På promenad med katten genom en frostnupen trädgård

Bild

I fredags, 29 november, kom den första snön här för denna säsong. Den blev inte liggande speciellt länge, men minusgraderna kom tillbaka. I dag, 1 december, tog jag en promenad genom en frostnupen trädgård.

Rönnbären på Sorbus x commixta ‘Carmencita’ är fortfarande kvar.

Vår katt gjorde mig sällskap hela varvet runt. Han ogillar våra grusgångar starkt och går helst på gångplattor, kantstenar och trädäck. Till höger om gången syns hasselblad och idegranshäck.

Vattenstenen blev av olika anledningar inte fixad härom veckan, men nu är pumpen upplockad. Innan dess blev det dock så här isande vackert.

Rosen ‘Moonlight’ kläddes i isströssel.

Sommarrudbeckian som blommat länge fick även den lite isglitter. 

Perukbuskens blad satt kvar länge och ligger nu som röda utropstecken bland allt det bruna.

Min fyrbenta följeslagare väntar tålmodigt på att jag ska fotografera klart någon gång.

Dammen har fått ett tunt istäcke.

Och där kommer kisse tassande. Som sagt, han gillar inte grusgångarna.

Ibland blir trädgårdsdekorationerna lite extra vintervackra.

Kisse tar ledningen när vi närmar oss ytterdörren igen. Den här biten vid framsidan med stora trampstenar är helt i hans smak.

Avslutar med några hoppingivande knoppar i praktmagnolian.

Lite annorlunda mot hur det såg ut i trädgården för bara två veckor sedan!

Så var födelsedagsmånaden november till ända. I helgen som precis är slut kopplade vi av på hotell och firade två tonåringar och min mamma. Så skönt att koppla av i spa-avdelningen, äta gott och skåla i bubbel vi köpte i Frankrike i somras. En bra helg som avslutades här hemma med adventspyntning och pepparkaksdeg (vårt gamla familjereceptet hittar du HÄR).

Önskar en fin första decembervecka! Länkar till Trädgårdsfägring, titta gärna in där.

Höstfärger, en ljuvlig vinterlilja och ett nytt persikoträd

Bild

De senaste dagarnas kyla har nu lämnat över till varmare dagar och nätter. Vi klarade oss från minusgraderna och hade ”bara” precis nollgradigt. Prognosen för några dagar sedan lovade dock flera minusgrader och jag fick panik och for runt i trädgården med ficklampa och sax och skördade ett helt fång med blommor. För säkerhets skull!

De blev till flera fina buketter, min favorit är nog den med orange zinnia ‘Oriole’ och lila höstastrar. Kanske en framtida rabattkombination?

Även om minusgraderna har hållit sig borta har höstfärgerna börjat göra sitt intåg. Ginnalalönnen har redan släppt nästan alla löv och ullungrönnen ‘Dodong’ har börjat rodna.

Just nu går jag ofta stigen förbi den naturliga dammen. Där blommar den helt ljuvliga vinterliljan, som till min stora glädje överlevde vintern, och blommar och blommar. På vattenytan flyter ginnalalöven omkring och påminner om årstiden.

Ginnalalönnens stammar – de flesta löven ligger på gången och i dammen…

Från andra hållet ser det ut så här. Olika japanska lönnar, ormbunkar och höstastrar.

Två andra fina växter som blommar och blommar är rosen ‘Moonlight’ och Himalayakaprifolen.

Tror bestämt att jag har glömt berätta att jag har köpt ett persikoträd? Har varit på jakt efter ett ‘Ice Peach’ ett tag och rätt som det var hittade jag ett litet träd på den lokala plantskolan! Slog till direkt och nu står den i varmaste delen av trädgården i området framför växthuset. ‘Ice Peach’ bär rikligt med frukt, blir behändiga två meter hög och frukten smakar helt ljuvligt intygar bloggvännen Anette och Sara på Skillnadens (se bara på den HÄR videon!).

Snart är det helg igen och jobbet med att ställa undan, städa upp och fixa inför vintern fortsätter. Förra helgen städades växthuset ur och tomaterna hamnade på komposthögen. Nu växer asiatiska bladgrönsaker i växthuset i stället. Håller tummarna för bra planteringsväder den kommande helgen så att en del av alla tulpanlökar kan komma i jorden. Länkar till Trädgårdfägring.

Igelkottsungar, jobbförändringar och min nya trädgårdsinspiration

Bild

Förra veckan kom vi hem efter 25 dagars roadtrip till Frankrike. Trädgården var något ”lurvig” efter bortavaron, så de sista dagarnas semester fick läggas på att i lugn och ro få den i ordning igen. Tack och lov hade det ju regnat under de veckor vi var borta, så allt var vid liv.
Uppröjning i den nästan överblommade dagliljerabatten. Massor av gula blad och överblommade stänglar hamnade i komposthögen.


Lurvigt värre! Det var knappt att det gick att ta sig förbi klematisrankorna på ‘Summer Snow’.

Vissa delar av trädgården var fina utan någon städning. Dit hörde dammhörnan.

Vartannat år åker vi på långsemester, vartannat år är vi hemma. För min del har semestern förstås inneburit ett flertal besök i fantastiska trädgårdar. En del har varit vackra, andra fulla av hundraåriga träd, mängder av hortensior, utsikt ”to die for” och så fanns det en som kom att betyda väldigt mycket för mig. Det var inte en trädgård som var den mest lättfotograferade, men jag blev golvad av hur jag upplevde den. Efteråt sa jag till maken att ”nu vet jag vad jag ska jobba med i vår egen trädgård de närmaste tio åren”. Jag ser fram emot att försöka skapa samma känsla i vår trädgård. (Den som är på insta och vill se trädgårdarna som jag visat med både filmer och bilder kan bara använda sig av taggen #kristinasoasfrankrike2019 )

Här kommer tre foton från trädgården som var skapad från absolut noll under tjugo års tid av två konstnärer utan trädgårdserfarenhet. Jo, det fanns växter som blommade också, men det var framför allt de vindlande gångarna genom halvskuggiga partier som jag inspirerades av.

Husbytet gick för övrigt utmärkt och den franska familjen var mycket nöjda med vårt hus och inte minst trädgården. Mamman beskrev den som ”Garden of Eden” där hon vandrade runt bland alla träd och blommor, matade djuren och plockade en massa ätbart. De gosade med vår katt och vi med deras. De var ganska lika till utseendet också…


Vår kisse…


Utbytesfamiljens kisse!

Själv höll jag på att dö sötdöden när mamman en dag skickade över den här bilden till mig och skrev att de hade fått nya vänner i trädgården:

För första gången på de 15 år vi har haft igelkottar i trädgården har vi ungar i år! Fyra stycken små sötnosar lufsar runt och äter fallfrukt, snäckor och en massa annat. När vi kom hem hade ungarna redan blivit självständiga och hängde inte ihop i klunga längre, men jag har sett mamman och två ungar samtidigt, om än med flera meter mellan sig. Bara att hålla tummarna att någon av dem klarar sig.Hur söt är den inte, vår lilla taggiga vän!

Nu är semestern slut, i måndags började allvaret igen. Visst är det fler än jag som känner av ”börja skolan igen”-syndromet på hösten? Jag kan komma på mig med att längta till att klä böcker i nytt papper, köpa pennor och pyssla ihop en kalender… 😉 Inte för att mina barn gör det här, dagens böcker är ofta digitala och kräver inget skyddspapper och kalendern har de i mobilen. Men jag kan längta efter terminsstart och nystart.

I år blir det det nystart för min del på mer än ett sätt. Precis innan semestern blev det klart att fördelningen av min tjänst kommer att förändras (självklart med mitt godkännande). För fyra och ett halvt år sedan började jag jobba med odlings-, utemiljö- och miljöfrågor på ett företag. Utemiljön har hela tiden varit den stora delen och odling och miljö den lilla. Nu blir det tvärtom. Miljö blir den stora delen och utemiljö och djur/stadsodlingar den lilla. (Vad gäller den sistnämnda så har jag fått en medhjälpare som numera sköter mycket praktiskt kring djurens skötsel och anläggandet av nya stadsodlingar. Hela odlingssatsningen har mer än fördubblats sedan jag började, så det behövdes.)

Från att ha jobbat mycket utomhus i flera år ska jag åter jobba inomhus till största delen. Och det känns både lite nervöst, men också väldigt bra. Jag får nästan ett nytt jobb att fortsätta utvecklas i, utan att byta arbetsgivare. Miljö- och klimatfrågor är ju en oerhört viktig del för oss alla, antingen vi vill det eller inte, och för de allra flesta företag en allt större del av verksamheten.

Första arbetsveckan blev precis så fullspäckad med möten och nya projekt som jag hade gissat att den skulle bli, men det känns bra med nya utmaningar som just nu omfattar ungefär allt mellan att planera en workshop för femteklassare på tema miljö till att sätta mig in i ett pågående EU-projekt som ska presenteras på engelska inför andra deltagare nästa månad. Omväxlande var ordet!


Morgonrodnad i onsdags när jag klev ut på trappan för att ta elcykeln de 13 kilometrarna till jobbet. Den här bilden är inte fixad färgmässigt det allra minsta. 🙂 Det var sååå vackert längs cykelvägen när solen steg på himlen och dimslöjorna lättade.

Så lagom tills jag hade vant mig vid att ta hand om min trädgård på ett annat sätt, när jag nu jobbade med utemiljö hela dagarna, så kommer den åter att bli min avkoppling när jag kommer hem. Och det känns spännande det också!

I höst kommer maken att vara borta mycket i jobbet och det blir barnen och jag som ska få vardagen att flyta. Och efter över fem år med matkasse har vi beslutat oss för att börja handla och laga mat efter eget huvud igen. Vi sadlade om från vanlig matkasse till flexitarian för ett halvår sedan, just med tanke på vårt jordklot, och har inte varit helt nöjda med maträtterna som kassen har levererat. För att tala klarspråk: varken ungdomar eller vuxna har gillat de vegetariska rätterna (och då äter ändå tonåringarna en hel del vegetariskt på sina skolor) och alldeles för mycket mat har hamnat i komposten. Och det är ju ett riktigt dåligt alternativ! Nu provar vi själva och det blir också en förändring. För håller det i sig och fungerar bra så innebär det att jag åter kommer att börja odla mer ätbart i grönsaksväg i trädgården.

Fler förändringar får jag berätta om en annan gång, det här inlägget är redan megalångt. Beundrar er som orkat läsa hela (men så blir det när bloggen också är en dagbok). Länkar så klart till Trädgårdsfägring! Önskar er alla en trevlig helg och sista augustivecka!

Trädgårdsdjungel, pionfrossa och de moderslösa parakitungarna

Bild

Trädgården är en djungel och det känns i vissa lägen som om en machete vore det bästa trädgårdsredskapet denna soliga och regniga försommar (den skulle säkert funka finfint på mördarsniglarna också).

Dammen är äntligen rensad på löv och vattenväxterna uppfräschade. Den ena av näckrosorna skjuter skott, den andra verkar död. De japanska lönnarna och alla marktäckare är frodigare än någonsin.

Trädgårdskryddbuske ‘Hartlage Wine’, rönnsumak ‘Tiger Eyes’, mörkbladig perukbuske och i bakgrunden ullungrönnen ‘Dodong’.

Blomsterkornellen blommar som den aldrig har gjort förr, hela det stora trädet är helt vitt av blommor! Nu har rosen ‘Moonlight’ börjat blomma också och det är magiskt vackert med alla vita blommor i skymningen.

Sedan är det ju mitt i pionblomningen också. I Pionrabatten blommar det i vitt och rosa och en av favoriterna, ‘Aros Blek’, är söt som en karamell.

I Skära rabatten blommar den här knalliga, okända, pionen som är så snygg ihop med den mörkbladiga perukbusken.

Vid fågelvoljären har rosen ‘Mme Alfred Carrière’ sakta börjat klä in burdelarna. Lagom tills pionerna börjar ge upp kommer rosorna.

Bärlandet är så tätt i år att jag knappt lyckades ta något vettigt foto där… Men nog är det kart bland hallon, vinbär och krusbär! Och bärtryn har stora bär som snart är mogna.Här, mellan röda sommarhallon och hösthallon/blåklint, ska det finnas en gång…

Har för övrigt köpt tre nya sorters bärtry: ‘Aurora’, ‘Indigo Gem’ och ‘Honeybee’ (bilden). Hittade en ny plantskola i Småland som specialiserat sig på ätbart.

Ett dvärgmullbärsträd ‘Gerardis dwarf’ fick också följa med hem. Det ska bara bli hanterliga 2-3 meter högt. Just nu är det 30 cm och har tre kart. Bilderna jag sett på denna sort lovar gott, trädet ska bli helt översållat av frukt inom en ganska snar framtid.Växthuset med tomater till vänster och gurka till höger. Maken har byggt en nätställning till gurkorna som jag hoppas ska fungera bra. På planteringsbordet syns det lilla mullbärsträdet i en fyrkantig kruka.

Förra året, mitt i torkan, planterade jag frösådda fingerborgsblommor ‘Apricot Delight’ och hakonegräs. Inte världens bästa tajmning! Men i år kommer denna nya plantering mellan de bollklippta tujorna mer till sin rätt.

Det har varit tyst här på bloggen, men här hemma har det sannerligen inte varit tyst. Det har pipit inomhus i snart två veckor. Molly, vår blåvingade parakithona, dog hastigt. Vi tror Max inte matade henne ordentligt och hon svalt ihjäl när hon försökte mata ungarna. (Normalt sett så dör någon av ungarna, inte mamman.)

Nu stod vi där med fyra fina ungar. Vi bestämde på stående fot att ungarna skulle handmatas. Det har vi aldrig gjort innan, men nu var det bara att leta fram en liten spruta, blanda foder och sätta igång. Var fjärde timme, dygnet runt. Efter tre dygn kunde vi öka vilotiden på natten lite (tack för det), och nu har alla fyra ungarna fått sina fjädrar och de tre äldsta har både lärt sig flyga och börjat picka i sig frön. Så snart de äter själva ska de få flytta ut till voljären i trädgården, nu bor de i tv-rummet (som vi kan låsa så inte katten smiter in…).

7 juni. Fyra små rädda dunbollar utan mamma trycker ihop sig i ett hörn. De tre äldsta hade börjat få lite fjädrar, minstingen hade knappt stjärtfjädrar ens…

9 juni. Jag matar den minsta ungen med speciellt ”handmatningsfoder” som rörs ut med varmt vatten till en vällingkonsistens och ges med spruta. 

16 juni, tio dagar efter att mamma Molly dog, är ungarna så här stora. De är helt orädda och sitter lugnt kvar i min mans händer. Minstingen sitter längst till vänster, det syns på ”bebisfjädrarna” på huvudet vem som är yngst.

Vad mer har hänt sedan sist? Jo, jag har grävt upp alla växter och planterat tillbaka dem i den fyra kvadratmeter stora rabatten vid trädäcket (minus ett par hundra tulpanlökar och höstliljor ‘Lucifer’ som fick ett nytt hem hos en trädgårdsvän). Och sedan jag blev klar med det har det regnat i lagom doser, så jag kunde inte vara mer nöjd med tajmingen. Alla växter ser ut att ha tagit sig efter återplanteringen.

Nu är det snart midsommar och både i den egna trädgården och på jobbet börjar det något lugnare tempot. Önskar er alla en riktigt fin midsommarhelg! Som vanligt länkar jag till Trädgårdsfägring.

Min nya favoritplats i trädgården – dammhörnan

Bild

För ett år sedan var den här delen av trädgården en grusig håla. Det är den inte längre. Nu är den min nya favoritplats, inte minst i kvällningen en vacker majdag.Solen håller på att gå ner och ljuset silar in genom Ginnalalönnens trädkrona. Under den glänser de tre rödbladiga japanska lönnarna i kopparrött och himlen speglas i den naturliga dammen.

Den japanska lönnen Acer palmatum ‘Tamukeyama’ hänger över stranddelen på dammen.

På motsatta sidan gången glänser Acer palmatum ‘Hupp’s Red Willow’.

På motsatta sidan dammen breder Acer japonicum ‘Inaba-shidare’ ut sina vackra blad över djuphålan på dammen.

Den är underplanterad med en av mina favoritsockblommor, den ljuvliga ‘Niveum’.

På andra sidan gången håller Acer palmatum ‘Seiryu’ på att växa till sig. Röda stammar och limegröna blad – så vackert! Ser fram emot när den blir större.

Vy från andra hållet vid dammen. Bäcktisteln står numera i en våtbädd och har aldrig varit så stor och kraftig som den är nu. HÄR berättade jag mer om dammen och vad jag planterat där.

Det har varit lite blogguppehåll för min del. Inte för att jag inte har haft något att skriva om, tvärtom, jag har gjort massor i trädgården! Bland annat är Solrabatten helt omgjord, fast blåregnet är förstås kvar. Gräsen jag hade där hade brett ut sig så mycket att det var helt nödvändigt med röjning och gallring. Nu har jag bara satt tillbaka en bråkdel av gräsen och kompletterat med nävor, vädd och kattmynta. Skönt att kunna hämta av det egna plantöverflödet i trädgården och inte köpa en enda ny planta! 🙂

Delar av lunden under plommonträdet har också blivit omgjord. Fyra kvadratmeter röd sockblomma som hotade att kväva allt i dess väg har grävts upp… Och det hade inte varit så tidsödande om det inte hade varit för att jag behövde pilla loss hundratals kungsängsliljelökar ur dess rotsystem! Hur snyggt är det med kungsängsliljor som blommar nere i sockblommornas bladmassa?! Inte alls. Så nu har nästan all sockblomma fått vandra vidare till andra trädgårdsägare och min kvarvarande tuva är planterad i en stor kruka.

Om en vecka befinner jag och yngsta dottern oss i London och där väntar både Chelsea Flower Show, träff med engelska väninnan och besök på plantskolor (plus museum, sea life center och VR-spelande för dotterns del). Fast innan dess är det dags för en helg tillsammans med mamma och goda vänner – mellanbarnet konfirmeras och vi bjuder in till vårlunch i sparrisens tecken.

Önskar en trevlig majvecka och helg!

Länkar till Trädgårdsfägring, titta gärna in där.