Blåregnets blomklasar är ett mycket välkommet försommartecken hemma hos oss. Sedan stora omgörningen 2010 (där vi flyttade många växter för att få plats med poolen) är trädet planterat i Solrabatten, en av våra upphöja odlingslådor.
Jag beskär det så att det inte blir så mycket större än vad det redan är. För att maximera blomningen klipper jag varje januari in årsskotten (de långa gängliga spröten som går ut från huvudgrenarna) så att bara 2-4 knoppar blir kvar.
Underbara blåvioletta blommor…
Nu i maj kommer belöningen när trädet orkar producera stora fina blommor på blomanlagen som lämnats kvar. Har jag tur kommer också en andra, mindre riklig, blomning i augusti.
15 augusti 2015. Solhattar i sällskap med en blåregnsblomma.
Men så här års har bladen inte spruckit ut på blåregnet, utan blommorna får visa upp sig utan skymmande bladmassa.
Vanligt blåregn, Wisteria sinensis, är härdigt till zon 2, men numera finns också en härdigare sort ‘Blue Moon’. Den sägs klara zon 4 (5). Så har du alltid suktat efter ett eget blåregn, men trott att du inte kunde ha något där du bor? Kanske dags att försöka! 🙂
Förra året köpte jag ett vitt blåregn också. Det kommer med tiden att få klä in hela längden på spaljén där vita rosen ‘Moonlight’ blommar lite senare på säsongen. Ännu så länge har det inte börjat blomma, så den här bilden är från förra försommaren. Blommorna var inte så stora då, men jag hoppas de blir normalstora detta år.
Det här var mitt bidrag till veckans Blommig fredag vars tema är Därför älskar jag… Nu kanske ni som läser här på bloggen saknar motivering? Den kommer här:
England. Besök på Warwick Castle i slutet av maj 2013. Blåregnets tid. Överallt klängde knotiga gamla blåregnsstammar uppför byggnaderna. Andra i kön suckade över väntetiden. Det gjorde inte jag. Jag njöt av blåregnet.
En gång i tiden bodde jag i ett vackert 1700-talshus i London med utsikt över Themsen. Min au-pairfamilj hade kvar försäljningsprospektet från husköpet. Där omnämndes särskilt den hundraåriga Wisterian, blåregnet, på innergården. Engelsmännen har ett annat förhållande till det där med växter.
Ha en riktigt skön helg, det verkar som om värmen kommer nu?! Inte mig emot. Det blir en helg i trädgården för min del. Om en vecka får vi besök av min engelska väninna från au-pairtiden och hennes familj. Hoppas de känner sig hemma hos oss, även om vårt blåregn är lite mindre storleksmässigt än de som klär byggnaderna i deras hemland.
En sista blåregnsbild blir det. Jag måste ju visa utsikten från nya köket. Det här är vad jag ser från matbordet numera:
Blåregnet och i bakgrunden de två stora fruktträden i Lunden.
Kristinas oas 
Å så fint med ett blåregn. Skulle gärna ha ett själv, men det får väl bli i Marina då:)
Tack för ett härligt inlägg både med fina bilder och trevlig läsning.
Kram Maria
Tack själv Maria, visst ska du ha ett blåregn. Det går att hålla litet, kanske mot din garagevägg? 😉
Kram Kristina
Den älskar jag också, har en som jag köpte för några år sedan, trodde att den inte klarat vintern, men den får nya skott långt ner på stammen, de övriga längre upp ser livlösa ut. Hoppas så att jag skall få se den blomma någon gång i framtiden.
Din ser fantastisk ut.
Trevlig helg /Marika
Då håller jag tummarna för att den växer till sig ordentligt hos dig.
Kristina
Mmm, blåregn har jag förkärlek för. Det klädde in min svärmors hus i Mölle. Och Warwick Castle har vi varit mer än en gång eftersom vi har engelska vänner som bor i Warwick. För 15 år sedan försökte jag sätta ett här men det dog efter två säsonger, snyft, men ditt ser ut att trivas. Skönt att ni är färdiga med köket nu.
Kram Luna
Vilket sammanträffande att du har vänner på nästan samma ställe som vi. 🙂
Trist att blåregnet inte ville sig. Jag tycker det är så bra att det har kommit härdigare sorter på senare år.
Och ja, vi är så glada att köket är klart (utöver en del småpill).
Kram Kristina
Ett knotigt, gammalt blåregn som ramar in ytterdörren är på ett sätt sinnebilden för trädgård. Tror det var en bild jag såg för länge, länge sedan som etsat sig fast. Härligt att du har ett litet träd och det vita låter spännande… 🙂
Ha en fin helg! Carina
Ja, jag hoppas det vita vill trivas och växa fint det också. 🙂
Kram Kristina
Åh! Sånn en lekkerhet går ikke så bra her, dessverre! Får nyte den andre steder…
Ja, ibland får man göra så.
Åååh, jag älskar blåregn! Som jag njutit av blåregn på mina trädgårdsresor i England. Och ditt är ju fantastiskt. Så många blommor! Och grattis till den fantastiska utsikten från köksfönstret. Du får göra lite afternoon tea och sätta dig och titta ut på blåregnet så kommer du att känna dig som du är tillbaka vid Warwick Castle 🙂 Fast nu är ju vädret så fint så teet dricks väl utomhus kan jag tänka 🙂
Ha en fin majvecka! Vi blev klara med målningen av trädgårdssidan på huset igår. Mycket återstår men man blir glad av varje del som blir klar.
Kram Anita
Ja, visst blir man glad för varje pusselbit som färdigställs. 🙂 Skönt att ni fått bra målarväder.
Det var så skönt i kväll, jag var ute sent och planterade ut sommarblommor. Det doftar helt ljuvligt i trädgården på kvällen. Blåregn, kaprifol och vipprams i skön förening. Inte svårt att njuta av nuet i det läget.
Kram Kristina
Blåregn är fantastiska. Häromkvällen såg jag ett som växte som en portal till en gammal skånelänga i grannbyn. Så vackert. jag förstår att du njuter av ditt. Inte minst genom nya köksfönstret!
Jättefint inlägg!
Kram
Maria
Åh, en blåregnsportal, så underbart vackert!
Kram Kristina