Hjärtat i trädgården är vår komposthörna. Där samsas både trädgårdskompost och en varmkompost för matavfallet.
Här, bakom blommande klematis, döljs trädgårdskomposten.
Alla har inte en trädgårdskompost och det tycker jag är lite synd om man har en egen trädgård. Kompostjorden har en annan struktur än den där i säck som mest består av torv. Jag hoppas kunna inspirera och hjälpa fler ”att bli med kompost”.
I det här långa och detaljerade inlägget tänkte jag därför berätta lite hur vi har byggt, tänkt och jobbar med komposten för att jorden ska bli så bra som möjligt. Det finns självklart många sätt man kan fixa det på, det här är vårt. Ni som läser får jättegärna kommentera hur ni gör och om ni har några råd på vägen kring kompostering. Är det någon som har frågor, så bara fråga på, jag svarar gärna.
Det är i komposthörnan som det mesta av växtavfallet från vår trädgård blir till fin ny jord. Vår kompost består av tre fack för trädgårdskompost på vardera en kubikmeter. De har plastnät mellan facken så smådjur/mask kan vandra fritt mellan dem.
I trädgårdskomposten lägger vi bara de växtdelar som bryts ner inom 18-24 månader. Det innebär att alla grövre grenar från träd och buskar, men också hårt och segt material från till exempel klematis och sockblommor, körs till återvinningsstationens trädgårdstipp. Fröogräs lägger vi inte heller i komposten.
I fack 1+2 lägger vi allt som rensas bort under vårstädningen och under sommarsäsongen. Vissna löv, dagliljeblad, överblommade pioner, potatisblast… Rubbet. På hösten tömmer vi fack 3 där äldre kompostmaterial från året innan legat i vila under hela innevarande år. Det mesta är nu fin jord med lite småbitar växtmaterial i. det som behöver lite mer tid kastas tillbaka.
Sedan grepar vi upp innehållet i fack 1+2 och lägger över i det tömda fack 3. Varför låter vi inte bara växtmaterialet ligga? För att det tar så lång tid då. I fack 1+2 är det inte ovanligt att man hittar blad och stjälkar från i våras som knappt har börjat brytas ner än. Men vid omskyfflingen så blandas materialet om och vi öser in lite jord från de tömda sommarblommekrukorna mellan varven. Nu tar processen snabbfart över vintern och nästa år får allt ligga till sig. Hösten 2014 har allt vi lassade om denna höst blivit till fin jord.
Före. Så här fulla var de två ”vår och sommarfacken” innan omgrävning.
Efter. Och så här såg det ut efteråt. Resterna från de två vår- och sommarfacken är flyttade till det tredje facket längst in. Lite fick läggas i botten på fack två också.
Så där håller vi på. Till vårens rensning har jag nu två lediga kompostfack att slänga vissnade växtdelar i. Visst hade jag kunnat gräva om komposterna i vår också, men erfarenheten är att jag vill börja rensa i trädgården före tjälen har gått ur komposterna…
Viktiga tips för att det ska bli bra: lägg inte komposten i soligaste hörnan, det behövs fukt. Blanda materialen. Lägger du en massa gräsklipp i en hög så möglar det bara och luktar surt. Återanvänd gammal köpejord från till exempel dina sommarblommor och blanda in mellan lagren av vissna växtdelar. Klipp sönder hårdare stjälkar (tex från ris, flockel, riddarsporre med flera) i mindre bitar.
Färdig trädgårdskompost. Jord och vissa mindre växtdelar.
Rikedom. Sex stora blå sopsäckar med lucker kompostjord och flera mindre svarta med matkompost. Till våren ska jorden spridas ut i rabatter och planteringar i trädgården som jordförbättring och gödning. Att ha olika färg/storlek på säckarna för att hålla isär vilken jord som är vilken är något jag kan rekommendera.
I komposthörnan finns också vår varmkompost för matavfallet. Vi har i drygt tio års tid använt en biokub som vi är väldigt nöjda med.
Själva komposten är fortfarande i bra skick utan synliga åldersskador vilket ju är positivt ur både miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt. Varmkomposten är uppbyggd med ”plankor” i plast som låser i varandra som en gammaldags knuttimrad stuga. Förutom att plankorna isolerar bra så gör det också att det är enkelt att demontera komposten (om man vill) vid tömning. Bara att plocka ner och bygga upp igen sedan. Vi rör om och luftar i komposten i samband med att vi lägger dit matavfall. Är det väldigt kallt ute rör vi inte om. Maskarna går ner så långt de kan när det blir kallt och då vill vi inte störa dem. När vårvärmen kommer kommer maskarna upp till ytan igen, redo att göra sitt jobb. Då rör vi om och luftar desto mer.
Halvklar kompost i varmkomposten. Maskarna jobbar på.
Vi brukar gräva ur den härligt feta svarta jorden nu på hösten så det finns gott om plats till vintern i komposten. När det frysen avstannar ju nedbrytningen och då gäller det att det finns plats för matresterna. Det vi gräver ur häller vi i tjocka sopsäckar, sticker lite luftningshål nedtill så eventuellt lakvatten kan rinna ut. Nästa år är komposten näringsrik jord. Maskarna som följer med fortsätter sitt arbete i säcken (så länge de får lite lufthål).
Under varmkomposten har jag grävt ut cirka 30 cm och lagt grov stenkross för att dräneringen ska bli bra. Det slammar igen efter en del år och då är det bara att gräva upp och göra om. Rinner inte överskottsvätska ner i marken blir komposten för blöt och ”sur” och risken är att den luktar illa. En välskött kompost luktar inte illa! Är den för blöt (och det är den alltid på våren när allt som inte förmultnat under vintern sätter igång) så blandar vi i torvströ/sågspån eller torra löv. Är den för torr (då flyttar myrorna in) så är det bara att vattna.
Vad använder vi då all kompostjord till? Den från trädgårdskomposterna strör jag varje vår ut i rabatterna, speciellt i Lundområdet, som jordförbättring. Lite extra till trädgårdslanden brukar det också bli. Matkomposten gödslar jag sparrislanden med och blir det något över går den till näringsslukarna riddarsporrar och rosor.
Utskyffling av kompostjord i Lundområdet våren 2013 (i bakgrunden syns komposthörnan). Den mullrika jorden är mörk och fin.
Vilket bra inlägg! Vår kompost funkar inte så bra och när växthuset är färdigt ska jag bygga en ny bakom murväggen. Ska komma ihåg ditt inlägg.
Kram Hélena
Jättekul om det kan inspirera dig och andra att ”kompostera mera”. 🙂 Kram Kristina
Bra att du inspirerar och förklarar. Håller med dig om att de tär synd att inte alla tar tillvara trädgårdens restavfall. Jag flyttade ju våra tre sektioner i somras. Oj som jag slet, men bra blev det. Eller det vet jag ju inte ännu egentligen. Det får nästan gå ett år först för att jag ska kunna veta om jorden blir lika bra där som när sektionerna stod i trädgårdslandet. Det blir nog bra, det tror jag.
Hur klarade sig trädgården i stormen? Bra hoppas jag.
Kram
Har funderat länge på att skriva något om komposten och nu blev det av. Håller tummarna att din nya kompostplacering blir lika bra som den gamla.
Vår trädgård klarade sig bra i stormen, men överdraget på poolen åkte ner i poolen (fast hellre det än att det blåste iväg) och alla geggiga löv hamnade i det rena poolvattnet… Och takpappen på trädgårdsboden (den bod vi ska riva nästa år) åkte av och fick lagas provisoriskt med lite byggplast. Skönt det inte blev mer än så!
Kram Kristina
Vilket fantastiskt bra inlägg! Intressant och med fantastiskt bra instruktioner. Kompost är något jag verkligen skulle vilja ha men jag har alldeles för liten tomt. Har prövat med en liten men det har inte blivit speciellt bra. Vi har en plats jag är sugen på att starta en kompost på och det är bakom vår bod. Det är bara det att det egentligen är utanför vår tomtgräns och även om det är ett område där ingen (förutom rådjuren) vistas på så är det lite känsligt. Hoppas fler hittar det här inlägget för det är verkligen bra!
Ha en bra eftermiddag och kväll!
Kram Anita
Tack! Hoppas inlägget ska vara användbart för de som vill komma igång med kompostering på olika sätt.
Du har helt rätt i att en liten kompost är svår att få bra. Vems är marken utanför er tomt? Ibland kan det ju löna sig att be snällt (även om det är kommunens mark) när det är för något sådant. En snygg kompostbehållare är ju inte det samma som en skräphög… 😉
Kram Kristina
Du har så mange fine og inspirerende indlæg – spændende at læse med! Uskyldige silkehaler og kat og de fantastiske træer med bær, det var skønne billeder, og det franske havebsøg i 40C, pyha men rigtig flot.
Glæder mig til at læse med fremover 🙂
Havehilsener
Rose
Välkommen hit! Här blandas inlägg om den egna trädgården med inspiration från besökta trädgårdar i Sverige och utomlands. Hoppas du ska trivas som läsare. Önskar dig en fin helg!