Japp, då är vi igång med steg 1 (av 3) i omgörningen av ena hörnet av vår trädgård. Det är här vi har Bärlandet, och det är här Trädgårdboden ska rivas och återuppstå i ny skepnad och det är här mitt efterlängtade lilla växthus ska komma på plats. Men vägen dit är ett riktigt 15-pussel…

Så här såg det ut innan omgörningskaoset inleddes. Trädgårdsboden och skära rabatten till vänster och till höger om grusgången står bärbuskarna i 16 pallkragar, två pallar höga, med grusgångar mellan. I mitten på bilden syns stammen på ett träd. Det plommonträdet ska bort (men ett mindre som står bakom det ska sparas). Trädet ska förhoppningsvis kunna leva vidare i en annan trädgård, nästa helg ska vi se om det går att få upp tillräckligt med rötter för att plommonträdet ska kunna överleva. Varför det ska bort? Vi får bara ett fåtal plommon utan larver och det står helt fel i den planering vi gör nu. Kan det leva vidare hos en annan plommonälskare (som inte har problem med larver i sin trädgård) så känns det helt okej. Längs hela högersidan av gången ska Nya skära rabatten frodas. Rabatten blir i två delar, med ingång till Bärlandet i mitten.

Steg 1 av omgörningen sker nu i höst: de nuvarande pallkragarna med krusbärsbuskar, vinbärsbuskar, hallon och smulgubbar ska bort (de har börjat ruttna sönder). I deras ställe ska vi bygga upphöjda odlingsbäddar av kraftigt icke impregnerat virke. Om pallkragarna ruttnar sönder efter 5-7 år så borde dubbelt så tjockt virke i alla fall hålla dubbla tiden.

Alla växter och jord måste bort, mellanlagras någonstans medan vi bygger nya bäddar. Sedan ska markväven klippas upp och sållad rot- och ogräsfri jord skyfflas tillbaka. Odlingsbäddarna i Trädgårdslandet får agera mellanstation för hallon och smulgubbar i väntar på att deras lådor ska bli klara. De få pallkragar som håller ihop staplas på höjden och får agera jordbehållare.

Vår planering stötte på patrull ganska omgående. När maken hade gjort den första ramen till upphöjda bädden för krusbär och vinbär skulle jag ”bara” luckra jorden som legat under markduk. Satte i grepen. Kom uppskattningsvis tre centimeter ner. Jorden var cementhård! Hur skulle bärbuskar kunna växa i det? Det går ju inte! Maken fick i det närmaste hoppa på spaden för att ta sig ner ett spaddjup och luckra upp jorden. Det tog många timmar av tid vi egentligen inte hade den dagen att få den första bädden klar.

Så här ser det ut efter två helgers intensivt arbete. Den stora L-formade ramen med vinbärs- och krusbärsbuskar på ena sidan och hösthallon på den andra är på plats. En mindre I-form för röda sommarhallon är också klar. Nästa helg ska den tredje och sista I-formen för gula sommarhallon byggas och plommonträdet ska upp. Sedan är det dags för den roligaste delen. Att göra i ordning Nya skära rabatten! Det ser jag verkligen fram emot.

Får se hur mycket jag hinner blogga och läsa inne hos er andra de närmaste veckorna. Vid entrén står en lummig skog av buskar, rosor och perenner till Nya skära rabatten. Och så har jag 528 (ja, A räknade!) vårlökar som ska planteras också. Mer om vad jag har att se fram emot nästa vår kommer en annan dag.