Det är aprils sista dag och våren är definitivt här. Det här blir ett rent bildinlägg, för att minnas våren 2022.








Önskar er en fortsatt fin helg och vecka!
Det är aprils sista dag och våren är definitivt här. Det här blir ett rent bildinlägg, för att minnas våren 2022.
Önskar er en fortsatt fin helg och vecka!
Det är precis i brytpunkten mellan vår och försommar som jag inte kan få nog av trädgården. Även om det finns miljoner saker som behöver fixas och donas med är det en sådan avkopplingen att gå varv på varv och bara ta in ljuvligheten. Ja, och ignorera stök, skadedjur och bullrande grannar förstås.
I år är jag extra lycklig när jag går på de där rundorna, för det har inte varit någon sen frost som förra året. Förhoppningsvis blir det ingen heller. Så i år blommar magnolior och blåregn och minsann om jag inte tror att min minikiwi planterad 2015 (!) har knoppar för första gången!
Nu blir det bildbombning, men om det ska visas ett överflöd av bilder så är det definitivt i mitten av maj! 🙂 Och den som vill kan ju roa sig med att räkna hur många gånger linslusen Izumi är med på bild. Hon följer med på mina trädgårdsrundor, jagar humlor och skuttar runt i rabatterna.
Önskar en fin pingsthelg! Här är det en hel massa som ska fixas. Dammen ska rensas, klotrobinian beskäras och mängder av växter skolas om eller planteras ut. Men däremellan blir det en trädgårdsrunda eller två förstås! 🙂
Länkar så klart till Trädgårdsfägring.
Området under det stora bigarråträdet och plommonträdet, troligtvis planterade när huset byggdes på 70-talet, gav oss problem redan från start år 2000 när vi hade köpt huset. Under träden växte gräset dåligt och våtarven bredde ut sig i sällskap med maskrosor och annat ogräs. Låga grenar gjorde det inte direkt enklare att klippa gräset.
Vi provade olika lösningar, bland annat la vi ut markduk och 5-7 cm stora stenar av röd granitkross under plommonträdet för att slippa gräset där. Det var också där barnens sandlåda stod, i den sköna skuggan.
Efter mycket om och men beslöt vi oss för att göra om hela området till ett Lundområde. Trädhörnet, anlagt 2004, artade sig fint och vi såg framför oss hur de två delarna skulle kunna bindas samman med en gång och delvis samma typ av växtlighet. Under den lätta skuggan från de gamla fruktträden skulle också alla växter i behov av halvskugga kunna trivas utmärkt.
Sagt och gjort, Lundområdet blev den första pusselbiten i det stora femåriga omgörningsprojektet i trädgården som jag berättade om HÄR.
Före. När vi köpte huset 2000 såg den här delen av trädgården ut så här. En förfallen veranda, massor av gräsmatta och två stora gamla fruktträd: plommonträdet närmast i bild och bigarråträdet precis bakom.
Efter. Så här såg det ut 2013 när lunden hade vuxit till sig några år. Den gamla verandan är riven och på dess plats finns det upphöjda odlingsbäddar. Till vänster syns poolen. Gräsmattan är borta och i stället slingrar sig grusgångar genom området. Längst bort i höger hörn, bakom en grön gardin av klematis, finns ett stort kompostområde (som du kan läsa mer om HÄR).
Sensommaren 2008 (när barn nummer tre var ett och ett halvt år gammalt) drog vi igång. Visa av erfarenheten att lägga igen områden med gräsmatta (ett hopplöst rensande åren framöver) provade vi denna gång en annan metod som det hade börjat pratas allt mer om. Hela området täcktes med dubbla lager dagstidningar, där andra lagrets tidningar lades över skarvarna på det första lagret. Över lade vi sedan cirka fem centimeter med ny fin matjord som vi hade beställt från ett företag.
I det tunna jordlagret sattes marktäckare. Lite större plantor vek vi undan tidningarna för, grävde en grop, och fällde sedan tillbaka tidningarna. Det fungerade utmärkt! De två följande åren var de ogräs som dök upp lätta att dra upp, rötterna gick ju bara ner till tidningslagret. Tredje året var det inte mycket kvar av tidningarna, men då hade ju ogräset som var under redan kvävts.
2008. Omgörningen har startat! Vi har lagt ut tidningar, jord ovanpå dem och planterat växter. Ännu har vi inte beskurit de lägsta grenarna på plommonträdet och gräsmattan är kvar i området.
2009. Genom Lundområdet går en smal gång av den röda granitkross vi redan hade. Här syns övergången mellan Lunden och Trädhörnet. Grushögen till höger i bild? Det är delar av poolbygget som syns! Mätpinnarna i gräsmattan indikerar var den nya grusgången ska gå.
Området fylldes de närmaste åren med en mängd lundväxter och blev frodigare för varje år. Fyra år efter anläggandet, 2013, såg Lunden ut så här:
Men sedan ändrades allt den dag för några år sedan då en plantskoleägare och trädkännare varnade mig för att plommonträd över 30 år lever på lånad tid och kan, om man har otur, dö från ett år till ett annat.
Det gjorde mig milt sagt nervös! För om plommonträdet (som vid det laget hade passerat 40 år) dog skulle mina skuggälskande små lundväxter hamna i stark södersol! Därför började jag flytten av växterna till den numera fina halvskuggan i Trädhörnet (som du kan läsa mer om HÄR).
Jag planterade också nya träd under plommonträdets krona som en dag ska få ta över. I dag växer där två mindre körsbärsträd och det självsådda mandelträdet. Tanken är att det gamla plommonträdet med tiden ska bli ett ”rosträd”. Ska bara hitta rätt klätterros också! Vi har ju redan en honungsros i bigarråträdet…2020. I Lunden växer i dag nya, låga, körsbärsträd under det kraftigt beskurna plommonträdet. De har sällskap av kungsängsliljor, vivor och vårblommande buskar på våren, aklejor, anagrambräcka och riddarsporrar på sommaren och höstflox, höstanemoner och prydnadsgräs på hösten. Inte en ”lund” längre, men namnet har området fått behålla ändå.
Samma vinkel som ovan, fast på hösten.
Tidigare delar i serien om vår trädgård hittar du HÄR.
Länkar så klart till Trädgårdsfägring.
Det är sista Månadens bild på Blommig Fredag och då tänkte jag visa hur årets stora trädgårdsprojekt utvecklades under 2017.
Kort resumé: vi ville flytta den befintliga komposthörnan för att skapa plats för större kompostfack, kunna bygga ett hus med tillhörande voljärdel för gräsparakiter och vaktlar samt fixa en stor inhägnad utegård för barnens framtida kaniner. Rollfördelningen var som vanligt att jag flyttar växter och material, maken river och bygger.
28 juni 2014: Komposthörnan när den var som vackrast, draperier av klematis klädde staketspaljén och dolde kompostfacken. Vid sidan om lundväxter under det gamla bigarråträdet. Men bakom komposthörnan fanns många ”tomma” kvadratmeter yta till absolut ingen nytta…
16 november 2016: Plantflytten inleddes redan för ett par år sedan och de flesta av växterna återfinns numera i lunddelen i Trädhörnet. Käpparna visar var huset och voljären ska vara, i bakgrunden syns den gamla komposthörnan med staketspaljé runt om.
2 mars 2017: Staketspaljén är riven och säck-kaoset börjar. Kompostmaterial, olika krossfraktioner och annat ska flyttas runt i ett femtonpussel. Den gamla gången skär rakt igenom platsen där voljären ska vara och måste flyttas.
22 mars 2017. Klematis som förr växte vid staketspaljén har grävts upp och planterats i stora tunnor. Till vänster i bild syns grunden till nya fågelhuset. Bakom de gamla kompostfacken bygger maken de nya.
13 april 2017: De gamla kompostfacken är borta, de nya är byggda och kompostmaterialet flyttat dit. Planket som ska separera komposthörnan och kaninernas utegård är under uppbyggnad. Vid ingången till komposthörnan har maken byggt spaljéer där rosor ska klänga. Säckarna, ja de förökar sig för varje vecka…
15 juni 2017. Nu är den värsta kaosdelen av omgörningen förbi. Gången är flyttad, grunden för nya fågelhuset syns till vänster i bild och ytan runt trädet har rensats på växter och en ny plantering med vinbär, dagliljor, smultron och prydnadsgräs i voljären är klar.
23 juli 2017: Voljärdelarna har börjat komma på plats och det nysådda gräset i voljären och kaninernas utegård har vuxit upp. Nu väntar semesterresa till Frankrike och ett uppehåll i bygget.
20 september 2017: Nya fågelhuset är under uppbyggnad och så här ser det ut när grönskan under det närliggande plommonträdet omfamnar den nya delen av trädgården.
2 november 2017: Boden är klar och fåglarna på ingång. Ännu fattas ett par delar i voljären. Om ett par år kommer rosen ‘Mme Alfred Carrière’ att ha klätt in voljärdelen och blomma i ljust rosa. Bigarråträdets stora krona skänker välbehövlig skugga åt djuren varma sommardagar.
6 december 2017: Nu är vaktlarna och våra nya parakiter på plats. Tre av parakiterna syns på fotot där de sitter på en gren i voljären. Vaktlarna har en egen utgång i marknivå till sin ”bur i buren” närmast grusgången. HÄR visar jag fler bilder av vaktlarna och parakiterna.
Kaninerna? Ja, dem hann vi tyvärr inte med i år. Utegården är klar, men kaninhusbygge och kaniner blir det först 2018. Vi är jättenöjda med att vi hann så här långt i år. Det här var det sista stora projektet i trädgården på överskådlig framtid. Nu är det ”bara” ett mindre projekt kvar i trädgården innan vi efter 20 år går över från anläggningsfas till förvaltningsfas. Vilket projekt det är återkommer jag till om några veckor när det är dags att berätta om 2018 års trädgårdsplaner.
Den som vill se fler bilder på omgörningen ur olika vinklar hittar alla inläggen HÄR. Önskar en riktigt trevlig andra advents-helg. Här hemma gör vi ett nytt försök med pepparkaksbak, tiden ”försvann” förra helgen… 😉
Det är dags för fler nya vanor i trädgården. Efter 2,5 år med nya utemiljöjobbet letar jag fortfarande efter mitt nya trädgårdsjag, hur jag ska förhålla mig till min egen trädgård efter att ha haft helt andra krav på den i 15 år. En del pusselbitar har fallit på plats, andra inte. Jag testar hela tiden nya saker och utvärderar hur det känns och om det fungerar bättre. En av sakerna som jag har blivit bättre på är att bara gå runt i trädgården och titta på det som händer just nu och njuta av det. Som astern ‘October Skies’ i Stäpprabatten som blommar med en sky av små lila blommor framför kopparlönnen.
Höstsilveraxet utsågs i veckan till Årets perenn 2018 och det tycker jag var ett bra val. Doftar underbart så här års!
I höst ska jag testa att ”städa” lite mer än vad jag brukar. Fungerar det bättre och ger en lugnare vår? Ska bli intressant att se. Jobbmässigt är våren den intensivaste perioden och då behöver jag ha mindre ”jobb” och mer ”koppla av” i min egen trädgård.
Ullungrönn ‘Dodong’ och rönnsumaken ‘Tiger Eyes’ har så vackra höstfärger.
Rosen ‘Moonlight’ blommar och blommar… Fram till frosten brukar jag kunna njuta av de fina blommorna.
Nästa år, söndag 1 juli, är det dags för Tusen Trädgårdar. Ser fram emot nya härliga trädgårdsmöten. Jag vill ha en rolig vår med förberedelser och frösådder. Nästa år är det ju hemmasommar och då vill jag odla rejält med både grönsaker och sommarblommor. Har precis fått en leverans med fler än ett dussin olika zinniasorter från en fröfirma i USA som har jääättemånga sorter i sitt sortiment. Ska bli spännande att prova några nya (och en och annan favorit).
I våras planterade jag en ny höstrabatt under gamla plommonträdet. Korallkornell, höstaster, höstanemoner, aklejrutor och olika prydnadsgräs bildar stommen så här års. Några av sorterna blommar lite försiktigt i år, men det går ändå att få en föraning om hur det kommer att bli om ett år eller två.
Önskar en fin oktoberhelg! Nästa vecka firar bloggen Kristinas oas 5 år. Tänk så snabbt tiden går! 🙂
Om någon för ett par år sedan hade sagt att jag skulle så gräs på ett större område i trädgården så hade jag gapskrattat och sagt ”aldrig i livet”.
Men. Kaniner behöver ju ha gräs under sina små tassar. Det har onekligen varit en perfekt sommar att nyså gräs. Grönt och frodigt är sammanfattningen. Ingångarna till de nedgrävda rören (där kaninerna kan springa ner) syns knappast.
Det här är en fortsättning på vårens och försommarens ‘Månadens bild-tema’ i Blommig Fredag. HÄR kan du läsa tidigare inlägg.
Så här ser området som blir kaninernas stora utebur ut. Medan gräset har vuxit har maken grävt ner lecablock och monterat nätsektioner runt utegården. Där gången slutar ska dörren in till kaninerna vara. Just nu finns bara ”tröskeln” på plats.
Ännu fattas några nätsektioner runt gräsparakiternas och vaktlarnas voljär. Till hösten ska friggeboden där fåglarna ska bo byggas, här syns bara grunden i lecablock.
Så här ser det ut när man kommer gående i trädgården.
Barnens kaniner ska också få ett hus. Våra yngsta familjemedlemmar har ritat många fina förslag på kaninhus med både uteplatser och balkonger. Vi får väl se vad vi kan förverkliga av önskemålen. 🙂 Klart är i alla fall att de 13-14 kvadratmetrarna utegård i halvskugga under bigarråträdet kommer att ge kaninerna en bra livsmiljö.
I mitt nästa blogginlägg tänkte jag berätta lite mer om våra nuvarande papegojor och hur de bor.
Önskar en fin söndag och ny vecka!
Tänk att ett så trevligt Blommig fredag-tema som kan det bli bättre kunde ge mig så mycket huvudbry.
Vad är det just nu i mitt trädgårdsliv som inte kan bli bättre? Hmm. Jag kör en topp tre utan någon som helst rangordning:
1. Jobbet. Jodå, det är fortfarande lite för fullt upp som det alltid är så här års, men jag är så förbaskat glad över att ha det jobb jag har. Att få göra skillnad för andra och hjälpa dem att komma igång att odla och få göra så att människor trivs med sin gröna närmiljö är ett uppdrag som jag är glad och stolt över. Ibland innebär jobbet också att jag får besöka miljöer som jag som privatperson inte har tillgång till. Jag har fått lov att visa några bilder från en helt fantastisk takträdgård högt upp i Köpenhamn som vi besökte för ett par veckor sedan. Gott om sittplatser och så några väl valda träd samt en tät plantering inom en ram av Cortenstål. Ramen var fylld av bland annat smultron, olika gräs och spanska klockhyacinter. Tidigare hade kungsängsliljor blommat.
2. För ett tag sedan berättade jag om hur vi brukar byta bostad på våra semestrar och framförde en förhoppning om att ännu en gång få resa till Frankrike. Vi hade tur. Familj nummer två (!) på vår lista över tänkbara bytespartners tackade ja! 🙂 Under några veckor i sommar ska vi bo ett fint hus i Loiredalen och ta det lugnt, äta gott och besöka olika ställen som familjemedlemmarna vill till. För min del ser jag fram emot att besöka den stora trädgårdsmässan i Chaumont-sur-Loire igen. Till skillnad från Chelsea Flower Show är de drygt 20 idéträdgårdarna där uppbyggda under ett halvår och det ger en lite mer rättvis bild av verkligheten. (Vill du se smakprov på idéträdgårdarna jag besökte 2013 så kan du göra det HÄR, HÄR och HÄR.)
3. Vår egen trädgård. 🙂 Allt fler uppkrukade växter hamnar i jorden där de ska växa. Känns bra att se staplarna med tomma krukor bli allt högre. En del växter har ju stått i kruka sedan förra våren när fibernedgrävningen drog genom trädgården. Här följer några bilder av hur det ser ut i vår trädgård just nu.
Aklejan ‘William Guniness’ i blom i Lunden.
Iris i blom i Pionrabatten, i bakgrunden syns pionerna som snart slår ut. Portalen med rosen ‘Gislaine de Feligonde’ leder vidare till de upphöjda odlingsbäddarna.
I Trädhörnet blommar fler aklejor och de japanska lönnarnas blad lyser.
Ibland är det enkla det allra vackraste. Som här, vid Torvrabatten, där ormbunkarna blandas med orange engelsk vallmo.
Stor ormrot i blom bland rosor och pioner. I bakgrunden den vackra gjutjärnssoffan vi fyndade på loppis förra sommaren.
Strandiris i blom vid fågelvoljärerna och den slingrande gången där man inte riktigt kan se vad som väntar bakom svängen.
På framsidan blommar azaleor och rhododendron i Torvrabatten. På andra sidan gräscirkeln syns Carmencitarönnen och kopparlönnen.
I Trädgårdslandets upphöjda bäddar har blommor och grönsaker börjat ta fart. Kålen gillar sina nättält och har vuxit på bra sedan utplantering.
Önskar en fortsatt trevlig helg!
Blommig Fredag har månadens bild som tema. Och då får jag väl visa vad som har hänt i komposthörnan sedan sist! 🙂
Vid de båda spaljéerna har nu plantorna med rosen ‘Mme Alfred Carrière’ planterats. De stod förr vid Stora trädäcket, men var för höga där. De har fått blå pärlhyacinter och rosa ‘Van Eijk’ tulpaner vid sina fötter. Mellan spaljéerna ska det bli en port med ett runt ”fönster”, som man kan kika in i. Maken har lagt gatusten i bågar runt rosorna och vid ”ingången” till komposthörnan. Till höger i bild syns trädgårdslandet och sparrisbäddarna.
Inne i komposthörnan ser det nu ut så här. Maken har lagt gamla cementplattor som golv och jag har baxat dit träramarna. Den närmast ingången är fylld med sand och där står diverse trädplantor på tillväxt. Klipper både idegransklot och ligusterklot. Ännu är de för små för att planteras ut, men här står de bra så länge. I den högra lådan är det extra jord. Just nu har jag jordslagit flera växter där.
Till höger om ingången skymtar vår varmkompost, en Biokub polar. Längst bort syns de två stora kompostfacken på vardera 2,5 kubikmeter. Har inte riktigt funderat ut hur framsidan på facken ska se ut, så ännu så länge kan jag inte slänga i hela facket. Ser ni den gröna busken i kruka till höger? Det är sötmandelplantan jag hittade förra året! Den är dryga metern hög nu.
Inne i komposthörnan syns varmkompostens svarta kub och bredvid den har vattentunnan på 300 liter kommit på plats. Just nu är tunnan fylld med kranvatten, men när nya boden är byggd blir det regnvatten. Planket ska fortsätta fram till boden (vars grund är den ljusa fyrkanten) och när allt är klart kommer komposter och vattentunnan och hyllorna med växter inte att synas från det här hållet.
Här sitter sonen och tar igen sig efter att ha hjälpt mig att skyffla upp all sten från gången som ska flyttas. Tur man har starka tonåringar i familjen! Hela området under bigarråträdet är nu tömt på växter. Nu ska gången läggas om på nytt ställe och därefter kan jag börja plantera det som ska växa i denna lite ”vildare” del.
Under det gamla plommonträdet ligger katten på högen med markduk och tar det hela med ro. Bredvid stammen har jag planterat tre stora ruggar med kaprifol. De ska få klänga sig upp i trädet och hänga ner från grenarna i snygga ”gardiner”. Ja, hoppas kan man ju alltid! 🙂 I förgrunden syns snygga hostan ‘Krossa Regal’.
I trädgården har första pionen slagit ut och de sena tulpanerna blommar för fullt. I växthuset växer tomater och gurka bakom fiberduk och i kökslandet är allt, inklusive squash, utplanterat nu. I helgen ska jag besöka en fin trädgård som jag har skrivit om HÄR. Vill inte missa deras rhododendronblomning och vackra japanska lönnar i vårskrud. Önskar en riktigt trevlig helg!
Sedan förra månaden har projekt: omgörning av Lunden och komposthörnan gått framåt. Medan jag har rensat fjolårsvisset i trädgården har maken rivit halva den gamla komposthörnan, lagt lecablock till grunden på nya boden (och grävt upp och krukat alla växter som var i vägen).
Nu närmast ska han sätta plint till planket som ska dela av Lunden från själva komposthörnan. Själv ska jag börja kärra ut färdig fjolårskompost så att den sista delen av den gamla komposthörnan kan rivas. Sedan kan de nya kompostfacken byggas färdigt. Lite bökigt när hela området påminner om ett femtonpussel!
Pinnarna närmast i bild visar var voljären till parakiter och vaktlar ska sluta. I bakgrunden syns kvarvarande delen av gamla komposthörnan och stammen till höger är det stora gamla bigarråträdet.
Här syns grunden till nya boden. Sanden som ligger i grunden är flyttad från området där gamla komposthörnan stod och jorden som var där innan är flyttad till där sanden låg… Sa jag femtonpussel?! I säckarna finns olika singel och grusfraktioner.
Vad händer i övriga trädgården då? Där blommar en massa små sötnosar till vårblommor, det är vad det gör! 🙂 Här kommer månadens kavalkad. Klickar du på någon av bilderna kommer de upp i stort format som ett bildspel.
Det här var min tolkning av Månadens bild hos Blommig Fredag, titta gärna in där för att se vad andra skriver om denna vecka. Trevlig helg!
Lovade ju berätta lite mer om min växtbeställning hos Exot.se, och vad kunde väl passa bättre än i dag när Blommig fredag har temat Årets nyhet? 🙂
Det här är fem träd och buskar som jag har beställt, och det är växter som jag inte hade en aning om att de fanns och än mindre att jag ville ha dem. Tills jag googlade de vetenskapliga namnen i katalogen och utbrast Åhhh…
1. Franklinträdet, Franklinia alatamaha. Bara historien bakom trädet får ju nyfikenheten att väckas! Hör bara: Den enda arten finns inte längre i det vilda, den är utrotad. Alla kvarvarande exemplar kommer från frön som två botaniker 1765 samlade in i det vilda vid floden Altamaha i Georgia, USA. Vid ett återbesök var alla träden bortröjda och några fler träd har aldrig hittats någonstans i världen! Släktnamnet Franklinia är en hyllning till botanikernas gode vän Benjamin Franklin. Jaha, varför vill jag då ha detta träd? Är bilden nedan svar nog? 🙂
Bild lånad med tillstånd av American Beauties Native Plants. Klicka HÄR så kommer du till sidan om Franklinträdet.
De vita blommorna är sju cm i diameter och påminner om magnolia/kamelia-blommor och blommorna doftar. Trädet blommar i juli-september och bladen som kan bli 15 cm långa får orangeröd höstfärg. Även frökapslarna är vackra i formen. Trädet blir runt sex-nio meter högt (lite olika rapporter). Enligt trädägare i USA verkar Franklinträdet hyfsat härdigt. En ägare berättar att de bor i en zon med vintrar på -23 grader och att deras träd klarade till och med en tio dagars köldknäpp på -34 grader utan att ta alltför mycket skada. Trädet tycker om surjord och vill ha humusrik jord med bra dränering, men vill inte stå torrt. Hos oss kommer det att bli ett av två nya stora träd i Lunden. Plommonträdet och bigarråträdet från 1978 kommer inte att stå kvar där om 10-15 år och då vill jag ha två andra bjässar som Lundens ”tak”.
2. Blomsterkastanj, Xanthoceras sorbifolium. Det här är det andra stora trädet som gör Franklinträdet sällskap i Lunden. Blomsterkastanjen kommer ursprungligen från Kina. Den kom till Europa i början av 1800-talet och blir fem-åtta meter hög. Den har upp till 30 cm långa blad, blommar i maj-juni med 25 cm långa doftande blomklasar i vitt-gult-rosarött. Fröna mognar i september-oktober. Blomsterkastanjen klarar amerikansk zon 4, vilket innebär vintrar ner till -30 grader. Både blommor, blad och ”nötter” i frökapseln är ätliga. Trädet trivs i de flesta jordar, men vill ha väldränerat. Det växer dåligt om det står skuggigt, men lätt skugga i ”skogsbryn” går bra.
Kan inte visa bild här på bloggen ännu, men klicka HÄR så kommer du till en sida med flera bilder och info om trädet.
Och så tre fina buskar.
3. Bollbuske, Cephalanthus occidentalis, är den första. Den är en buske, eller litet träd, som blir en-tre meter hög. Kommer ursprungligen från USA. Den blommar juni-september och de två-tre cm stora vitgula nektarrika bollarna lockar både fjärilar och bin. De stora bladen, upp till 15 cm långa, sitter kvar länge på hösten. Bollbusken vill ha sol (men lätt skugga går bra), lätt fuktig näringsrik jord och är härdig till svensk zon två (3). Enligt amerikansk zonkarta ska den klara ner till -28 grader.
Bild lånad med tillstånd av Natural Landscapes Nursery.Klicka HÄR så kommer du till sidan om bollbusken.
4. Vinterkryddbuske, Chimonanthus praecox, är den andra. Den är en buske eller litet träd som blir tre-fem meter hög och har ljust vitgula doftande blommor i februari-april. Bladen blir upp till 20 cm långa. Busken är lättodlad och trivs i sol/halvskugga, men vill ha vindskyddat läge. Tyvärr bara härdig i zon 1.
Kan inte visa bild här på bloggen ännu, men klicka HÄR så kommer du till en sida med fin bild och info om busken.
5. Pärlsvansbuske, Stachyurus praecox, är den tredje. Den kommer från Asien och blommar på bar kvist från februari till april. Den har ljust gula blomhängen som kan vara upp till tio cm långa. Blommorna doftar. Busken trivs i sol/halvskugga och vill ha lätt fuktig jord, väldränerat och vindskyddat läge. Tyvärr bara härdig i zon 1.
Kan inte visa bild här på bloggen ännu, men klicka HÄR så kommer du till en sida med fin bild och info om busken.
Det var mina nyheter det. Kanske har en och annan av er som läser här hittat en ny favorit att spana efter. Här lovar de +5 grader i helgen, så jag hoppas på några timmars löv- och ogräsplockande i trädgården. För den som hellre är inomhus vill jag ännu en gång tipsa om podradion Odlarna (som man kan lyssna på via datorn/mobilen). Senast ut att bli intervjuad är Karin Berglund. Missa inte. Bland tidigare intervjuer finns bland många andra Lena Israelsson, Hannu Sarenström, Karin Eliasson, Johannes Wätterbäck och Stefan Sundström. Ha en fin helg!