestica ‘Opal’ har goda söta plommon med lila skal och gult fruktkött. Det planterades 2006 och är trädet till vänster i bilden nedan.

2009, tre år efter plantering, blommade det så här vackert och hade redan hunnit få en fin storlek och form.

2014, åtta år efter plantering, hade det hunnit bli så här stort och i praktiken nått fullhöjd. Spaljéerna vid sidan är cirka 175 cm höga. Jag har beskurit det något genom att ta bort de lägsta grenarna så det blir mer vasformat. På så sätt kan jag plantera mer växter under trädet.

2014, åtta år efter plantering, men senare på säsongen.

På framsidan ut mot gatan växter tre träd som planterades 2001. Från höger till vänster: klotrobinia, Robinia pseudoaccasia, Carmencitarönn, Sorbus kommixta ‘Carmencita’ och kopparlönn, Acer griseum.

2001 såg det så här tanigt ut. Kopparlönnen syns knappt på bilden, men längst bort i höger hörn syns något i ljusgrönt…

2004, tre år efter plantering, hade Carmencitarönnen börjat sätta fart. Klotrobinians krona hade frusit tillbaka efter en elak vinter och klippts in. Och kopparlönnen? Ja, den var fortfarande mest en buske längst bort i högra hörnet.

2007, sex år efter plantering, var Carmencitarönnen och klotrobinian redan imponerande stora. Staketet är en meter högt.

Och 2011, tio år efter plantering, så var både klotrobinian och Carmencitarönnen i praktiken färdigvuxna, sedan dess har mest stammarna ökat i omfång. Och nu syns också kopparlönnen i höger hörn!

2017, 16 år efter plantering, såg de ut så här.

Och på den här bilden syns det varför man väljer att plantera den långsamtväxande kopparlönnen: den magiskt vackra barken som lyser i solen!

Sjunde, och sista trädet, får bli den vackra praktmagnolian, Magnolia x soulangeana. Många är vi som drömmer om en vackert blommande magnolia och den stod högt upp på min trädlista kan jag lova! Det finns magnolior som är härdiga långt upp i landet och det har på senare år kommit många nya spännande sorter.

Praktmagnolian planterades även den 2001. Av den finns det ingen bra startbild, för den vara bara runt halvmetern hög och syntes i praktiken inte bakom alla andra växter de första åren.

Men 2007, sex år efter plantering, har jag noterat att det var första året den blommade ordentligt!

2008, sju år efter plantering. Här syns det bättre hur stor den hade hunnit bli. Häcken bakom är cirka 180 cm hög. Blomningen var det inget fel på!

2020, 19 år efter plantering ser den ut så här. Numera är den dryga fyra meter hög och än är den inte färdigvuxen. Jag har stammat upp den lite med åren. Blomningen är magnifik varje vår! Det blå under är pärlhyacinter som har samma ”vårklocka” som just praktmagnolia och alltid blommar samtidigt.

Till slut: det här inlägget har jag gjort till er som hamnar på min blogg när ni söker på ”snabbväxande träd”. Hoppas ni har nytta av det! 🙂 Fotona är som ni har märkt inte tagna exakt 5, 10 och 15 år senare, men jag har prioriterat samma vinklar på fotona före ”rätt” år.

Glöm inte:

  1. Det är aldrig för sent att plantera träd! En del växer snabbare än andra, en kunnig plantskola eller trädbok (finns bra på närmaste bibliotek) kan ge dig råd på vägen.
  2. Våga plantera lite större träd. Vårt hus är 6,5 meter högt och våra högsta träd är runt åtta meter. Majoriteten av våra träd är (eller blir med tiden) runt 4-6 meter. Vill du ha ett litet träd som bara blir två meter högt? Köp en buske. 😉
  3. Är du rädd att träden ska skugga för mycket, ge dig en massa löv som måste krattas upp eller ”ta” regnvatten från dina växter? Både växter (och människor) trivs bäst i halvskugga. Välj träd med små löv så är det bara att kratta/blåsa in dem i rabatterna där de blir till finfin jord. Träd skuggar marken och gör att fukten inte avdunstar så fort. Att de dessutom är hem till många insekter och att småfåglarna kan hitta både skydd och mat i trädkronorna är så klart en bonus!
  4. Be plantskolan ta hem större trädexemplar. Ofta är prisskillnaden bara några hundralappar och du tjänar många års tillväxt. Med större rotklump sätter trädet igång att växa snabbare i din trädgård och klarar vintrarna bättre. De flesta större plantskolor åker på inköpsresa i januari/februari, så lägg din beställning senast vid årsskiftet. Då kan de också ta hem flerstammade exemplar och liknande specialbeställningar.
  5. Fråga flera plantskolor i din närhet (om du har) om pris på träd och beställ hos den som kan ta hem den sort och den storlek du önskar till det pris du är beredd att betala. En del plantskolor kan också transportera hem större träd till dig, priset för det kan vara värt att väga in vid beställning.

Lycka till med trädplanterandet! 🙂 För den som vill se mer av hur vår trädgård har vuxit fram finns det matiga inlägg med många bilder i menyn ovan under ”Trädgårdsprojekt”. Under 2020 uppdaterar jag dem med delvis ny text och bilder.