Tänkte visa vår Solrabatt som blommar fint just nu.
Solrabatten, så kallad eftersom den ligger vid söderväggen, är en upphöjd rabatt på en gånger drygt fyra meter. I bakkanten växer ett hårt tuktat blåregn, framför rabatten ett hav av vitlysing. Min tanke var att göra Solrabatten Piet Oudolf-inspirerad och fylla den med vajande gräs, praktfulla solhattar och vippande vädd. Det gick så där. Vet inte hur många hundralappar jag lagt på stora fina exemplar av solhattar, som sedan promt har dött av kyla och/eller väta nästföljande vinter, oavsett hur mycket dränerande grus jag grävt ner vid plantering.
Så i år hade jag en annan plan för rabatten. Vad var det som faktiskt klarade vintrarna där? Jo, gräsen (inklusive känsliga blodgräset), vädden och blanknäva (som frösått sig där tack vare myrornas hjälp). Ok, då satsar jag på dem. Jag planterade isär gräsen och fyllde ut med massor av blanknävor. Och i juni, efter att blåregnets första blomning var över, så planterade jag ut massor av färgstarka zinnior och lejongap bland gräs, nävor och vädd. Och de två (2) solhattar som bestämt sig för att gilla läget.
Nu blommar allt som bäst och ger precis den där mixen i rabatten som jag ville ha. Och inte gör det något om zinniorna och lejongapen inte klarar vintern, för det ska de i alla fall inte (även om det händer att ett och annat lejongap övervintrar en mild vinter här nere i Skåne).
I den upphöjda rabatten bredvid samsas dahlior med rosenskära. Dahliorna växer sig stora och kraftiga utan att sniglarna kommer åt dem. På andra sidan skymtar de upphöjda bäddarna med sparris och mellan dem finns en liten sittplats.
I helgen var jag och hämtade hem ännu ett träd till vår trädgård. En av mina magnoliadrömmar har gått i uppfyllelse. Nu väntar en Wilsonmagnolia på att planteras. 🙂 Den är 140 cm nu, ska vid 20-50 års ålder bli 6-7 meter hög.
Visst är den underbar? (Fotot är från Göteborgs botaniska) Tio cm stora blommor som är riktade neråt, det är som att stå under ett fruktträd med jättelika blommor. Längtar redan, men det lär dröja några år innan vårt träd bjuder på den första blomman.
Kristinas oas 