Ännu så länge är träd, buskar och perenner ganska små, men det har ändå hänt en hel del i den nya delen av Trädhörnet. Förra hösten grävde ju maken och sonen upp två gamla prydnadsbuskar som var ganska trista de månader de inte blommade. I stället planterade vi den nya japanska storaxen, Styrax japonica ‘Wespelaar’ som med tiden ska bli runt fyra meter hög.
2018:
2019:
Det jag framför allt har jobbat med under året som har gått är att plantera buskskiktet som ska vara under den nya trädkronan. Det ska bli intressant att se om det här bli bra eller katastrof om några år… Har jag otur växter trädet så långsamt att buskarna som ska vara under trädkronan kommer att kväva stackarn… Men ett år i taget, blir det problem får jag väl fixa det den dagen!
Hela området är ungefär två meter brett och tre-fyra meter långt. Längden beror lite på hur man räknar övergången mot den lilla amerikanska kastanjen ‘Koehnei’. Och var är ‘Wespelaar’, undrar säkert någon. Jo, den syns knappt… Titta noga på bilden ovanför så ser du en bambupinne i mitten av bilden. Där är trädet!
Snygga blad har i alla fall ‘Wespelaar’ så här års.
De två stora buskarna i området blir storblommig abelia, Abelia x grandiflora, och Hortensia paniculata ‘Wim’s Red’ som jag berättade om för några veckor sedan. De blir båda mellan 2-3 meter höga. Abelian blommar nu och bladen är snyggt blanka.
Jag har ju för vana att vasklippa många buskar så att jag kan ha perenner under dem och det planerar jag att göra med de här buskarna också om de blir för stora i omfånget.
Två lite mindre buskar är prakttry Weigela ‘Ebony and Ivory’ och japansk buskrosling Pieris ‘Mountain Fire’ med vackra årsskott i rött. Båda blir dryga metern höga.
I perennskiktet växer julrosor och funkior och till våren blommar massor av nunneört och olika sippor. Så här års är det dock annat som lyser upp. Lönnbräckan är så snygg med sina höstfärger! Min stora planta delades i våras och finns nu på flera ställen i området.
Under sommaren har också olika sommarrudbeckia blommat fint där, men de har börjat ge upp helt. En och annan eftersläntare till blomma finns dock att glädjas över.
Önskar er alla en fin helg och septembervecka! Här har frosten inte kommit ännu, plus fyra har det varit som kallast, men nu är det dags att förbereda flytt av de känsliga växterna till lekstugan där de övervintrar i sällskap med ett frostvaktselement. Länkar som vanligt till Trädgårdsfägring.
Kristinas oas 
Här var det plus 2 som kallast igår natt, men det räckte för att skada palettbladen. dom är extra känsliga!
Jag har en amerikansk buskkatsanj får se om den hämtar sig nu när det kommit massor med vatten.
KRAM/susie
Det hoppas jag att den gör! Kastanjeträd av alla sorter är så vackra.
Kram Kristina
Men dom – liksom andra träd – gillar inte torkan som varit!
Hej Kristina, så roligt att höra ifrån dig. Trodde nästan du slutat blogga. Visst minns jag inlägget från förra året men jag har läst det igen. Vet ju att du är duktig på att få in växter med skohorn. Jag minns ju också när du hajade till när tillägget kom om att kronan kunde få en vidd på 6 m. Men det ser ju ut som om det ska få plats när man tittar på bilderna.
Vasklippning är intressant. Har gjort det med ett par buskar mot grannen. Kanske inte så mycket medvetet som att det blev så och så pass bra så jag fortsatte. Nu fungerar överdelen av ”vasen” som insynsskydd medan jag kan ha diverse perenner nedanför.
Frosten kom. till oss inatt. Det var -0,8 när jag gick upp. Pratade just med en väninna och hennes dahlior var nu helt svarta. Igår blommade dom fint. Men så är det ju med dahlior.
Ha en fortsatt fin vecka!
Kram Anita
Hej Anita! Inte har jag slutat blogga, men den här hösten har en mycket begränsad del ”egentid” för min del eftersom maken är iväg i jobbet i veckorna och på helgerna när han är hemma så är det ju inte framför datorn jag vill vara… 😉
Så det får bli lite färre inlägg ett tag, men eftersom bloggen är min trädgårdsdagbok vill jag inte lägga den helt på is.
Jag gillar vasklippning, eller beskärning där en del av bredden tas bort eller kronan höjs upp. Så många möjligheter öppnas upp då! 🙂
Trist att frosten redan har kommit på besök hos er, men så är det. Jag hoppas den håller sig borta lite till här.
Kram Kristina
1,5 grader när jag vaknade i morse – det är alldeles för tidigt! Som väl var hade jag hunnit ställa ut paraplyer och fälla upp parasollet över de känsligaste och det tycks bara vara en klätterväxt som tagit stryk.
Jag tittar och tittar efter bambupinnen när jag insett att det inte är det som ser ut som ett träd som är Trädet. Hm. Ser ingen bambupinne heller när jag klickar upp bilden. Hoppas att det blir som du tänkt dig och så ska jag banne mig fundera på det där med vasklippning, det lät intressant …
Kram!
Jag funderade allvarligt på att ringa in trädet i rött och skriva ”här är det!” 🙂 Men om några år är det förhoppningsvis kul med en bild där det knappt syns…
Visst är det alldeles för tidigt med nattfrost, så trist! Tur du hade hunnit skydda en del i alla fall.
Kram!
Oj, vilka blad på lönnbräckan! Kommer säkert att bli så fint och ska bli roligt att följa. Nu känner jag ännu mer att två tråkiga buskar måste bort här också fastän de liksom hör till huset och har följt med i alla år.
Allt gott
/Anette
Visst är lönnbräckan snygg?! Ibland måste man landa i beslutet om vad som ska bort (och varför). Hos mig får en hel del växter nya hem hos andra trädgårdsägare och det känns bra.
Kram Kristina
Pingback: Så här gick det med 2019 års trädgårdsplaner | Kristinas oas
Pingback: Bland brända toner i en sensommarträdgård | Kristinas oas