Trädgård är mitt största fritidsintresse, fåglar är makens. I trädgården bor våra tre par parakiter och papegojor. Kungsparakiter Alisterus scapularis (Ferdinand och Isabella), Pennant rosella Platycercus elegans (Vasco och Carmen) och morhuvad papegoja Poicephalus senegalus sp. (Marco och Sofia).
Varje par har en egen voljärdel (vi har valt att ge varje par mer än dubbelt så mycket flygutrymme som Jordbruksverket kräver). Varje voljär har en lucka in till friggeboden – fågelhuset – där paren har var sin innebur med mat, vatten och holk om de vill häcka. Fågelhuset är fullt isolerat och har ett frostvaktselement så det blir aldrig kallare där inne än 5 grader (för övrigt perfekt för övervintring av frostkänsliga växter som inte behöver ljus… 🙂 ).
Att djur kan dricka vatten och komma undan vädrets makter är viktigt. Nu är det sällan våra fåglar går in i huset på grund av dåligt väder, de är hellre ute även i höststormar och minusgrader.
Runt voljärerna har jag planterat träd och buskar för att ge fåglarna en skyddad miljö och välbehövlig skugga. Att det är lummigt och blommar runt om gör att burdelarna smälter in bättre i helheten.
Varma dagar tycker fåglarna om att bada – eller duscha som våra oftast får göra. Vi ställer vattenspridaren ovanpå burtaket och sätter på vattnet lite svagt. Fåglarna klänger och klättrar för att låta vattnet komma åt överallt och sitter sedan i solen och torkar de blöta fjädrarna.
Inne i fågelhuset har vi använt billigaste sortens klickgolv som väggbeklädnad. Lätt att hålla rent och svårt för fågelnäbbar att gnaga på. Efter tio år syns inget slitage alls.
Inflygningshålet från utevoljärerna kan stängas med två luckor, den ena för stängning på utsidan och den andra på insidan. Vid rengöring/koll av ungar är det bra att både kunna stänga inne och ute fåglarna beroende på vad vi ska göra.
Inneburens lucka går att öppna helt, men vid den dagliga matningen öppnar vi bara matkarusellen och svänger ut den. Gör rent, byter vatten och fyller på fröblandning.
Nya pinnar inom- och utomhus byter maken regelbundet. Bekanta med skog låter honom hämta sly (vi använder främst hassel). Nu har jag planterat en massa hasselskott i Lunden och med tiden kan vi ”skörda” egna pinnar.
När fåglar trivs med sin partner och omgivningar vill de häcka. I år har vi ungar hos både Pennant rosellorna och de morhuvade papegojorna. HÄR berättar jag mer om förra årets ungar hos de morhuvade.
Tyvärr dör husdjur också. Under de drygt tio åren med fåglar har vi förlorat dem på många olika sätt. De har dött av äggsjuka, bruten vinge (och efterföljande infektion), svultit ihjäl när partnern inte har matat hona med ungar, brutit nacken mot väggen när rovfågel har gjort utfall och de försökt fly… Våra fåglar av samma art heter likadant och inofficiellt sätter vi bara en siffra efter. Hos kungsparakiterna bor till exempel Ferdinand II och Isabella IV ihop. Vår förhoppning är att vår nya Isabella ska häcka nästa sommar. Ferdinand har fött upp många ungar med de tidigare Isabellorna.
Sällskapligast av fåglarna är morhuvade papegojan Marco. Han har en underbar fågelpersonlighet och är så tam som voljärfåglar blir. Maken får klia honom på huvudet och Marco sätter sig på axeln när C är i voljären och gör rent. Så nära låter inte Marco mig komma, men han vet att jag ofta kommer ned något gott. Maskrosblad, aroniabär eller en gräsvippa. Hos oss är våtarv, förvuxna salladshuvuden eller övermogna bär inget ledsamt, det är fågelgodis. 🙂
Har du som läser det här inlägget frågor så kan du ställa dem i en kommentar eller skicka ett meddelande via ”kontakt” i menyn ovan. Fåglar och trädgård går alldeles utmärkt att förena. 🙂
Trevlig helg!
Kristinas oas 