Det är dags att blicka in i framtiden, eller i alla fall in på det alldeles färska året, och fundera kring vad som ska ske i trädgården eller som är relaterat till den.

Allra först på trädgårdsåret står ett besök i Varberg 14-15 januari. Trädgårdsamatörernas Hallandskrets anordnar som vanligt Trädgårdsfest mitt i vintern. Förutom att träffa mamma och andra trädgårdsvänner ska jag lyssna på inte mindre än fem intressanta trädgårdsföreläsningar om bland annat Gerben Tjeerdsmas växtfavoriter och orkidésläktet Cypripedium. (Arrangemanget är öppet för alla och är någon intresserad av att veta mer finns anmälningsinfo ovan i länken. Det finns fortfarande några platser kvar.) Våririsen ‘Splish Splash’ på bilden nedan har jag köpt av Gerben en annan vår.

En vecka senare, 22 januari, är det dags för nästa intressanta föreläsning, då besöker Peter Linder från Linders plantskola Trädgårdsamatörernas Blekingekrets och berättar om intressanta och ovanliga buskar och träd. Det var via Linders ”superlista” som jag förra året fick tag på flera lite ovanligare träd som franklinian med de vackra höstfärgerna (bilden nedan), kaki och kinesisk toon.

Förra årets projekt att göra en ny stig genom Vårlunden kom en bit på väg, sedan dog min mammas sambo och vårens prioritering blev en helt annan. 2023 är tanken att fortsätta där jag slutade och under året som har gått har jag också kommit fram till hur nästa etapp ska se ut. Jag får se hur långt jag hinner 2023, det är många vårlökar och småplantor som ska grävas upp och flyttas och en begränsad tidsperiod när det går att göra.

Ännu ett träd kommer (förmodligen) att få lämna trädgården efter över 15 år och ge plats åt ett nytt. Det har inte varit ett lätt beslut, för det är den fina lilla kastanjen ‘Koehnei’ på bilden nedan som har bott klart här. Men mer och mer har torkat bort i grenverket, den har stora frostskador på stammen och varje höst vissnar löven så otroligt fult. Om det går att få upp rotklumpen på ett bra sätt kommer jag att klippa tillbaka kronan och flytta trädet till ett mer undanskymt ställe.

Kastanjen kommer att efterträdas av jasmintry-trädet som har vuxit till sig rejält på framsidan under ett par år. Det är som finast sen höst när det blommar och kommer att se så mycket snyggare ut mot fonden av ullungrönnens och blomsterkornellens höstfärger. Ett besök hos Mandelmanns trädgårdar visade att jasmintryn blir betydligt högre än vad jag hade räknat med, de hade flera exemplar som var fyra meter höga. Nu får den möjlighet att utvecklas och växa sig så stor som den kan. (Och på köpet underlättas mitt ”gångprojekt” genom vårlunden när inte kastanjen står i vägen där jag vill dra gången…)

Vid ingången är det just nu mycket tomt och rabatten är en enda lerig yta. Kornellen ‘Midwinter Fire’ har lämnat. När den klipptes ner för att föryngras vårvintern 2022 skickade den ut fler än tjugo rotskott. Så den ville jag inte ha kvar, trots att den är jättesnygg. Inte heller fick hybridkejsarolvonet ‘Dawn’ stanna, den har jag njutit av i tjugo år, men busken har varit riktigt risig och blommat dåligt de sista åren. Nu ska i stället sammetshortensian och tibasten ‘Eternal Fragrance’ som står kvar i rabatten få sällskap av franklinian samt japanskt olvon ‘Kilemanjaro Sunrise’ (bilden nedan) som börjar bli för stor där den står i Trädhörnet.

På andra sidan gången vid ingången ska glasbärsbusken flytta in (när jasmintry-trädet väl har grävts upp). Glasbärsbusken mådde inte bra under torkan sommaren 2022 och behöver få en mer skuggig placering där den också får mer fukt. Den vackra hängande japanska lönnen ‘Ryusen pendulum’ som också står där ska även den få flytta, den får nämligen inga höstfärger när den står i skuggan. Vi får se var jag kan hitta en bra plats till den… Det har jag ännu inte landat i. I nödfall får den bo i kruka ett år medan jag funderar.

Efter förra årets jätteomgörning av Stäpprabatten och Pionrabatten känns omgörningen av Skära rabattens två delar som ett miniprojekt. Redan hösten 2021 grävde jag upp alla höstblommande växter som höstflox och sköldpaddsört. Till våren ska jag gräva upp alla vårlökar och stuva om lite bland växterna som står kvar. En del växter har dött och andra spridit sig lite väl bra. Eftersom jag inte vill gräva sönder tulpanlökar eller blanda olika sorters vårlökar så gör jag projektet i ett par etapper.

Det är ju så att om något ska flyttas i trädgården så blir det ofta rena 15-pusslet… 🙂 Men för mig är det detta som är att förvalta trädgården: att göra det bästa med det som redan finns här. Det innebär ibland att ta bort det som inte trivs eller har dött och flytta annat som skulle passa bättre på en ny plats. Det mesta går att flytta bara det görs vid rätt årstid och får vatten.

Vatten ja… Under 2022 kopplade vi in ännu fler regntunnor i trädgården och nu är det bara ett enda tak kvar där vi inte skördar regnvatten: garagetaket. Det har sitt stuprör inne i garaget och det gör det lite bökigare att koppla in tunnor på utsidan, men i år ska vi göra ett försök. På andra sidan garageväggen finns nämligen både vinrankor och björnbär som vi därmed skulle kunna vattna med regnvatten. Ännu en klurig lösning ska funderas ut. 2022 använde vi droppslang i Solrabatten och det fungerade utmärkt när regnvattnet tog slut och vi var tvungna att vattna med dricksvatten. Nu blir det droppslangar i alla upphöjda grönsaksbäddar och i bärträdgården där vi har vinbär, krusbär och hallon. Då kan vi vid behov stödvattna med betydligt mindre mängder vatten.

Under torrsommaren 2022, när vi knappt fick något regn på tre månader, började jag gräva upp växter som inte klarar torrperioder. Varför förlänga plågan när det finns så många växter som är fina även en torr sommar? Och torrt lär det bli fler år framöver, så jag anpassar trädgården redan nu och minimerar den konstgjorda andningen av prydnadsväxterna.

2023 ska jag odla både mer och mindre ätbart, hur underligt det än låter. Jag ska odla mer som ger skörd tidig vår och på hösten och mindre mitt på sommaren. Under 2022 kartlade jag hur mycket vi skördade genom att väga all skörd. Resultatet berättar jag om HÄR. Jag fortsätter väga skörden även i år, det ska bli spännande att se hur mycket det blir i år och hur det fördelar sig på olika månader. I år ska jag också ta en titt då och då på vad bär, frukt och grönsaker som jag odlar hade kostat att köpa.

För 2023 blir förhoppningsvis ett byta hus-år. Efter ett uppehåll 2021 på grund av pandemin ser vi fram emot att åter få komma till Frankrike. Ännu är inget klart med vilken familj som kommer till vår hus och vart vi ska bo, men det är ju lite av charmen och utmaningen med att bo gratis hos någon annan. Vissa år får vi napp på andra mejlet, andra år tar det tjugo förfrågningar innan vi hittar rätt. Det fina huset på bilden nedan bodde vi i 2017.

Jag har också kommit fram till att fler trädgårdssysslor ska blir ”vartannat år-uppgifter”. Då hinner jag längta lite efter dem (precis som vi njuter av att vara hemma i vår gröna oas respektive åker på långsemester). 2023 ska jag inte så lika många sommarblommor (i praktiken blir det nästan bara dahliorna som jag håller liv i) och jag ska minska mängden grönsaker som behöver passning när vi är iväg. Däremot ska jag samla fröer i trädgården och skicka in till STA:s frölista för att 2024 kunna så kallsådder och få fram nya perenner till trädgården. Hemmaåret ska jag sedan så fler sommarblommor och grönsaker och öppna trädgården för besök under Tusen Trädgårdar.

I förra årets planer skrev jag att min tjänst på jobbet hade gjorts om, igen, och att jag inte var odelat glad över det. Efter ett år har jag hittat något mer balans i en tjänst som är både stressigare och rörigare än den förra. Samtidigt är den på vissa sätt också mer utvecklande, så det är komplext. Jag tror på att vara öppen med min chef vad jag ser som svårigheter och försöka hitta lösningar, inte gräva ner mig i det som har varit.

Jag har nu tre ansvarsområden där två av dem delvis överlappar tidsmässigt, det är det som är det röriga, där vissa perioder blir stressigare än vad jag egentligen vill ha det. Under vintermånaderna är min huvudsaklig uppgift att arbeta med företagets miljöredovisning och andra inneuppgifter som fungerar bra att göra under vintern. Vår till höst jobbar jag parallellt med att utveckla stadsodlingarna och utemiljön. Det sistnämnda handlar denna gång framför allt om att internutbilda och stötta kollegor så att ogräsrensning, beskärning och andra uteuppgifter görs rätt tid på året och på ett bra sätt. De bitar jag ser som utvecklande för egen del är framför allt att jag kommer att kunna jobba med att skapa mer biologisk mångfald (på bilden nedan hjälper arborister till med att säkra träd vid en gångväg. Den döda veden läggs i en så kallad faunadepå och en del träd blir kvar som högstubbar).

Men nog om jobbet. Under 2023 hoppas jag få träffa många trevliga människor och lära mig mycket nytt. 30 juni är det dags för Riksmöte med Trädgårdsamatörerna, denna gång i Uppsala med omnejd. Det blir tre dagar med inspirerande trädgårdsbesök, möten med kunniga och nyfikna trädgårdsmänniskor i alla åldrar och en avslutande plantmarknad full med växter som inte vanligtvis finns i den lokala plantskolan. Kanske ses vi i Uppsala?

Efter riksdagsvalet skrev Maria Soxbo ungefär så här ”i dag sörjer vi, i morgon engagerar vi oss”. Så det har jag valt att göra. Jag delar med mig av kunskap och står upp för vad jag tycker både privat och i sociala medier. Tillhör du skaran som tycker det är obekvämt att säga vad du tycker? Glöm inte att tystnad alltid är ett ställningstagande. I vår kommer jag tillsammans med två andra att prata om ”Odling för hopp och läkande” i ett samarrangemang med Naturskyddsföreningen och Hälsoträdgården i Kristianstad. Om du bor i närheten och är intresserad av att diskutera vad odling ger dig nu och i morgon, notera gärna 29 april.

Men redan innan det, 22 februari, har jag sagt ja till att föreläsa om vår trädgård på temat ”från gräsmatteöken till blommande grön oas” i byn där vi bor. Det är mitt sätt att lokalt dela med mig av inspiration och klimatsmarta tips till de som bor här. Det ska bli spännande, och ska jag inte sticka under stol med, även lite nervöst.

Till våren blir det också ett längre besök hos mamma för att ge henne en hjälpande hand med vårbestyren i trädgården. Det är inte så enkelt ens för mig att veta vad som är vad i en samlarträdgård, men jag ser åtminstone skillnad på fröplantor och rena ogräs och om inte annat har jag enklare att krypa in mellan växter och buskar och komma åt. Trädgården – som mamma och hennes sambo byggde upp under 25 års tid – är speciell med sin blandning av pioner (varav många Itoh-hybrider), barrväxter och små alpiner. Den kommer att fortsätta utvecklas på olika sätt. För 22 år sedan kom mamma och hennes sambo till vår trädgård och hjälpte oss att rensa ogräs, fixa och beskära – nu går hjälpen i motsatt riktning. Maken följer med och hjälper till att bygga två olika ”skörda regnvatten”-lösningar hos mamma.

Sist bland funderingarna inför 2023 är solcellerna. Sedan våren 2022 täcker de hela södersidan på hustaket och det ska bli mycket intressant att se vad panelerna producerar under ett år, både under sommarhalvåret och vinterhalvåret. Hur det går med garantin är just nu en helt öppen fråga – i slutet på 2022 brakade hela det stora företaget in i en megakonkurs. Vi hade ju åtminstone turen att få det vi betalade för, jag lider med de villaägare som betalat stora pengar och inte fått sina solceller.

Önskar er en fin Trettondagshelg! Titta gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra bloggare skriver om nu i januari. Veckans tema är passande nog En ny trädgårdssäsong.

Det är dags att fundera över det kommande trädgårdsåret. Vad ska det ägnas åt? Nu när vi har lämnat de stora projekten bakom oss (i alla fall just nu), så finns det tid för många lite mindre. Jag brukar säga att vi har gått från anläggningsfasen till förvaltningsfasen. Men självklart innebär inte förvalta att allt ska vara som det alltid har varit, tvärtom, det som finns ska tas om hand och förbättras. Gör om och gör rätt.

Jag är ju plantnörd ut i fingerspetsarna och det innebär att det finns en stor mängd olika växter i vår trädgård. Men nu ska jag ge mig i kast med det jag har tänkt i flera år: jag ska börja ta bort växter. Och alla som har gjort det vet hur svårt det är – därav rubriken ”kill your darlings”.

Vilka är det som ska bort? Framför allt de som inte levererar. De som bara blommar helt kort, alltid måste bindas upp och inte ens vissnar snyggt… Fast pionerna som stämmer in på alla tre ska förstås få vara kvar! 🙂 Jag ska också premiera växter som klarar torka bra för att kunna minimera vattningen, är bra pollinerarväxter eller har frön till småfåglar vintertid.

Här på bloggen berättar jag ofta om växter jag köper, får eller driver upp från frö, men mer sällan om de som dör eller tas bort. Av de som grävs upp hamnar en del i komposten, andra ges bort till trädgårdsvänner eller säljs när vi har öppen trädgård. Borta är kandelabervivor, tremastarblommor, hängsyrén, trädgårdsirisar, havtorn, hampflockel… Ja, listan kan göras lång!

.

Det jag vill åstadkomma är större grupper med de växter som verkligen trivs i vår väldränerade trädgård. Framför allt gäller det Stäpprabatten ut mot gatan. Den innehåller många ”Piet Oudolf-växter” och skulle definitivt vinna på att ett färre antal fick mer utrymme. Så det blir årets utmaning att arbeta med.

Några andra växter som ska få mer utrymme är dahliorna – de ska nämligen få ta över Solrabatten från och med i år! 🙂 Blåregnets låga grenar ska beskäras och när de försvinner blir det fyra kvadratmeter upphöjd bädd i sommarblommornas tecken. Även om en och annan snäcka hittar upp i bädden via blåregnsrankorna är det ändå ett betydligt lägre tryck på ätandet.

Sommaren 2020 hade jag fem stora plantor i Solrabatten av en enkelblommande orange dahlia som jag fick på en plantbytesdag. Det blev så fint! Nu ska en lång rad andra dahlior också få bo där. Lite prydnadsgräs får vara kvar och förhoppningsvis övervintrar en del av de tegelfärgade lejongapen. Kantnepetan ligger på ta bort-listan (om jag inte kommer på en bättre plats för den) och den vita nävan får flytta till Spaljérabatten. Utöver förra årets sorter har jag beställt fem nya: ‘Cornel Bronze’. ‘Dragon Ball’, ‘Carribean Fantasy’, ‘Bacardi’ och ‘Wine Eyed Jill’.

Det är också dags att beskära och stamma upp en del buskar och mindre träd som skuggar perennerna under alltför mycket. En del tjuvstartade jag med 2020, men en del står på vänt detta år. Jag beslutade mig också för att anamma engelsk rosbeskärning på de stora klängrosorna ‘Mme Alfred Carrière’, ‘Gislaine de Feligonde’ och ‘Moonlight’. I två år har vi misslyckats med att göra en urgallring tidig vår eftersom de har fått nya bladskott så tidigt på grund av de milda vintrarna. Nu beskar vi dem i november-december när de hade tappat bladen, men innan de nya skotten kommer. På bilden syns beskuren ‘Gislaine de Feligonde’ till vänster, och rosor på vänt till höger. Från ”tapparna” som är kvarlämnade på huvudstammen ska nya årsskott med blommor växa ut. Ska bli mycket spännande att se hur de blommar i år!

Maken kommer att snickra en hel del till trädgården under året: Upphöjda ”pallar” under vattentunnorna, en liten trappa vid trädgårdskomposten och en ny kruktrappa. Den lilla trappan där pelargoner, Afrikas blå lilja, Neriner med flera bor hela sommaren har snart gjort sitt. Jag vill helst inte att den brakar samman med alla växter, så vi byter ut den innan det händer. Den nya trappan kommer att bli ungefär lika stor, men lite bredare och stabilare så även de tunga krukorna kan stå på den.

Maken ska också få göra om sargen till de upphöjda grönsaksbäddarna. Det sistnämnda projektet hade vi på listan bara häromåret, men det blev inte bra. Sargerna flyttades ut så mycket för att hindra sniglarna från att krypa upp att jag nu har svårt att nå in till mitten på bädden när jag ska så och skörda. Suck. Vi ska sätta en annan ”snigelspärr” och flytta in sargen igen. Som tur är kan vi återanvända de befintliga brädorna.

Jag har också beslutat mig för att gå över till 3-årig växtföljd. Den upphöjda bädd som ligger längst mot norr vid rosenspaljén fungerar bra till sallat, dill och morötter men sämre till andra grönsaker. Därför kommer den att användas enbart till det, medan ärtor/bönor, kål och potatis roteras på de kvarvarande tre bäddarna. Två års jordpaus för potatis och kål är minimum, så det fungerar.

Planen är också att testa en annan gröda som jag har varit sugen på länge: svamp. Gjorde ett försök att ympa in mycel på stock för några år sedan, men fick det tyvärr inte att fungera. Men nu har jag fått ett tips på en lättare sätt och ska prova det. Har jag riktig tur kan det bli en första skörd redan till hösten.

Vi måste också fundera ut hur vi ska renovera vårt bambustaket längs ena sidan av trädgården. En del av metalltrådarna har tyvärr redan börjat rosta sönder och när det blåser kraftigt slits delar av staketet sönder… Jag har lagat provisoriskt i nuläget, men helst borde vi åtgärda det innan nästa vinterstorm. Jag har en idé på hur vi ska säkra staketet, men vi får se om det är genomförbart.

Förra året tillverkade jag bra växtstöd i armeringsnät till allt från riddarsporrar till prydnadsgräs. Jag är så nöjd med hur de har fungerat att jag ska tillverka fler stöd i år. De smälter dessutom bättre in i trädgårdsgrönskan än de där illgröna perennbågarna…

Planen är också att byta ut en del av växtskyltarna i trädgården. Jag har inte namnstickor vid varje växt, men vid vissa namnsorter som jag vill komma ihåg vad de heter. Jag har också namnstickor vid vårväxter som vissnar ner helt senare på säsongen eller de växter som kommer igång väldigt sent på våren. Alltför många gånger har jag grävt upp en stackars vilande växt i tron att det är ”tomt” just där… Problemet med de vita plastetiketterna är dels att de syns lite för mycket, dels att de lätt begravs när jag mulchar rabatterna på våren. Nu blir det metallskyltar i stället.

Under 2021 kommer jag att fortsätta med serien Historien om vår trädgård tills jag är i mål. Har bara kommit fram till 2010, så än finns ju en del kvar att berätta. 🙂 Inte minst om när jag gjorde den naturliga dammen 2018 och vad som växer i den.

I år är det ju husbytarår för vår del, och vi får väl se vart färden bär av denna gång. Ännu är ingenting spikat, men vi utgår från att det ska fungera att resa i sommar när vaccinationerna är avklarade. Jag planerar också att besöka trädgårdsvänner, åka på Riksmöte med trädgårdsamatörerna och besöka trädgårdar på Österlen. Någon Trädgårdsfest i Varberg blev det ju inte i år på grund av pandemin, men kanske blir det ett Malmö Garden Show?

Sedan har jag det angenäma problemet att jag ska fundera ut hur barnens lekhus ska användas när tonåringarna inte längre ”chillar” där. Sex kvadratmeter. Ommålad invändigt så sent som för bara ett par år sedan i puderrosa med en fondvägg i guld. Hmm. Inte riktigt min färgpreferens, men innan jag målar om igen vill jag känna mig för kring användningen. Just nu bor alla frostkänsliga växter i behov av ljus där, som de gör varje vinter. Frågan är om/hur jag kommer att använda utrymmet sommartid? Fika? Yoga? Läsa trädgårdstidningar? Det återstår att se!

Vår trädgård ligger vid en ”vältrafikerad” gång/cykelväg i vår by. Jag har länge funderat på att det hade varit kul med ett litet bokbytarskåp där så många passerar. Vi får väl se om tid och ork finns för ett sådant projekt.

Kvar på surdegslistan från tidigare år är nu ”bara” två uppdrag: 1. Snickra ett snyggt litet hus kring de nya stooora soptunnorna för hushållsnära sortering när de införs. Förmodligen får det ett grönt tak och/eller annan växtlighet på sig. 2. Lägga in och uppdatera växtnamnen här på bloggen. Sommaren 2019 fick jag ju äntligen gjort hästjobbet att skriva in alla namn från plantetiketter i ett worddokument.

Det var en lång lista, som vanligt, men nu glömmer jag den tills om ett år. Det är alltid lika spännande att se vad som blev gjort av det jag hoppades. Ibland är det mycket, ibland inte. Har du några planer – stora som små – inför trädgårdsåret 2021?

Önskar er en fin helg och januarivecka, titta gärna in hos Trädgårdsfägring!

I det HÄR inlägget berättade jag hur det gick med trädgårdsplanerna för 2020.

Dags att summera hur det gick med trädgårdsplanerna för året som gått. Inför 2020 valde jag några ledord: Odla ätbart, Maxad blomning och Välkommen besökare.

Odla mer ätbart. Ja, det gjorde vi absolut! Vi groddade olika fröer inomhus under vintermånaderna, odlade ärtskott och skördade höstsådda grönsaker i växthuset. Och sådderna utomhus drog igång så snart våren anlände. 7 juli såg ingredienserna till dagens sallad ut så här:

För en gångs skull räckte gurkorna till när jag hade fem plantor! 🙂 Och tomaterna! Så många goda nya sorter! Flera av dem lär återkomma i år. På bilden: Chilega, Chi chi san, Black sweet cherry, Artisan golden bumble bee och en okänd orange från Frankrikeresan 2019.

Men mest av allt älskar jag vår bärträdgård! Så många olika sorter att äta som godis! Mer om bären har jag berättat tidigare HÄR och HÄR.

Maxa blomning till buketter. Jodå, förutom att 99 % av zinniorna frös ihjäl i den där sena majfrosten så gick det bra. Har aldrig haft så fina luktärtor som i år när jag kallsådde dem tidigt på våren och de olika sorterna med blåklint, rosenskära, vädd och lejongap blommade fint och drog många pollinerare.

De många dahliorna jag köpte förra året hade jag varierad framgång med. De jag satte i kruka blev fina, de på friland åt sniglarna upp. Så nästa år är det helt klart så att dahliorna inte ska odlas på friland!En av sommarens många blombuketter. Dahlior, vädd, sommarflox, sparris, blodtopp med mera.

Välkomna besökare till trädgården. Ja, det blev ju en utmaning ingen av oss hade kunnat förutse… Men vi kunde trots allt öppna för besökare vid tre tillfällen under året. Vi ställde inte in, vi ställde om. Enkelriktade trädgården, bad alla hålla avståndet och såg till att det fanns handsprit tillgänglig. Speciellt vid majöppningen mötte vi så många tacksamma besökare, svältfödda på vad som helst som innebar att tristessen bröts, och våra besökare var så hänsynsfulla mot varandra att det kändes bra för oss trädgårdsägare också.

Sommar och semester. 2020 var vårt ”stanna hemma-år”, så för oss var årets semester ingen besvikelse, vi hade redan planen klar att göra småutflykter i grannskapet och titta på trädgårdar. Men något Malmö Garden Show eller Riksmöte med trädgårdsamatörerna (där vi skulle ha varit en av besöksträdgårdarna) blev det så klart inte. Men jag har faktiskt fått besök av Anni när hon och maken hälsade på oss i september! 🙂 HÄR kan du läsa hennes blogginlägg om besöket. Och jag och maken har besökt flera fina trädgårdar i Skåne, Blekinge och Kronoberg. En trädgård som det var extra kul att få återse var Maria på Almbacken. Trädgården är så fin och jag inspirerades också mycket av deras nybyggda glashus, vem hade inte velat slå sig ner där en stund?

Tillverka egen näring och jord. Jag fortsatte med att använda egen kompostjord och tillverka eget gödselvatten av brännässlor och vallört, och sällan har jag varit så glad för det som när nyheten om Krav-gödsel med bekämpningsmedel som hämmar tomater och chili brakade loss! Har du missat den nyheten, så läs gärna det HÄR inlägget hos Farbror Grön så vet du vad du ska undvika framöver.

Vallörten växer hos en trädgårdsbekant och i maj hämtade jag en rejäl säck för att göra gödselvatten som jag använder till allt som växer i kruka, från tomater till dahlior.

Trädgården i övrigt gödslas främst med välbrunnen fårgödsel som jag får av en arbetskamrat och trädgården har vuxit så det knakat med den gödningen. Jag använder också kaninernas gödsel, den är perfekt att lägga i krukor till de växter som ska ha en låg dos näring. Vaktlarnas gödsel hamnar i varmkomposten och hjälper till att hålla den igång under vinterhalvåret, den färdiga komposten hamnar sedan bland annat i sparrislandet.

Fler regnvattenstunnor. Planen var att öka antalet tunnor och det lyckades vi med. Vi samlar nu drygt 1100 liter spritt på fem olika ställen. Nytt för i år var att vi ”pluggade in” vår största vattentunna på 300 liter till stupröret från hustaket. Bästa vi har gjort! Räckte att det regnade lite så var tunnan fylld igen och jag kunde vattna alla krukor och de stora pallkragelådorna på stora trädäcket med regnvatten större delen av sommaren.

Historien om vår trädgård. Jag började också att berätta om hur trädgården har vuxit fram under 20 års tid i en serie här på bloggen. Ännu är jag inte klar, så den serien fortsätter helt enkelt under 2021. Har ju lite annat jag vill blogga om också! 😉 En av tankarna med serien var att få tillbaka blogglusten och det har faktiskt fungerat. Får försöka hitta på något annat tema sedan. Är det något du som läser här skulle vilja veta mer om?

Före och efter att Dagliljerabatten gjordes.

Jobbet och trädgården. Under 2020 har jag för första gången på fem år inte arbetat med utemiljö på jobbet, och det har faktiskt varit skönt. Nu är trädgården åter min avkoppling när jag kommer hem på eftermiddagen. Däremot har jag behållit min inställning till att bara njuta av trädgården under arbetsveckorna: fotografera, fixa lite, plocka buketter, skörda ätbart med mera. På helgerna tar jag de lite större göromålen som tar tid och det har fungerat riktigt bra.

Det här året har jag varit så glad över att ha trädgården att ägna mig åt, och den känslan delar jag gissningsvis med väldigt många av er. I och med att jag numera till största delen har ett skrivbordsjobb har jag arbetat hemifrån stora delar av hösten och vintern. Bonusen har varit att kunna gå en tur i trädgården på lunchen och se trädgården i dagsljus även de mörkaste månaderna när jag normalt bara ser den på helgerna.

Kreativt innepyssel i trädgårdens tecken. Det kände jag aldrig riktigt för. Men jag gick loss på lite annat i stället. Som de gamla krukorna som inte var i min smak, men efter en ommålning blev de lugnare i sitt uttryck och lät blommorna vara huvudnumret. Om färgen har klarat vintern bra ska jag måla om resten av de glaserade krukorna också, de här fyra var ett test.

Före och efter ommålning till mattsvart.

De gamla surdegarna (läs: projekt som stått med på listan i flera år):

Byta träribbor i fina trädgårdsbänken med gjutjärnsgavlar: Japp, det blev äntligen gjort! Vi fick tag på fina träribbor hos en lokal såg. Nu kommer bänken vi fyndade på loppis hålla i många år till.

Snickra en grind till komposthörnan: Japp, det blev gjort! Några dagar före Tusen Trädgårdar… 😉 Inget är som en deadline!

Bygga skydd till de nya soptunnorna: Nej, inte gjort. Vi har fortfarande inte fått dem. Upphandlingar som överklagats och annat har segdragit hushållsnära sortering i flera år. Men enligt kommunen ska de nya tunnorna komma i vår. Vi får väl se…

Uppdatera skissen över trädgården: Jodå, det fixade jag. Nu är allt från kaninhuset till vattentunnorna med.

Lägga in namnen på alla växter i trädgården här på bloggen: Nej, inte gjort.

Nu önskar jag er alla en fin januari! Hoppas ni bläddrar i frökataloger, läser trädgårdsböcker eller ritar i skissblocket som uppladdning till årets trädgårdssäsong! Det ska jag göra! 🙂 Länkar så klart till Trädgårdsfägring! Nästa vecka ska jag berätta mer om 2021 års trädgårdsplaner.