I tre inlägg kommer jag att berätta mer om hur biologisk mångfald kan se ut i en villaträdgård. Först ut är detta inlägg om vårstädningen i trädgården.
Varje år i februari när jag berättar att vi har börjat fixa i trädgården inför våren blir en del upprörda över att jag gör det ”för tidigt”. Hur kan vi klippa ner växter innan alla kryp har vaknat om vi är för biologisk mångfald?!
Bild tagen 3 mars 2019. Snökrokusen blommade överallt.
Det är helt enkelt så här: vi har flera stora planteringar med många vårlökar. När våren är tidig här i Skåne är lökarna långt uppe redan i mitten av februari och börjar blomma ett par veckor senare. Går jag in i de stora planteringarna då trampar jag sönder det som är på väg upp. I de planteringarna klipper jag därför bort de höga vissna perennerna i februari, och vissa år redan i januari när marken är frusen. För dig som bor i en högre zon anpassar du förstås vårfixet efter när det är lämplig tid hos dig. Har du små rabatter där du kommer åt allt utan att kliva in kan du vänta länge, har du större är det en avvägning.
Alla marktäckande perenner och de flesta löven som ligger i planteringen får däremot vara kvar, men där löven blåst ihop i väldigt tjocka lager tar jag bort en del. Det som tas bort hanterar jag varsamt och jag lägger allt helt i trädgårdskomposten, inget bryts sönder i mindre delar. Jag räknar kallt med att en hel del av de småkryp som övervintrar på just de döda perennerna eller löven övervintrar vidare på komposthögen.
Jag älskar löv! Löv ger den finaste och luckraste jorden. Här i vårlunden bland julrosor och tidiga vårlökar får de flesta löven ligga kvar och sakta förmultna och bli till ny jord.
I de planteringar där jag antingen kommer åt från grusgångarna att ta bort det vissna eller där vi inte har tidiga vårlökar, ja, där får perennerna stå kvar tills våren har kommit lite längre. Ett av de växtmaterial som står kvar allra längst är alla vissna ormbunkar. Där har jag lärt mig att många kryp övervintrar.
Ormbunkarna i Trädhörnet ligger kvar långt in på våren och skyddar övervintrande insekter och smådjur.
Det är viktigt att trädgården mår bra, men det är också viktigt att jag mår bra. Innan jag gick in i väggen 2014 tyckte jag att det var skönt att det var mycket att göra i trädgården under vårmånaderna, numera föredrar jag att sprida ut det under en längre period för att även få tid till annan återhämtning. Vi är alla olika och var och en måste så klart göra det som den personen mår bra av.
Den biologiska mångfalden i trädgården är hög, trots mitt tidiga rensande. I vår trädgård trivs en mängd olika insekter som trollsländor, blomsterflugor, steklar, spindlar, humlor, solitärbin, noshornsbaggar, vårtbitare, grodor och paddor. Och inte att förglömma: igelkottarna!
Två blyga igelkottar i skuggan under rhododendronbuskarna. Här inne får alla löv bli liggande och igelkottarna gillar att boa in sig där.
Komposten levererar 2-3 kubik finfin jord varje år. Den mulchar jag ut i trädgården när de minsta vårblommorna är uppe eller redan har blommat över. Jag lägger minst 5 cm och mer om det är stora växter som tål ett tjockare lager.
Mulchen verkar inte bara jordförbättrande, den hjälper också till att hålla kvar fukten i jorden under den varma och ibland torra sommaren. Tänk att löv, fjolårsvisset, pinnar och överblommat på ett år kan bli så här fin jord, full av liv?
Så här ser vår stora kompost ut: två rejäla fack med putsnät mellan och framtill. Jag tömmer det äldsta varje vår och sedan vänder jag över det andra fackets vissna material dit. Det är den enda luftningen jag gör, men det brukar vara effektivt och få kompostmaterialet att sjunka ihop ytterligare. På sommaren planterar jag pumpor på det som ligger på vänt.
Med det önskar jag er en fortsatt fin februarihelg! Nästa del kommer att handla om djur och insekters mat och vatten. Kika gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra trädgårdsbloggare skriver om.
Ännu ett år är till ända och det är dags att blicka bakåt och se hur det gick med de trädgårdsrelaterade planer jag hade i början av 2022. I år slår jag ihop min årskrönika med hur det gick med trädgårdsplanerna. Av flera olika anledningar har det inte blivit så många inlägg detta år som jag hade velat, men mer om det lite längre fram.
Januari började med Projekt väga skörden av egenodlat och viltplockat under ett år. Hur det gick berättar jag om HÄR. Det var både fascinerande och imponerande att se hur mycket det blev under ett år!
Izumi ”hjälpte till” att hålla koll på årets kallsådder och slet hål i en jordsäck med sina vassa tänder i tron att det var torrfoder…
I Februari blev jag lokal tv-stjärna när jag pratade hönskollektiv på jobbet. 🙂 Tänk så fantastiskt att kunna bo i lägenhet och se efter höns på den egna bostadsgården och som tack få ta hand om äggen. Det är sådana projekt som gör att jag gillar mitt jobb. (Och för den som vill se intervjun så finns den HÄR på nätet.)
Mars innebar starten på årets trädgårdsprojekt nr 1: fixa en ny gång genom vårlunden i trädhörnet. Pinnarna markerar var gången ska gå – alla växter innanför ska grävas upp och flyttas. Gången ska snirkla sig mellan ullungrönn, blomsterkornell, prydnadsapel med flera och komma ut lite längre bort på den befintliga gången. Med gången kommer jag närmare en del fina små vårblommor och får lättare att rensa ogräs senare på året.
I April var det dags att göra något åt kaoset som inträffar varje år när plantor ska avhärdas och skyddas för regn, blåst och enstaka frostnätter. Mitt lilla växthus har inte räckt till på många år, men det var först när jag fick tanken att bara ha ett temporärt växthus i några månader som jag kom på en lösning. Ett bågväxthus på nio kvadrat gav mig inte bara gott om utrymme för frösådda perenner, sommarblommor och så småningom dahlior och tomater – jag fick också ett skyddat utrymme där jag kunde så, plantera om och fixa med växter när vårvädret inte var det bästa.
Och sedan blev alla planer för våren väldigt oviktiga när mammas sambo dog. De träffades när jag var 14 år och han var en mycket viktig person även i mitt liv. Begravningen hölls i slutet av april och min familjs handbuketter bestod av vårblommor från vår trädgård.
Jag stannade kvar en vecka hos mamma i Maj och hjälpte henne med trädgården, gick långa promenader och delade vardagen en tung vecka.
Väl hemma igen monterades solcellerna på södertaket för tredje gången – denna gång enligt skiss och rätt antal – och äntligen kunde vi börja dra nytta av energin.
Jag kärrade ut över 30 skottkärror med finfin kompostjord i trädgården och kände mig stark i kroppen för första gången på flera år. Mer om det sist i inlägget.
Tomaterna trängdes i mitt nya lilla bågväxthus och tillsammans med några andra trädgårdsägare i byn startade vi en gemensam plantmarknad. Vi hade allihop olika sorters grönsaks- och trädgårdsplantor ”över”. Folk vällde in och vi bestämde oss omgående för att köra en ny plantmarknad 2023.
Juni levererade både regn och sol i lagom blandning och omgörningen av Stäpprabatten och Pionrabatten gick som på räls. Två långhelger och så var allt klart. HÄR berättade jag om det stora projektet när första halvan var klar.
Vi fixade nya regntunnor på framsidan av huset som fångar regnet på norrsidan av hustaket. Tre tunnor klarar av att ta emot drygt 600 liter. De är seriekopplade, två av dem står längs med husväggen och den tredje precis vid ingången. Så snart det regnar fylls den längst fram på.
Vi njöt också av de där otroligt vackra ljusa junikvällarna, gick på snigeljakt och tomaterna på friland planterades ut. På bilden nedan syns en av baljorna framför pallkragarna på hjul.
Och så föddes äntligen nya fågelungar hemma hos oss! De morhuvade papegojorna Marco och Sofia fick sin första gemensamma kull med två ungar. Sofia hämtade vi hem 2019 och nu var hon tillräckligt gammal. Marco skötte sig fint och båda ungarna växte som de skulle.
Juli inleddes med Tusen Trädgårdar där vi under dagen välkomnade 106 besökare till vår trädgård. Så här såg det ut i Trädhörnet vid dammen. Inte visste vi då att det regn som föll dagarna efter TT skulle vara det sista på nästan tre månader…
Några dagar senare reste maken och jag på minisemester till Göteborg, såg på konsert, åt väldigt god mat och njöt av att vara lediga. Medan maken körde hemåt igen mötte jag upp med mamma i Botaniska trädgården för en heldag där. Botan är alltid en inspirationskälla, lika vacker och välskött året om! Bilden nedan är på en av deras perennplanteringar nära restaurangen.
Efter Botan blev det besök hos mamma. Trädgården behövde lite extra fix inför en trädgårdsvisning som bokades innan mammas sambo dog, men som mamma gärna ville hålla för att visa den trädgård som de två byggde upp under 25 år. Självklart hade vi tid för annat också, men det var skönt att kunna fixa tillsammans och umgås under tiden. Bilden nedan är på mammas trädgård vid en av de tre dammarna. (Vill du se fler bilder från trädgården har jag visat det HÄR och HÄR.)
Väl hemma i min egen trädgård igen frossade jag som vanligt i bär, bär och lite fler bär. Juli är verkligen den stora bärmånaden!
I slutet av juli kom fem mm regn, i övrigt inte en droppe på hela månaden. Vattentunnorna började sina vid det här laget. Men i dammen kläcktes trollslända efter trollslända fram. En morgon lyckades jag fånga en nykläckt på bild.
Ett projekt som inte stod med på listan för 2022, men som blev gjort ändå var en fyra meter lång arbetsbänk vid entrén. Jag ritade, maken snickrade och sedan började jakten på en galvad plåt till ovansidan… Till slut hittade vi en plåtslagare som erbjöd ett vettigt pris. Så här välstädad var den till Tusen Trädgårdar, men hela våren var den belamrad med jord, krukor och växter. Under bänken finns ogrästunnor, plastbackar, småkrukor, jordhinkar och mycket mer. Bredvid står mitt lilla växthus där jag ställt perenner från de där kallsådderna jag gjorde i januari. Plantera ut dem i torkan gick ju inte, men med skuggduk på taket så klarade de flesta sig.
Juli var också lika med många, många buketter med sommarblommor. Som den här med dahlior, lejongap, gräs och fröställningar i min favoritvas, den stora glaskorgen.
Augusti kom och tomaterna började leverera på riktigt. De växte både i växthuset och på stora trädäcket i flera stora murbruksbaljor. I pallkragarna på hjul skördade vi sallat, sockerärtor, isört, rödbladig målla och morötter.
Hösten 2021 tog jag hand om några dahliafröer jag hittade när jag tog upp knölarna. Sådde tio frön och en av de som blommade först var den här skära som pollinerarna gillade, så den fick stanna. Några andra hann aldrig blomma, så de får en andra chans 2023.
I Solrabatten, för året förvandlad till dahliarabatt, växte allt så det knakade. Bronsfänkålen blev manshög och det var lika vackert inifrån huset att se ut på insektssurret bland blommorna. Droppslangen som vi nu tvingades använda då och då gjorde susen.
För regnade gjorde det inte och i grannskapet var det väldigt uppenbart vilka som lät bli att vattna sina gräsmattor och vilka som slösade vatten. HÄR skrev jag om mina tankar kring torkan och hur den kommer att förändra vår trädgård när det gäller växtval.
I mitten av augusti hade vi haft en och en halv månad utan regn och inget var att vänta de kommande två veckorna. Då började vi vattna trädgården, en liten bit i taget, oftast kvällstid eller tidig morgon beroende på hur vi var hemma.
Jag fixade också till mitt trädgårdsrum och målade det i en fin grön kulör. Lite bilder från det visade jag HÄR.
Vi gjorde klart de sista delarna i omgjorda bärlandet och grävde upp minikivin ‘Kens Red’ och ‘Nostigo’ som jag planterade 2015 och där bara hanplantan blommat hittills… Och bara någon vecka senare hittade jag en tvillingplanta av minikiwin ‘Tage’ och ‘Tina’! Den planterade vi bredvid björnbären nära stora trädäcket. Den svenska duon ska vara snabbare på att sätta frukt, så jag håller tummarna på att någon gång få egen skörd. Rankorna ska vi leda ”runt hörnet” och fästa på trådar vid västerväggen på stora trädäcket.
I bärlandets mittendel planterade vi mullbärsträdet ‘Illinois Everbearing’, på bilden nedan ser du hur jag har lett grenarna uppåt. Planen är att det ska bli en flerstammad buske mer än ett träd. Just denna sort ska klara ganska hård beskärning, så jag kommer helt enkelt att toppa de grenar som blir för höga.
Kvar vid spaljén i bärlandet står päronträden ‘Moscowskaja’ och ‘Pepi’ som planterades 2021. Nu får de lite mer utrymme. De är bara tunna pinnar ännu så länge, men det blir kul att kunna jämföra om några år hur de har vuxit. Båda sorterna är självfertila.
I September kom lokaltidningen och hälsade på för att skriva om mitt odlingsprojekt att väga skörden under ett år. Jag hade förstås på mig favorittröjan med texten ”Jag kan odla min egen mat – vilken superkraft har du?” Riktigt roligt att få inspirera andra till att våga odla lite mer!
I slutet av september, när vi efter tre månaders torka nästan hade gett upp hoppet om att det någonsin skulle regna igen, så kom regnet. 91 mm under en vecka närmare bestämt, det mest som fint strilregn. Hela trädgården rätade på sig och äntligen kunde jag plantera ut de där frösådda perennerna som jag hade fått hålla liv i hela sommaren…
Trädgården visade sig från den färgstarka sidan under oktober. Jag har i många år planterat träd, buskar och perenner som är som vackrast när trädgården snart går in i vintervila. För mig gör det att hösten är en årstid att se fram emot. HÄR berättar jag om några fina träd och buskar med höstfärger. På bilden nedan syns ullungrönn ‘Dodong’, perukbuske, rönnsumak ‘Tiger Eyes’ och japansk lönn ‘Seyru’.
Att hela området på bilden nedan var uppgrävt för fem månader sedan går inte att ana, Stäpprabatten fortsätter att leverera efter omgörningen. På bilden syns Carmencitarönnen till vänster och kopparlönnen till höger.
En av de saker jag tycker om med Halloween är att karva pumpor, det blir alltid en ”hemsk” att ställa vid infarten så barn vet att de är välkomna att ringa på dörren, och så en ”fin” bara för att det är kul. I år fick den fina kattlyktan stå kvar vid ingången som prydnad tills den ruttnade (den hemska åt vi däremot upp).
November var mild och kylan kom först i slutet av månaden. I växthuset skördade jag för fullt av alla fina salladsgrönsaker som växte där. På bilden syns bland annat rödbetsblast, pak choi, tat soi, vinterportlak, rädisor och kålrabbi.
December är här och jag blickar tillbaka på ett år som varit en berg-o-dalbana. Men 2022 var också året när jag fick tillbaka mig själv och blev av med fysiska problem som jag dragits med i flera år och upprepade gånger sökt hjälp för. Jag väljer att avsluta med en längre text kring det, för kanske har du som läser här, eller din syster, mamma, partner eller dotter hjälp av det.
I flera år har jag tänkt ”det är tur jag har så få klimakteriebesvär när jag har så mycket annan skit”. Och så visade det sig att den där skiten berodde på just klimakteriet. Ledsmärtorna i handleder, höfter och knän, oron, katastroftankarna, nedstämdheten, hjärndimman, ilskeutbrotten, den fullkomligt katastrofala sömnen, hjärtproblemen, ja till och med de där tre hemska omgångarna med kristallsjuka härom året var på grund av sjunkande hormonnivåer.
Den där kvällen i december när jag stängde av tv:n efter att ha sett Fråga doktorn specialen var jag så förbannad. Fem ÅR har jag lidit helt i onödan, för att vare sig läkare, gynekologer, fysioterapeuter eller kiropraktorer vid ett enda tillfälle ställt rätt frågor och erbjudit rätt behandling. Och anledningen till att de inte har gjort det? För att det som hälften av befolkningen ska gå igenom inte finns med på utbildningarna. Jämställdhet anno 2022.
Sedan tog det ytterligare över tre månader och byte av gynekolog innan jag äntligen kunde påbörja behandling med bioidentisk hormonersättning. Och alla ovan uppräknade symptom försvann helt eller mildrades avsevärt. Hormonersättning är ingen quick fix, men i kombination med ändrad kost, utökad tung fysisk träning och prioriterad sömn och återhämtning ser jag nu åter fram emot att bli äldre och fortsätta trädgårdera. För ett år sedan trodde jag att jag höll på gå in i väggen igen och skulle behöva avveckla delar av trädgården i förtid på grund av ledsmärtorna.
Dagens tips blir Monika Björns bok ”Stark 50+” och alla de hundratals intervjuer med forskare och experter som intervjuas i Klimakteriepodden. ”Sharing is caring”, för att citera Björn. Sök hjälp och ge inte upp. Det finns ett annat liv. (Och för dig som oroar dig för hormonersättning, läs nya forskningsrapporter och inte de 20 år gamla. Det finns gott om länkar hos både MB och i poddprogrammen.)
Med det säger jag hej då 2022 och välkommen 2023! I nästa inlägg ska jag berätta om det kommande årets planer. Gott Nytt År! Nu vänder det och trädgårdsåret börjar om, dvärgcyklamen har redan fina knoppar…
Det har varit en helg med många känslor där jag har varit tacksam över att ha trädgården. Inte för att någon av oss vet vad som väntar i livet nästkommande dag eller vecka, men just nu känns det väl mer oklart och osäkert för de flesta av oss än vad det brukar. Men i tider av avbokningar är det skönt att kunna konstatera: trädgården är inte inställd.
Jag hade egentligen tänkt skriva om något helt annat den här helgen, men det får bli längre fram, för just nu kändes det bara helt fel. I stället tänkte jag berätta vad jag gjorde i trädgården helgen som gick: jag grävde i komposten och kärrade jord. Ibland är det väldigt skönt med hårt fysiskt arbete.
Före. Mulchning pågår. Kompostjorden får alla små löv som jag blåste in i rabatten i höstas att förmultna lite snabbare.Efter. Mörkt fin jord i hela rabatten. 🙂 Allt torrt perennklipp befinner sig i den gröna säcken till vänster i bild. Har ytterligare två sådana stora lövsäckar fulla – nu när jorden är utkärrad får klippet plats i komposten.
För tre år sedan byggde vi ju om vår komposthörna från tre fack på vardera en kubik till två fack på vardera 2,5 kubik. Det ena facket har legat i träda i drygt ett år och nu var det dags att tömma det. Många skottkärror senare var facket tomt och färdig kompost utslängd i alla rabatter! En kubik färdig kompostjord räcker långt! 🙂
Det vänstra facket är fullt med fin kompostjord, det högra är fullt med visset material från hela 2019 och en del från 2018.Härlig kompostjord med många maskar. 🙂Så här såg det ut i samma fack 2017. Den fylldes klart under 2018 och har sedan legat i träda.
Jag hade sällskap i trädgården under helgen av de här två, dock inte samtidigt (vilket den ena nog var mer tacksam över än den andra).
Sötaste lilla rödhaken tyckte jag var världens snällaste som hällde ut jord med en massa gott i överallt! Fick dock zooma bra för att få en bild av den……den här lurviga pälsklingen är desto lättare att få med på bild! Jag har ju trädstammar utlagda här och var i rabatterna, och den här björkstammen är favoritstället att vässa klorna på! Hellre där än på träd som lever..!
Nästa helg ska jag lyfta över allt som ligger i det fulla högra kompostfacket ner i det tomma vänstra, för att lufta och röra om lite i materialet. Då går förmultningen snabbare (och så räknar jag kallt med att det redan ligger lite färdig kompostjord i botten av det fulla facket och den vill jag gärna åt redan i år).
Blommig Fredag har månadens bild som tema. Och då får jag väl visa vad som har hänt i komposthörnan sedan sist! 🙂
Vid de båda spaljéerna har nu plantorna med rosen ‘Mme Alfred Carrière’ planterats. De stod förr vid Stora trädäcket, men var för höga där. De har fått blå pärlhyacinter och rosa ‘Van Eijk’ tulpaner vid sina fötter. Mellan spaljéerna ska det bli en port med ett runt ”fönster”, som man kan kika in i. Maken har lagt gatusten i bågar runt rosorna och vid ”ingången” till komposthörnan. Till höger i bild syns trädgårdslandet och sparrisbäddarna.
Inne i komposthörnan ser det nu ut så här. Maken har lagt gamla cementplattor som golv och jag har baxat dit träramarna. Den närmast ingången är fylld med sand och där står diverse trädplantor på tillväxt. Klipper både idegransklot och ligusterklot. Ännu är de för små för att planteras ut, men här står de bra så länge. I den högra lådan är det extra jord. Just nu har jag jordslagit flera växter där.
Till höger om ingången skymtar vår varmkompost, en Biokub polar. Längst bort syns de två stora kompostfacken på vardera 2,5 kubikmeter. Har inte riktigt funderat ut hur framsidan på facken ska se ut, så ännu så länge kan jag inte slänga i hela facket. Ser ni den gröna busken i kruka till höger? Det är sötmandelplantan jag hittade förra året! Den är dryga metern hög nu.
Inne i komposthörnan syns varmkompostens svarta kub och bredvid den har vattentunnan på 300 liter kommit på plats. Just nu är tunnan fylld med kranvatten, men när nya boden är byggd blir det regnvatten. Planket ska fortsätta fram till boden (vars grund är den ljusa fyrkanten) och när allt är klart kommer komposter och vattentunnan och hyllorna med växter inte att synas från det här hållet.
Här sitter sonen och tar igen sig efter att ha hjälpt mig att skyffla upp all sten från gången som ska flyttas. Tur man har starka tonåringar i familjen! Hela området under bigarråträdet är nu tömt på växter. Nu ska gången läggas om på nytt ställe och därefter kan jag börja plantera det som ska växa i denna lite ”vildare” del.
Under det gamla plommonträdet ligger katten på högen med markduk och tar det hela med ro. Bredvid stammen har jag planterat tre stora ruggar med kaprifol. De ska få klänga sig upp i trädet och hänga ner från grenarna i snygga ”gardiner”. Ja, hoppas kan man ju alltid! 🙂 I förgrunden syns snygga hostan ‘Krossa Regal’.
I trädgården har första pionen slagit ut och de sena tulpanerna blommar för fullt. I växthuset växer tomater och gurka bakom fiberduk och i kökslandet är allt, inklusive squash, utplanterat nu. I helgen ska jag besöka en fin trädgård som jag har skrivit om HÄR. Vill inte missa deras rhododendronblomning och vackra japanska lönnar i vårskrud. Önskar en riktigt trevlig helg!
Projekt ”bygga om komposthörnan” för att få mer utrymme för kompost, bygga en ny bod + fågelvoljär för parakiter och vaktlar och en stor utebur för kaniner fortsätter…
En vy lite från ovan visar gräv- och omflyttningskaoset.
Gamla kompostbehållaren som hade tre fack på en kubik vardera är riven. Ny syns strukturen i det nya området lite tydligare. Där ramen med lecablock är på marken ska boden byggas. Dess bakre vägg ansluter sedan till planket till höger i bild. Ingången till kompostområdet blir via en port som ska sitta mellan de två spaljéerna till vänster i bild.
Här är nya kompostfacket på 4,5 kubik. Till höger syns planket på bilden innan. Hade tänkt mig en mellanvägg så jag fick två fack, men har börjat fundera på om det inte vore mer lättarbetat med ett enda stort fack? Tar gärna emot feedback om det från er som har kompost.
Här syns planket till vänster. Trädstammen hör till det gamla bigarråträdet som en honungsros svingar sig upp i. Den gröna mattan består av hasselört, biokovonäva och tulipa Tarda och ska grävas upp och slängas (har tillräckligt av alla tre på andra ställen i trädgården). Det här området ska bli en stor utebur till flickornas kaniner. Och ja, trädet och rosen ska kaninsäkras! 🙂
Den här trädstammen tillhör stora plommonträdet. Här har uppgrävningen av myskmadra, gul nunneört, anagrambräcka med flera påbörjats. De ska precis som växterna på andra sidan gången slängas.
När fd Lunden under plommonträdet är rensad återstår den roliga planteringsdelen! 🙂 Området ska nu bli en höst- och vintervacker plantering som kan fånga den lågt stående vintersolens glödande strålar.
Stommen blir ett flertal rödstammiga korallkorneller. Blomsteråret börjar med ett rosa hav med kungsängslijor, fortsätter med gula sockblommor och avslutas med gula och orange tulpaner (som ska flyttas från ett annat ställe).
Sedan tar de högre perennerna vid: Miscanthus ‘Malepartus’ och rosa höstanemoner. Sockblommornas blad får fina höstfärgher och bladen sitter kvar över vintern. I plommonträdet ska ett par stora kaprifolplantor få svinga sig upp.
Det var den här bilden från i vintras som satte igång tankarna och inspirerade mig att dra nytta av ett av de ställen som får vacker sol under den mörka årstiden.
Det här var min tolkning av Blommig Fredags tema Överblick. Önskar er alla en riktigt fin påsk!
Det har varit en fantastisk dag, den där bästa sortens vårdag som man bara vill hålla kvar känslan av länge, länge. Ljudet av våren är avenbokslöven som prasslar i vinden, redo att falla när de nya skotten pressar på. Det doftar viol, humlorna surrar bland de tidiga tulpanerna och katten myser i solen överst på komposthögen. Jag har krukat fröplantor och delat växter till min kusin A som nyligen blivit med trädgård. Snart ska jag dit och hjälpa till att plantera en rabatt eller två.
Doftviol
Jag gläds så åt att äntligen få se hundtandsliljan ‘Purple King’ blomma, två år efter att jag fick den av snälla Carina. De två andra sorterna har också knopp.
Den röda nunneörten, julrosen ‘Double Slaty Blue’ och vitsipporna har också slagit ut.
Maken är stolt över att ha fått den allra sista pilliga glasrutan i växthuset på plats, jag att äntligen ha baxat upp det stora prydnadsgräset som stått i vägen för omdragningen av grusgången i Trädhörnet.
Vad passade bättre sedan än att slå sig ner i växthuset och bara njuta en stund i solskenet. Att sitta granne med blommande narciss ‘Mount Hood’, majlök och vårlilja ‘Wisley Blue’ är inte det sämsta! Det kommer definitivt att bli fler stunder i den sköna korgstolen.
För andra stolta bidrag i veckans Blommig fredag, titta in hos Hélena genom att klicka här.
Önskar er en fin helg, hoppas ni har möjlighet att ”lukta på blommorna” och njuta av våren. Och ni som bor inom vettigt avstånd från Blekinge, missa inte den spännande växtmarknaden hos Tuijas Växter den 26:e april, skriver mer om vilka försäljare som kommer dit här.
Hjärtat i trädgården är vår komposthörna. Där samsas både trädgårdskompost och en varmkompost för matavfallet. Här, bakom blommande klematis, döljs trädgårdskomposten.
Alla har inte en trädgårdskompost och det tycker jag är lite synd om man har en egen trädgård. Kompostjorden har en annan struktur än den där i säck som mest består av torv. Jag hoppas kunna inspirera och hjälpa fler ”att bli med kompost”.
I det här långa och detaljerade inlägget tänkte jag därför berätta lite hur vi har byggt, tänkt och jobbar med komposten för att jorden ska bli så bra som möjligt. Det finns självklart många sätt man kan fixa det på, det här är vårt. Ni som läser får jättegärna kommentera hur ni gör och om ni har några råd på vägen kring kompostering. Är det någon som har frågor, så bara fråga på, jag svarar gärna.
Det är i komposthörnan som det mesta av växtavfallet från vår trädgård blir till fin ny jord. Vår kompost består av tre fack för trädgårdskompost på vardera en kubikmeter. De har plastnät mellan facken så smådjur/mask kan vandra fritt mellan dem.
I trädgårdskomposten lägger vi bara de växtdelar som bryts ner inom 18-24 månader. Det innebär att alla grövre grenar från träd och buskar, men också hårt och segt material från till exempel klematis och sockblommor, körs till återvinningsstationens trädgårdstipp. Fröogräs lägger vi inte heller i komposten.
I fack 1+2 lägger vi allt som rensas bort under vårstädningen och under sommarsäsongen. Vissna löv, dagliljeblad, överblommade pioner, potatisblast… Rubbet. På hösten tömmer vi fack 3 där äldre kompostmaterial från året innan legat i vila under hela innevarande år. Det mesta är nu fin jord med lite småbitar växtmaterial i. det som behöver lite mer tid kastas tillbaka.
Sedan grepar vi upp innehållet i fack 1+2 och lägger över i det tömda fack 3. Varför låter vi inte bara växtmaterialet ligga? För att det tar så lång tid då. I fack 1+2 är det inte ovanligt att man hittar blad och stjälkar från i våras som knappt har börjat brytas ner än. Men vid omskyfflingen så blandas materialet om och vi öser in lite jord från de tömda sommarblommekrukorna mellan varven. Nu tar processen snabbfart över vintern och nästa år får allt ligga till sig. Hösten 2014 har allt vi lassade om denna höst blivit till fin jord.
Före. Så här fulla var de två ”vår och sommarfacken” innan omgrävning.
Efter. Och så här såg det ut efteråt. Resterna från de två vår- och sommarfacken är flyttade till det tredje facket längst in. Lite fick läggas i botten på fack två också.
Så där håller vi på. Till vårens rensning har jag nu två lediga kompostfack att slänga vissnade växtdelar i. Visst hade jag kunnat gräva om komposterna i vår också, men erfarenheten är att jag vill börja rensa i trädgården före tjälen har gått ur komposterna…
Viktiga tips för att det ska bli bra: lägg inte komposten i soligaste hörnan, det behövs fukt. Blanda materialen. Lägger du en massa gräsklipp i en hög så möglar det bara och luktar surt. Återanvänd gammal köpejord från till exempel dina sommarblommor och blanda in mellan lagren av vissna växtdelar. Klipp sönder hårdare stjälkar (tex från ris, flockel, riddarsporre med flera) i mindre bitar.
Färdig trädgårdskompost. Jord och vissa mindre växtdelar.
Rikedom. Sex stora blå sopsäckar med lucker kompostjord och flera mindre svarta med matkompost. Till våren ska jorden spridas ut i rabatter och planteringar i trädgården som jordförbättring och gödning. Att ha olika färg/storlek på säckarna för att hålla isär vilken jord som är vilken är något jag kan rekommendera.
I komposthörnan finns också vår varmkompost för matavfallet. Vi har i drygt tio års tid använt en biokub som vi är väldigt nöjda med.
Själva komposten är fortfarande i bra skick utan synliga åldersskador vilket ju är positivt ur både miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt. Varmkomposten är uppbyggd med ”plankor” i plast som låser i varandra som en gammaldags knuttimrad stuga. Förutom att plankorna isolerar bra så gör det också att det är enkelt att demontera komposten (om man vill) vid tömning. Bara att plocka ner och bygga upp igen sedan. Vi rör om och luftar i komposten i samband med att vi lägger dit matavfall. Är det väldigt kallt ute rör vi inte om. Maskarna går ner så långt de kan när det blir kallt och då vill vi inte störa dem. När vårvärmen kommer kommer maskarna upp till ytan igen, redo att göra sitt jobb. Då rör vi om och luftar desto mer.
Halvklar kompost i varmkomposten. Maskarna jobbar på.
Vi brukar gräva ur den härligt feta svarta jorden nu på hösten så det finns gott om plats till vintern i komposten. När det frysen avstannar ju nedbrytningen och då gäller det att det finns plats för matresterna. Det vi gräver ur häller vi i tjocka sopsäckar, sticker lite luftningshål nedtill så eventuellt lakvatten kan rinna ut. Nästa år är komposten näringsrik jord. Maskarna som följer med fortsätter sitt arbete i säcken (så länge de får lite lufthål).
Under varmkomposten har jag grävt ut cirka 30 cm och lagt grov stenkross för att dräneringen ska bli bra. Det slammar igen efter en del år och då är det bara att gräva upp och göra om. Rinner inte överskottsvätska ner i marken blir komposten för blöt och ”sur” och risken är att den luktar illa. En välskött kompost luktar inte illa! Är den för blöt (och det är den alltid på våren när allt som inte förmultnat under vintern sätter igång) så blandar vi i torvströ/sågspån eller torra löv. Är den för torr (då flyttar myrorna in) så är det bara att vattna.
Vad använder vi då all kompostjord till? Den från trädgårdskomposterna strör jag varje vår ut i rabatterna, speciellt i Lundområdet, som jordförbättring. Lite extra till trädgårdslanden brukar det också bli. Matkomposten gödslar jag sparrislanden med och blir det något över går den till näringsslukarna riddarsporrar och rosor.
Utskyffling av kompostjord i Lundområdet våren 2013 (i bakgrunden syns komposthörnan). Den mullrika jorden är mörk och fin.
Utan bra jord är det svårt att ha en fin trädgård där träd och växter trivs. I ett lundområde ska man ju egentligen låta naturen sköta sig själv lite mer, men det fungerar inte riktigt hos oss. De stora träden i vårt lundområde är ett plommonträd och ett bigarråträd. Deras löv är stora och lägger sig som en blöt matta över växterna i Lundområdet.
Varje vår städar jag därför upp löv och annat dött växtmaterial och lägger i vår trädgårdskompost. Där hamnar bara sådant som jag vet förmultnar på en säsong i komposten. Rosgrenar, klematisrankor och annat material som tar flera år på sig att förmultna åker till tippen och blir ny jord där i stället.
Drygt två kubik med löv och dött växtmaterial i trädgårdskomposten. I det tredje, innersta, facket ligger det som inte var förmultnat när jag grävde om kompostfacken i höstas.
När det gamla är bortstädat i Lundområdet tar jag fram säckarna med den färdiga trädgårdskomposten som jag grävde ur på hösten. Jorden innehåller mycket löv och är lucker och fin i konsistensen. Jag skyfflar ut kompostjorden i Lundområdet (och andra rabatter som också mår bra av lite ny jord).
Lucker fin lövkompostjord.
Ny kompostjord utlagd i Lundområdet. Det syns tydligt var den nya, mörka, jorden är utlagd.
När det är klart lägger jag ut ett tunt lager med täckbark av god kvalitet, bara precis så att jorden täcks. Täckbarken tillför också nytt organiskt material när den förmultnar men framför allt gör den att fukten i jorden hålls kvar bättre. Allt ogräs försvinner inte i och med täckningen, men det blir avsevärt mindre.
Tror aldrig jag har varit så sen med det sista i trädgården som 28 november! Men det har verkligen varit en regnig höst med få dagar som har lockat till utevistelse. I dag var jag hemma med E som var för sjuk för att vara på dagis, men pigg när hon var hemma och tog det lugnt. Passade på att gå ut en timme i trädgården och oj vilken effektiv timme det blev! Odlingskärlen med geggiga tomat-, physalis- och gurkplantor tömdes ut i komposten, de sista krukorna med sommarblommor gick samma väg och alla gröna bågar som stöttat växter plockades in. Slutligen krattade jag upp lite av löven som låg på grusgångarna, det blir så halt att gå där annars. Nu är verkligen allt gjort inför vintern, inget kvar! När det började skymma tände jag lyktorna vid ytterdörren och gick in. I förgrunden syns några av prydnadspumporna på trappan.
Nu är det sista äntligen gjort inför vintern! Veckorna med strilregn gjorde att allt blev försenat i år, men nu har jag vinterbonat de sista krukorna genom att gräva ner dem i trädgårdslandet, öst på högvis med löv i ”solrabatten” vid söderväggen för att skydda mot vårens obarmhärtiga solstrålar och grävt ur det sista i komposterna.
Den färdiga komposten är utportionerad i grönsakslandet och innehållet de två kvarvarande facken blev till ett när jag grävde om dem. I botten på den ena hittade jag löv och ris från i våras som inte hade förmultnat ännu… Nu hamnar det överst och sedan får vintern göra sitt! Känns så skönt att ha två kubik ledigt inför vårstädningen. Jag hade hjälp av A och E att räfsa upp lite av löven på grusgångarna. Mitt när jag stod där i komposten och grävde hörde jag lilla E förtjust säga ”mamma, titta på fågeln!” Det var den allra sötaste lilla rödhake som satt bara någon meter bort och tittade på oss. Några sekunder senare hade den flugit sin kos. Tur att minnet kan lagra det kameran inte hinner med…
Kristinas oas 