1 månad gammal papegojunge.
I en av våra utomhusvoljärer för papegojor sitter just nu ovanligt många fåglar. Det är åttaåriga Marco och Sofia som äntligen har fått ungar! Morhuvad papegoja blir gamla, uppemot 40 år i fångenskap tror man. Ingen vet riktigt säkert ännu, för de började inte födas upp som husdjur förrän mitten av 1990-talet.
Sofia till vänster och Marco till höger.
Vårt par har bott hos oss i sex år och de första två åren satt de knappt tillsammans på pinnen, de var verkligen helt ointresserade av varandra. De senaste åren har de varit desto kärvänligare, men Sofia har inte lagt ett enda ägg. Förrän i april i år då hon la tre stycken.
Det var en spänd väntan, skulle äggen vara befruktade? Och om de var det, skulle Sofia ruva fram ungarna, stanna hos dem och mata dem? Skulle Marco vara en duktig pappa och mata Sofia? Det är så många steg som kan slå fel på vägen!
Men runt den 15 maj kläcktes det första ägget och en vecka senare hade de två syskonen också kommit ut ur äggen. Nyfödda fågelungar är inte så vackra… 😉
Två små, små ungar och ett ännu okläckt ägg den 20 maj.
31 maj var det dags att ringmärka den äldsta ungen, på bilden ungefär två veckor gammal. Tillväxten går ganska snabbt och det är viktigt att ringen sätts dit innan foten har hunnit bli för stor. Vi ringmärker för att efter DNA-test kunna hålla reda på vilken unge som är hane/hona. Klorna är lika sylvassa som små kattungeklor…
9 juni. Som sagt, tillväxten går snabbt. Här på bilden nedan är syskonen ungefär tre veckor gamla. De ligger i en hög för att hålla värmen.
De första fjädrarna håller på att utvecklas på vingarna.
Så lugn och fin, ungen, där den sitter i min mans hand.
En månad gamla, 20 juni, och nu händer det grejor med fjäderdräkten! Syskonen har skiftat färg från grått fluffigt dun till gröna fjädrar. I alla fall på delar av kroppen.
En vecka senare, 27:e juni, märks det tydliga skillnader i syskontrions fjäderdräkt. Det är lätt att se vem som är äldst och yngst. Minstingen har fluffigt dun kvar på huvudet, mellansyskonen bara lite grann och äldsta inget alls.
Det är spännande att titta på papegojungarna tycker barnen och deras kompisar. Man kan klappa lite försiktigt på ungarna, de är vana vid att bli hanterade av oss nu.
Efter två månader känner ungarna sig redo för att klättra ut ur holken inne i fågelhuset. Efter ytterligare någon dag har den modigaste vågat sig ut i den stora världen. Nästa unge nöjer sig med att titta ut lite försiktigt. Pappa Marco håller koll på sina ungar.
Här sitter alla fem ute i voljären, mamma Sofia och pappa Marco sitter på grenen och ungarna på leksaken och på burväggen. De vuxna fåglarna har gula ögon, ungarna ännu så länge svarta.
Ungarna har en lång utvecklingstid på nio veckor innan de är självständiga. Våra är runt tolv veckor nu och snart kommer köparna och hämtar de små.
Morhuvad papegoja, Poicephalus senegalus, är en mycket social, smart och ‘busig’ fågel som gillar att leka, hänga upponer och över huvud taget få mycket uppmärksamhet. Naturligt bor den i skogarna och på savannen i Afrika, utbredningsområdet går från Senegal till Gambia. Kallas ibland även Senegalpapegoja.
Om du vill läsa mer om Marco har jag skrivit om honom HÄR och om du vill se hur papegojungarna hos Pennant rosellorna utvecklas så har jag skrivit om det HÄR.
Dagarna går fort och det är redan helg igen. Denna vecka spenderar jag den i Malmö med min mamma. Vi ska gå på utställningen ‘Oomph‘ om textilkonstnärerna Viola Gråsten, Astrid Sampe, Katja of Sweden med flera, besöka Slottsträdgården och lite annat. Som avslutning, för min del, blir det besök hos Katarina. Ser fram emot en riktigt trevlig helg och önskar er som läser här detsamma! 🙂
Kristinas oas 
Men, vilken familjelycka! Vad modiga ni var som åkte på semester och lät de rå sig själva i somras. Hälsa maken som är den skicklige fågeluppfödaren. Bravo!
Kram
Vi stör alltid ungarna så lite det går i början, veckofotograferingen är det tillfälle då vi plockar ut dem och lär dem att vi inte är farliga. Ungarna klarade sig fint när vi var borta i somras och husvakterna matade föräldrarna. 🙂
Jag ska hälsa maken! Att fåglarna han håller får ungar är ju ett bevis på att de trivs, det är därför vi gläds så mycket för varje kull ungar som det blir.
Kram Kristina
Kul att de fick ungar och att allt gått bra:)
Trevlig helg!
Ja, vi är jätteglada efter så många år av väntan. 🙂
Så gode unger 🙂 Grattis! kanskje det blir flere, nå som de har funnet ut av det?
Synes papegøyer ser så kloke ut…
Tack! Jo, förhoppningen är att det blir fler kullar med ungar åren framöver. 🙂
Men så roligt med ungar! Alltid roligt när det fungerar, och det är ju ett bevis på att de trivs hos er! Nja, söta var de ju inte som ”bebisar” det kan jag hålla med om, men sen blir de ju väldigt vackra!
Kram Gunilla
Jo, de tar sig utseendemässigt med tiden. 🙂
Kram Kristina
Men va söta ungarna är! Och vilken upplevelse det måste varit , jag har bara följt med när hönsen fått kycklingar vilket nog också är spännande.
Det är ju så roligt med djurungar över huvud taget. 🙂
Vilka underbara små liv och vilken upplevelse det måste ha varit när äggen kläckts och de tittade fram. Vad roligt att Marco och Sofia till slut fann varandra. Nu ser de så kära ut så det kanske blir fler små dunbollar framöver ….. Gissar att när de väl bildat ett par så håller de ihop sen. Det måste kännas lite sorgligt, speciellt för barnen, att skiljas från dem nu när de ska få nya ägare men hoppas verkligen att de små söta gullungarna får bra hem med mycket kärlek, bus och upptäcktsfärder.
Kram Anna-Karin
Jo, den här arten kan vara lite ‘sega’ i att bilda par och få ungar, men sedan brukar det fungera bra när de väl har gjort det. Så vi ser fram emot nya fulsöta ungar nästa år. Barnen tycker det är lika spännande varje gång att följa resan från pytteliten unge till fullvuxen fågel.
Kram Kristina
Jo, att på så nära håll få följa hur en liten individ utvecklas upphör aldrig att fascinera och det låter ju bra med nya kullar att se fram emot varje år. Också de vuxna fåglarna är mycket vackra, det glömde jag att skriva.
Tack! Vi tycker också att de är fina. 🙂
Kjære vene, så fine de er! Det må være gøy å få egne papegøyeunger! Spennende å følge med på 🙂
Ja, lika spännande varje gång med djurungar. 🙂
Så spännande att se. Tack för titten!
Kram Luna
Varsågod! 🙂
Kram Kristina
Grattis till nytillskottet!
Så roligt att följa i ord och bild. Nykläckta fågelungar må vara fula, men papegojorna har ju så söta ansikten. De ser på nåt sätt glada ut hela tiden. Efter att ha följt talgoxefamilj några säsonger med kamera i holken, kan jag meddela att de inte har samma charmfaktor.
Märkligt att det kan bli så många dagar mellan kläckningarna. Den sist kläckte borde inte ha stor chans i naturen. Höns har ju tredagarskläckning och redan där märks det skillnad mellan den som är kläckt först och sist. Den siste blir lite mindre under lång tid eftersom den dessutom hamnar längst ner i hackordningen och har sista tjing på maten.
Inte bara barnen som tycker papegojungarna är spännande. Tur att du inte har mig som granne. Jag hade nog velat titta in var och varannan dag.
Har scrollat tillbaka flera gånger och njutit av bilderna.
Så skönt att allt funkade! Det där med instinkter som plötsligt kan väckas till liv är en märklig uppfinning.
Allt gott
/Anette
Vet du, det var en bra beskrivning av ungarna, att de ser glada ut. Om inte annat så gör de oss glada. 🙂
Det är inte alltid den sist kläckta ungen klarar sig, men i denna kull gick det bra.
Du får komma och hälsa på nästa år om det blir ungar då också. 🙂
Kram Kristina
Hej. Jag har nyligen skaffat ett par morhuvade,dom är c:a 4 år, dom går i en stor innevoljär som jag satt in en holk i, just nu så bryr sig bara hanen om holken han är väldigt intresserad men har inte
vågat gå in i den än,honan verkar helt ointresserad,ska bli roligt att se hur det utvecklar sig
framöver, i sommar/vår kommer dom ut i voljär i det fågelhus som jag bygger i vår.
Hej! Det kan ta tid innan morhuvade hittar varandra. Vårt par gick ihop i åtta år innan de fick sin första kull. Vi håller tummarna att dina fåglar trivs tillsammans och undersöker holken närmare snart. 🙂