Att ha papegojor i trädgården ~ så här har vi gjort

Bild

Trädgård är mitt största fritidsintresse, fåglar är makens. I trädgården bor våra tre par parakiter och papegojor. Kungsparakiter Alisterus scapularis (Ferdinand och Isabella), Pennant rosella Platycercus elegans (Vasco och Carmen) och morhuvad papegoja Poicephalus senegalus sp. (Marco och Sofia).

Varje par har en egen voljärdel (vi har valt att ge varje par mer än dubbelt så mycket flygutrymme som Jordbruksverket kräver). Varje voljär har en lucka in till friggeboden – fågelhuset – där paren har var sin innebur med mat, vatten och holk om de vill häcka. Fågelhuset är fullt isolerat och har ett frostvaktselement så det blir aldrig kallare där inne än 5 grader (för övrigt perfekt för övervintring av frostkänsliga växter som inte behöver ljus… 🙂 ).

Att djur kan dricka vatten och komma undan vädrets makter är viktigt. Nu är det sällan våra fåglar går in i huset på grund av dåligt väder, de är hellre ute även i höststormar och minusgrader.

Runt voljärerna har jag planterat träd och buskar för att ge fåglarna en skyddad miljö och välbehövlig skugga. Att det är lummigt och blommar runt om gör att burdelarna smälter in bättre i helheten.

Varma dagar tycker fåglarna om att bada – eller duscha som våra oftast får göra. Vi ställer vattenspridaren ovanpå burtaket och sätter på vattnet lite svagt. Fåglarna klänger och klättrar för att låta vattnet komma åt överallt och sitter sedan i solen och torkar de blöta fjädrarna.

Inne i fågelhuset har vi använt billigaste sortens klickgolv som väggbeklädnad. Lätt att hålla rent och svårt för fågelnäbbar att gnaga på. Efter tio år syns inget slitage alls.

Inflygningshålet från utevoljärerna kan stängas med två luckor, den ena för stängning på utsidan och den andra på insidan. Vid rengöring/koll av ungar är det bra att både kunna stänga inne och ute fåglarna beroende på vad vi ska göra.

Inneburens lucka går att öppna helt, men vid den dagliga matningen öppnar vi bara matkarusellen och svänger ut den. Gör rent, byter vatten och fyller på fröblandning.

Nya pinnar inom- och utomhus byter maken regelbundet. Bekanta med skog låter honom hämta sly (vi använder främst hassel). Nu har jag planterat en massa hasselskott i Lunden och med tiden kan vi ”skörda” egna pinnar.

När fåglar trivs med sin partner och omgivningar vill de häcka. I år har vi ungar hos både Pennant rosellorna och de morhuvade papegojorna. HÄR berättar jag mer om förra årets ungar hos de morhuvade.

Tyvärr dör husdjur också. Under de drygt tio åren med fåglar har vi förlorat dem på många olika sätt. De har dött av äggsjuka, bruten vinge (och efterföljande infektion), svultit ihjäl när partnern inte har matat hona med ungar, brutit nacken mot väggen när rovfågel har gjort utfall och de försökt fly… Våra fåglar av samma art heter likadant och inofficiellt sätter vi bara en siffra efter. Hos kungsparakiterna bor till exempel Ferdinand II och Isabella IV ihop. Vår förhoppning är att vår nya Isabella ska häcka nästa sommar. Ferdinand har fött upp många ungar med de tidigare Isabellorna.

Sällskapligast av fåglarna är morhuvade papegojan Marco. Han har en underbar fågelpersonlighet och är så tam som voljärfåglar blir. Maken får klia honom på huvudet och Marco sätter sig på axeln när C är i voljären och gör rent. Så nära låter inte Marco mig komma, men han vet att jag ofta kommer ned något gott. Maskrosblad, aroniabär eller en gräsvippa. Hos oss är våtarv, förvuxna salladshuvuden eller övermogna bär inget ledsamt, det är fågelgodis. 🙂

Har du som läser det här inlägget frågor så kan du ställa dem i en kommentar eller skicka ett meddelande via ”kontakt” i menyn ovan. Fåglar och trädgård går alldeles utmärkt att förena. 🙂

Trevlig helg!

Lila pärlor och orange glöd ~ höstens snyggaste!

Bild

18 okt 15 ullungrönn dodong 2
Sorbus ulleungensis, ullungrönn ’Dodong’. Mitt absoluta favoritträd i trädgården, inget slår denna otroliga färgprakt. Vårt exemplar är flerstammat och planterades 2004 som en liten 175-centimeters planta. Häcken bakom är manshög.
18 okt 15 ullungrönn dodong 1
Fåglarna har redan rensat trädet rent på vartenda rönnbär. Men det får de så gärna.

Under några få timmar i går tittade solen fram. Efter över en vecka med gråa moln sprang jag in efter kameran när trädgården plötsligt badade i solljus. Ännu har vi inte haft frost, men trädgårdens färger är ändå förändrade.

18 okt 15 trädhörnet solfjäderlönn fågelhuset
Trädhörnet med fågelhuset där våra papegojor och parakiter bor. Bakom huset skymtar toppen på ullungrönnen. Den illröda lönnen till höger i bild är en solfjäderslönn, Acer japonicum ’Acontifolium’.
18 okt 15 japansk solfjäderlönn
Närbild på solfjäderlönnen.
18 okt 15 höstaster körsbärskornell
Höstastrar och allt mer röda bär på körsbärskornellen Cornus mas ‘Jolico’.18 okt 15 höstaster
Så vackra höstastrar vars orange mitt matchar trädens färger. 18 okt 15 trädhörnet ginnalalönn gyllenlönn
En bit bort i Trädhörnet är det gula toner som gäller. Ginnalalönnen har tappat de flesta bladen, men häggmispelhäcken lyser i gult och strax bredvid den står vår flyttade japanska gyllenlönn, Acer shirasawanum ’Aureum’.
18 okt 15 trädhörnet blodlönn
Mitt bästa reafynd, den japanska blodlönnen Acer palmatum ‘Atropurpureum’ som jag köpte sent en höst för två år sedan. Nu glöder den vackert mot häggmispelhäckens gula blad.
18 okt 15 lundområdet trädhörnet blodlönn solfjäderslönn
Foto åt andra hållet. En liten bit av den omgjorda delen mellan Trädhörnet och Lundområdet. Efter hur många år som helst är den smala gången ett minne blott. I bakgrunden det stora gamla plommonträdet som bildar ”tak” i Lundområdet.
18 okt 15 glasbärsbuske trädhörnet
I den omgjorda delen av Trädhörnet/ Lunden står glasbärsbusken med sina vackra lila bär och tävlar med de japanska lönnarna och de olika höstastrarna om uppmärksamheten.
18 okt 15 glasbärsbuske

Isabella, en av våra fina kungsparakiter, matchar höstfärgerna i trädgården väldigt snyggt.18 okt 15 kungsparakit

Avslutar bildfrossan med två favoriter på annat håll i trädgården:
18 okt 15 kärleksört José aubergine
Mörkbladiga kärleksörten ‘José Aubergine’. Liten, men naggande god ännu så länge.18 okt 15 kopparlönnOch så kopparlönnen, Acer griseum. Den har börjat skifta färg. Nu när solen tittade fram är de flagande stammarna som vackrast.

De senaste helgerna har ägnats åt undanplockning. Utemöblerna är sedan länge inställda i lekhuset, växthuset är under avveckling och komposten är urgrävd. Nu väntar en åtta stora sopsäckar med fin kompostjord på att mulchas ner i rabatter och planteringar till våren. Cathrine skrev om vemod och lättnad så här års, och jag kan bara hålla med. Ha en fin oktobervecka, oavsett om solen lyser på er eller inte.

Resan som blev en härlig trädgårdsöverraskning

Bild

För ett tag sedan berättade jag att en av våra kungsparakiter tyvärr dött och att vi skulle köpa en ny. Fågeln C fick tag på fanns på södra Fyn. Så vad gör man då? Tar hjälp av bloggvärlden förstås! Jag slängde ut en fråga till några bloggare jag trodde åkte till Danmark ibland och fick napp hos Katarina. Jag gillar ju Piet Oudolf och hon tipsade mig om en plantskola på Själland inriktad på prärieväxter och satte mig också i kontakt med en dansk bloggare på Fyn som i sin tur tipsade mig om en besöksträdgård bara några mil från där vi skulle hämta fågeln. Det ni! 🙂

Öresundsbron 2014

Tidigt en morgon åkte vi mot Malmö och bron. Strax efter klockan tio anlände vi till Anne-Stine Stauder och blickade ut över alla växterna som vajade i vinden. Plantskolan är inte öppen varje dag för allmänheten, tar inte kort men har bra priser (och uttagsautomat finns i närmaste samhälle). Det saknades växtnamn på nästan allt, men jag var lycklig ändå. Här fanns en kunnig man som inte bara skrev växtetiketter till det jag köpte utan också hjälpte mig att hitta nya växter till min torra söderrabatt. Efter en timme körde vi vidare mot Fyn med elva nya växter i bagaget, flera av dem var helt nya bekantskaper för mig. Här nedan visar jag tre av inköpen:

2014 Pycnanthemum verticillatum var. Pilosum
Pycnanthemum verticillatum var. Pilosum ‘Bees Friend’. Har så vitt jag kan se inget svenskt namn, men kallas bergsmynta i USA. Ska klara väldränerat soligt läge och som synes på namnet vara en riktig insektsmagnet. Blommorna har precis börjat slå ut så ni får tänka er den där lilla kudden full med de vitlila blommorna.2014 Helenium ‘Ruby Tuesday’
Solbrud, Helenium ‘Ruby Tuesday’, en mörkt varmröd sort med ganska små blommor.2014 Eryngium yuccifolium
Eryngium yuccifolium, skallerormsmartorn, som kommer bli dryga metern hög. Även denna en prärieväxt. Den har fått sitt namn från att roten användes som motgift för skallerormsbett, i USA kallas den Rattlesnake Master. Den här ska vad jag kan se på nätet ha riktigt bra härdighet och klara zon 5.

Lagom tills Birgit Helbo öppnade sin knappt 4000 kvadratmeter stora trädgård för besök på eftermiddagen klev vi in genom grinden. Birgit har bland annat skrivit boken ” Til nytte og nydelse”,  som handlar om hennes vackra köksträdgård, potager, och är utgiven i samarbete med Claus Dalby. Birgits trädgård visade sig från sin vackraste sida och vi strövade runt där länge. (Jag kommer att visa fler bilder från hennes trädgård i vinter när jag kör en liten inspirationsserie från sommarens trädgårdsbesök.)2014 Helbo Fyn
En liten del av trädgården med fyra jättelika buxbomsklot i mitten, en massa rosor, dagliljor, nävor och annat i de fyra olika kvarteren runt mittcirkeln.

En kort stund efter att vi vinkat hej då till Birgit satt en grön stor fågel i sin transportbox i bagaget och talade om att hon inte alls var nöjd med läget. Som tur var tog det bara några kilometer innan hon lugnade ner sig och började äta på äppelklyftorna vi hade gett henne som färdkost.

Väl hemma fick Isabella III övernatta i en undulatbur så länge. Nästa dag var det dags att säga hej till den ivrigt väntande Ferdinand som ropat på sin hona sedan Isabella II dog. Ferdinand klev runt undulatburen, sprätte med fötterna, burrade upp sig och talade på alla sätt om vilken toppenkille han var. När han lugnat ner sig släppte C ut Isabella i den stora voljären. Isabella och han verkar trivas tillsammans, så väl man kan se efter en vecka. De sitter fortfarande en bit ifrån varandra, men är inte osams och det är allt vi begär.3 aug 14 kungsparakit ny isabella
Ferdinand och Isabella, våra två kungsparakiter. Det är en av de största parakiterna och fåglarna kan bli drygt 40 cm från huvud till stjärt.

Det blev en lång dagsutflykt, vi var inte hemma förrän efter 21 på kvällen, men vilken trevlig dag det blev tack vare de fina trädgårds- och plantskoletipsen från bloggvärlden. Tänk vilken tur att man kan ta hjälp av varandra!

Liv och död på samma dag hos parakiterna

Bild

Samma dag som vår allra sötaste Isabella inte orkade längre upptäckte vi att Carmen har kläckt fram två ungar. Motstridiga känslor hos oss alla.

Kungsparakit 9
Isabella i februari när hon åt jordnötter för att hålla värmen i vinterkylan.

Isabella är vår andra kungsparakithona på två år som dött. Den första Isabella dog av äggsjuka, hon kunde inte kläcka fram äggen och blev sjuk. Den andra Isabella dog för att hennes kropp inte orkade längre. Hon lyckades inte lägga befruktade ägg, hon och partnern fick inte till det riktigt, utan Isabella la omgång på omgång med obefruktade ägg. Men till skillnad från hönor var det inte hennes livsuppgift att göra det. Efter totalt 13 ägg i tre olika omgångar under sommaren orkade hon inte längre. I går hittade vi henne död i fågelhuset och i dag har C och barnen begravt henne i trädgården. Kungsparakiter kan bli runt 17-20 år, så när de dör i 3-årsåldern känns det otroligt trist.

Nu är vår förhoppning att Ferdinand ska slippa att sitta och ropa efter sin hona alltför lång tid. C har redan lokaliserat en Isabella III i Danmark. (Någon som vet någon fin besöksträdgård/välsorterad plantskola runt Köpenhamn eller på vägen till Fyn där fågeln finns? Tipsa mig hemskt gärna!)

I går när C stod i fågelhuset och tog hand om Isabella så hörde han plötsligt ett pip. Och det var inte ett pip som vuxna fåglar gör. Ett av våra andra fågelpar, pennant rosellorna, har fått sina första ungar!

24 juli 14 rosella fågelungar
Små, små fågelungar, bara 1-2 dagar gamla. Som jämförelse är de okläckta äggen ungefär 2,5 cm i längd. De två ungarna ligger hopslingrade i en boll. Det kan vara lite svårt för ett otränat öga att se ungarna, så jag beskriver: den ena ligger med ryggen nederst i bild, den kala nacken ovanför och på vänstra sidan av huvudet skymtar ögat som ännu inte har öppnats. Syskonet ligger delvis under och har sitt huvud på sidan till vänster om den förstas huvud. 

Vi har haft det här paret i två år, men det är först i år som hanen har börjat uppvakta och mata honan. Nu hade Carmen varit inne i holken i cirka 20 dagar, men så länge fåglarna ligger på ägg brukar vi inte störa dem. Vi väntar tills vi hör något från ungarna och passar sedan på att tjuvkika genom inspektionsluckan i holken när honan är ute i voljären en minut eller två för att flyga runt lite. Hade äggen varit obefruktade så hade hon övergivit dem ungefär nu, de känner av att det inte är något liv i äggen. I dag kunde C titta in i holken och det låg två små ungar och två okläckta ägg där. Äggen läggs med ett par dagars mellanrum och kläcks därmed vid olika tillfällen också.

Pennants rosellorna trivs i vårsolen.
Så här ser föräldrarna ut. Det är Carmen som sitter på burnätet och Vasco som sitter på pinnen. Den gulgröna papegojan i grannburen är alltid lika nyfikne Marco, han är en morhuvad papegoja.

Eftersom det är Vasco och Carmens första kull tillsammans hänger allt på att hon kan ta hand om ungarna och han hinner med att mata henne tillräckligt. Klarar de av det är ungarna vuxna och självständiga om cirka sju veckor. De kommer ut ur holken när de är runt fem veckor gamla och tränar sedan på att flyga och äta själva.

Nu väntar en spännande tid, det är flera år sedan vi hade några ungar bland våra tre fågelpar och vi har alla längtat efter det.

Näbbnyp i vinterkylan

Bild

Våra papegojor och parakiter bor i trädgården i en stor utevoljär. De kan gå in i fågelhuset om de vill, men oftast sitter de ute även när temperaturen går ner rejält på vintern. Inne i det frostfria fågelhuset finns mat och vatten. Och så en och annan extra jordnöt de dagar det är som kallast, så fåglarna får tillräckligt med energi. Men jordnötter är ju så gott… Och då kan det bli så här hos kungsparakiterna:

Kungsparakit 1
Ferdinand knaprar på sin jordnöt och blir snabbt klar med den. I buren bakom bor de två senegalpapegojorna, Marco och Sofia.
Kungsparakit 3
Isabella tycker också om jordnötter, men äter inte riktigt så snabbt…
Kungsparakit 4
Ferdinand gör en framstöt och försöker sno nöten från henne.
Kungsparakit 5
Isabella håller hårt om nöten och flyttar sig snabbt åt sidan!
Kungsparakit 6
Ferdinand gör ett nytt försök.
Kungsparakit 9
Men Isabella är minst lika snabb och håller hårt om sin nöt. Titta bara så fint hon håller balansen på ett ben samtidigt som hon gnager sönder ytterhöljet på jordnöten och pillar fram nötterna.

Ja, se det snöar…

Bild

Väderleksprognosen verkade inte så farlig. ”Lätt snöfall” och några få minusgrader. Vad jag inte var ensam om att inte förstå var att det lätta snöfallet var konstant.

Nu är vi inne på tredje dygnet och nya fritidssysselsättningen är snöskottning. Katten gick ut, hoppade in i snön från den skottade gången och ”försvann”. Sedan ville han inte gå ut mer. Klok katt. Själv glädjer jag mig åt att växterna nu kan vila under ett tjockt och fluffigt täcke. Så här ser det ut hos oss i zon 1 just nu:

snö 30 jan
Ungefärligt snödjup är 40 cm.

På sina håll i trädgården är snötäcket ”bara” 30 cm och på andra ställen är drivorna halvmeterhöga, det beror på hur vinden har legat på. I våra trakter är 40 cm snö att beteckna som mycket. Är det inte barmark så är 15-20 cm mer normalt snödjup här.

snö 30 jan torvrabatten
Torvrabatten är två torvblock hög, det syns inte just nu.

snö 30 jan kopparlönn
Kopparlönn i snöfall. Även från långt håll glänser stammarnas bark.

snö 30 jan skära rabatten bärlandet
Bärlandens nya upphöjda bäddar är dolda i snön och det enda som sticker upp ur Skära rabatten är granriset vid Eden rosorna. De stackarna hade ju fem cm långa skott när vintern till slut gjorde entré…

snö 30 jan trädäcket
Stora trädäcket fungerar som snösamlare, här var snötäcket 50 cm djupt när jag skulle pulsa ut och mata fåglarna i morse. I buren rakt fram sitter våra Kungsparakiter och burrar upp sig. Det där med att gå in i fågelhuset annat än för att äta är de inte så pigga på.

snö 30 jan fåglar
Fluffig och fin är hon, Isabella.

snö 30 jan örtagården
Örtagården ligger och sover under snön och vattenstenen har fått en mössa. Trädgårdsboden fungerar som snöuppsamlare från garagetaket.

Hur är det hos er andra? Har ni mycket snö där ni bor?

Varma parakiter duschar

Bild

Även fåglar bli varma när solen gassar och termometern har passerat 25 grader för länge sedan. För att svalka ner dem sätter vi igång vattenspridaren uppe på voljärtaket. Åh, så skönt det är med en svalkande dusch, tycker kungsparakiterna Ferdinand (rött huvud) och Isabella (grönt huvud). Efteråt sitter de på sittpinnen och vilar med stjärtfjädrarna utspända för att torka. papegojor badar 2

papegojor badar 3

papegojor badar 4

papegojor badar 1

papegojor badar 5