Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 1

Bild

Det bästa jag vet är att gå en tur i trädgården och stoppa munnen full med frukt och bär, plockade direkt från träd och buskar. Det kan ha att göra med att det är de allra bästa barndomsminnena för min del. Finns det något godare än att plocka en hel näve med söta, solvarma smultron? Det skulle väl möjligen vara att plocka två då! 🙂

När vi tog över trädgården 1999 fanns det två fruktträd, båda planterade tjugo år tidigare när huset byggdes. Ett jättelikt bigarråträd och ett stort obeskuret plommonträd. Vi har sedan fyllt på med fler träd och buskar under de år vi har bott här.

Vinbärsbuskar och krusbär planterades 2000, de amerikanska blåbärsbuskarna sattes 2001, hallon, hösthallon och smultron fylldes på de kommande åren. Vi planterade också ett nytt bigarråträd och ett persikoträd, men de blev inte långvariga innan de åkte upp. Bigarråträdet fick varje år hemska bladlusinvasioner och persikorna trillade alltid av innan de var mogna.

Söta goda hallon en varm sommardag. Bästa godiset medan man går en runda i trädgården.

I stället fortsatte jag att plantera prydnadsträd, buskar och perenner i trädgården och öka mullhalten i rabatterna genom kvarliggande löv och ett lager ny trädgårdskompost varje år.

När jag sedan för drygt tio år sedan åter började plantera fruktträd hände något spännande. De där kraftiga skadedjursangreppen uteblev och skörden blev utmärkt. Hur kom det sig? Jo, träden stod inte längre utplacerade mitt i en torr gräsmatta, istället stod de i ett ”skogsbryn” i trädgården bland andra träd, buskar och perenner. Skadedjur hade inte lika lätt att hitta fruktträden, jorden torkade inte ut när andra träd skuggade och minskade vattenavdunstningen och perennerna som vissnade ner varje år bidrog med näring och mullämnen.

2019 fick vi första ordentliga skörden av svarthallonet ‘Munger’ som planterades några år tidigare. Mycket goda bär men väldigt taggiga revor, värre än vilda björnbär…

När jag sedan utbildade mig inom permakultur insåg jag att jag utan att veta om det hade följt de enkla regler som finns för det som kallas food forest, skogsträdgård. Att odla i många olika lager från låga perenner i markskiktet, följt av buskar, låga träd och stora träd, kompletterat av klängväxter och död ved. Det ger ett gynnsamt mikroklimat och den biologiska mångfalden ökar.

Hos de som nyanlägger en skogsträdgård är andelen ätbart i de olika skikten så klart högre än vad den är i vår villaträdgård, här kan ett mellanskikt bestå av japanska lönnar, men varför skulle jag ta bort det som redan finns och trivs i trädgården? Numera så har jag landat i att jag blandar både nytto- och prydnadsväxter i vår egen version av en skogsträdgård. 🙂 De flesta av oss börjar trots allt inte med ett tomt ark till trädgård.


Äkta kvitten redo för skörd. Bredvid trädet växer ett snödroppsträd (vars frukter faktiskt är ätbara), färgsprakande japanska lönnar, svarta vinbärsbuskar, aronia, körsbärskornell och längst till vänster skymtar en av ”jättarna” i trädgården: det gamla plommonträdet. Markskiktet består av allt från trebladsspira till pioner, ledordet är att många av dem är bra för pollinerare. Där finns också funkia vars skott på våren är goda att äta som sparris. Längs bambustaketet i bakgrunden växer olika klängväxter, bland annat kaprifol.

I en annan del av trädgården, Bärlandet, växer vita- och röda vinbär, spaljerade röda krusbär, gula och röda sommarhallon, röda hösthallon och bärtry i låga upphöjda bäddar. Längs med spaljén i bakgrunden klättrar minikivi och klematis och till höger syns plommonträdet ‘Opal’. Hallon och bärbuskar samodlas med jordgubbar och självsådda sommarblommor som blåklint och färgkulla som hjälper till att locka insekter. På en del ställen lägger jag fårull som marktäckning för att hålla kvar fukt/minska ogräset.

I bakkant på våra upphöjda odlingsbäddar för grönsaker, närmast den skyddande och värmande tegelväggen, växer spaljérade äppelträd. De har inte så stor rotklump, utan har ännu så länge trivts bra på denna plats. Under sommaren har de ett lager med fårull på den nakna jorden som hjälper till att hålla kvar fukten och skyddar rötterna från stekande sol. 

Sedan 2014 har jag aktivt jobbat med att bredda det ätbara i trädgården. Mitt mål är inte att få stora skördar av några få sorter, utan att kunna ha bär och frukt under så många månader som möjligt. Jag kokar saft, gör sylt och fryser in bär, men mycket äts också färskt när det är som godast. Det vi alltid får mer av än vad vi kan äta själva, blåbär och plommon, kommer vänner gärna och plockar. Och rätt som det är får man något annat som de har för mycket av i retur! 🙂 Bland fruktträden finns numera också hassel för att ge skörd av nötter.

Hasseln ‘Barcelonski’ köptes in 2015 och 2019 fick vi första skörden av nötter! 

Skillnad på bär och bär… Det här är tre av våra körsbärssorter. Från vänster till höger: buskkörsbäret ‘Lettisk låg’, surkörsbäret ‘Fanal’ och bigarrån ‘Stella’. I bakgrunden på bilden syns mer av Fanal, svarta vinbär och bärtry.

Ampeljordgubbar ger söta och goda bär under flera månader, från juni och ända fram till frost.

Amerikanska blåbär har vi flera olika sorter av. De mognar från juli och framåt. En del av dem är små (5 mm) och andra jättestora (20 mm).

Äkta kvitten ger stora gula frukter att koka god marmelad på. Doftar gott gör frukterna också.

Sedan finns det andra bonusar med att ha många bärbuskar och fruktträd i trädgården. De flesta kräver inte mycket skötsel och blomningen ger mat till hungriga bin och humlor. Andra, som amerikanska blåbär, får vacker höstfärg. Och vad är vackrare en vårdag än ett vitblommande plommon- eller körsbärsträd? Det skulle möjligen vara ett rosablommande kvittenträd!

Boktips för dig som vill veta mer om lite ovanligare bär och fruktsorter och skogsträdgårdar. Samtliga böcker finns att fjärrlåna på närmaste bibliotek.

  • Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. En mycket tjock och innehållsrik bok om allt som du behöver veta om skogsträdgårdar och olika sorters träd, buskar och perenner. Rekommenderas varmt! Läs även mer på Skogsträdgårdens blogg HÄR.
  • Skörda nya smaker av Anders Kjellsson (numera Stålhand och chefsträdgårdsmästare i Göteborgs botaniska trädgård). Han bloggar HÄR.
  • Frukt och bär av Åke Truedsson.
  • Trädgårdens bär av Leif Blomqvist.
  • Creating a forest garden av Martin Crawford. Innan Skogsträdgården (se ovan!) kom ut var detta ”bibeln” för alla som ville veta mer om skogsträdgårdar.

I del 2 nästa vecka ska jag berätta mer om vilka olika sorters bär vi odlar och vad vi skördar när på året.

Önskar en fin helg och länkar så klart till Trädgårdsfägring!

Trädgårdsdjungel, pionfrossa och de moderslösa parakitungarna

Bild

Trädgården är en djungel och det känns i vissa lägen som om en machete vore det bästa trädgårdsredskapet denna soliga och regniga försommar (den skulle säkert funka finfint på mördarsniglarna också).

Dammen är äntligen rensad på löv och vattenväxterna uppfräschade. Den ena av näckrosorna skjuter skott, den andra verkar död. De japanska lönnarna och alla marktäckare är frodigare än någonsin.

Trädgårdskryddbuske ‘Hartlage Wine’, rönnsumak ‘Tiger Eyes’, mörkbladig perukbuske och i bakgrunden ullungrönnen ‘Dodong’.

Blomsterkornellen blommar som den aldrig har gjort förr, hela det stora trädet är helt vitt av blommor! Nu har rosen ‘Moonlight’ börjat blomma också och det är magiskt vackert med alla vita blommor i skymningen.

Sedan är det ju mitt i pionblomningen också. I Pionrabatten blommar det i vitt och rosa och en av favoriterna, ‘Aros Blek’, är söt som en karamell.

I Skära rabatten blommar den här knalliga, okända, pionen som är så snygg ihop med den mörkbladiga perukbusken.

Vid fågelvoljären har rosen ‘Mme Alfred Carrière’ sakta börjat klä in burdelarna. Lagom tills pionerna börjar ge upp kommer rosorna.

Bärlandet är så tätt i år att jag knappt lyckades ta något vettigt foto där… Men nog är det kart bland hallon, vinbär och krusbär! Och bärtryn har stora bär som snart är mogna.Här, mellan röda sommarhallon och hösthallon/blåklint, ska det finnas en gång…

Har för övrigt köpt tre nya sorters bärtry: ‘Aurora’, ‘Indigo Gem’ och ‘Honeybee’ (bilden). Hittade en ny plantskola i Småland som specialiserat sig på ätbart.

Ett dvärgmullbärsträd ‘Gerardis dwarf’ fick också följa med hem. Det ska bara bli hanterliga 2-3 meter högt. Just nu är det 30 cm och har tre kart. Bilderna jag sett på denna sort lovar gott, trädet ska bli helt översållat av frukt inom en ganska snar framtid.Växthuset med tomater till vänster och gurka till höger. Maken har byggt en nätställning till gurkorna som jag hoppas ska fungera bra. På planteringsbordet syns det lilla mullbärsträdet i en fyrkantig kruka.

Förra året, mitt i torkan, planterade jag frösådda fingerborgsblommor ‘Apricot Delight’ och hakonegräs. Inte världens bästa tajmning! Men i år kommer denna nya plantering mellan de bollklippta tujorna mer till sin rätt.

Det har varit tyst här på bloggen, men här hemma har det sannerligen inte varit tyst. Det har pipit inomhus i snart två veckor. Molly, vår blåvingade parakithona, dog hastigt. Vi tror Max inte matade henne ordentligt och hon svalt ihjäl när hon försökte mata ungarna. (Normalt sett så dör någon av ungarna, inte mamman.)

Nu stod vi där med fyra fina ungar. Vi bestämde på stående fot att ungarna skulle handmatas. Det har vi aldrig gjort innan, men nu var det bara att leta fram en liten spruta, blanda foder och sätta igång. Var fjärde timme, dygnet runt. Efter tre dygn kunde vi öka vilotiden på natten lite (tack för det), och nu har alla fyra ungarna fått sina fjädrar och de tre äldsta har både lärt sig flyga och börjat picka i sig frön. Så snart de äter själva ska de få flytta ut till voljären i trädgården, nu bor de i tv-rummet (som vi kan låsa så inte katten smiter in…).

7 juni. Fyra små rädda dunbollar utan mamma trycker ihop sig i ett hörn. De tre äldsta hade börjat få lite fjädrar, minstingen hade knappt stjärtfjädrar ens…

9 juni. Jag matar den minsta ungen med speciellt ”handmatningsfoder” som rörs ut med varmt vatten till en vällingkonsistens och ges med spruta. 

16 juni, tio dagar efter att mamma Molly dog, är ungarna så här stora. De är helt orädda och sitter lugnt kvar i min mans händer. Minstingen sitter längst till vänster, det syns på ”bebisfjädrarna” på huvudet vem som är yngst.

Vad mer har hänt sedan sist? Jo, jag har grävt upp alla växter och planterat tillbaka dem i den fyra kvadratmeter stora rabatten vid trädäcket (minus ett par hundra tulpanlökar och höstliljor ‘Lucifer’ som fick ett nytt hem hos en trädgårdsvän). Och sedan jag blev klar med det har det regnat i lagom doser, så jag kunde inte vara mer nöjd med tajmingen. Alla växter ser ut att ha tagit sig efter återplanteringen.

Nu är det snart midsommar och både i den egna trädgården och på jobbet börjar det något lugnare tempot. Önskar er alla en riktigt fin midsommarhelg! Som vanligt länkar jag till Trädgårdsfägring.

Typisk svensk sommar och skördeklart i trädgården

Bild

Ena veckan strålande sol och varmt, andra veckan svalt och ihållande regn. Typisk svensk sommar med andra ord! 🙂 Nu har vi fått 40 mm regn på två dagar. Bra med en ordentlig rotblöta och tacksamt att regnet kom lugnt och stilla. Blåsten däremot är jag inte förtjust i, den har brutit flera grenar på våra blommande prydnadsbuskar.

Följ med på en rundtur i trädgården och se vad som händer här just nu. Jag börjar med det ätbara i trädgården, så får det bli prydnadsväxter i nästa inlägg. 🙂 Om du vill se bilderna i stort format så klickar du bara på någon av dem så kommer de upp som ett bildspel.

I Bärlandet är jordgubbarna redo för plockning och vinbären snart likaså. Hallonen och krusbären dröjer något ännu. Lingonen tyckte inte om minusgraderna i våras, men några blommor är det ändå i år. Blåbärstryn fick jag av en trädgårdsägare förra sommaren, men ännu är den för liten för att ge bär. Längs med spaljén klättrar minikiwi, jag hoppas den ska blomma och ge skörd om ett par år. Vi odlar upphöjt i Bärlandet och täcker marken med fårull för att maximera skörd och minimera sniglar och problem med torka.

I växthuset är det kart på tomaterna och gurkor har vi skördat i ett par veckor nu. Ampeljordgubbar växer i fred för sniglar och dåligt väder i växthuset och ger mig lite extra lön för mödan när jag går mina trädgårdsrundor. 🙂 Att det regnar är också bra för droppbevattningen som sköts via solceller. Ju mer sol, ju mer vattning, ett system som passar perfekt för växthus.

I Trädgårdslandet finns det gott om sallat att plocka och nu har mangolden börjat ta fart också. Svartkålen och brysselkålen växer sig stora i sina tält, förhoppningsvis säkra för larver som liksom vi uppskattar dem. Även här täcker jag med fårull runt kål, squash och majs. I de upphöjda bäddarna med en utskjutande överliggare längst upp är det sällan sniglar och snäckor hittar upp, även om det händer extremt blöta somrar. Just nu blommar honungsrosen mot husväggen och det surrar av humlor och bin.

I Örtagården finns det förstås örter av olika slag att skörda, men här växer också björnbär, boysenberry, vinrankor med mera. Förra året planterade jag svarthallon ‘Munger’, ska bli spännande att se hur de smakar.

På andra håll i trädgården växer smultron, körsbär, amerikanska blåbär och äkta kvitten. Det ser ut att bli en fin skördesommar. 🙂

Önskar en fortsatt trevlig helg och en fin julivecka!

Fårull som marktäckare ~ utvärdering av första säsongen

Bild

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-1

En av de saker jag fick flest frågor om från besökarna under Tusen Trädgårdar i somras var fårullen. Grå och lockig återfinns den under vinbärsbuskar, krusbärsbuskar och hallon i Bärlandet.

Jag hade hört att fårull användes som täckmaterial av ekologiska äppelodlare och sedan själv sett den som marktäckning hos Mandelmanns på Österlen. När jag sedan fick reda på att en arbetskamrat hade får var resten enkelt. I våras fick jag fyra stora sopsäckar med nyklippt grå ull och projekt ”bädda in växter” inleddes. Jag la ullen så tjockt som de klippta fällarna var i sig själva, det vill säga runt 4-5 centimeter.

18-maj-16-barlandet-hallon-farull

Den här torra sommaren har ull som marktäckning varit gudasänt. Ullen har fångat upp det regn som har kommit och hållit kvar fukten i jorden, långt borta från solens heta strålar. I juni när vi inte hade fått regn på över en månad lyfte jag på ullen för att se hur det såg ut under. Fuktigt.

14-juli-16-vinbar-krusbar-barlandet-farull

Jag var lite fundersam till om ullen skulle blåsa iväg, men det mesta har stannat kvar och med tiden bildat en sammanhållen ”matta”. Varken fåglar, vår katt eller förbipasserande hundar (vi har en G/C-väg precis utanför tomtgränsen) har rivit loss ull som jag har märkt. Och sällan har väl smulgubbarna varit så rena och lite ätna av sniglar som i år!

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-2

Att ull är biologiskt nedbrytbart, kväver ogräs*, ogillas av sniglar**, håller kvar fukten, innehåller viss näring och för det mesta är gratis*** är alla bra anledningar till att prova. 🙂

14-juli-16-vinbar-barlandet-farull

Testsäsong 1 är över och baserat på erfarenheterna kan jag varmt rekommendera ull som marktäckare under bärbuskar. Jag kommer att återkomma i ämnet framöver. Det ska bli intressant att se hur ullen ser ut efter vinterns regnande/snötäcke och hur snabbt växterna kommer igång när de har ett täcke av ull runt omkring sig.

* Något enstaka ogräs har vuxit igenom ullen, men de har varit lätträknade. I vanliga fall har jag ganska mycket ogräs i den öppna jordytan, allt från maskrosor till våtarv.

** Har inte lyckats hitta en bra källa på denna uppgift, bara att många skriver att så skulle vara fallet. Vet du som läser här om det finns någon studie, så kommentera gärna så jag kan uppdatera inlägget.

*** Det flesta som föder upp lamm/får för köttets skull slänger ullen och blir bara glada att den kommer till användning i stället för att brännas/hamna på tippen.

Orange bär, svarta bär, blåa bär, röda bär, gröna bär… September = skördemånad

Bild

Jag är en ombytlig person, i alla fall när det kommer till vilken årstid jag tycker mest om. Jag försöker njuta av nuet, men ser också fram emot det som komma skall. Just nu drar jag djupa andetag av klar höstluft, känner solen värma och gläds åt all skörd i trädgården och naturen. Snart väntar sköna innemånader med tända (batteri)ljus, frossande i nyinköpta trädgårdsböcker och funderande inför trädgårds- och odlingsåret 2016.

Men, som sagt, just nu är det september och bärskörd som upptar min trädgårdstid. I rejäla krukor på Stora trädäcket växer havtornsbuskarna Hippophae rhamnoides ‘Svenne’ och ‘Lotta’. De är duktiga på att skjuta rotskott, så det är därför jag har valt att odla dem i kruka. På sommaren ger de silvergrå bladen medelhavskänsla, största problemet är att hinna vattna tillräckligt ofta för att ‘Lotta’ inte ska tappa för många kart (enda nackdelen med kruka). I år lyckades jag hyfsat, så nu tränar jag mindfulness när jag plockar de stora orange bären. Fladdrar tankarna iväg sticker jag mig ofelbart på en tagg eller två.
8 sep 15 havtorn

Ett stenkast längre bort, utanför fågelvoljärerna, växer en uppstammad Aronia prunifolia ‘Viking’. Grenarna dignar av bär och tyngden gör att jag så här års får ducka under grenarna när jag går längs stigen genom Trädhörnet. Snart dags att plocka de svartblå bären och lägga dem i frysen. Sedan väntar syltkokning. Den sträva aroniasmaken mildras när de blandas 50/50 med söta amerikanska blåbär.
8 sep 15 aronia viking

I Torvrabatten kan vi fortfarande, efter en och en halv månad, plocka amerikanska blåbär. Vi har ett halvdussin buskar av olika sorter och det ger lång skördesäsong. Gillar att ta med en handfull när jag går en trädgårdsrunda, men i frysen ligger också åtskilliga liter med blå bär och väntar på att förgylla såväl muffins som frukostyoghurt under vintern.
11 sep 15 blåbär

I Bärlandet lyser de stora hösthallonen mörkt röda. Inte en hallonmask i sikte så här års, nu kan jag frossa i fina hallon utan att inspektera dem först. Ibland gör jag sylt av hallonen, men oftast äter jag dem direkt, ståendes vid landet. Vardagslyx!
8 sep 15 bärlandet hallon
9 sep 15 hösthallon

Mina ”tama” lingon ‘Ida’ och ‘Red Pearl’ är små, men naggande goda. Ännu blir det inga större mängder där inte. Tur man har vänner som kan hjälpa till att få kontakt med plockare. Häromdagen fick jag hem min 10-litershink med fina röda lingon. Nu finns nykokt sylt i frysen och styckfrysta lingon som kan användas till kakor och kanske lite extra lyxig rårörd sylt. Hittade ett recept på kanel- och lingonmarmelad (godis, alltså), som lät spännande och nog måste testas.
9 sep 15 lingon Ida Red pearl
9 sep 15 lingon

Och så var det ju det där med de gröna bären… Det här trädgårdsåret går i trädens tecken (det kan du läsa mer om HÄR) och en av de nya bekantskaperna är körsbärskornellen Cornus mas ‘Jolico’. Jag trodde bären skulle vara mogna när vi kom tillbaka från Englandssemestern för en månad sedan, men inte då. De är fortfarande inte mogna. Hmm. Alltid lite svårt innan man lär sig nya bärsorters ”mognadsschema”.
11 sep 15 körsbärskornell Jolico

Och så väntar jag med spänning på de första egna kvittenfrukterna! För tre år sedan köpte jag ett äkta kvitten Cydonia oblonga ‘Leskovacka’. Det blommade förra året, men det blev inga frukter. Men i år! 🙂 Planerar för god kvittenmarmelad att ha till osten. Någon som har ett bra recept? Och när ska man skörda dem egentligen?
11 sep kvitten Leskovacka

Vad ska ni hitta på i helgen? Här blir det nog lite JAS-beskärning av en del som vuxit lite väl bra (eller tokfel) och så en utflykt i hönsens tecken. Mer om det sistnämnda vid ett senare tillfälle.

Önskar er en fin helg! Här festade vi i kväll på kryddig färskpotatis (från den andra egna skörden), spenat och lax med egenodlad basilika. Mums!

En helg i stenens tecken

Bild

Vi började helgen med att åka till grustaget och köra hem två släp med kantsten och ett lass med singel. Och ”köra hem” innebär att man plockar kantsten för kantsten i rätt storlek från en jättestor hög med blandad mindre sten… Värsta gymbesöket! Singeln tippar de tack o lov direkt på släpet, men sedan ska den ju skyfflas av och på plats också.

Bärlandet 16 mars 14 spaljébygge 5
Två släp med kantsten plus några lite större stenar som vi ska ha som ”snyggstenar” i Lundområdet samt som trampstenar i olika rabatter där det behövs. Just nu är alla stenar grådammiga av stenmjöl, men när det har regnat lite kommer de att se snyggare ut.

I den mån det går försöker vi göra klart ett projekt i taget i trädgården. Innan vi kör igång med att riva gamla trädgårdsboden och bygga den nya (vi har äntligen fått bygglov!) vill vi därför göra klart vid Bärlandet och Skära rabatten.

Bärlandet 22 feb 14
Före. Bild tagen i februari.

Bärlandet 16 mars 14 spaljébygge 6
Efter. Så här långt hann vi denna helg. Kanterna vid Skära rabatterna är fixade, spaljén på högersidan är helt klar, den på vänster har än så länge bara stolparna på plats. Den nya singeln vid Bärlandets odlingsbäddar är utskottad. Kvar att göra är att lägga tillbaka/flytta de avlånga cementstenarna i gången.

Bärlandet 16 mars 14 spaljébygge 2
Och så här ser det ut från Bärlandet ut mot uppfarten. Den nya spaljén skapade direkt ett ”rum” av Bärlandet. Ännu bättre blir det förstås när Eden Rose fyller spaljén med sina vackra blommor… Vi tänker sätta en klematis vid spaljén också, men vi behöver ha med en ros till plantskolan så vi säkert får en färg som inte skär sig.

Pierre de ronsard eden rose
Eden Rose i full blom (i en annan trädgård).

Bärlandet 16 mars 14 spaljébygge 1Stolarna och bordet (som vi hade sedan förut) har också fått en ny plats under plommonträdet. I väntan på att blommorna slår ut piggar en skål med penséer och snödroppar upp.

Bärlandet 16 mars 14 spaljébygge 4

Vi funderade en hel del på hur vi skulle göra med spaljé bakom Skära rabatten. Rosorna måste ha någon form av stöd. Efter lite ritande kom vi fram till att vi provar detta: en smal läkt som ligger tätt första halvmetern och glesare upptill. Egentligen hade jag velat ha en spaljé som den vid Trädgårdslandet (dvs tätt hela vägen upp), men jag insåg att då skulle rabatten bli alldeles för skuggig. Tyvärr.

ghislaine de féligonde 6
Spaljén vid trädgårdslandet. Lite grövre ribbor håller rosen Ghislaine de Féligonde på plats.

Nu blir den tät nertill så det går att gå bakom den utan att man river benen på kvistar och rosgrenar och så luftig upptill att rabatten får sol. Under helgen kom vi också fram till att spaljén ska fortsätta runt plommonträdet. Precis bakom trädet blir det bara den låga delen med täta ribbor och på andra sidan trädet åter en hög sektion. De delarna får dock vänta ett litet tag. Vi har ytterligare ett projekt som brådskar: att sätta upp spaljétrådar för honungsrosen som vi flyttade i höstas. Rosen håller på att spricka ut och vi vill inte skava av fler blad/knoppanlag än absolut nödvändigt. Materialet är hemforslat, men snickrandet får vänta tills nästa helg.

Ja, se det snöar…

Bild

Väderleksprognosen verkade inte så farlig. ”Lätt snöfall” och några få minusgrader. Vad jag inte var ensam om att inte förstå var att det lätta snöfallet var konstant.

Nu är vi inne på tredje dygnet och nya fritidssysselsättningen är snöskottning. Katten gick ut, hoppade in i snön från den skottade gången och ”försvann”. Sedan ville han inte gå ut mer. Klok katt. Själv glädjer jag mig åt att växterna nu kan vila under ett tjockt och fluffigt täcke. Så här ser det ut hos oss i zon 1 just nu:

snö 30 jan
Ungefärligt snödjup är 40 cm.

På sina håll i trädgården är snötäcket ”bara” 30 cm och på andra ställen är drivorna halvmeterhöga, det beror på hur vinden har legat på. I våra trakter är 40 cm snö att beteckna som mycket. Är det inte barmark så är 15-20 cm mer normalt snödjup här.

snö 30 jan torvrabatten
Torvrabatten är två torvblock hög, det syns inte just nu.

snö 30 jan kopparlönn
Kopparlönn i snöfall. Även från långt håll glänser stammarnas bark.

snö 30 jan skära rabatten bärlandet
Bärlandens nya upphöjda bäddar är dolda i snön och det enda som sticker upp ur Skära rabatten är granriset vid Eden rosorna. De stackarna hade ju fem cm långa skott när vintern till slut gjorde entré…

snö 30 jan trädäcket
Stora trädäcket fungerar som snösamlare, här var snötäcket 50 cm djupt när jag skulle pulsa ut och mata fåglarna i morse. I buren rakt fram sitter våra Kungsparakiter och burrar upp sig. Det där med att gå in i fågelhuset annat än för att äta är de inte så pigga på.

snö 30 jan fåglar
Fluffig och fin är hon, Isabella.

snö 30 jan örtagården
Örtagården ligger och sover under snön och vattenstenen har fått en mössa. Trädgårdsboden fungerar som snöuppsamlare från garagetaket.

Hur är det hos er andra? Har ni mycket snö där ni bor?