Trädgård är mitt största fritidsintresse, fåglar är makens. I trädgården bor våra tre par parakiter och papegojor. Kungsparakiter Alisterus scapularis (Ferdinand och Isabella), Pennant rosella Platycercus elegans (Vasco och Carmen) och morhuvad papegoja Poicephalus senegalus sp. (Marco och Sofia).
Varje par har en egen voljärdel (vi har valt att ge varje par mer än dubbelt så mycket flygutrymme som Jordbruksverket kräver). Varje voljär har en lucka in till friggeboden – fågelhuset – där paren har var sin innebur med mat, vatten och holk om de vill häcka. Fågelhuset är fullt isolerat och har ett frostvaktselement så det blir aldrig kallare där inne än 5 grader (för övrigt perfekt för övervintring av frostkänsliga växter som inte behöver ljus… 🙂 ).
Att djur kan dricka vatten och komma undan vädrets makter är viktigt. Nu är det sällan våra fåglar går in i huset på grund av dåligt väder, de är hellre ute även i höststormar och minusgrader.
Runt voljärerna har jag planterat träd och buskar för att ge fåglarna en skyddad miljö och välbehövlig skugga. Att det är lummigt och blommar runt om gör att burdelarna smälter in bättre i helheten.
Varma dagar tycker fåglarna om att bada – eller duscha som våra oftast får göra. Vi ställer vattenspridaren ovanpå burtaket och sätter på vattnet lite svagt. Fåglarna klänger och klättrar för att låta vattnet komma åt överallt och sitter sedan i solen och torkar de blöta fjädrarna.
Inne i fågelhuset har vi använt billigaste sortens klickgolv som väggbeklädnad. Lätt att hålla rent och svårt för fågelnäbbar att gnaga på. Efter tio år syns inget slitage alls.
Inflygningshålet från utevoljärerna kan stängas med två luckor, den ena för stängning på utsidan och den andra på insidan. Vid rengöring/koll av ungar är det bra att både kunna stänga inne och ute fåglarna beroende på vad vi ska göra.
Inneburens lucka går att öppna helt, men vid den dagliga matningen öppnar vi bara matkarusellen och svänger ut den. Gör rent, byter vatten och fyller på fröblandning.
Nya pinnar inom- och utomhus byter maken regelbundet. Bekanta med skog låter honom hämta sly (vi använder främst hassel). Nu har jag planterat en massa hasselskott i Lunden och med tiden kan vi ”skörda” egna pinnar.
När fåglar trivs med sin partner och omgivningar vill de häcka. I år har vi ungar hos både Pennant rosellorna och de morhuvade papegojorna. HÄR berättar jag mer om förra årets ungar hos de morhuvade.
Tyvärr dör husdjur också. Under de drygt tio åren med fåglar har vi förlorat dem på många olika sätt. De har dött av äggsjuka, bruten vinge (och efterföljande infektion), svultit ihjäl när partnern inte har matat hona med ungar, brutit nacken mot väggen när rovfågel har gjort utfall och de försökt fly… Våra fåglar av samma art heter likadant och inofficiellt sätter vi bara en siffra efter. Hos kungsparakiterna bor till exempel Ferdinand II och Isabella IV ihop. Vår förhoppning är att vår nya Isabella ska häcka nästa sommar. Ferdinand har fött upp många ungar med de tidigare Isabellorna.
Sällskapligast av fåglarna är morhuvade papegojan Marco. Han har en underbar fågelpersonlighet och är så tam som voljärfåglar blir. Maken får klia honom på huvudet och Marco sätter sig på axeln när C är i voljären och gör rent. Så nära låter inte Marco mig komma, men han vet att jag ofta kommer ned något gott. Maskrosblad, aroniabär eller en gräsvippa. Hos oss är våtarv, förvuxna salladshuvuden eller övermogna bär inget ledsamt, det är fågelgodis. 🙂
Har du som läser det här inlägget frågor så kan du ställa dem i en kommentar eller skicka ett meddelande via ”kontakt” i menyn ovan. Fåglar och trädgård går alldeles utmärkt att förena. 🙂
Trevlig helg!
Kristinas oas 
Intressant och jag förstår att era papegojor har det toppenbra med en lummig trädgård dessutom. De är väldigt fina att se på men jag har en fråga( dum kanske) : hur mycket pratar de, eller är det olika sorter och blir de inte väldigt gamla om ingenting annat händer.
kram Luna
Tack Luna! Finns inga dumma frågor! 🙂 De blir olika gamla. Parakiterna 15-20 år och papegojorna 30-50 år. I bästa fall! Har man fåglarna i par i voljär pratar de aldrig, de har sällskap av sin partner och präglas inte av människor. Men om man har en ensam fågel, framför allt en hane, så kan den i sitt sällskap med människan lära sig att härma ljud. Från undulat till papegoja. Man brukar säga att man behöver ägna en ensam fågel lika mycket tid som man ägnar en hund. Det är en av anledningarna till att vi har valt att hålla våra fåglar i par. 🙂
Kram Kristina
Tack för bra och utförligt svar, Kristina.
kram Luna
Så mycket att tänka på för att papegojorna ska få det bra. Men det måste vara 5-stjärnigt hos er. Det ger dig lite extra utmaningar i trädgården också. Tycker ni har löst det jättesnyggt.
//Helene
Tack Helene! Området runt voljärerna fortsätter utvecklas i takt med att träden växer. Och under träden finns det ju plats för många växter. 🙂
Kram Kristina
Vad spännande att se hur ni ordnat allt! Vilka fina bilder på dem. Ser helt underbara ut i sina klara färger. Jag kan förstå era båda intressen;))
Kram
Har fått en del frågor genom åren om hur fåglarna bor och tyckte det var dags att skriva ett inlägg om det. 🙂 Ibland går det utmärkt att förena två intressen.
Kram Kristina
Här är en av de frågvisa som nu är toppenglad över ditt inlägg! Hoppas också få till en voljär, men den står på önske- och planeringslistan.
En sådan lista måste man ha! 🙂 Bara hör av dig om du har fler frågor framöver.
Så papegojorna klarar temperaturer ned till + 5 grader, det visste inte jag. Då kanske det finns hopp för mig om att kunna ha papegojor igen 🙂 Jag utvecklade allergi när jag hade papegojor inomhus, så nu har vi höns istället, som kan vara i eget hus och hönsgård. Då kan man med andra ord sköta papegojor på samma sätt? Det är aldrig kallare hos våra höns än runt +5 grader. Hm, nu väcktes en idé…
De klarar oftast minus 10 grader utomhus (många papegojor/parakiter kommer ju från bergstrakter), men för att de ska ha vatten att dricka måste de ju ha frostfritt i sitt hus. 🙂
Du får gärna kontakta mig igen om du vill och har frågor. Så roligt om du åter kan ha papegojor! 🙂
Tusen tack för svar! Nu har tankarna verkligen börjat snurra 🙂
Pingback: Massor av träd, några papegojor och ett lekhus – historien om vår trädgård del 5 | Kristinas oas
Hej! Vilken lycka att läsa detta. Jag älskar fåglar och har både ankor, gäss och duvor. Skulle gärna addera papegojor men trodde inte det var möjligt, trodde det var för kallt för dem. Jag ser att dina fåglars ursprung är Afrika och Australien. Tror du även att parakiter/conurer (green cheek) skulle klara detta uteklimat om man vänjer dem från sommarhalvåret med utevistelsen? Dessa härstammar från Sydamerika (Argentina, Brasilien, Paraguay, Bolivia).
Mvh LR
Hej Lotta! Vad glad jag blir att inlägget kan vara till hjälp för dig! Min man hälsar att det säkert ska gå bra, så länge fåglarna alltid har tillgång till ett utrymme som är frostfritt där de har mat och vatten. Då bestämmer de själva när de vill söka skydd och när de vill vara utomhus. Stort lycka till med fåglarna!
Mvh Kristina
Underbart! Tack så mycket👌🏼!