Har precis inlett semesteromgång nummer två. Två synnerligen välbehövliga lediga veckor.

Skugga under parasollerna på Stora trädäcket. Här finns också två pallkrageodlingar på hjul där sommarblommor växer. I den som syns på bilden finns narcisstobak ‘Only the lonely’ ihop me dolika sorters zinnior, vädd och trumpetblomma. I bakgrunden syns vårt ”jordgubbstorn” där remonterande ampeljordgubbar växer i stora planteringslådor.

Jag hade tre veckors ledighet i juni och har sedan jobbat hela juli. Normalt sett inga problem. Hade ytterligare en veckas ledighet inplanerad i augusti sedan tidigare men kände efter att ha varit tillbaka två veckor på jobbet att jag behövde mer än så.

Att jobba utomhus i 30-gradig hetta åtta timmar om dagen – i svarta arbetskläder – sliter på kroppen, oavsett hur mycket vatten man dricker under dagen och oavsett om man slår av på takten en smula. Svetten börjar rinna i knävecken redan strax efter 7.30 på morgonen och dammtorr jord och skräp fastnar omgående i den solskyddsfaktor 50-kladdiga huden på armar och ansikte. Även om vissa utemiljöer ligger i skugga någon gång under dagen så finns det många ställen där det aldrig är skugga och de måste också göras vid och rensas på ogräs. Har varit matt i kroppen när jag kommit hem från jobbet och just inte orkat något alls, mer än att sitta på ett svalt ställe och ta det lugnt i svala kläder. Läsa, dricka kallt och möjligen vattna en kruka eller två i trädgården.

Afrikas blå lilja, här en vit med blå bas, som jag fick i present från den franska familjen vi bytte hus med förra året. Den blommar med en boll som är lika stor som ”hemma” i Frankrike och verkar trivas bra i soligt västerläge på Stora trädäcket.

De remonterande ampeljordgubbarna kastar sig ut från sitt ”torn” (en plåthylla från Ikea, lådorna är från Lidl). Perfekt plockhöjd när man passerar förbi. Förra året gav de bär fram till frost.

De två hängande gungstolarna är populära, både bland barn och vuxna. Med skugga från parasollen är det skönt och ombonat att sitta där.

Nu ska jag ta det lugnt hela första veckan, låta kroppen bestämma takten i denna värme och fixa precis så mycket i trädgården som jag känner för. Ska bli skönt. Är glad att vi har skugga i stora delar av trädgården så det går att vistas där även mitt på dagen om man vill. Ska rensa upp lite bland vissnade perenner, ta bort fröställningar från alltför spridningsvilliga perenner och fundera över vart de nya träden ska planteras när det blir svalare.

En skuggig plats i trädgården, Lunden under det gamla plommonträdet. Här är det just nu den svarta nysroten, Veratrum nigrum, som är den vackraste solitären med sin stängel fylld av små brunröda blommor.

Den stora blomstängeln är precis som till exempel höstsilverax översållad av små små blommor. I tre år har jag väntat på att den skulle blomma, nu var den tydligen stor nog att orka det.

Minsta upphöjda bädden är i år fylld till bristningsgränsen med rosenskära, blomstertobak, zinnia, lejongap och tagetes. Det stora plommonträdet skänker skugga. På väggen syns den fembladiga akebian som klättrar på ett armeringsnät och i år fått klättra vidare över fönstret till nästa matta med ännu en planta. Till höger om den lilla sittplatsen skymtar den ena upphöjda bädden med sparris.

Vid den numera bruna gräscirkeln blommar mycket i Stäpprabatten tappert på, men växterna går i frö tidigare än vad de brukar. Höstastrarna har precis slagit ut och höstanemonerna blommar sedan någon vecka tillbaka.

Höstfloxens tid är här och trädgården fylls med väldoft. De flesta sorter som vi har är hyfsat motståndskraftiga mot mjöldagg. Vita, rosa, skära, röda, blå och lila… Det finns många fina sorter!

Blåbären är många och stora i år, torven magasinerar vatten bra och buskarna har klarat torkan fint, men så står de också i norrskugga och har bara sol några tidiga morgontimmar.

Avslutar med min nya favoritzinnia: ‘Benarys giants salmon rose’. Helt underbar i färgtonen (enligt mig).

Önskar en fortsatt fin helg och ny vecka! Titta gärna in hos Trädgårdsfägring och se vad andra skriver om.