En doft och smak av sommaren

Bild

En del kokar saft och sylt på sommaren, det gör inte jag. Jag plockar bären och fryser in dem och saftar och syltar sedan under vintern. Nu var det dags att känna doft och smak av sommaren.

Medan blandsaften på de frysta bären sakta, sakta kokade upp i farmors jättelika gryta gjorde jag några snabba satser med hallonsylt med syltsocker i en mindre kastrull bredvid på spisen.

Testade ett recept på aroniasylt, men den blev inget vidare. Alldeles för sträv och obehagligt syrlig för min smak. Gjorde sedan sylt på hälften aronia, hälften amerikanska blåbär, det blev jättegott. En gnutta vanilj blev pricken över i!

Jag kokar nästan alltid blandsaft efter inriktningen 2/5 vita och röda vinbär, 2/5 röda krusbär och 1/5 övriga bär (främst hallon och jordgubbar). Det brukar bli en söt och god saft med vacker klarröd färg. För mycket vinbär gör gärna saften lite sträv, men de välmogna söta röda krusbären väger upp det.

Jag märker alla påsar med till exempel hallon och om de är till sylt eller saft. De riktigt fina bären blir sylt och de lite sämre duger gott till saft.

Vill du ta del av mitt saftrecept och hur jag kokar sylt finns de under Recept i menyn ovanför. Har du någon god blandning som du alltid gör? Jag tar gärna emot tips på både blandningar och smaksättningar.

Komposten ~ trädgårdens hjärta

Hjärtat i trädgården är vår komposthörna. Där samsas både trädgårdskompost och en varmkompost för matavfallet.komposthörna
Här, bakom blommande klematis, döljs trädgårdskomposten.

Alla har inte en trädgårdskompost och det tycker jag är lite synd om man har en egen trädgård. Kompostjorden har en annan struktur än den där i säck som mest består av torv. Jag hoppas kunna inspirera och hjälpa fler ”att bli med kompost”.

I det här långa och detaljerade inlägget tänkte jag därför berätta lite hur vi har byggt, tänkt och jobbar med komposten för att jorden ska bli så bra som möjligt. Det finns självklart många sätt man kan fixa det på, det här är vårt. Ni som läser får jättegärna kommentera hur ni gör och om ni har några råd på vägen kring kompostering. Är det någon som har frågor, så bara fråga på, jag svarar gärna.

Det är i komposthörnan som det mesta av växtavfallet från vår trädgård blir till fin ny jord. Vår kompost består av tre fack för trädgårdskompost på vardera en kubikmeter. De har plastnät mellan facken så smådjur/mask kan vandra fritt mellan dem.kompost 3

I trädgårdskomposten lägger vi bara de växtdelar som bryts ner inom 18-24 månader. Det innebär att alla grövre grenar från träd och buskar, men också hårt och segt material från till exempel klematis och sockblommor, körs till återvinningsstationens trädgårdstipp. Fröogräs lägger vi inte heller i komposten.

I fack 1+2 lägger vi allt som rensas bort under vårstädningen och under sommarsäsongen. Vissna löv, dagliljeblad, överblommade pioner, potatisblast… Rubbet. På hösten tömmer vi fack 3 där äldre kompostmaterial från året innan legat i vila under hela innevarande år. Det mesta är nu fin jord med lite småbitar växtmaterial i. det som behöver lite mer tid kastas tillbaka.

Sedan grepar vi upp innehållet i fack 1+2 och lägger över i det tömda fack 3. Varför låter vi inte bara växtmaterialet ligga? För att det tar så lång tid då. I fack 1+2 är det inte ovanligt att man hittar blad och stjälkar från i våras som knappt har börjat brytas ner än. Men vid omskyfflingen så blandas materialet om och vi öser in lite jord från de tömda sommarblommekrukorna mellan varven. Nu tar processen snabbfart över vintern och nästa år får allt ligga till sig. Hösten 2014 har allt vi lassade om denna höst blivit till fin jord.

kompost 1
Före. Så här fulla var de två ”vår och sommarfacken” innan omgrävning.

kompost 7
Efter. Och så här såg det ut efteråt. Resterna från de två vår- och sommarfacken är flyttade till det tredje facket längst in. Lite fick läggas i botten på fack två också.

Så där håller vi på. Till vårens rensning har jag nu två lediga kompostfack att slänga vissnade växtdelar i. Visst hade jag kunnat gräva om komposterna i vår också, men erfarenheten är att jag vill börja rensa i trädgården före tjälen har gått ur komposterna…

Viktiga tips för att det ska bli bra: lägg inte komposten i soligaste hörnan, det behövs fukt. Blanda materialen. Lägger du en massa gräsklipp i en hög så möglar det bara och luktar surt. Återanvänd gammal köpejord från till exempel dina sommarblommor och blanda in mellan lagren av vissna växtdelar. Klipp sönder hårdare stjälkar (tex från ris, flockel, riddarsporre med flera) i mindre bitar.

kompost 2
Färdig trädgårdskompost. Jord och vissa mindre växtdelar.

kompost 8
Rikedom. Sex stora blå sopsäckar med lucker kompostjord och flera mindre svarta med matkompost. Till våren ska jorden spridas ut i rabatter och planteringar i trädgården som jordförbättring och gödning. Att ha olika färg/storlek på säckarna för att hålla isär vilken jord som är vilken är något jag kan rekommendera.

I komposthörnan finns också vår varmkompost för matavfallet. Vi har i drygt tio års tid använt en biokub som vi är väldigt nöjda med.kompost 5

Själva komposten är fortfarande i bra skick utan synliga åldersskador vilket ju är positivt ur både miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt. Varmkomposten är uppbyggd med ”plankor” i plast som låser i varandra som en gammaldags knuttimrad stuga. Förutom att plankorna isolerar bra så gör det också att det är enkelt att demontera komposten (om man vill) vid tömning. Bara att plocka ner och bygga upp igen sedan. Vi rör om och luftar i komposten i samband med att vi lägger dit matavfall. Är det väldigt kallt ute rör vi inte om. Maskarna går ner så långt de kan när det blir kallt och då vill vi inte störa dem. När vårvärmen kommer kommer maskarna upp till ytan igen, redo att göra sitt jobb. Då rör vi om och luftar desto mer.

kompost 4
Halvklar kompost i varmkomposten. Maskarna jobbar på.

Vi brukar gräva ur den härligt feta svarta jorden nu på hösten så det finns gott om plats till vintern i komposten. När det frysen avstannar ju nedbrytningen och då gäller det att det finns plats för matresterna. Det vi gräver ur häller vi i tjocka sopsäckar, sticker lite luftningshål nedtill så eventuellt lakvatten kan rinna ut. Nästa år är komposten näringsrik jord. Maskarna som följer med fortsätter sitt arbete i säcken (så länge de får lite lufthål).

Under varmkomposten har jag grävt ut cirka 30 cm och lagt grov stenkross för att dräneringen ska bli bra. Det slammar igen efter en del år och då är det bara att gräva upp och göra om. Rinner inte överskottsvätska ner i marken blir komposten för blöt och ”sur” och risken är att den luktar illa. En välskött kompost luktar inte illa!  Är den för blöt (och det är den alltid på våren när allt som inte förmultnat under vintern sätter igång) så blandar vi i torvströ/sågspån eller torra löv. Är den för torr (då flyttar myrorna in) så är det bara att vattna.

Vad använder vi då all kompostjord till? Den från trädgårdskomposterna strör jag varje vår ut i rabatterna, speciellt i Lundområdet, som jordförbättring. Lite extra till trädgårdslanden brukar det också bli. Matkomposten gödslar jag sparrislanden med och blir det något över går den till näringsslukarna riddarsporrar och rosor.

jord 3
Utskyffling av kompostjord i Lundområdet våren 2013 (i bakgrunden syns komposthörnan). Den mullrika jorden är mörk och fin.

jord 2

Skötsel av ett lundområde

Bild

Utan bra jord är det svårt att ha en fin trädgård där träd och växter trivs. I ett lundområde ska man ju egentligen låta naturen sköta sig själv lite mer, men det fungerar inte riktigt hos oss. De stora träden i vårt lundområde är ett plommonträd och ett bigarråträd. Deras löv är stora och lägger sig som en blöt matta över växterna i Lundområdet.

Varje vår städar jag därför upp löv och annat dött växtmaterial och lägger i vår trädgårdskompost. Där hamnar bara sådant som jag vet förmultnar på en säsong i komposten. Rosgrenar, klematisrankor och annat material som tar flera år på sig att förmultna åker till tippen och blir ny jord där i stället.

kompost
Drygt två kubik med löv och dött växtmaterial i trädgårdskomposten. I det tredje, innersta, facket ligger det som inte var förmultnat när jag grävde om kompostfacken i höstas.

När det gamla är bortstädat i Lundområdet tar jag fram säckarna med den färdiga trädgårdskomposten som jag grävde ur på hösten. Jorden innehåller mycket löv och är lucker och fin i konsistensen. Jag skyfflar ut kompostjorden i Lundområdet (och andra rabatter som också mår bra av lite ny jord).

jord 2
Lucker fin lövkompostjord.

jord 3
Ny kompostjord utlagd i Lundområdet. Det syns tydligt var den nya, mörka, jorden är utlagd.

När det är klart lägger jag ut ett tunt lager med täckbark av god kvalitet, bara precis så att jorden täcks. Täckbarken tillför också nytt organiskt material när den förmultnar men framför allt gör den att fukten i jorden hålls kvar bättre. Allt ogräs försvinner inte i och med täckningen, men det blir avsevärt mindre.