Upptäckte när jag skulle sammanfatta hur det har gått med trädgårdsplanerna för 2018 att jag inte hade berättat om ett projekt vi gjorde i höstas. Det här projektet stod inte ens med på 2018 års lista, för i januari hade jag ingen aning om att det skulle behövas. Ibland kan ett inköp ställa till det lite… 😉
I våras köpte jag ett nytt träd. En Styrax Japonica ‘Wespelaar’.Ljuvliga blommor och en tröst för den Styrax japonicus ‘Emerald pagoda‘ som knalldog i den där hemska sena minusgradsknäppen 2017. (Ni vet den där med -7 grader när träden höll på att spricka ut… 😦 )
Hur som helst. När jag började leta info om hur stort trädet skulle bli fick jag så olika bud att jag inte visste var jag skulle sätta det. Ena källan sa fyra meter hög och andra åtta. Liiite skillnad om du frågar mig! Inte minst med tanke på att vår trädgård är ganska full med träd redan. Och jag vill att träden placeras bra just vad gäller sluthöjden. En del trädkronor ska vara under en högre krona medan andra trädkronor kan få bilda ett tak över lägre perenner och buskar. Men när buden är så olika kan det ju bli hur tokigt som helst!
Nåväl, det löste sig efter en fantastiskt trevlig mejlkontakt med arboretumet i just belgiska Wespelaar. Trädet de hade var fullvuxet och fyra meter högt. Perfekt. Om det inte hade varit för tilläggsinfon från dem att kronan blev sex meter i diameter…!
Jag höll på att smälla av när jag fick reda på det. Det är ju skitstort! Och efter att ha gått varv på varv i trädgården och funderat på var jag skulle kunna baxa in en sådan krona på ett vettigt sätt landade jag till slut i ett beslut.
De tre prydnadsbuskarna som vi köpte första sommaren vi blev med trädgård hade gjort sitt. Så den här vyn finns inte längre. Buskarna på högersidan, Deutzia scabra ‘Plena’, Weigela hybrida ‘Snowflake’ och Deutzia rosea, är alla tre borta.
Projekt igång. Jag räddade julrosor, snödroppslökar och dvärgcyklamen först. Sedan gjorde maken och tonårssonen processen kort med buskarna. Grenarna klipptes ner och sedan var det ”bara” att gräva upp rötterna bit för bit.
Efter: Nu finns det i stället sex kvadratmeter tom jordyta att plantera på… 🙂 Och i mitten har ett ”träd” som är en meter högt planterats (efter att bilden togs). Det är ‘Wespelaar’ det. Hoppas det växer snabbt…
Vyn från andra hållet före: Och efter:
Genom avenboksportalen före:Och efter:
Det var det projektet det, i alla fall etapp 1. Etapp 2 blir till våren när den tomma ytan ska fyllas. Nu är det snart dags att berätta om 2018 års projekt.
Det är ju faktiskt så att saker och ting växer i trädgården om dom trivs! 🙂 Dom som är så där måttligt intresserade brukar alltid förundra sig över varför jag är så hårdhänt med både sekatör, grensax och såg. 😦 Men ska man inte få en trädgård där en del saker har fått bli ”förväxta” och fula, så är man tvungen att antingen beskära eller också ta bort vissa saker. Så jag förstår verkligen att ni fick såga ner och ta bort en del buskar – som såg väldans vackra ut på bilden. Men det var troligen innan dom blivit för gamla, för risiga eller att ni helt enkelt tröttnat på dom – för sånt händer ju också! Så nu ska det bli kul att se hur trädet blir!! 🙂 🙂
GOD FORTSÄTTNING/Susie
Buskarna blommade jättefint varje år. I 2-3 veckor. Sedan gjorde de inget väsen av sig. Inga vackra vårfärger/höstfärger till exempel. Det var huvudanledningen till att de fick gå. Har tagit bort både träd och buskar på fler ställen i trädgården för att de inte har ”levererat” tillräckligt. Har inte plats för det när jag vill testa nya sorter. 🙂
Hoppas verkligen mitt nya lilla träd överlever vintern… Håll tummarna!
Kram Kristina
Det blev ett stort projekt! På bilderna ser det jättefint ut. Hoppas trädet får en bra start.
God fortsättning!
Tack Ulrika! Jag tror det blir bra när lite mer kommit på plats. Och känner jag mig själv rätt dröjer det inte länge innan det är fullt igen. 😉
OJ! Och jag som älskar deutzia …
Det gör jag också! 🙂 Men efter 19 år var det dags för något annat. Har planterat en ny trädgårdsprakttry – som inte blir fullt så stor – en Weigela ‘Ebony and Ivory’. Vackra blad och blommor, inte ”bara” blommor under några veckor.
Pingback: Ett år senare – nya delen av trädhörnet och lunden | Kristinas oas
Pingback: En studie i brunt (eller vad 2,5 minus i maj kan ställa till med) | Kristinas oas
Pingback: Trädgårdsåret 2020 sammanfattat i 12 bilder | Kristinas oas