När trädgården sakta torkar bort – tankar om regnvattenstunnor, solceller och växters tålighet

Bild

Några dagar före Tusen Trädgårdar 3 juli regnade det. Ett sådant där bra sommarregn, lugnt och stilla och länge. Med regnet som hade kommit tidigare under den veckan noterade vi runt 30 mm och hela trädgården var grön och fräsch.

2 juli 2022, dagen före Tusen Trädgårdar.

Men det var då. Under hela juli månad kom det tio mm regn vid ett tillfälle och fem vid ett annat. Nu är vi i mitten av augusti och ännu är inget regn i sikte. Kanske kommer det regn till helgen, kanske inte. Prognosen har ändrats fler gånger än vad jag just nu vill minnas.

Självklart är torkan i min privata trädgård ingen katastrof. Men det är det däremot för de som lever av jorden. Där börjar det bli kris.

Själv har jag efter att ha punktbevattnat nyplanterat i flera veckor med det sista regnvattnet i tunnorna nu börjat vattna trädgården med spridare sedan en vecka tillbaka. En liten bit i taget kvällstid. För nu börjar även en del buskar rulla ihop löven och tala om att de är nära att ge upp.

Vattning kvällstid, en liten bit i taget.

Jag har väntat in i det längsta, och anledningarna är flera. Dels vill jag inte vattna med dricksvatten (även om vi inte har något bevattningsförbud där vi bor), dels vill jag vänja växterna vid det allt varmare och torrare klimatet. Under den torra sommaren 2018 dog alla sommarblommande vivor ut i vår trädgård. Jag har inte återplanterat några nya.

I år, 2022, är det nya växter som visar sig vara känsligare än andra för torka. Hakonegräset, glasbärsbusken, trolldruvan, lunddockan… Å andra sidan är mycket betydligare tåligare än vad jag trodde. Bärbuskarna levererar fina solmogna blåbär, vinbär och krusbär tack vare (?) täckning med fårull som skyddar mot uttorkning. De stora träden i trädgården skänker svalka åt de mindre träd, buskar och perenner som växer under dem. Dagliljor, nävor och rosor blommar på och bjuder pollinerarna på mat.

13 augusti: sensommarskörd från bär- och fruktodlingar. En vattning på 1,5 månaders torka är helt okej (jordgubbar och smultron har dock fått lite oftare, men behöver inte så mycket per gång).

I juli när det var värmebölja lade jag två av mina temperaturmätare (som jag normalt har i växthuset och trädgårdsboden) på nya ställen. Den ena i skuggan under ginallalönnens krona, den andra på bordet på terassen i sydvästläge. I skuggan var det 28 grader. I solen var det 40. Det är klart växterna mår bättre i skuggan, vi människor också förstås. Jag tror inte det är många år bort innan husköpare börjar välja bort hus som saknar stora träd i trädgården. Skugga kommer att bli allt viktigare för välmåendet.

Solceller, dahlior och en svalkande pool.

Solen har denna sommar samtidigt levererat el till oss, för efter att ha pratat i många år om solceller på södersidan av hustaket skrev vi på kontrakt en vecka efter krigsutbrottet i Ukraina. Med de elpriser som rådde då kommer hela anläggningen att enbart generera plus i kassan om nio år. I dagsläget producerar vi mer el än vad vi själva gör åt och säljer det ut på nätet via vår elleverantör. Bonusen är att kunna värma poolen lite längre period och så småningom ladda en elbil hemmavid med egen el.

Solcellerna har fungerat fint, däremot har vi haft långvarigt krabb (krångel för er som inte bor i Skåne) med att få allt avslutat och klart. Trots att vi valde ett företag med många år i branschen som hade egen personal till allt. Mitt råd på vägen till dig som funderar på solceller är att inte skriva på ett kontrakt där du inte kan hålla inne betalning tills allt är inkopplat, igångkört och varenda liten detalj fixad. Vi blev hotade med kronofogden om vi inte betalade och har fått dra det via konsumentvägledare och hot om ARN för att få de sista detaljerna klara. Ja, det saknas fortfarande en equilizer till elbilsladdaren, men den ska vara på gång. Snart. Hoppas vi. Vi har inte någon elbil (än), så just den detaljen känns inte riktigt lika panikig som en del annat.

Tunnan längst fram, vid husväggen står två till som matar vatten till den främsta. Stupröret syns i bakgrunden.

Men nu var det ju trädgården det här inlägget handlade om. Precis i tid för regnet innan Tusen Trädgårdar kopplade vi in tre vattentunnor som tillsammans kan ta emot drygt 600 liter vatten, denna gång på framsidan av huset. Det räcker att det regnar så lite som fem mm för att det som faller på hustakets norrsida ska fylla på flera hundra liter i tunnorna. Nu har vi kopplat tunnor till alla tak utom garagetaket, men det kommer nog det också ett annat år. Totalt kan vi lagra drygt 2000 liter vatten på olika ställen i trädgården. Med 200 vattenkannor kommer jag långt när det gäller att vattna grönsaker, rosor, sommarblommor och växter i kruka på tillväxt, åtminstone om det kommer några mm regn då och då och toppar upp tunnorna.

14 augusti. 1,5 månader utan regn. Gräsmattan är så klart höfärgad, men i omgjorda Stäpprabatten blommar det på. Och i torvrabatten till vänster i bild finns gott om blåbär, en del lite mindre i år, men lika goda.

Det mest förvånande i torkan har ändå varit att se alla växter jag grävde upp i slutet av maj/början av juni i Stäpprabatten och Pionrabatten på framsidan. Jag har vattnat mitt nysatta körsbärskornellträd, den vita tibasten, nejlikroten ‘Totally Tangerine’ och rosorna, men allt övrigt har efter en blöt juni klarat sig fint utan vatten hela juli! Imponerande!

Vattenkannevatten är bäst i värmen, hälsar Silver.

Ta hand om er i augustivärmen! Jag har tyvärr varit dålig på att titta in till er andra som bloggar. Bloglovin verkar ha gett upp helt (eller är det bara hos mig den krånglar?) så jag har tyvärr svårt att se vem som lägger upp nya inlägg. Tips på andra bloggläsare mottages tacksamt!

Omgörningen av framsidan – 2022 års största trädgårdsprojektet inlett

Bild

Så var det då äntligen dags att köra igång med 2022 års största projekt i trädgården! Ja, jag skriver äntligen. Jag har laddat mentalt för det i flera år, men förra året satte den långvariga torkan i maj stopp för projektet.

I år hade det regnat över 20 mm när långhelgen Kristi himmel inleddes och det var bara att greppa tag i grep och spade och köra igång. Tack vare låga temperaturer och småregn av och till kunde jag jordslå växterna i backar inne i bersån (som jag hade spänt ett skuggnät över för att få en bra miljö).

Både för er som besökt oss och för er som inte har gjort det: här är skissen över trädgården. Omgörningen består av två stora delar, dels Stäpprabatten (1) ut mot gatan, dels Pionrabatten (2) närmast grannen. Det här inlägget tar bara upp den första delen ut mot gatan. För enkelhetens skull delade jag upp den omgörningen i tre etapper över lika många dagar.

Vänster del före. I bakgrunden japansk lönn, klotrobinia och Carmencitarönnen, i förgrunden magnolia ‘Honey Tulip’ med limegröna blad.
Uppgrävningen klar. Enbart träd, en ros, en tibast och några daggtörlar är kvar i jorden.
Återplanterat och klart. Nu har denna del där det tidigare var en tät massa där de små perennerna nästan kvävdes blivit luftigare och lägre. Träd och buskar ska få lite mer vatten när det regnar och bli mer av solitärer. Under ‘Honey Tulip’ har jag planterat alla vita pärlhyacinter och sedan är det en blandning av låga gräs, nävan ‘Rozanne’, daggtörel och längre bak stäppsalvia ‘Caradonna’, rysk martorn, blodtopp, höga prydnadsgräs och höga allium.
Före från sidan. Helt hopplöst att komma in i denna plantering och rensa…
Efter från sidan. Nu har vi lagt en bågformad gång genom ”spetsen” på Stäpprabatten och kan nå allt mycket bättre. De cirkelformade stenarna är likadana som de vi har i gräsmattan, men storleken mindre. Även dessa kommer från mina svärföräldrars trädgård och har nu äntligen kommit till nytta.
En bild för att visa hur stora ytor det var vi grävde upp… Jag krattar och jämnar ut jorden inför att vi ska lägga gången och påbörja återplanteringen. Maken hjälpte till med denna första del, det var så många växter med stora och kraftiga rötter som skulle upp.
Mittendelen före. Här var en del av problemet att många perenner var så låga, så planen var att få in fler höga efter omgörningen.
Lätt kaos råder… Växter överallt, några få står kvar på sina ställen, men det mesta är uppgrävt.
Efter på mittendelen. Rosen har fått låga stäppsalvior runt sig och sedan är det lila campanula, amsonia, stora ruggar med skuggnepeta, en ny gång, en ny vedstapel till insekter, nejlikrot ‘Totally Tangerine’ (nya), blekgul klöver (nya), fiberpalmlijor (som stått i kruka på vänt i typ fem år..!), mer skuggnepeta, fackelliljor (två nya sorter), perowskia och låg lila höstaster. Alla växter är efter omgörningen placerade i mycket större grupper jämfört med tidigare.
Högerdelen före. Sista etappen är delen närmast kopparlönnen.
Här blir Stäpprabatten bredare igen och det är flera kvadratmeter yta som ska planteras med växter.
Högerdelen efter. Till höger om vedstapeln är det planterat en ny körsbärskornell ‘Szafer’ (som ska få mogna bär redan i slutet av augusti), bolltistel, perowskia, höga prydnadsgräs, röd blodtopp, fler Rozanne-nävor, låg lila aster, Allium ‘Millenium’ och orange sidenört.
Den här bilden är bara för att jag ska kunna se tillbaka på att körsbärskornellen inte var högre än avenbokshäcken vid plantering. 🙂

Det var tre dagar med grävjobb, plantering och uppkrukning av växter jag ska sälja vid Tusen Trädgårdar. Men många växter slängdes också och vissa försvann från trädgården för gott. De som inte levererar har jag ingen nytta av. Om vädret samarbetar blir det steg två nästa helg då det även då är långhelg. Pionrabatten innehåller betydligt färre perenner som ska upp, så den delen räknar jag kallt med bör bli klar på två dagar (med en reservdag).

Det är lite tyst här inne nu, men det har tyvärr sina förklaringar. I april dog min mammas sambo. Han var en del av vårt liv i 37 år. I samband med begravningen stannade jag kvar hos mamma och hjälpte henne att komma ifatt med den trädgård hon och sambon byggde upp i över 25 års tid. Det var skönt att få tid tillsammans och i lugn och ro hinna gå promenader tillsammans i min barndoms landskap, se blåsippor färga skogens golv blått och blicka ut över stenmurslandskap och vilda backsippor i blom.

Jag har tidigare visat bilder från mammas och hennes sambos trädgård med alla dammar, pioner, barrväxter och små alpiner HÄR, HÄR och HÄR. Så här såg den ut i april när jag hälsade på i det som numera är mammas trädgård.

Väl hemkommen har jag tömt trädgårdskomposten (36 skottkärror finfin mulch), planterat om alla tomater och dahlior, arrangerat en plantbytesdag i byn där vi bor och förberett omgörningen ovan. Det är skönt att arbeta fysiskt när kroppen och sinnet är ledset.

Med det önskar jag er en fin vecka när vi nu går in i sommarmånaden juni. Så här vackert är det i vår underbara majträdgård. Jag tar en och annan paus här under dagarna i trädgården, dammhörnan är nog min favoritplats så här års.

I den skira vårgrönskan

Bild

Det är aprils sista dag och våren är definitivt här. Det här blir ett rent bildinlägg, för att minnas våren 2022.

Vårlunden med julrosor, spirande grönska och tulpaner i knopp.
Gamla lunden med sitt hav av kungsängsliljor.
Japanska lönnen ‘Seiryu’ vackra bladutspring och en matta av blått ormöga.
Praktmagnolians blommor i knopp…
…och här är hela trädet!
Sötaste vitsippan ‘Isabell’ som blir mer och mer skär ju äldre blommorna blir.
Pionen ‘Svarte Petter’ och de snygga mörka skotten bland nunneört och ormöga.
Rosafluffiga backsippan ‘Perlen Glocke’.

Önskar er en fortsatt fin helg och vecka!

Årets två första trädgårdsprojekt – operation gräva upp vårlökar

Bild

I helgen som gick inledde jag två av årets trädgårdsprojekt: en ny gång genom vårlunden och den stundande omgörningen av Stäpprabatten och Pionrabatten. Etapp 1 på båda projekten är att gräva upp alla vårlökar, plantera dem i krukor och sätta i namnstickor inför återplanteringen så småningom. Jag grävde och grävde. Maskrosjärnet var bra för att komma åt en del krokus och irislökar som satt djupt (men självklart blev det en del lökar kvar).

Före uppgrävning.
Efter uppgrävning. Just de här stora krokusarna fick jag av morfar för tjugo år sedan, han grävde upp dem av överflödet i rabatten. Morfar och hans rabatt är borta sedan många år, men krokusarna lever kvar och förökar sig i min trädgård.

Här ska den nya gången gå genom Vårlunden. Jag har märkt ut med bambupinnar var den ska vara och alla växter som kommer upp där emellan ska därmed grävas upp. Så småningom kommer fler sena lökar och perenner, så själva gången räknar jag inte med att kunna göra förrän i juni.

Två pinnar markerar starten på den nya gången, där den ansluter till den befintliga.

Jag gör bara en första delsträcka av den nya gången i år, den börjar vid Ullungrönnen och mynnar ut bredvid den lilla hästkastanjen en fem sex meter bort. Dels tror jag inte att jag mäktar med så mycket mer, dels har jag inte riktigt landat i hur resterande gång ska gå. Och innan jag flyttar träd och buskar ”i onödan” ska jag klura lite till på hur jag vill ha det.

Det blommar så vackert i vårlunden nu och jag ser fram emot när jag tack vare den nya gången kan komma mycket närmare alla små skönheter. Snödropparna är på väg att blomma över, nya julrosor poppar upp varje dag, blåsippor och ormöga lyser i blått och de första nunneörterna slår ut vilken dag som helst.

En av alla fina julrosor från danska Gartneriet Spiren (som nu stänger för gott). Så glad att den trivs och växer sig stor.

Avslutar med en bild från Stäpprabatten. Hur underbart är det inte med blommande vit tibast som lockar fjärilarna så här? Just tibasten ska jag försöka undvika att flytta i omgörningen, för den tycker inte alls om det. Hade en fin rosa som knalldog när den flyttades, så jag har lärt mig den hårda vägen.

Med det önskar jag er en riktigt fin marsvecka!

Vackra vårtecken i februari

Bild

Det är bara några dagar kvar av februari och visst börjar våren synas i trädgården! Om början av månaden startade med kyla, blåst och snö så slutade den med milda temperaturer. Det gillade julrosorna. 🙂

För en vecka sedan sa det ”plopp” och krokusen visade färg, pionknopparna dök upp och hyacinternas knoppar syntes.

Snödropparna slog också ut. Jag delar och sprider snödropparna vidare varje år och nu börjar klungorna i vårlunden bli ganska många.

Dvärgcyklamen blommar förstås jättefint vid dammen. De är så vackra så här års och blir fler och fler för varje år.

Knopparna på körsbärskornellen ‘Jolico’ börjar spricka upp och visa färg.

I höstas så testade jag att så mâchesallat i grusgången vid de upphöjda odlingsbäddarna, under häggmispelhäcken. Det är ett område som vi inte går på, men det finns ju lite mull nere i gruset av häckens löv. Det har fungerat så himla bra! Rosetterna växer fint och de blir inte jordiga när det regnar. Tips till er som har grusgångar!

Rosavidet ‘Mt Aso’ fortsätter vara fint vid ingången. Nu har det ”blommat” i en månad, så tacksamt så här års.

Avslutar med mina fina gula julrosor som har kommit upp de sista veckorna. Önskar er en fin och fridfull helg, i en omvärld som inte är det. Om du som läser här har möjlighet, skänk gärna pengar till någon som hjälper de som behöver det nu. För en inblick hos fler trädgårdsbloggare, titta in på Trädgårdsfägring.

Letar vårtecken en kall januaridag

Bild

Det är en kall och blåsig januaridag, men nu går vi strax in i februari. En månad som här i Skåne brukar innebära den riktigt kalla vintermånaden med minusgrader, is och snö. Så det gäller att passa på att spana efter vårtecken innan de åter ligger under snön…

Julrosorna sträcker allt mer på sig, inte bara de tidigblommande Helleborus niger, utan även orientalis-hybriderna. Som den här fina rosaröda som har stora knoppar.

I ett annat hörn av trädgården har de första dvärcyklamenblommorna slagit ut, många fler knoppar är på gång där under det skyddande lövtäcket. Cyclamen koum är ett riktigt vitaminpiller under de här ”väntemånaderna”, den bryr sig inte om kylan utan blommar på ändå ända fram i april-maj.

En liten lila vårviva skickade upp sina knoppar för flera veckor sedan, lite lätt vilsen, men den är ju fin där den lyser i rabatten.

Och snödropparna är på väg upp, även om knopparna inte syns ännu.

Utanför ingången har ‘Mount Aso’ redan slagit ut. Min personliga gissning är att kalla december lurade den att börja en månad tidigare jämfört med förra året. Rosa videkissar är så fint!

I fågelburarna är det också rosa… 🙂 Bourkesparakiterna sitter och solar sig. Det ser jag som ett vårtecken!

Inne i köket fortsätter det rosa temat; en kvist praktmagnolia blommar och glädjer oss alla. Nästan en och en halv vecka av ljumma duschar och varmt vatten i vasen tog det att ”få igång” kvisten. Det finns nästan alltid kvistar som växer fel, dem tar jag och driver i blom under vintern. I sommar, när det egentligen är bättre beskärningstid för magnolior, fixar jag till tapparna på trädet lite snyggare.

Med det önskar jag en fortsatt fin helg och kommande vecka! Själv har jag precis ägnat några timmar att läsa igenom en lååång växtlista och efter mycket funderande skickat iväg en beställning på nya spännande träd och buskar. Inte säkert att allt jag vill ha går att få tag på i slutänden, men jag håller tummarna för vita körsbär, rosa vinbär, kakifrukt med mera.

2022 års odlingsplaner – ätbart och sommarblommor i skön mix

Bild

Det är ju så roligt att så frön! Men även om det är ”stanna hemma-år” i år har jag gett mig själv löftet att bara så det som är inritat på mina odlingsskisser (och därmed får plats). Vi får väl se hur det går… 😉 Jag har i alla fall dragit ner på antalet sommarblommor rejält och gett bort ett stort kuvert med fröer till en nystartad blomsterbonde i närheten.

Eftersom den vanligaste frågan jag får är hur jag får plats med allt, tänkte jag i detta inlägg berätta hur planen ser ut. Generellt kan man sammanfatta den med ”lite av varje på många olika ställen”.

Fransk gul, Artisan Golden Bumble Bee, Chery Roma, Chio Chio San, Black Sweet Cherry.

2022 ska jag ha ätbart i de två pallkragarna på trädäcket och den minsta upphöjda odlingsbädden. På dessa fyra kvadrat kommer jag att odla morötter ‘Flakke’, ‘Rainbow’, ‘Gold Nugget’ och ‘Nantaise 2’, sockerärt ‘Oregon Giant’ och ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’, rädisa ‘Fluo’ och ‘Expo’, djungelgurka, isört, sallat ‘Little Gem’ och ‘Divinia’, portlak ‘Golden purslaine’, trädgårdsmålla ‘Rubra’ samsas med låga tagetes ‘Strawberry Blonde’ och ‘Fireball’. Odlingarna är förstås uppdelade efter årstid, en del grönsaker sås tidigt och andra sent.

I de fyra stora upphöjda bäddarna (som vardera är på cirka fyra kvadrat) blir det:

  1. Svartkål ‘Black Magic’, spetskål ‘Wheelers Imperial’, savojkål ‘Vertus 2’, kålrabbi, rödbetor ‘Forono’ och blandade sorters ringblommor. Några plantor av den perenna grönkålen blir det nog också. I år ska jag testa utan kåltält (de börjar ge upp av åldersskäl) och i stället använda mig av det kravgodkända kålmedlet Turex. Även här blir det vissa tidiga sorter som skördas före de som växer till sig för vinterskörd.
  2. Tidig potatis, följt av mâchesallat.
  3. Mandelmanns bondbönor (vår yngsta fick fyra bönor av Gustav för många år sedan och dem har vi sedan förökat upp), haricot verts ‘Oxinel’ och vit gurkört.
  4. Perenna grönsaker: jordärtskockor, svartrot ‘Mammoth White’, strandkål, strandbeta, sköldsyra, löparfetblad med flera. Förhoppningsvis blommar några av fjolårets purjolökar och glädjer pollinerarna.

I Solrabatten, som i år blir min enda stora sommarblommeodling, blir det massor av olika sorters dahlior, lejongap, zinnior, roseneternell, ettåriga gräs och stor doroteablomma. I den soliga framkanten ska jag också ha scharlottenlök ‘Tosca’ (som jag ska fröså). Jag vill prova och se om lökarna trivs i denna välgödslade och soliga bädd som vattnas regelbundet.

I växthuset (4,5 kvadrat) blir det som vanligt gurka, paprika, basilika och olika sorters körsbärstomater: ‘Fransk gul’ (semesterminne), ‘Cherry Roma’, ‘Artisan Golden Bumble Bee’, ‘Indigo Cherry Drops’, ‘Mei Wei’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘White Sweet Cherry’ och halvstora tomaten ‘Chio Chio San’. I växthuset ska också den enormt stora tomaten ‘Homestead’ få hålla till. Körsbärstomater är mitt bästa trädgårdsgodis! Ju fler färger, ju bättre (tycker jag).

Chilin ‘Equador Purple’ och ‘Fireworks’ som brukar bo i växthuset har jag tänkt testa att ha på min soliga skyddade ”pelargontrappa” mot västervägg. De borde gilla läget där.

För att få plats med alla tomater använder jag mig mest av stora plastbaljor med dräneringshål. I år behöver jag köpa tre baljor till… 😉 Jag har flera nya tomater jag vill prova i det skyddade västerläget utanför växthuset: höga sorterna ‘Julie Coeurz’, ‘Zlatava’ och ‘Amethyst J’ och låga sorterna ‘Zolotoi’, ‘First in Field’ och ‘Rio Grande’. I skyddat västerläge på trädäcket blir det bifftomater som ‘Coer di Bue’, ‘Black Sea Man’ och ‘Brandywine Yellow’. Ja, jag gillar andra färger än rött även på de större tomaterna!

I skyddat söderläge i poolområdet blir det baljor med tomaterna ‘Alisa Craig’, ‘Grot’ och ‘Alicante’. Förra året testodlade jag sorterna på denna plats och det blev riktigt bra. De här tomaterna använder jag främst till att göra tomatsås som jag fryser in. Ovanför tomaterna ska den gula bönan ‘Neckargold’ få slingra sig upp på höga klätterstöd. Den gav så mycket fina bönor på bara en enda testplanta förra året. I poolområdet blir det också en balja med vintertomaten ‘Ponderosa’ i sällskap med luktärtor. Här och var i tomatbaljorna blir det också tagetes ‘Tangerine Gem’ och Linnétagetes ‘Burning Embers’. Samodling är bra för tomaterna och håller dem friska och extra blommor gynnar förstås pollinerna.

Inga av tomatbaljorna står för övrigt tomma över vintern, för när tomatsäsongen är slut sår jag mâchesallat i dem. 🙂 Lagom tills den går i frö är det dags att sätta ut tomaterna.

I en del rabatter förstärker jag som vanligt perennerna med olika ettåriga vallmo, solrosorna ‘Claret’, ‘Autumn Beaty’ och ‘Astra Rose’, sommarvädd ‘Fata Morgana’, Snow Maiden’ och ‘Summer Fruits’ samt rosenskära ‘Lemonade Apricot’. Några sorter är nya för i år, jag hoppas att de ska bli riktigt snygga.

I fjolårskomposten kommer pumporna ‘Red Kuri’ och ‘Blue Hubbard’ få växa sig stora. I år ska jag dock vara bättre på att kapa av rankorna i tid. De rymde lite överallt förra året!

Och i de två stora sparrisbäddarna blir det även (tidig) sallat, persilja, dill och jordgubbar. Alla fyra är bra samodlingsväxter till just sparris. En och annan vallmo ska förstås få blomma där som vanligt också. När sparrisen sedan växer upp efter midsommar och börjar skugga så har vi redan skördat det mesta av grönsaker och jordgubbar.

Ja, så ser årets odlingsplan ut när jag har gått igenom fröförrådet. ”Fröerna jag gärna sår” är veckans tema hos Trädgårdsfägring, titta gärna in där. Andra fröer jag gärna sår är förstås perennfröer som väldigt ofta går bra att kallså. Hur jag gör det berättar jag i ett informativt inlägg HÄR. Trevlig helg på er!

2022 års trädgårdsplaner – inte (riktigt) som andra år

Bild

Tänk, det är redan dags att fundera över planerna inför detta nya trädgårdsår! De här två konstiga pandemiåren känns det omväxlande som om tiden har gått ovanligt långsamt och samtidigt ovanligt fort.

Jag har inte haft energi att fundera så mycket på trädgårdsåret 2022. Förra året var inte ett bra år, pandemin borträknad. Jag har jonglerat den andra stora omorganisationen i jobbet på två år och flera bakslag med min egen hälsa. Det har tagit vidrigt mycket av min energi och ork och jag har fått lägga många saker på is.

Hur 2022 kommer att bli för min del jobbmässigt vet jag inte riktigt än, men jag hoppas det blir tillräckligt bra i min ”nygamla” tjänst. Privat måste jag tyvärr redan börja lägga om hur jag trädgårderar för att jag ska kunna fortsätta med det åren framöver. Jag vill ju att det ska fungera både fysiskt och praktiskt att sköta trädgården och att den ger mig mer energi tillbaka än vad den tar.

Samtidigt har jag genom kloka människor fått nya insikter och jag har prioriterat att bara vara i trädgården, vattna blommor och plocka bär och tomater. För det var det jag orkade och mådde bra av 2021.

Svarta vinbär, blåbärstry, mullbär, körsbär, björnbärshallon, bigarråer, hallon, röda vinbär, smultron, jordgubbar, krusbär, hallon och vita vinbär. Bären i vår trädgård har många färger, former och smaker!
Några av 2021 års dahlior.

2022 är vårt ”stanna hemma-år” där vi prioriterar kortare inhemska utflykter. Precis som vanligt blir det därmed mer fokus på att odla ätbart. Försöket med att odla tomater på fler ställen i trädgården sommaren 2021 gick fint, så denna sommar ska jag odla ännu fler i baljor mot våra soliga söder- och västerväggar.

I de fyra stora upphöjda grönsaksbäddarna satsar jag nu på fler perenna grönsaker samt kål, bönor och potatis. På grund av omständigheter jag inte råder över (läs, grannen) är området skuggigare än tidigare och jag behöver flytta de solälskande grönsakerna någon annanstans. Därför blir det ätbart, inte sommarblommor, i de två pallkragarna på hjul på trädäcket samt i den lilla upphöjda bädden mellan Solrabatten och sparrisbäddarna i år.

Jag har också inspirerats av Lilla Farmen på insta som under 2021 vägde all skörd familjens villaträdgård gav. Ett kvarts ton blev svaret hos henne! Jag är sååå nyfiken på hur mycket vi skördar, så under 2022 är planen att väga allt. Eftersom jag gillar att plocka direkt i trädgården och stoppa i munnen ska jag ha en liten ”lathund” med vad till exempel en handfull hallon väger, så jag inte behöver välja bort det jag njuter mest av.

Pumpan ‘Blue Hubbard’ var en av grönsakerna jag vägde förra året.

Dahlior och sommarblommor då? Jodå, de ska få vara kvar i Solrabatten där de var helt fantastiska sommaren 2021. Jag ska också så några frön som jag hittade när jag skulle klippa ner dahliorna. Några nya knölar har jag inte köpt, däremot slängt flera som inte levde upp till mina förväntningar. Vi kommer också att lägga dit en droppslang för att kunna vattna så snålt som möjligt vid torka. Så länge vi har regnvatten i tunnorna handvattnar jag både grönsaker och sommarblommor.

Jag med en fluffig bukett full med dahlior och sommaraster. Jag gillar inte att plantera ut sommarblommor, men njuter när de ger mig buketter i överflöd.

Årets stora projekt ligger kvar från 2021: ändra om i Stäpprabatten. På ett sätt är jag nästan glad att det fick ytterligare ett år av planering och funderingar, för planen är radikalare nu. Det är en hel del som ska bort. Vis av förra årets vårtorka kommer jag att börja gräva upp växterna tidigare. Planen är också att göra om både Stäpprabatten och Pionrabatten, de hänger ju i praktiken samman även om de har något olika inriktning och färgschema. Men under 2021 har även Pionrabatten börjat se lite ”sliten” ut, så det känns vettigt att använda växter från båda och kombinera på ett bättre sätt. Ta bort det som inte riktigt trivs och dela de växter som gillar det soliga och torra läget. Och eftersom det är Tusen Trädgårdar kan en del av det jag får ”över” vandra vidare till andra trädgårdar, vilket ju alltid känns bra. Alla vårlökar ska få flytta till min vårlund, Stäpprabatten och Pionrabatten ska framför allt inriktas på sensommarperenner. Då blir det inte så svårt att justera bland växterna ett annat år.

Mitt emellan Stäpprabatten och Pionrabatten står kopparlönnen omgiven av gräs, pioner och perenner.

Men omgörningen av Stäpprabatten och Pionrabatten för med sig nya saker. Om vårlökarna ska flytta till min vårlund i Trädhörnet, ja, då vore det ju kul om jag kunde komma nära dem när de blommar. Det gör att något jag har funderat på i flera år seglar upp som ett tidigt vår-projekt: lägga om gången genom vårlunden.

I dagsläget finns den breda gången längs med daglijorna (till vänster på bilderna nedan) och en smalare ”servicegång” närmast häcken som framför allt är tänkt till häckklippningen. Mellan dem är det mellan tre och fyra meter plantering som är mycket svår att kliva in i stora delar av året. Den smala gången ska alltså flytta in i planteringen och ”svängas till” runt träd och buskar. När det är gjort kan jag både se de små vårväxterna och komma åt att rensa under försommaren. Win-win! Det är en hel del plantor (och en och annan buske) som ska flyttas några meter, men jag tänker börja i ena kanten och så får vi väl se hur långt jag hinner och orkar i år… För att maken ska komma åt att klippa häcken kommer jag att lägga ut trampstenar på strategiska platser i området närmast häcken.

25 april i vårlunden, julrosor, nunneört och sippor blommar. Ännu går det att kliva försiktigt mellan växterna.
18 maj. Nu börjar alla perenner komma igång och ytan blir allt mer full av växter.
26 juni. Nu är det nästan omöjligt att kliva in i planteringen utan att trampa sönder någon växt.

Omgörningen av Bärlandet som började förra året fortsätter. Vi har tagit bort några av vinbärs- och krusbärsbuskarna och minskat ner antalet sommarhallonplantor. I stället blir det nu plats för två spaljerade päronträd ‘Moskovskaja’ och ‘Pepi’ och ett mindre mullbärsträd ‘Mojo Berry’. Min del av jobbet är redan klar, nu ska maken byta de uppruttna träramarna. Alla hösthallonplantor blir kvar, det är de hallon jag får bäst skörd på och som jag använder till saft och sylt. 2021 var ett fantastiskt skördeår, jag plockade över 10 liter på ett dussin plantor.

1,5 liter hösthallon, under några veckor plockade jag så här mycket två gånger i veckan.

I dessa tider när vi inte vet om vi får torka eller översvämning, så känns det också helt rätt att satsa ännu mer på att skörda regnvatten att vattna med i trädgården. Planen är att koppla in en tank på 1000 liter mot hustaket på framsidan, om vi lyckas med det återstår att se.

Svårt att tro det, men det är alltså här vi har tänkt klämma in en stor IBC-tank… Stupröret till hela framsidan av hustaket går nämligen ner till vänster om ingången!

Planerna för 2022 i övrigt, ja, de står mer skrivna i stjärnorna är vanligt. Jag går efter vad som känns bra helt enkelt. Jag hoppas kunna åka på STA:s Riksmöte i Borås, men om det är något 2020 och 2021 lärt oss är det väl att vi aldrig vet vad som händer och vad som går att genomföra. Fortsätta njuta av min trädgård och träffa trädgårdsvänner har jag i alla fall tänkt göra! 🙂 Kanske ses vi? Den 3:e juli är det dags för Tusen Trädgårdar igen och det är ett arrangemang vi inte prioriterar bort, för det ger så mycket tillbaka.

Projekt om jag vill och orkar 2022: snickra något som döljer de två stora soptunnorna (ja, vi fick äntligen hushållsnära sortering 2021), måla om i trädgårdsrummet, lägga in och uppdatera växtnamn på bloggen och byta ut växtskyltar i trädgården. Kanske orkar jag också slutföra serien Historien om vår trädgård här på bloggen? I höst är det 10 år sedan jag började blogga och det hade varit så kul att visa de senaste projekten, som naturliga dammen för att ge ett exempel.

Precis som vanligt glömmer jag nu den här listan tills om ett år. Det är inte en ”att göra”-lista, utan mina tankar och funderingar kring det kommande året. Det är alltid lika spännande att se vad som blev gjort av det jag hoppades. Ibland är det mycket, ibland inte. Har du några planer – stora som små – inför trädgårdsåret 2022?

Med det vill jag passa på att önska er som läser här en riktigt fin januarivecka! Titta gärna in till Trädgårdsfägring där temat denna vecka passande nog är ”Drömmar”.

2021 års trädgårdsplaner – så här gick det

Bild

Det är dags att summera hur det gick med trädgårdsplanerna för året som gått. 2021 var planen att ”göra om och göra rätt” genom att börja plocka bort växter som inte fungerar i trädgården. Premiera växter som klarar torka bra, inte måste bindas upp och som vissnar snyggt… Och inte minst premiera växter som ger mat till pollinerare och småfåglar! Processen är påbörjad och fortsätter under 2022.

Rosen ‘Aïcha’ är numera bortplockad. Hos oss stod den för torrt och skräpade för mycket. Kommer att sakna blommorna i juni, men förhoppningsvis trivs rosen bättre i sin nya trädgård.

Den stora planen att göra om Stäpprabatten ut mot gatan fick tyvärr läggas på is. Det regnade inte en droppe på sex veckor i maj och juni och det gjorde det helt omöjligt att börja gräva upp växter och flytta om. Frustrerande först innan beslutet väl var fattat att skjuta fram det till 2022. Det är så mycket vårlök i rabatten att jobbet enbart kan göras i maj när det syns var krokusar och tulpaner är samtidigt som de sena perennerna börjar spira.

26 juni: gräsmattan är gul efter mer än en månads torka, men i stäpprabatten blommar det fint.

Beslutet att ge dahliorna mer utrymme i Solrabatten blev däremot riktigt lyckat! De trivdes utmärkt i solen och bildade ett hav av blommor tillsammans med zinnior, lejongap och andra snyggingar. Dahliorna klarade sig nästan oskadda från snigelattacker och jag kunde plocka massor av buketter.

6 juni: utplantering i Solrabatten pågår!
18 augusti: sommarblommor i överflöd!

Planen var också att beskära lite fler träd och buskar under 2021, men det varken hann, orkade eller ville jag, så det får bli ett annat år. Den nya vinterbeskärningen av rosorna fungerade utmärkt för ‘Gislaine de Feligonde’ som blommade överdådigt, medan ‘Mme Alfred Carrière mest såg lidande ut och inte alls ville skjuta nya skott..

5 juli: Gislaine de Feligonde i full blom.

Maken fixade en hel del snickarprojekt under 2021, både planerade ”pallar” under vattentunnorna, en trappa så jag lättare kan komma upp i trädgårdskomposten och en ny kruktrappa till pelargonerna.

20 juli. Trappa upp i komposten där pumporna växer i fjolårets avfall. Högra facket rymmer allt trädgårdsavfall under ett helt år, inklusive allt häckklipp!
10 dagar senare har pumporna satt fart och hotar att ta över allt…!

Maken gjorde också om sargerna på de upphöjda grönsaksbäddarna så jag åter når ända in till mitten av bäddarna. När vi flyttade ut och snigelsäkrade sargerna härom året bytte jag tyvärr ett problem till ett annat. Sniglarna? De fångade vi med ölfällor när vi såg angrepp. Brädorna som togs bort återanvände vi till de andra snickarprojekten. Att gå över till treårig växtföljd i de upphöjda bäddarna och bara odla sallat, dill, persilja med mera i den skuggigaste bädden vid rosenportalen fungerade fint.

26 juni. Bondbönor och sockerärtor i bädden närmast, kål, potatis och salladsgrönt i de tre efter det.

Min förhoppning om svamp redan i höstas blev det tyvärr inget med. Men lådorna där jag planterade svampmycel, trädgrenar och träspån får förstås stå kvar några fler år. Än ger jag inte upp!

Vårt bambustaket som vi monterade för en del år sedan (för att hejda de värsta vindarna från närliggande åkrar och en del ogräsfrön) hade börjat gå sönder. Metalltrådarna som det är vävt med rostar helt enkelt sönder. Maken snickrade därför fast ribbor som förankrades i de bakomliggande stolparna. Förhoppningsvis smälter ribborna snart in när de grånar i färgen. I år har staketet inte gått sönder i höststormarna! Hurra!

Några fler växtstöd i armeringsnät tillverkade jag inte, i stället började jag använda dem på ett annat sätt och flyttade vidare till nya växter allt eftersom säsongen gick. Räckte nästan till allt jag ville ha dem till. Gillar dem mycket bättre än andra stöd, lätta att flytta och ”hägna in” växter som gärna lägger sig ner.

2021 var ju vårt husbytarår, men planerna på att byta med en fransk familj fick till slut läggas på is när vaccinationsprogrammet sköts framåt. Familjen vi skulle ha bytt med var yngre än vi och skulle inte hinna få sin andra spruta, så det var inget att diskutera. Men vi semestrade i Sverige desto mer i stället. I maj gjorde vi ett kortbyte med en familj som ville hälsa på släkt och vänner i Skåne på ett coronasäkert sätt. Vi passade på att få några fina och lugna dagar i Stockholm och hälsade på Anni och Nora utomhus. Passande nog hade paret Orre också öppen trädgård (deras trädgård har jag visat bilder från HÄR.)

I augusti hade mamma hyrt gulligaste stugan utanför Falköping och vi kunde ses några dagar (store sonen stannade hemma och passade husdjur och trädgård). Mammas och hennes sambos trädgård är inspirerande på många sätt, så det blev många promenader där både ensam och i sällskap. Vi återvände också till stenmurslandskapet där forna generationers slit för en bättre odlingsyta imponerar. Dessutom hann vi med ett besök på Läckö slott där jag spenderade mest tid i den vackra och produktiva köksträdgården.

På vägen hem stannade vi till i Göteborg och jag prickade av exakt det jag brukar göra på våra semestrar i Frankrike: åt på restaurang, fikade, köpte fina block, choklad och köksprylar.

I övrigt var det ju ett år med många inställda arrangemang: något riksmöte i Skåne med Trädgårdsamatörerna blev det inte (i alla fall inte de närmaste åren) och andra trädgårdsmässor lyste också med sin frånvaro. Fast en kom vi faktiskt iväg till: när Österlen Garden Show flyttade sin från våren till hösten hann vi ju med att åka iväg och lyssna på Tareq Taylor, Annette på Boäng och Anders Stålhand. Och handla växter så klart! Många spännande fleråriga grönsaker, ett japanskt vinhallon och en del annat.

Barnens före detta lekhus, de sex kvadratmeterna i det största fågelhuset, tog jag mig däremot an i somras. Vi bytte det gamla fönstret till ett större av bättre kvalitet, för att få in mer ljus i trädgårdsrummet. Det gamla fönstret ska bli drivbänkar så småningom.

Friggeboden som rymmer både fåglar (vänster dörr) och mitt trädgårdsrum (höger dörr).

Sedan målade jag om de puderrosa och guldiga väggarna i en grön kulör, inredde med loppade möbler och återanvänt från trädgårdsboden. Men tyvärr blev inte väggkulören bra. I verkligheten tycker jag om den, men på foto blir den helt fel. Och det stör mig, eftersom jag vill ha rummet som ”fotostudio” till buketter och blomsterstilleben. Ni vet ju alla hur svårt det är att få blåsippor att se rätt ut på bild, det är likadant med den här gröna kulören som är en varm mörk buteljgrön i verkligheten, men ser trist grågrön ut på foto. Det är svårt att tro på bilden nedan, men väggkulören matchar alltså glasvasen… Ommålning står på listan 2022.

Projekt jag hoppades göra men inte hann, orkade eller ville: Bygga ett bokbytarskåp, snickra något som döljer de två stora soptunnorna (ja, de är faktiskt på plats nu!), lägga in och uppdatera växtnamn på bloggen och byta ut växtskyltar i trädgården. Min ambition om att fortsätta med serien Historien om vår trädgård fick jag också lägga på is redan i våras. Olika anledningar gjorde att jag inte hade vare sig ork eller lust att stå vid datorn. Vi får se vad som händer 2022, förhoppningen är att i alla fall uppdatera berättelserna under Trädgårdsprojekt.

Men sedan är det ju alltid projekt som dyker upp utan att ha funnits på någon lista i januari… Som omgörningen av Bärlandet som maken och jag kom halvvägs med i höstas. Vi tar bort en del buskar med vinbär och krusbär nu när barnen inte dricker så mycket saft längre. Istället har jag nu fått plats med två spaljerade päronträd, ett ‘Moskovskaja’ och ett ‘Pepi’.

Päronet ‘Moskovskaja’ ska spaljeras en bit ut från spaljén där minikiwins hanplanta klättrar.

Maken har också snickrat en ny stor arbetsbänk till mig, men den ska jag visa när den är helt klar. Att hitta en plåtfirma som hade tid att fixa överdelen utan att ta ockerbetalt visade sig vara skitsvårt.

Vi fixade också mer regnvatten att vattna med när vi kopplade in tunnor på fler ställen och ledde vidare vatten från fågelhusets tak till naturliga dammen, något som instakontot platsförvattnet till min glädje uppmärksammade.

500 liter regnvatten från hustaket och till vänster syns den nysnickrade kruktrappan.

HÄR kan du läsa om mina förhoppningar och planer inför trädgårdsåret 2021.

Grattis om du orkade igenom detta megalånga inlägg! 🙂 Önskar en fin helg och januarivecka, titta gärna in hos Trädgårdsfägring! Det är passande nog är veckans tema ”Året som gått”.

Trädgårdsåret 2021 sammanfattat i 12 bilder

Bild

Det är dags att sammanfatta 2021 med en bild från varje månad. Det är alltid lite av en utmaning, men samtidigt väldigt roligt, att välja den bild som sammanfattar just den månaden i trädgården.

14 januari är de vackra lila bären på glasbärsbusken insvepta i is och trädgården full med snö. Just dagar med snö syns verkligen de här bären extra mycket!

17 februari är hela trädgården begravd i snö! Pandemitider och hemarbete gör att jag slipper pulsa i snö och vänta på bussen i kylan. Mycket lättare att njuta av snön då!

26 mars är våren äntligen kommen och nässelfjärilen gör sitt premiärbesök bland krokusen i solen.

29 april blommar kungsängsliljorna så vackert i Lunden, i sällskap med vitt ormöga. Enligt lilla buskissen Izumi är kungsängsliljor de allra roligaste leksakerna i hela trädgården. Speciellt om det flyger ut humlor när man daskar till dem med tassen…

18 maj. Trädhörnet är så där skirt grönt som det bara är någon enstaka vecka varje vår, innan allt formligen exploderar.

26 juni är det i stället krolliljorna ‘Arabian Night’ som blommar i Trädhörnet och snart kommer dagliljorna längs med gången också igång.

12 juli skördar vi mumsiga bär i lagom mängd i trädgården. Det är det här jag längtar allra mest efter när vintern är som kallast.

25 augusti är vår trädgård med i TrädgårdsAmatören och det ger flera ringar på vattnet. Bland annat har jag sedan dess bytt dagliljesorter med en samlare, det ska bli så spännande att se de nya blomma om något/några år.

11 september vaknar jag till en trädgård insvept i dimma och det är trolskt vackert med alla spindelnät som glittrar. I Solrabatten blommar dahlior och zinnior för fullt.

31 oktober blommar den vita orkidén Spiranthes cernua ‘Chadds Ford’ vid dammen, så tacksamt med blommor som börjar när mycket annat slutar.

29 november har orkidén fått sällskap vid dammen av den rosa vinterliljan. Det här är dagarna före kylan och snön anländer och jag väntar med lätt bävan på hur det ska bli.

5 december är hela trädgården vit och fluffig! Runt 30 cm snö faller första veckan och det blir minus 11 grader kallt.

Med den tillbakablicken önskar jag er ett riktigt Gott Nytt År!