Har sytt dynor till korgstolarna som ska stå i mitt nya trädgårdsrum i trädgårdsboden. I väntan på att bäras ut hittade katten den ena stolen och gjorde den omgående till sin…
Jag tycker det är kul att skapa nytt av det som finns hemma och få något som ingen annan har. Jag visste att jag ville ha en färgstark inredning och därför är trädgårdsrummet målat och tapetserat i neutralt vitt och grått. Ska visa hur det blev på nästa Blommig fredag som ju passande nog handlar om Vårlängtan. Det är i trädgårdsrummet jag just nu stillar min längtan efter våren.
Till kuddarna använde jag mig av hålsömsbroderier från gamla uttjänta lakan, sidenband, sammetsband, dekorsnören, metallpärlor och diverse olika tygstuvar från mitt privata tygförråd.
Jag valde att göra alla fyra kuddsidorna olika, då kan jag bara vända på kudden och få en ”ny”.
Medan jag har sytt dynor och kuddar har jag mer än en gång skänkt en tacksamhetens tanke till kvalitetsprylar från förr. Det här är min symaskin:
För snart 20 år flyttade jag för långt bort för att kunna låna mammas symaskin när jag ville sy något. Jag begav mig till symaskinsaffären på orten jag bodde då, men fastnade inte för en enda av de moderna maskinerna. Förklarade för affärsinnehavaren att jag var van vid min mammas gamla Elna från slutet av 1960-talet och då lyste hon upp och utbrast ”då har jag den perfekta symaskinen till dig!”
En Singer från 1964, modell 431 G, med endast en tidigare ägare som precis hade bytt in den för att köpa en modern quiltingmaskin. Bruksanvisning och alla små tillbehör var med. Sedan dess har jag sytt och sytt på maskinen. Gardiner, kuddar, barnkläder, åkpåsar till barnvagnar och mycket, mycket annat. Två tre gånger har jag haft symaskinen inne för service och en gång gick en fjäder av. I övrigt finns inte en enda plastdetalj som kan gå sönder… 😉
Gamle ägaren till ”min” nuvarande symaskinsaffär har berättat att han sålde den modellen när den kom 1964 (ja, han hade arbetat många år inom yrket!) och att det på den tiden var rena värstingmodellen. Förvånar mig inte alls för det finns en massa dekorsömmar och kul tillbehör. Vad sägs om en manick som viker in kantband runt en fåll och en stödlinjal som man skruvar fast för att kunna sy spikraka fållar?!
Hur är det, är det någon mer som har en gammal sak och hellre har kvar den än köper en nytillverkad?
Kristinas oas 
Så varm och glad jag blir av detta inlägget. För det första av de mysiga och personliga kuddarna du sytt. För det andra att det betyder tur när en katt lägger sig på sömnaden man håller på med och för det tredje av att du liksom jag syr på en gammal symaskin som aldrig går sönder. Min mamma hade precis en sådan Singer maskin, hon var en fena på att sy ska tilläggas. Jag bad alltid att få låna den, till slut köpte hon mig en enkel symaskin Brother för att få ha sin i fred och för att den nog skulle räcka för mig., trodde hon.
Så rätt hon hade. Jag har den än och den krånglar aldrig. Hennes Singer maskin vet jag dock inte vart den tog vägen.
Ska bli kul att se mer från ditt uterum sedan.
Kram
Luna
Tack Luna! Tänk att din mamma hade en sådan maskin jag har nu, vilken slump. Och så lärde jag mig något nytt, att det ses om tur om en katt lägger sig på sömnaden, det blir jag glad av att höra. 🙂
Kram Kristina
Vilka snygga kuddar! Så duktig du är, jag blir djupt imponerad. Jag log lite igenkännande när jag läste om din symaskin. Jag har också en väldigt gammal, en Hugin, inte alls avancerad men den duger åt mig. Men att jag har den kvar är bara en ren lyckträff för nu ska du höra …
1997 skulle vi flytta till huset vi bor idag. Jag fick totalt hjärnsläpp och fick för mig att det var för jobbigt att släpa med mig symaskinen. Jag ”sydde ju ändå aldrig”! Sagt och gjort. Symaskinen åkte i sopcontainern och jag kände mig nöjd. På natten vaknade jag helt kallsvettig. Jag hade drömt om symaskinen. Och plötsligt insåg jag vad jag gjort. Hur i hela världen kunde jag kasta min symaskin! Jag vågade mig inte ut i natten men direkt på morgonen smet jag ut och iväg till sopcontainern. Jag var helt övertygad om att den skulle vara borta men … den var kvar! Jag tog hem den och nu kommer jag aldrig att släppa den mer. Om den inte går helt sönder förstås. För det lär inte finnas några reservdelar till en gammal Hugin 🙂 Det är något visst med gamla symaskiner ändå. När jag var liten hade min mamma en stor gammal Huskvarna. Jag minns att jag lekte att den var ett tåg för jag tyckte den lät så. Härliga minnen som kommer tillbaka 🙂
Ha en fin kväll!
Kram Anita
Oh, vilken tur att din symaskin var kvar!! När man flyttar kan man få för sig de mest konstiga saker i packningsstressen och utrensningsivern.
Du anar inte vad många reservdelar välsorterade symaskinsbutiker har i lager. Det är lite som bilar, de tar emot gamla symaskiner för att få in reservdelar.
Tack för de snälla orden om kuddarna. Vi har fikat för första gången i trädgårdsrummet idag, jag och dottern A, och invigt stolarna och de mjuka kuddarna. 🙂
Önskar dig också en fin kväll!
Kram Kristina
Vilka fina kuddar! Jag har också en gammal symaskin. Samma som vi hade i slöjden.
Precis som du ville jag också ha en som jag kände mig hemma med. Fast sy är inte min grej.
Är inte så händig tyvärr.
Allt gott och jag ser framemot att få se ditt nya trädgårdsrum.
Annika
Tack! Kul att du också har en gammal trotjänare där hemma. Jag syr inte vuxenkläder, det tycker jag är för komplicerat, men saker som mest består i att sy sömmar ”rakt fram” tycker jag är kul.
Kram Kristina
Vilka fina och personliga kuddar du har sytt. Superfina! Jag har också en riktigt gammal symaskin som jag är omåttligt fötjust i. Den var min mammas och det är en Husqvarna i grön metallic. Vet inte hur gammal den är men det finns en massa specialfunktiner på den och den fungerar alltid. Ska bli kul att se bilder från ditt trädgårdsrum senare. /Anna-Karin
Tack! Grön metallic låter snyggt! Känner igen det där att den alltid fungerar, så skönt att kunna lita på det.
Kristina
Kul inlägg och verkligen fina kuddar! Även jag har en relation med min symaskin, som jag fick när jag fyllde 20 år. Då hade jag redan sytt länge på min mors Husqvarna som då var knappt tio år gammal (alltså supermodern jämfört med din och alla som har kommenterat! :-). Mina föräldrar hade tänkt köpa en ny maskin till mig, men sprang på på ”vår” symaskinsaffär en exakt likadan som min mors i begagnat skick. Så då blev det den och dessutom en enkel overlockmaskin. Husqvarnan har fungerat felfritt hos mig i 22 år nu (har sytt väldigt mycket innan jag fick barn), och det roliga är att jag fortfarande tycker att den ser helt modern ut! Nästan så att jag skulle vilja ha en mer retrolook som din, fniss!
Kram
Elin
Så kul att läsa att det är fler som har ”relationer” med sina symaskiner! 🙂 Vi är sannerligen vanedjur som vill ha det som vi alltid haft det när vi ska sy, det var väl tur att dina föräldrar hittade rätt maskin till dig och att den har fungerat så bra i alla år.
Kram Kristina
Hej
Är intresserad av en likadan maskin som din. O tänkte fråga hur pass kraftfull den är, hur tjocka tyger o lager klarar den av?
Tacksam för svar
Jag har sytt i tre lager jeanstyg. Med rätt nål har det inte varit några problem. De gjorde kvalitetsgrejer förr, den klarar mer än vad man tror. Lycka till med symaskinen (och se till att den är nyservad).
Kristina
Jag undrar över symaskinen singer 431g om du vet var man kan få tag på en manual på svenska för jag har samma symaskin?
Hej! Jag har en manual till min, den är på många sidor. Vad är det du behöver veta?
Som jag skrivet om du vet var man kan få tag på en och om den är på svenska
Tyvärr inte. Min ingick när jag köpte symaskinen.