En studie i brunt (eller vad 2,5 minus i maj kan ställa till med)

Natten mellan 11-12 maj hade vi 2,5 minusgrader under natten. Man kan tycka att det inte är så mycket, men oj vad det kan ställda till det i en vårträdgård!

Det här är vad som hände:     Praktmagnolians kvarvarande blommor är nu bara en kletig brun massa.

Min älskade gula magnolia, ‘Honey Tulip’ som efter fyra år äntligen hade ett tiotal knoppar (förstår ni lyckan?!), klarade inte knopparna trots att jag virade in trädet i fiberduk.

Inte heller klarade sig det vita och det blå blåregnet som båda hade många stora fina knoppar. Hade virat in dem båda i dubbla lager fiberduk, men ja, det förslog inte långt. Knopparna hänger visset.

Vad som inte heller klarade sig var minikiwin. Där hade jag närt förhoppningar om att de i år kanske skulle ha blommat för första gången. Det kommer de inte att göra.

Och hundra plantor med en massa olika sorters zinnia och tagetes som stått på avhärdning i två veckor och var klara att planteras ut? De är döda till 97% Några enstaka har av outgrundlig anledning överlevt.

Men det som gör mig mest ledsen, näst min gula magnolia, är storaxen ‘Wespelaar’ som planterades 2018. Detta ljuvliga lilla träd hade – trots att det bara är meterhögt –massor av knoppar i år! Vartenda bladveck hade knopp! Men någon blomning blir det inte. 😦 Och jag kan bara hålla tummarna att trädet överlever, har jag riktig otur tog minusgraderna knäcken helt på det.

Jag får väl vara glad att vi hann ha trädgårdsvisning innan detta elände! Men även om jag kan sörja den blomning som inte blev och hoppas träd överlevde blöder mitt hjärta mer för en annan grupp: traktens äppelodlare… Ja, ni förstår. Minusgrader mitt i äppelblomningen? Inte bra. Inte alls.

Länkar förstås till Trädgårdsfägring.

25 thoughts on “En studie i brunt (eller vad 2,5 minus i maj kan ställa till med)

  1. Ja vädret kan verkligen ställa till det. Mitt äppleträd gick från rosa till aprikos, men blommorna verkar ha överlevt. Jag hoppas att det samma gäller äppelodlarnas. Min tomat som jag satt ut i ett drag av optimism ligger dock risigt till, men jag verkar ha klarat köldknäppen bättre än du. Det mesta har hämtat sig igen här.

    • Hoppas ditt äppelträd klarade kylan så du får skörd i år. Mina tomater skriker över att få lämna min trädgårdsbod och lysrörsbelysningen, så jag hoppas värmen kommer tillbaka nu.

      • Vilken tur ändå att du hade dem inne. Min tomatplanta hade jag varit lite för optimistisk och satt ut redan, den har inte överlevt de kalla nätterna. Det borde jag ju naturligtvis ha vetat, men det är ju inte alltid man tänker så långt som man borde. Jag har vansinnigt imponerad över att du tänkte på att täcka dina växter innan kylan, även om det tyvärr inte fungerade. Jag hade garanterat inte ens tänkt så långt.

      • Den här gången missade jag inte att det var minusgrader i antågande, det har hänt att jag kommit ut i en djupfryst vårträdgård vissa år… Lätt hänt om kvällen var hyfsat varm och det sedan blir stjärnklart. Hoppas du får tag på nya tomater!

  2. Nej … jag blir så oerhört ledsen Kristina. Denna sena majfrost har verkligen ställt till det. Jag har sett på flera bloggar om allt som dött. Jag är glad att jag hann ta bilder och njuta av min magnolia innan frosten tog blommorna och att äppelträden ännu inte börjat blomma. Det är ju märkligt att inte ens flera lager fiberduk hjälpte. Det måste varit en ovanligt djup frost som varade i flera timmar. Annars brukar den ju bara vara i någon timme i gryningen men inte den här gången. Det här påminner om maj för några år sedan då en liknande frost slog till. Och när jag tänker på äppelodlarna … usch så bedrövad jag blir. Som om det inte var nog med Covid-19 😦 Nu håller jag tummarna för att din ‘Wespelaar’ överlever och att det inte kommer fler frostnätter.

    Tröstekramar,
    Anita

    • Tack snälla Anita! Jag tror också kylan varade ganska länge för att ge så pass mycket skador. Sedan är det lustigt: bredvid Wespelaar står löjtnatshjärtat Valentine. Det har inte frusit?!
      Kram Kristina

      • Jag var just ute och kollade mina löjtnantshjärtan. Dom står där som om inget hänt. Däremot har påskliljornas stjälkar brutits och nästan alla ligger nu mot marken, fortfarande i blom dock. Igår stod dom så vackert i gula grupper i rabatterna. Jag kommer att plocka in buketter i eftermiddag att ha på matbordet och i uterummet, för liggandes på marken gör dom ingen glad. Dom håller väl sig kanske några dagar inne i varje fall 😦

        Kram Anita

  3. Här har kylan också ställt till det! Hade planterat två av mina dahlior i STORA krukor på altanen. Den ena med två stycken million bells. Den ställdes bredvid poolen och igår lindade vi in den i en stor tjock filt. Fungerade bra! I andra änden av poolen ställde jag en kruka med den största dahlian som också hade växt upp mest. Sen lindade vi in den i ett skynke – vilket inte alls var tillräckligt. Nu hänger den och sladdrar som en hängselstropp! Den får vra kvar i krukan så får jag se om det kommer nåt…..
    KRAM/Susie

  4. Oj, vad jag känner med dig! Har för övrigt själv provat det med fiberduk på rododendron när SMHI har ”hotat” med minusgrader långt in på våren – med samma resultat som din stackars magnolia….;-(
    Jag har haft det kallt men sluppit med nöd och näppe minusgrader. Men, nu börjar det bli påfrestande med dessa isande nordvindarna. Det går ju inte att så i kökslandet eller plantera ut sommarblommor.
    Hoppas att resten av trädgården ger dig glädje trots detta förfärliga bakslag.
    Med medkännande hälsningar
    /Anja

    • Tack Anja! Det är då oerhört trist att bli snuvad på blomning på det sättet. Glad att göra att du har klarat dina växter så här långt! Måtte det förbli så.
      Nu hoppas vi på bättre väder så vi får ut plantorna i trädgården.
      Kram Kristina

  5. Men så himla tråkigt! Lider med dig och äppelodlarna!
    Sån tur i allt elände ändå att du hann ha visning, och ta fina kort också. Men ändå, ack så himla trist!!
    Kram Gunilla

  6. Så sorgligt det blir när den efterlängtade blomningen äntligen har kommit och allt blir förstört.

  7. Nämen så tråkigt! Ja våren är inte att lita på alls…tyvärr. Synd på din vackra gula magnolia också.
    Varm kram från Titti & ett blåsigt Öland

  8. Nej, va trist! Jag lider med dig!
    Vi har klarat oss hyfsat bra här när det gäller sen nattfrost. Jag tror att närheten till havet spelar en stor roll. Det kyler ner rent allmänt och gör att våren blir lite sen, men sen vår är inte alltid en nackdel.
    Kram Nora

    • Nej, tidig vår och sen nattfrost är en sällsynt dålig kombination! Tur att ni har klarat er bra.
      Kram Kristina
      P.s. Kan inte kommentera hos dig igen, men läser förstås.

  9. Nu först förstår jag vidden av den där frostens härjningar hos dig! Så otroligt sorgligt! Vilken förödelse! Jag förstår verkligen att du är både ledsen och besviken. Usch, jag lider med dig.
    Samtidigt hände det i stort sett ingenting här hos mig, så olika det kan vara. Visserligen har fyra av de sex tomater jag planterat ut i pallkrage med plasttält inte klarat sig, men jag hade massor av fler på lager. Jo, den vitblommande buskpionen, den som jag ”pratade” med dig om tidigare i våras, den har knopparna gett upp på. Men den röda som står längre upp i trädgården har massor av knopp, den hade inte kommit lika långt så den räddades av sin långsamhet!
    Kram!

  10. Ping: En rundtur i den lummigt gröna majträdgården | Kristinas oas

Lämna gärna en kommentar, det är så roligt att ha kontakt med dig som läser här! :)

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s