Vi har blivit med katt. Eller, store tonårssonen har. Den randiga lilla goskatten Izumi lämnade ett tufft uteliv och lärde sig snabbt att gå på låda, äta kattungemat i skål och leka med leksaker. Fjärran från ett liv på gården med andra katter, frigående höns och stora jakthundar.
Nu har hon varit hos oss i två veckor och gått upp rejält i vikt (300 gram första veckan…), älskar att jaga pingisbollar i korridoren och har bara ett mål i livet: att bli kompis med den store grå. Han är inte så intresserad, om man säger så. Fast Silver är inte stöddig mot det lilla spinnande yrvädret, mest besvärad när hon kommer och stryker sig mot honom högljutt spinnande och vill gosa med honom.
Första mötet innebar mumsig kattungemat till Izumi och färsk sill till Silver. De åt båda lugnt från sina fat och Silver gjorde inte ens något utfall när Izumi ville nosa på hans fat. Så bra start!
De kanske inte ser så olika stora ut på bilden innan, men på den här ser man storleksskillnaden bättre: 1,4 kg Izumi och 6 kilo Silver.
Izumi bor mestadels på ovanvåningen och Silver på nedervåningen och de har matskålar och toalådor på ”sina” våningar. Vi har försökt underlätta för vår 9-åringe kisse som inte har bett om att få bli lekfarbror. 😉
Själv njuter jag till fullo av att vara ”kattmormor”. Jag sitter med en kelig Izumi i knät de flesta kvällar och när hon blir för jobbig lämnar jag tillbaka henne till husse. Silver, som aldrig har varit en ”knäkatt”, han är nöjd med att som vanligt ligga på yngsta dotterns säng och sova kvällstid.
Vi vet redan att vi får ta hand om Izumi nästa år när sonen ska göra militärtjänst, men sedan får hon flytta med honom ut i vida världen. Han har verkligen valt en fin katt att göra honom sällskap många år framöver.
Izumi har förstås redan lärt sig att ”hålla sällskap” när husse spelar dataspel… 😉
Med det önskar jag en fortsatt fin vecka!
Kristinas oas 
Ett ”varm-i-hjärtat” -inlägg Kristina. Så go kisse. Bilden där hon ligger på rygg och blir kliad på mage är bara helt ljuvlig. Och ovanifrån-bilden som visar skillnaden i storlek var kul. Och jag förstår att Silver inte vill agera lekfarbror. Men han är väldigt tolerant. Han är så fin han också. Det är härligt med djur i huset 🙂
Kram Anita
Tack Anita! Lilla Izumi är redan en självklar del i våra liv. Inte minst den mysiga ”ligga i knät på matte- stunden” på kvällen. Det är många år sedan jag hade en ”knäkatt” och jag tycker det är så mysigt.
Det är ju lite skillnad på katterna i storlek. Izumi vägde 25 % av Silver när hon kom till oss. Silver, som vi tycker är världens bästa katt, är så snäll. Lite avvaktande bara. Men han verkar så här långt ha tagit nykomlingen bra, han beter sig som vanligt och vi är noga med att ge honom minst lika mycket uppmärksamhet som förut.
Visst är det härligt med djur! 🙂
Kram Kristina
Åh vilken underbart söt liten kattunge! 🙂 Påminner om min Murre som jag hade som barn. Vi hade gärna velat haft en katt också, men med landsvägen precis utanför så vågade vi inte. vi har så många vänner som blivit av med sina….. 😦 Och nu är vi för gamla för djur, fast det är oändligt tomt utan Santos!
KRAM/Susie
Visst är hon, lilla Izumi! 🙂 Vet du, jag hade också en Murre som barn, en stor mörkbrun randig bondkatt.
Trist med vägar och katter, förstår att ni inte vågar. Och det måste kännas tomt utan Santos, det är så sorgligt när husdjuren lämnar oss.
Kram! Kristina
Ljuvlig liten goding ni fått till er! Lycka till med sötnosen!
Tack så mycket Gunnel! Tonårssonen är med rätta nöjd. 🙂
Vilken storleksskillnad! Får mig att minnas när man kom hem med en nyfödd bebis och det där äldre barnet som alltid varit så litet plötsligt var ett STORT barn!
Ruskigt söt liten kisse ❤
Eller hur?! 🙂 Den chocken när man kom hem… För övrigt väger lillkisse snart lika mycket/litet (2,5 kilo) som äldsta dottern gjorde när hon föddes. Så glad för båda våra katter, de är guldkorn båda två, men på olika sätt.