Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2023. Förra året införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det gick mycket bättre än vad jag hade vågat hoppas! HÄR berättade jag om planerna.
Det var klart mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som skulle sås senare under säsong. Under året vägde vi också all skörd och hur det gick berättar jag HÄR. Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, i år blir det cornichon, rotselleri och piplök.
Så här kommer 2023 års odlingar att se ut:
I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt enbart slanggurka och högväxta körsbärstomater samplanterade med basilika ‘Genovese’. Något annat får inte plats. Årets tomatsorter blir: ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘White Sweet Cherry’, ‘Indigo cherry drops. Ska försöka klämma in ‘Cherny Mavr’, ‘Zolotoy Potek’ och ‘Rio Grande’ också… Gurkorna gör jag som jag brukar: köper färdiga. 🙂 Lokala plantskolan har fina sorter som är ekologiskt odlade.
I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får physalis växa i stora krukor. Då kan de hjälpa till att skugga växthuset i början av säsongen. Jag har fått frön till två olika sorters physalis, ska bli spännande att se hur de trivs hos oss och vilken vi tycker bäst om. Det är många, många år sedan jag odlade physalis sist.
I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna, blir det tidig sådd av sallat ‘Little Gem’, trädgårdsmålla ‘Rubra’, morötter ‘Royal Chantenay 3’ och rädisor ‘Easter Egg’. Senare på säsongen flyttar försådda plantor av isört, portlak, persilja, piplök ‘Red Toga’ och Linnétagetes ‘Burning Embers’ in. Och, inte att förglömma, sockerärtorna ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’ och ‘Oregon giant suger’, cornichongurkor och djungelgurkor. Det är perfekt att ha dessa så nära köket och det är lätt att passa med vattning eftersom vattentunnorna står strax bredvid. Här är också odlingen mer eller mindre snigelfri.
På stora trädäcket i sydvästläge blir det förstås också stora tomater. ‘Alicante’, ‘Black Sea Man’, ‘Coeur di Bue’, ‘Ukrainan Purple’, ‘Sub-arctic Plenty’ och ‘Ponderosa’. Lilla söta och rikgivande ‘First in field’ får bo i krukor på kruktrappan ihop med chili ‘Equador Purple’ och ‘Fireworks’ och pelargoner.
Vid den varma söderväggen bredvid poolen ska jag testa de stora tomatgiganterna ‘Homestead’, ‘White Wonder’ och ‘Des Andes’ och se hur de funkar hos oss på friland. Förra året fick jag problem med att de halvkilostora ‘Homestead’ (bilden nedan) mognade så sent i växthuset. I september vill jag ha in mina vintersådder med asiatiska grönsaker, då måste tomaterna där ha gett klart. Tomaterna vid poolen samodlas med ranksedum och gula bönor ‘Neckargold’ .
I den långa upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det inte sommarblommor i år, utan grönsaker. Sommarmorötter ‘Golden Nugget’ och ‘Nantaise 2’, vintermorötter ‘Flakkée 2’, palsternacka ‘Tender and true’, tagetes ‘Burning Embers’, potatislök, scharlottenlök ‘Tosca’, purjolök ‘Blaugrüner Winter’ och sockerärt ‘Oregon suger pod’. Bronsfänkålen lär ha övervintrat och får växa hög längst bak.
I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får favoritdahliorna tränga ihop sig detta år. Vårt byta hus-år minimerar jag snittblommeodlingen.
I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag olika sallatsorter plus jordgubbar med sparris. Planterade vita jordgubbar förra året och hoppas de ger skörd i år. I sparrisbäddarna blommar också massor av kornvallmo.
På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det: 1. Perenna grönsaker som jordärtskockor, haverrot, svartrot, kärleksört och förmodligen spontansådd dill. 2. Svartkål ‘Nero di Toscana’, kålrabbi ‘Delikatess Weiter’ och Delikatess Blauer’, perenn grönkål och rotselleri ‘Mars’. Ska testa att ha blodklöver som samplanteringsväxt och klippa och mulcha med den under säsongen. 3. Mandelmanns bondbönor samplanterade med honungsfacelia, gula buskbönor ‘Rocdor’ och squash ‘Black Beauty’. 4. Först färskpotatis och när den är skördad flyttar purjolöken från Solrabatten in i sällskap med bredsådd mâche.
Mâchen växer för övrigt lite överallt i vår trädgård, inte minst i grusgångarna… Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar. Godaste ogräset brukar jag säga! 🙂
I ena kompostfacket i sydöstläge blir det som vanligt vintersquash ‘Red Kuri’ och ‘Blue Hubbard’. Jag brukar sätta två plantor av varje och ser all skörd som bonus – komposten ligger ju bara och vilar till sig. Här är största problemet att vakta dem några veckor innan stammarna blir så tjocka att inga sniglar rår på dem… Brukar sätta en ”krage” av en kruka jag klippt bort botten på runt plantan och lägga snigelpellets innanför kragen. Oftast klarar sig minst tre av plantorna. I år ska jag också testa och sätta några plantor rotselleri här och se hur det fungerar. Komposten är ju både fuktig och näringsrik.
Med det önskar jag en fin ny februarivecka, här ligger det snö och is på marken och det gäller att se upp var man sätter fötterna. Men dagarna blir allt ljusare och hos Trädgårdsfägring kan du läsa vad andra bloggare skriver på veckans tema Planer inför en ny säsong.
Det är dags att blicka in i framtiden, eller i alla fall in på det alldeles färska året, och fundera kring vad som ska ske i trädgården eller som är relaterat till den.
Allra först på trädgårdsåret står ett besök i Varberg 14-15 januari. Trädgårdsamatörernas Hallandskrets anordnar som vanligt Trädgårdsfest mitt i vintern. Förutom att träffa mamma och andra trädgårdsvänner ska jag lyssna på inte mindre än fem intressanta trädgårdsföreläsningar om bland annat Gerben Tjeerdsmas växtfavoriter och orkidésläktet Cypripedium. (Arrangemanget är öppet för alla och är någon intresserad av att veta mer finns anmälningsinfo ovan i länken. Det finns fortfarande några platser kvar.) Våririsen ‘Splish Splash’ på bilden nedan har jag köpt av Gerben en annan vår.
En vecka senare, 22 januari, är det dags för nästa intressanta föreläsning, då besöker Peter Linder från Linders plantskola Trädgårdsamatörernas Blekingekrets och berättar om intressanta och ovanliga buskar och träd. Det var via Linders ”superlista” som jag förra året fick tag på flera lite ovanligare träd som franklinian med de vackra höstfärgerna (bilden nedan), kaki och kinesisk toon.
Förra årets projekt att göra en ny stig genom Vårlunden kom en bit på väg, sedan dog min mammas sambo och vårens prioritering blev en helt annan. 2023 är tanken att fortsätta där jag slutade och under året som har gått har jag också kommit fram till hur nästa etapp ska se ut. Jag får se hur långt jag hinner 2023, det är många vårlökar och småplantor som ska grävas upp och flyttas och en begränsad tidsperiod när det går att göra.
Ännu ett träd kommer (förmodligen) att få lämna trädgården efter över 15 år och ge plats åt ett nytt. Det har inte varit ett lätt beslut, för det är den fina lilla kastanjen ‘Koehnei’ på bilden nedan som har bott klart här. Men mer och mer har torkat bort i grenverket, den har stora frostskador på stammen och varje höst vissnar löven så otroligt fult. Om det går att få upp rotklumpen på ett bra sätt kommer jag att klippa tillbaka kronan och flytta trädet till ett mer undanskymt ställe.
Kastanjen kommer att efterträdas av jasmintry-trädet som har vuxit till sig rejält på framsidan under ett par år. Det är som finast sen höst när det blommar och kommer att se så mycket snyggare ut mot fonden av ullungrönnens och blomsterkornellens höstfärger. Ett besök hos Mandelmanns trädgårdar visade att jasmintryn blir betydligt högre än vad jag hade räknat med, de hade flera exemplar som var fyra meter höga. Nu får den möjlighet att utvecklas och växa sig så stor som den kan. (Och på köpet underlättas mitt ”gångprojekt” genom vårlunden när inte kastanjen står i vägen där jag vill dra gången…)
Vid ingången är det just nu mycket tomt och rabatten är en enda lerig yta. Kornellen ‘Midwinter Fire’ har lämnat. När den klipptes ner för att föryngras vårvintern 2022 skickade den ut fler än tjugo rotskott. Så den ville jag inte ha kvar, trots att den är jättesnygg. Inte heller fick hybridkejsarolvonet ‘Dawn’ stanna, den har jag njutit av i tjugo år, men busken har varit riktigt risig och blommat dåligt de sista åren. Nu ska i stället sammetshortensian och tibasten ‘Eternal Fragrance’ som står kvar i rabatten få sällskap av franklinian samt japanskt olvon ‘Kilemanjaro Sunrise’ (bilden nedan) som börjar bli för stor där den står i Trädhörnet.
På andra sidan gången vid ingången ska glasbärsbusken flytta in (när jasmintry-trädet väl har grävts upp). Glasbärsbusken mådde inte bra under torkan sommaren 2022 och behöver få en mer skuggig placering där den också får mer fukt. Den vackra hängande japanska lönnen ‘Ryusen pendulum’ som också står där ska även den få flytta, den får nämligen inga höstfärger när den står i skuggan. Vi får se var jag kan hitta en bra plats till den… Det har jag ännu inte landat i. I nödfall får den bo i kruka ett år medan jag funderar.
Efter förra årets jätteomgörning av Stäpprabatten och Pionrabatten känns omgörningen av Skära rabattens två delar som ett miniprojekt. Redan hösten 2021 grävde jag upp alla höstblommande växter som höstflox och sköldpaddsört. Till våren ska jag gräva upp alla vårlökar och stuva om lite bland växterna som står kvar. En del växter har dött och andra spridit sig lite väl bra. Eftersom jag inte vill gräva sönder tulpanlökar eller blanda olika sorters vårlökar så gör jag projektet i ett par etapper.
Det är ju så att om något ska flyttas i trädgården så blir det ofta rena 15-pusslet… 🙂 Men för mig är det detta som är att förvalta trädgården: att göra det bästa med det som redan finns här. Det innebär ibland att ta bort det som inte trivs eller har dött och flytta annat som skulle passa bättre på en ny plats. Det mesta går att flytta bara det görs vid rätt årstid och får vatten.
Vatten ja… Under 2022 kopplade vi in ännu fler regntunnor i trädgården och nu är det bara ett enda tak kvar där vi inte skördar regnvatten: garagetaket. Det har sitt stuprör inne i garaget och det gör det lite bökigare att koppla in tunnor på utsidan, men i år ska vi göra ett försök. På andra sidan garageväggen finns nämligen både vinrankor och björnbär som vi därmed skulle kunna vattna med regnvatten. Ännu en klurig lösning ska funderas ut. 2022 använde vi droppslang i Solrabatten och det fungerade utmärkt när regnvattnet tog slut och vi var tvungna att vattna med dricksvatten. Nu blir det droppslangar i alla upphöjda grönsaksbäddar och i bärträdgården där vi har vinbär, krusbär och hallon. Då kan vi vid behov stödvattna med betydligt mindre mängder vatten.
Under torrsommaren 2022, när vi knappt fick något regn på tre månader, började jag gräva upp växter som inte klarar torrperioder. Varför förlänga plågan när det finns så många växter som är fina även en torr sommar? Och torrt lär det bli fler år framöver, så jag anpassar trädgården redan nu och minimerar den konstgjorda andningen av prydnadsväxterna.
2023 ska jag odla både mer och mindre ätbart, hur underligt det än låter. Jag ska odla mer som ger skörd tidig vår och på hösten och mindre mitt på sommaren. Under 2022 kartlade jag hur mycket vi skördade genom att väga all skörd. Resultatet berättar jag om HÄR. Jag fortsätter väga skörden även i år, det ska bli spännande att se hur mycket det blir i år och hur det fördelar sig på olika månader. I år ska jag också ta en titt då och då på vad bär, frukt och grönsaker som jag odlar hade kostat att köpa.
För 2023 blir förhoppningsvis ett byta hus-år. Efter ett uppehåll 2021 på grund av pandemin ser vi fram emot att åter få komma till Frankrike. Ännu är inget klart med vilken familj som kommer till vår hus och vart vi ska bo, men det är ju lite av charmen och utmaningen med att bo gratis hos någon annan. Vissa år får vi napp på andra mejlet, andra år tar det tjugo förfrågningar innan vi hittar rätt. Det fina huset på bilden nedan bodde vi i 2017.
Jag har också kommit fram till att fler trädgårdssysslor ska blir ”vartannat år-uppgifter”. Då hinner jag längta lite efter dem (precis som vi njuter av att vara hemma i vår gröna oas respektive åker på långsemester). 2023 ska jag inte så lika många sommarblommor (i praktiken blir det nästan bara dahliorna som jag håller liv i) och jag ska minska mängden grönsaker som behöver passning när vi är iväg. Däremot ska jag samla fröer i trädgården och skicka in till STA:s frölista för att 2024 kunna så kallsådder och få fram nya perenner till trädgården. Hemmaåret ska jag sedan så fler sommarblommor och grönsaker och öppna trädgården för besök under Tusen Trädgårdar.
I förra årets planer skrev jag att min tjänst på jobbet hade gjorts om, igen, och att jag inte var odelat glad över det. Efter ett år har jag hittat något mer balans i en tjänst som är både stressigare och rörigare än den förra. Samtidigt är den på vissa sätt också mer utvecklande, så det är komplext. Jag tror på att vara öppen med min chef vad jag ser som svårigheter och försöka hitta lösningar, inte gräva ner mig i det som har varit.
Jag har nu tre ansvarsområden där två av dem delvis överlappar tidsmässigt, det är det som är det röriga, där vissa perioder blir stressigare än vad jag egentligen vill ha det. Under vintermånaderna är min huvudsaklig uppgift att arbeta med företagets miljöredovisning och andra inneuppgifter som fungerar bra att göra under vintern. Vår till höst jobbar jag parallellt med att utveckla stadsodlingarna och utemiljön. Det sistnämnda handlar denna gång framför allt om att internutbilda och stötta kollegor så att ogräsrensning, beskärning och andra uteuppgifter görs rätt tid på året och på ett bra sätt. De bitar jag ser som utvecklande för egen del är framför allt att jag kommer att kunna jobba med att skapa mer biologisk mångfald (på bilden nedan hjälper arborister till med att säkra träd vid en gångväg. Den döda veden läggs i en så kallad faunadepå och en del träd blir kvar som högstubbar).
Men nog om jobbet. Under 2023 hoppas jag få träffa många trevliga människor och lära mig mycket nytt. 30 juni är det dags för Riksmöte med Trädgårdsamatörerna, denna gång i Uppsala med omnejd. Det blir tre dagar med inspirerande trädgårdsbesök, möten med kunniga och nyfikna trädgårdsmänniskor i alla åldrar och en avslutande plantmarknad full med växter som inte vanligtvis finns i den lokala plantskolan. Kanske ses vi i Uppsala?
Efter riksdagsvalet skrev Maria Soxbo ungefär så här ”i dag sörjer vi, i morgon engagerar vi oss”. Så det har jag valt att göra. Jag delar med mig av kunskap och står upp för vad jag tycker både privat och i sociala medier. Tillhör du skaran som tycker det är obekvämt att säga vad du tycker? Glöm inte att tystnad alltid är ett ställningstagande. I vår kommer jag tillsammans med två andra att prata om ”Odling för hopp och läkande” i ett samarrangemang med Naturskyddsföreningen och Hälsoträdgården i Kristianstad. Om du bor i närheten och är intresserad av att diskutera vad odling ger dig nu och i morgon, notera gärna 29 april.
Men redan innan det, 22 februari, har jag sagt ja till att föreläsa om vår trädgård på temat ”från gräsmatteöken till blommande grön oas” i byn där vi bor. Det är mitt sätt att lokalt dela med mig av inspiration och klimatsmarta tips till de som bor här. Det ska bli spännande, och ska jag inte sticka under stol med, även lite nervöst.
Till våren blir det också ett längre besök hos mamma för att ge henne en hjälpande hand med vårbestyren i trädgården. Det är inte så enkelt ens för mig att veta vad som är vad i en samlarträdgård, men jag ser åtminstone skillnad på fröplantor och rena ogräs och om inte annat har jag enklare att krypa in mellan växter och buskar och komma åt. Trädgården – som mamma och hennes sambo byggde upp under 25 års tid – är speciell med sin blandning av pioner (varav många Itoh-hybrider), barrväxter och små alpiner. Den kommer att fortsätta utvecklas på olika sätt. För 22 år sedan kom mamma och hennes sambo till vår trädgård och hjälpte oss att rensa ogräs, fixa och beskära – nu går hjälpen i motsatt riktning. Maken följer med och hjälper till att bygga två olika ”skörda regnvatten”-lösningar hos mamma.
Sist bland funderingarna inför 2023 är solcellerna. Sedan våren 2022 täcker de hela södersidan på hustaket och det ska bli mycket intressant att se vad panelerna producerar under ett år, både under sommarhalvåret och vinterhalvåret. Hur det går med garantin är just nu en helt öppen fråga – i slutet på 2022 brakade hela det stora företaget in i en megakonkurs. Vi hade ju åtminstone turen att få det vi betalade för, jag lider med de villaägare som betalat stora pengar och inte fått sina solceller.
Önskar er en fin Trettondagshelg! Titta gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra bloggare skriver om nu i januari. Veckans tema är passande nog En ny trädgårdssäsong.
Ännu ett år är till ända och det är dags att blicka bakåt och se hur det gick med de trädgårdsrelaterade planer jag hade i början av 2022. I år slår jag ihop min årskrönika med hur det gick med trädgårdsplanerna. Av flera olika anledningar har det inte blivit så många inlägg detta år som jag hade velat, men mer om det lite längre fram.
Januari började med Projekt väga skörden av egenodlat och viltplockat under ett år. Hur det gick berättar jag om HÄR. Det var både fascinerande och imponerande att se hur mycket det blev under ett år!
Izumi ”hjälpte till” att hålla koll på årets kallsådder och slet hål i en jordsäck med sina vassa tänder i tron att det var torrfoder…
I Februari blev jag lokal tv-stjärna när jag pratade hönskollektiv på jobbet. 🙂 Tänk så fantastiskt att kunna bo i lägenhet och se efter höns på den egna bostadsgården och som tack få ta hand om äggen. Det är sådana projekt som gör att jag gillar mitt jobb. (Och för den som vill se intervjun så finns den HÄR på nätet.)
Mars innebar starten på årets trädgårdsprojekt nr 1: fixa en ny gång genom vårlunden i trädhörnet. Pinnarna markerar var gången ska gå – alla växter innanför ska grävas upp och flyttas. Gången ska snirkla sig mellan ullungrönn, blomsterkornell, prydnadsapel med flera och komma ut lite längre bort på den befintliga gången. Med gången kommer jag närmare en del fina små vårblommor och får lättare att rensa ogräs senare på året.
I April var det dags att göra något åt kaoset som inträffar varje år när plantor ska avhärdas och skyddas för regn, blåst och enstaka frostnätter. Mitt lilla växthus har inte räckt till på många år, men det var först när jag fick tanken att bara ha ett temporärt växthus i några månader som jag kom på en lösning. Ett bågväxthus på nio kvadrat gav mig inte bara gott om utrymme för frösådda perenner, sommarblommor och så småningom dahlior och tomater – jag fick också ett skyddat utrymme där jag kunde så, plantera om och fixa med växter när vårvädret inte var det bästa.
Och sedan blev alla planer för våren väldigt oviktiga när mammas sambo dog. De träffades när jag var 14 år och han var en mycket viktig person även i mitt liv. Begravningen hölls i slutet av april och min familjs handbuketter bestod av vårblommor från vår trädgård.
Jag stannade kvar en vecka hos mamma i Maj och hjälpte henne med trädgården, gick långa promenader och delade vardagen en tung vecka.
Väl hemma igen monterades solcellerna på södertaket för tredje gången – denna gång enligt skiss och rätt antal – och äntligen kunde vi börja dra nytta av energin.
Jag kärrade ut över 30 skottkärror med finfin kompostjord i trädgården och kände mig stark i kroppen för första gången på flera år. Mer om det sist i inlägget.
Tomaterna trängdes i mitt nya lilla bågväxthus och tillsammans med några andra trädgårdsägare i byn startade vi en gemensam plantmarknad. Vi hade allihop olika sorters grönsaks- och trädgårdsplantor ”över”. Folk vällde in och vi bestämde oss omgående för att köra en ny plantmarknad 2023.
Juni levererade både regn och sol i lagom blandning och omgörningen av Stäpprabatten och Pionrabatten gick som på räls. Två långhelger och så var allt klart. HÄR berättade jag om det stora projektet när första halvan var klar.
Vi fixade nya regntunnor på framsidan av huset som fångar regnet på norrsidan av hustaket. Tre tunnor klarar av att ta emot drygt 600 liter. De är seriekopplade, två av dem står längs med husväggen och den tredje precis vid ingången. Så snart det regnar fylls den längst fram på.
Vi njöt också av de där otroligt vackra ljusa junikvällarna, gick på snigeljakt och tomaterna på friland planterades ut. På bilden nedan syns en av baljorna framför pallkragarna på hjul.
Och så föddes äntligen nya fågelungar hemma hos oss! De morhuvade papegojorna Marco och Sofia fick sin första gemensamma kull med två ungar. Sofia hämtade vi hem 2019 och nu var hon tillräckligt gammal. Marco skötte sig fint och båda ungarna växte som de skulle.
Juli inleddes med Tusen Trädgårdar där vi under dagen välkomnade 106 besökare till vår trädgård. Så här såg det ut i Trädhörnet vid dammen. Inte visste vi då att det regn som föll dagarna efter TT skulle vara det sista på nästan tre månader…
Några dagar senare reste maken och jag på minisemester till Göteborg, såg på konsert, åt väldigt god mat och njöt av att vara lediga. Medan maken körde hemåt igen mötte jag upp med mamma i Botaniska trädgården för en heldag där. Botan är alltid en inspirationskälla, lika vacker och välskött året om! Bilden nedan är på en av deras perennplanteringar nära restaurangen.
Efter Botan blev det besök hos mamma. Trädgården behövde lite extra fix inför en trädgårdsvisning som bokades innan mammas sambo dog, men som mamma gärna ville hålla för att visa den trädgård som de två byggde upp under 25 år. Självklart hade vi tid för annat också, men det var skönt att kunna fixa tillsammans och umgås under tiden. Bilden nedan är på mammas trädgård vid en av de tre dammarna. (Vill du se fler bilder från trädgården har jag visat det HÄR och HÄR.)
Väl hemma i min egen trädgård igen frossade jag som vanligt i bär, bär och lite fler bär. Juli är verkligen den stora bärmånaden!
I slutet av juli kom fem mm regn, i övrigt inte en droppe på hela månaden. Vattentunnorna började sina vid det här laget. Men i dammen kläcktes trollslända efter trollslända fram. En morgon lyckades jag fånga en nykläckt på bild.
Ett projekt som inte stod med på listan för 2022, men som blev gjort ändå var en fyra meter lång arbetsbänk vid entrén. Jag ritade, maken snickrade och sedan började jakten på en galvad plåt till ovansidan… Till slut hittade vi en plåtslagare som erbjöd ett vettigt pris. Så här välstädad var den till Tusen Trädgårdar, men hela våren var den belamrad med jord, krukor och växter. Under bänken finns ogrästunnor, plastbackar, småkrukor, jordhinkar och mycket mer. Bredvid står mitt lilla växthus där jag ställt perenner från de där kallsådderna jag gjorde i januari. Plantera ut dem i torkan gick ju inte, men med skuggduk på taket så klarade de flesta sig.
Juli var också lika med många, många buketter med sommarblommor. Som den här med dahlior, lejongap, gräs och fröställningar i min favoritvas, den stora glaskorgen.
Augusti kom och tomaterna började leverera på riktigt. De växte både i växthuset och på stora trädäcket i flera stora murbruksbaljor. I pallkragarna på hjul skördade vi sallat, sockerärtor, isört, rödbladig målla och morötter.
Hösten 2021 tog jag hand om några dahliafröer jag hittade när jag tog upp knölarna. Sådde tio frön och en av de som blommade först var den här skära som pollinerarna gillade, så den fick stanna. Några andra hann aldrig blomma, så de får en andra chans 2023.
I Solrabatten, för året förvandlad till dahliarabatt, växte allt så det knakade. Bronsfänkålen blev manshög och det var lika vackert inifrån huset att se ut på insektssurret bland blommorna. Droppslangen som vi nu tvingades använda då och då gjorde susen.
För regnade gjorde det inte och i grannskapet var det väldigt uppenbart vilka som lät bli att vattna sina gräsmattor och vilka som slösade vatten. HÄR skrev jag om mina tankar kring torkan och hur den kommer att förändra vår trädgård när det gäller växtval.
I mitten av augusti hade vi haft en och en halv månad utan regn och inget var att vänta de kommande två veckorna. Då började vi vattna trädgården, en liten bit i taget, oftast kvällstid eller tidig morgon beroende på hur vi var hemma.
Jag fixade också till mitt trädgårdsrum och målade det i en fin grön kulör. Lite bilder från det visade jag HÄR.
Vi gjorde klart de sista delarna i omgjorda bärlandet och grävde upp minikivin ‘Kens Red’ och ‘Nostigo’ som jag planterade 2015 och där bara hanplantan blommat hittills… Och bara någon vecka senare hittade jag en tvillingplanta av minikiwin ‘Tage’ och ‘Tina’! Den planterade vi bredvid björnbären nära stora trädäcket. Den svenska duon ska vara snabbare på att sätta frukt, så jag håller tummarna på att någon gång få egen skörd. Rankorna ska vi leda ”runt hörnet” och fästa på trådar vid västerväggen på stora trädäcket.
I bärlandets mittendel planterade vi mullbärsträdet ‘Illinois Everbearing’, på bilden nedan ser du hur jag har lett grenarna uppåt. Planen är att det ska bli en flerstammad buske mer än ett träd. Just denna sort ska klara ganska hård beskärning, så jag kommer helt enkelt att toppa de grenar som blir för höga.
Kvar vid spaljén i bärlandet står päronträden ‘Moscowskaja’ och ‘Pepi’ som planterades 2021. Nu får de lite mer utrymme. De är bara tunna pinnar ännu så länge, men det blir kul att kunna jämföra om några år hur de har vuxit. Båda sorterna är självfertila.
I September kom lokaltidningen och hälsade på för att skriva om mitt odlingsprojekt att väga skörden under ett år. Jag hade förstås på mig favorittröjan med texten ”Jag kan odla min egen mat – vilken superkraft har du?” Riktigt roligt att få inspirera andra till att våga odla lite mer!
I slutet av september, när vi efter tre månaders torka nästan hade gett upp hoppet om att det någonsin skulle regna igen, så kom regnet. 91 mm under en vecka närmare bestämt, det mest som fint strilregn. Hela trädgården rätade på sig och äntligen kunde jag plantera ut de där frösådda perennerna som jag hade fått hålla liv i hela sommaren…
Trädgården visade sig från den färgstarka sidan under oktober. Jag har i många år planterat träd, buskar och perenner som är som vackrast när trädgården snart går in i vintervila. För mig gör det att hösten är en årstid att se fram emot. HÄR berättar jag om några fina träd och buskar med höstfärger. På bilden nedan syns ullungrönn ‘Dodong’, perukbuske, rönnsumak ‘Tiger Eyes’ och japansk lönn ‘Seyru’.
Att hela området på bilden nedan var uppgrävt för fem månader sedan går inte att ana, Stäpprabatten fortsätter att leverera efter omgörningen. På bilden syns Carmencitarönnen till vänster och kopparlönnen till höger.
En av de saker jag tycker om med Halloween är att karva pumpor, det blir alltid en ”hemsk” att ställa vid infarten så barn vet att de är välkomna att ringa på dörren, och så en ”fin” bara för att det är kul. I år fick den fina kattlyktan stå kvar vid ingången som prydnad tills den ruttnade (den hemska åt vi däremot upp).
November var mild och kylan kom först i slutet av månaden. I växthuset skördade jag för fullt av alla fina salladsgrönsaker som växte där. På bilden syns bland annat rödbetsblast, pak choi, tat soi, vinterportlak, rädisor och kålrabbi.
December är här och jag blickar tillbaka på ett år som varit en berg-o-dalbana. Men 2022 var också året när jag fick tillbaka mig själv och blev av med fysiska problem som jag dragits med i flera år och upprepade gånger sökt hjälp för. Jag väljer att avsluta med en längre text kring det, för kanske har du som läser här, eller din syster, mamma, partner eller dotter hjälp av det.
I flera år har jag tänkt ”det är tur jag har så få klimakteriebesvär när jag har så mycket annan skit”. Och så visade det sig att den där skiten berodde på just klimakteriet. Ledsmärtorna i handleder, höfter och knän, oron, katastroftankarna, nedstämdheten, hjärndimman, ilskeutbrotten, den fullkomligt katastrofala sömnen, hjärtproblemen, ja till och med de där tre hemska omgångarna med kristallsjuka härom året var på grund av sjunkande hormonnivåer.
Den där kvällen i december när jag stängde av tv:n efter att ha sett Fråga doktorn specialen var jag så förbannad. Fem ÅR har jag lidit helt i onödan, för att vare sig läkare, gynekologer, fysioterapeuter eller kiropraktorer vid ett enda tillfälle ställt rätt frågor och erbjudit rätt behandling. Och anledningen till att de inte har gjort det? För att det som hälften av befolkningen ska gå igenom inte finns med på utbildningarna. Jämställdhet anno 2022.
Sedan tog det ytterligare över tre månader och byte av gynekolog innan jag äntligen kunde påbörja behandling med bioidentisk hormonersättning. Och alla ovan uppräknade symptom försvann helt eller mildrades avsevärt. Hormonersättning är ingen quick fix, men i kombination med ändrad kost, utökad tung fysisk träning och prioriterad sömn och återhämtning ser jag nu åter fram emot att bli äldre och fortsätta trädgårdera. För ett år sedan trodde jag att jag höll på gå in i väggen igen och skulle behöva avveckla delar av trädgården i förtid på grund av ledsmärtorna.
Dagens tips blir Monika Björns bok ”Stark 50+” och alla de hundratals intervjuer med forskare och experter som intervjuas i Klimakteriepodden. ”Sharing is caring”, för att citera Björn. Sök hjälp och ge inte upp. Det finns ett annat liv. (Och för dig som oroar dig för hormonersättning, läs nya forskningsrapporter och inte de 20 år gamla. Det finns gott om länkar hos både MB och i poddprogrammen.)
Med det säger jag hej då 2022 och välkommen 2023! I nästa inlägg ska jag berätta om det kommande årets planer. Gott Nytt År! Nu vänder det och trädgårdsåret börjar om, dvärgcyklamen har redan fina knoppar…
Under de tio år som jag har skrivit om trädgård på den här bloggen så är det så klart vissa inlägg som har visat sig extra populära. Gissningsvis för att inte så många andra har skrivit om just de ämnena. De kan enklast sammanfattas som inlägg om träd, gröna tak och fårull.
Jag tänkte berätta lite mer om de inläggen men också lyfta fram några inlägg som jag önskar att fler får upp ögonen för.
Först och främst vill jag tipsa om att när du läser min blogg från en dator så syns sökrutan längst upp till höger tydligt: använd den. Alla inlägg är taggade med bra sökord från växtnamn till området i trädgården. Läser du ett inlägg om Trädhörnet och vill se fler? Sök på trädhörnet. Gillar du kopparlönn? Sök på det! 🙂 Du kan också gå in på kategori, till exempel trädgårdsprojekt, och klicka på det så får du per automatik upp alla inlägg som kategoriserats som trädgårdsprojekt.
1. Absolut mest läst alla kategorier är mitt inlägg om snabbväxande träd. Det gjorde jag ursprungligen till Blommig Fredag-temat ”Liten blir stor” och det rusade snabbt iväg i statistiken. Några år senare gjorde jag därför ett ännu mer matnyttigt inlägg där det syns hur snabbt vissa träd växer. Det hittar du på plats 6 här i listan.
2. På andra plats hittar vi ett inlägg om klotrobinia och hur det trädet ska beskäras för att få en fin rund krona. Genom åren har jag kontaktats av allt från enskilda trädgårdsägare till bostadsrättsföreningar som undrat: kan man verkligen beskära så hårt?! Ja, det går bra om det görs vid rätt tid. Roligt nog har en hel del som frågat skickat mejl eller kommentarer senare på säsongen och berättat att det gick bra. 🙂 Klotrobinian är populär, för föregångarna till det här inlägget ligger på plats 4 och 10.
3. På tredje plats återfinns mitt trädporträtt av ullungrönnen ‘Dodong’, mitt absoluta favoritträd i trädgården, inte minst så här års! Men detta är ett träd som är så vackert hela året om, så har du plats för ett 5-6 meter högt träd i din trädgård, in och läs. 🙂
5. Att gjuta tråg i hypertufa har också många sökt på genom åren. De tråg jag gjöt finns inte kvar längre, de höll inte i så många år. Men det berodde nog mest på att det var mina allra första, så i inlägget har jag skrivit vad jag skulle göra annorlunda om jag gjorde om gjutningen.
7. För en del år sedan anlade vi ett grönt tak med sedumväxter på trädgårdsboden. Det är näst efter klotrobinia det inlägg som flest har kontaktat mig om och undrat hur det gick. Planen är att göra en uppföljning senare i år.
9. Jag har använt fårulll som marktäckare i många år, det fungerar utmärkt för att behålla fukten i jorden och hålla en del fröogräs på avstånd. Jag får lägga dit ny ull varje år, den förmultnar ju lite för varje år. För dig som vill ha tag på ull, de flesta som föder upp får slänger ullen, så var inte rädd för att kontakta dem och be att få ullen.
Nu över till avdelningen inlägg som jag gärna skulle se att fler läste. 🙂 Här är fem stycken:
Hur vi odlar en mängd olika bär från maj-november kan du läsa om HÄR.
2. Och HÄR kan du läsa om vilka sorters bär och frukt vi odlar.
3. Vet du hur mycket regnvatten du kan skörda från ditt tak? Inte? In och läs HÄR!
4. Hur jag tar tillvara på alla grenar som vi beskär från trädgårdens träd kan du läsa om HÄR.
5. Och hur det är att byta hus med en annan familj på semestern kan du läsa HÄR. Vi har bott gratis tre veckor i London och flera veckor i ett stenhus från 1400-talet i Frankrike. Längtar till nästa gång!
Så skål för de första tio åren! Hoppas att du som läser här ska hitta många matnyttiga inlägg.
Tänk, det är redan dags att fundera över planerna inför detta nya trädgårdsår! De här två konstiga pandemiåren känns det omväxlande som om tiden har gått ovanligt långsamt och samtidigt ovanligt fort.
Jag har inte haft energi att fundera så mycket på trädgårdsåret 2022. Förra året var inte ett bra år, pandemin borträknad. Jag har jonglerat den andra stora omorganisationen i jobbet på två år och flera bakslag med min egen hälsa. Det har tagit vidrigt mycket av min energi och ork och jag har fått lägga många saker på is.
Hur 2022 kommer att bli för min del jobbmässigt vet jag inte riktigt än, men jag hoppas det blir tillräckligt bra i min ”nygamla” tjänst. Privat måste jag tyvärr redan börja lägga om hur jag trädgårderar för att jag ska kunna fortsätta med det åren framöver. Jag vill ju att det ska fungera både fysiskt och praktiskt att sköta trädgården och att den ger mig mer energi tillbaka än vad den tar.
Samtidigt har jag genom kloka människor fått nya insikter och jag har prioriterat att bara vara i trädgården, vattna blommor och plocka bär och tomater. För det var det jag orkade och mådde bra av 2021.
Svarta vinbär, blåbärstry, mullbär, körsbär, björnbärshallon, bigarråer, hallon, röda vinbär, smultron, jordgubbar, krusbär, hallon och vita vinbär. Bären i vår trädgård har många färger, former och smaker!Några av 2021 års dahlior.
2022 är vårt ”stanna hemma-år” där vi prioriterar kortare inhemska utflykter. Precis som vanligt blir det därmed mer fokus på att odla ätbart. Försöket med att odla tomater på fler ställen i trädgården sommaren 2021 gick fint, så denna sommar ska jag odla ännu fler i baljor mot våra soliga söder- och västerväggar.
I de fyra stora upphöjda grönsaksbäddarna satsar jag nu på fler perenna grönsaker samt kål, bönor och potatis. På grund av omständigheter jag inte råder över (läs, grannen) är området skuggigare än tidigare och jag behöver flytta de solälskande grönsakerna någon annanstans. Därför blir det ätbart, inte sommarblommor, i de två pallkragarna på hjul på trädäcket samt i den lilla upphöjda bädden mellan Solrabatten och sparrisbäddarna i år.
Jag har också inspirerats av Lilla Farmen på insta som under 2021 vägde all skörd familjens villaträdgård gav. Ett kvarts ton blev svaret hos henne! Jag är sååå nyfiken på hur mycket vi skördar, så under 2022 är planen att väga allt. Eftersom jag gillar att plocka direkt i trädgården och stoppa i munnen ska jag ha en liten ”lathund” med vad till exempel en handfull hallon väger, så jag inte behöver välja bort det jag njuter mest av.
Pumpan ‘Blue Hubbard’ var en av grönsakerna jag vägde förra året.
Dahlior och sommarblommor då? Jodå, de ska få vara kvar i Solrabatten där de var helt fantastiska sommaren 2021. Jag ska också så några frön som jag hittade när jag skulle klippa ner dahliorna. Några nya knölar har jag inte köpt, däremot slängt flera som inte levde upp till mina förväntningar. Vi kommer också att lägga dit en droppslang för att kunna vattna så snålt som möjligt vid torka. Så länge vi har regnvatten i tunnorna handvattnar jag både grönsaker och sommarblommor.
Jag med en fluffig bukett full med dahlior och sommaraster. Jag gillar inte att plantera ut sommarblommor, men njuter när de ger mig buketter i överflöd.
Årets stora projekt ligger kvar från 2021: ändra om i Stäpprabatten. På ett sätt är jag nästan glad att det fick ytterligare ett år av planering och funderingar, för planen är radikalare nu. Det är en hel del som ska bort. Vis av förra årets vårtorka kommer jag att börja gräva upp växterna tidigare. Planen är också att göra om både Stäpprabatten och Pionrabatten, de hänger ju i praktiken samman även om de har något olika inriktning och färgschema. Men under 2021 har även Pionrabatten börjat se lite ”sliten” ut, så det känns vettigt att använda växter från båda och kombinera på ett bättre sätt. Ta bort det som inte riktigt trivs och dela de växter som gillar det soliga och torra läget. Och eftersom det är Tusen Trädgårdar kan en del av det jag får ”över” vandra vidare till andra trädgårdar, vilket ju alltid känns bra. Alla vårlökar ska få flytta till min vårlund, Stäpprabatten och Pionrabatten ska framför allt inriktas på sensommarperenner. Då blir det inte så svårt att justera bland växterna ett annat år.
Mitt emellan Stäpprabatten och Pionrabatten står kopparlönnen omgiven av gräs, pioner och perenner.
Men omgörningen av Stäpprabatten och Pionrabatten för med sig nya saker. Om vårlökarna ska flytta till min vårlund i Trädhörnet, ja, då vore det ju kul om jag kunde komma nära dem när de blommar. Det gör att något jag har funderat på i flera år seglar upp som ett tidigt vår-projekt: lägga om gången genom vårlunden.
I dagsläget finns den breda gången längs med daglijorna (till vänster på bilderna nedan) och en smalare ”servicegång” närmast häcken som framför allt är tänkt till häckklippningen. Mellan dem är det mellan tre och fyra meter plantering som är mycket svår att kliva in i stora delar av året. Den smala gången ska alltså flytta in i planteringen och ”svängas till” runt träd och buskar. När det är gjort kan jag både se de små vårväxterna och komma åt att rensa under försommaren. Win-win! Det är en hel del plantor (och en och annan buske) som ska flyttas några meter, men jag tänker börja i ena kanten och så får vi väl se hur långt jag hinner och orkar i år… För att maken ska komma åt att klippa häcken kommer jag att lägga ut trampstenar på strategiska platser i området närmast häcken.
25 april i vårlunden, julrosor, nunneört och sippor blommar. Ännu går det att kliva försiktigt mellan växterna.18 maj. Nu börjar alla perenner komma igång och ytan blir allt mer full av växter.26 juni. Nu är det nästan omöjligt att kliva in i planteringen utan att trampa sönder någon växt.
Omgörningen av Bärlandet som började förra året fortsätter. Vi har tagit bort några av vinbärs- och krusbärsbuskarna och minskat ner antalet sommarhallonplantor. I stället blir det nu plats för två spaljerade päronträd ‘Moskovskaja’ och ‘Pepi’ och ett mindre mullbärsträd ‘Mojo Berry’. Min del av jobbet är redan klar, nu ska maken byta de uppruttna träramarna. Alla hösthallonplantor blir kvar, det är de hallon jag får bäst skörd på och som jag använder till saft och sylt. 2021 var ett fantastiskt skördeår, jag plockade över 10 liter på ett dussin plantor.
1,5 liter hösthallon, under några veckor plockade jag så här mycket två gånger i veckan.
I dessa tider när vi inte vet om vi får torka eller översvämning, så känns det också helt rätt att satsa ännu mer på att skörda regnvatten att vattna med i trädgården. Planen är att koppla in en tank på 1000 liter mot hustaket på framsidan, om vi lyckas med det återstår att se.
Svårt att tro det, men det är alltså här vi har tänkt klämma in en stor IBC-tank… Stupröret till hela framsidan av hustaket går nämligen ner till vänster om ingången!
Planerna för 2022 i övrigt, ja, de står mer skrivna i stjärnorna är vanligt. Jag går efter vad som känns bra helt enkelt. Jag hoppas kunna åka på STA:s Riksmöte i Borås, men om det är något 2020 och 2021 lärt oss är det väl att vi aldrig vet vad som händer och vad som går att genomföra. Fortsätta njuta av min trädgård och träffa trädgårdsvänner har jag i alla fall tänkt göra! 🙂 Kanske ses vi? Den 3:e juli är det dags för Tusen Trädgårdar igen och det är ett arrangemang vi inte prioriterar bort, för det ger så mycket tillbaka.
Projekt om jag vill och orkar 2022: snickra något som döljer de två stora soptunnorna (ja, vi fick äntligen hushållsnära sortering 2021), måla om i trädgårdsrummet, lägga in och uppdatera växtnamn på bloggen och byta ut växtskyltar i trädgården. Kanske orkar jag också slutföra serien Historien om vår trädgård här på bloggen? I höst är det 10 år sedan jag började blogga och det hade varit så kul att visa de senaste projekten, som naturliga dammen för att ge ett exempel.
Precis som vanligt glömmer jag nu den här listan tills om ett år. Det är inte en ”att göra”-lista, utan mina tankar och funderingar kring det kommande året. Det är alltid lika spännande att se vad som blev gjort av det jag hoppades. Ibland är det mycket, ibland inte. Har du några planer – stora som små – inför trädgårdsåret 2022?
Med det vill jag passa på att önska er som läser här en riktigt fin januarivecka! Titta gärna in till Trädgårdsfägring där temat denna vecka passande nog är ”Drömmar”.
Det är dags att summera hur det gick med trädgårdsplanerna för året som gått. 2021 var planen att ”göra om och göra rätt” genom att börja plocka bort växter som inte fungerar i trädgården. Premiera växter som klarar torka bra, inte måste bindas upp och som vissnar snyggt… Och inte minst premiera växter som ger mat till pollinerare och småfåglar! Processen är påbörjad och fortsätter under 2022.
Rosen ‘Aïcha’ är numera bortplockad. Hos oss stod den för torrt och skräpade för mycket. Kommer att sakna blommorna i juni, men förhoppningsvis trivs rosen bättre i sin nya trädgård.
Den stora planen att göra om Stäpprabatten ut mot gatan fick tyvärr läggas på is. Det regnade inte en droppe på sex veckor i maj och juni och det gjorde det helt omöjligt att börja gräva upp växter och flytta om. Frustrerande först innan beslutet väl var fattat att skjuta fram det till 2022. Det är så mycket vårlök i rabatten att jobbet enbart kan göras i maj när det syns var krokusar och tulpaner är samtidigt som de sena perennerna börjar spira.
26 juni: gräsmattan är gul efter mer än en månads torka, men i stäpprabatten blommar det fint.
Beslutet att ge dahliorna mer utrymme i Solrabatten blev däremot riktigt lyckat! De trivdes utmärkt i solen och bildade ett hav av blommor tillsammans med zinnior, lejongap och andra snyggingar. Dahliorna klarade sig nästan oskadda från snigelattacker och jag kunde plocka massor av buketter.
6 juni: utplantering i Solrabatten pågår!18 augusti: sommarblommor i överflöd!
Planen var också att beskära lite fler träd och buskar under 2021, men det varken hann, orkade eller ville jag, så det får bli ett annat år. Den nya vinterbeskärningen av rosorna fungerade utmärkt för ‘Gislaine de Feligonde’ som blommade överdådigt, medan ‘Mme Alfred Carrière mest såg lidande ut och inte alls ville skjuta nya skott..
5 juli: Gislaine de Feligonde i full blom.
Maken fixade en hel del snickarprojekt under 2021, både planerade ”pallar” under vattentunnorna, en trappa så jag lättare kan komma upp i trädgårdskomposten och en ny kruktrappa till pelargonerna.
20 juli. Trappa upp i komposten där pumporna växer i fjolårets avfall. Högra facket rymmer allt trädgårdsavfall under ett helt år, inklusive allt häckklipp!10 dagar senare har pumporna satt fart och hotar att ta över allt…!
Maken gjorde också om sargerna på de upphöjda grönsaksbäddarna så jag åter når ända in till mitten av bäddarna. När vi flyttade ut och snigelsäkrade sargerna härom året bytte jag tyvärr ett problem till ett annat. Sniglarna? De fångade vi med ölfällor när vi såg angrepp. Brädorna som togs bort återanvände vi till de andra snickarprojekten. Att gå över till treårig växtföljd i de upphöjda bäddarna och bara odla sallat, dill, persilja med mera i den skuggigaste bädden vid rosenportalen fungerade fint.
26 juni. Bondbönor och sockerärtor i bädden närmast, kål, potatis och salladsgrönt i de tre efter det.
Min förhoppning om svamp redan i höstas blev det tyvärr inget med. Men lådorna där jag planterade svampmycel, trädgrenar och träspån får förstås stå kvar några fler år. Än ger jag inte upp!
Vårt bambustaket som vi monterade för en del år sedan (för att hejda de värsta vindarna från närliggande åkrar och en del ogräsfrön) hade börjat gå sönder. Metalltrådarna som det är vävt med rostar helt enkelt sönder. Maken snickrade därför fast ribbor som förankrades i de bakomliggande stolparna. Förhoppningsvis smälter ribborna snart in när de grånar i färgen. I år har staketet inte gått sönder i höststormarna! Hurra!
Några fler växtstöd i armeringsnät tillverkade jag inte, i stället började jag använda dem på ett annat sätt och flyttade vidare till nya växter allt eftersom säsongen gick. Räckte nästan till allt jag ville ha dem till. Gillar dem mycket bättre än andra stöd, lätta att flytta och ”hägna in” växter som gärna lägger sig ner.
2021 var ju vårt husbytarår, men planerna på att byta med en fransk familj fick till slut läggas på is när vaccinationsprogrammet sköts framåt. Familjen vi skulle ha bytt med var yngre än vi och skulle inte hinna få sin andra spruta, så det var inget att diskutera. Men vi semestrade i Sverige desto mer i stället. I maj gjorde vi ett kortbyte med en familj som ville hälsa på släkt och vänner i Skåne på ett coronasäkert sätt. Vi passade på att få några fina och lugna dagar i Stockholm och hälsade på Anni och Nora utomhus. Passande nog hade paret Orre också öppen trädgård (deras trädgård har jag visat bilder från HÄR.)
Annis lökäng och prydnadskörsbär.Noras terrasserade trädgårdOrres trädgård
I augusti hade mamma hyrt gulligaste stugan utanför Falköping och vi kunde ses några dagar (store sonen stannade hemma och passade husdjur och trädgård). Mammas och hennes sambos trädgård är inspirerande på många sätt, så det blev många promenader där både ensam och i sällskap. Vi återvände också till stenmurslandskapet där forna generationers slit för en bättre odlingsyta imponerar. Dessutom hann vi med ett besök på Läckö slott där jag spenderade mest tid i den vackra och produktiva köksträdgården.
På vägen hem stannade vi till i Göteborg och jag prickade av exakt det jag brukar göra på våra semestrar i Frankrike: åt på restaurang, fikade, köpte fina block, choklad och köksprylar.
I övrigt var det ju ett år med många inställda arrangemang: något riksmöte i Skåne med Trädgårdsamatörerna blev det inte (i alla fall inte de närmaste åren) och andra trädgårdsmässor lyste också med sin frånvaro. Fast en kom vi faktiskt iväg till: när Österlen Garden Show flyttade sin från våren till hösten hann vi ju med att åka iväg och lyssna på Tareq Taylor, Annette på Boäng och Anders Stålhand. Och handla växter så klart! Många spännande fleråriga grönsaker, ett japanskt vinhallon och en del annat.
Barnens före detta lekhus, de sex kvadratmeterna i det största fågelhuset, tog jag mig däremot an i somras. Vi bytte det gamla fönstret till ett större av bättre kvalitet, för att få in mer ljus i trädgårdsrummet. Det gamla fönstret ska bli drivbänkar så småningom.
Friggeboden som rymmer både fåglar (vänster dörr) och mitt trädgårdsrum (höger dörr).
Sedan målade jag om de puderrosa och guldiga väggarna i en grön kulör, inredde med loppade möbler och återanvänt från trädgårdsboden. Men tyvärr blev inte väggkulören bra. I verkligheten tycker jag om den, men på foto blir den helt fel. Och det stör mig, eftersom jag vill ha rummet som ”fotostudio” till buketter och blomsterstilleben. Ni vet ju alla hur svårt det är att få blåsippor att se rätt ut på bild, det är likadant med den här gröna kulören som är en varm mörk buteljgrön i verkligheten, men ser trist grågrön ut på foto. Det är svårt att tro på bilden nedan, men väggkulören matchar alltså glasvasen… Ommålning står på listan 2022.
Projekt jag hoppades göra men inte hann, orkade eller ville: Bygga ett bokbytarskåp, snickra något som döljer de två stora soptunnorna (ja, de är faktiskt på plats nu!), lägga in och uppdatera växtnamn på bloggen och byta ut växtskyltar i trädgården. Min ambition om att fortsätta med serien Historien om vår trädgård fick jag också lägga på is redan i våras. Olika anledningar gjorde att jag inte hade vare sig ork eller lust att stå vid datorn. Vi får se vad som händer 2022, förhoppningen är att i alla fall uppdatera berättelserna under Trädgårdsprojekt.
Men sedan är det ju alltid projekt som dyker upp utan att ha funnits på någon lista i januari… Som omgörningen av Bärlandet som maken och jag kom halvvägs med i höstas. Vi tar bort en del buskar med vinbär och krusbär nu när barnen inte dricker så mycket saft längre. Istället har jag nu fått plats med två spaljerade päronträd, ett ‘Moskovskaja’ och ett ‘Pepi’.
Päronet ‘Moskovskaja’ ska spaljeras en bit ut från spaljén där minikiwins hanplanta klättrar.
Maken har också snickrat en ny stor arbetsbänk till mig, men den ska jag visa när den är helt klar. Att hitta en plåtfirma som hade tid att fixa överdelen utan att ta ockerbetalt visade sig vara skitsvårt.
Vi fixade också mer regnvatten att vattna med när vi kopplade in tunnor på fler ställen och ledde vidare vatten från fågelhusets tak till naturliga dammen, något som instakontot platsförvattnet till min glädje uppmärksammade.
500 liter regnvatten från hustaket och till vänster syns den nysnickrade kruktrappan.
HÄR kan du läsa om mina förhoppningar och planer inför trädgårdsåret 2021.
Grattis om du orkade igenom detta megalånga inlägg! 🙂 Önskar en fin helg och januarivecka, titta gärna in hos Trädgårdsfägring! Det är passande nog är veckans tema ”Året som gått”.
Det är dags att sammanfatta 2021 med en bild från varje månad. Det är alltid lite av en utmaning, men samtidigt väldigt roligt, att välja den bild som sammanfattar just den månaden i trädgården.
14 januari är de vackra lila bären på glasbärsbusken insvepta i is och trädgården full med snö. Just dagar med snö syns verkligen de här bären extra mycket!
17 februari är hela trädgården begravd i snö! Pandemitider och hemarbete gör att jag slipper pulsa i snö och vänta på bussen i kylan. Mycket lättare att njuta av snön då!
26 mars är våren äntligen kommen och nässelfjärilen gör sitt premiärbesök bland krokusen i solen.
29 april blommar kungsängsliljorna så vackert i Lunden, i sällskap med vitt ormöga. Enligt lilla buskissen Izumi är kungsängsliljor de allra roligaste leksakerna i hela trädgården. Speciellt om det flyger ut humlor när man daskar till dem med tassen…
18 maj. Trädhörnet är så där skirt grönt som det bara är någon enstaka vecka varje vår, innan allt formligen exploderar.
26 juni är det i stället krolliljorna ‘Arabian Night’ som blommar i Trädhörnet och snart kommer dagliljorna längs med gången också igång.
12 juli skördar vi mumsiga bär i lagom mängd i trädgården. Det är det här jag längtar allra mest efter när vintern är som kallast.
25 augusti är vår trädgård med i TrädgårdsAmatören och det ger flera ringar på vattnet. Bland annat har jag sedan dess bytt dagliljesorter med en samlare, det ska bli så spännande att se de nya blomma om något/några år.
11 september vaknar jag till en trädgård insvept i dimma och det är trolskt vackert med alla spindelnät som glittrar. I Solrabatten blommar dahlior och zinnior för fullt.
31 oktober blommar den vita orkidén Spiranthes cernua ‘Chadds Ford’ vid dammen, så tacksamt med blommor som börjar när mycket annat slutar.
29 november har orkidén fått sällskap vid dammen av den rosa vinterliljan. Det här är dagarna före kylan och snön anländer och jag väntar med lätt bävan på hur det ska bli.
5 december är hela trädgården vit och fluffig! Runt 30 cm snö faller första veckan och det blir minus 11 grader kallt.
Med den tillbakablicken önskar jag er ett riktigt Gott Nytt År!
Det är dags att fundera över det kommande trädgårdsåret. Vad ska det ägnas åt? Nu när vi har lämnat de stora projekten bakom oss (i alla fall just nu), så finns det tid för många lite mindre. Jag brukar säga att vi har gått från anläggningsfasen till förvaltningsfasen. Men självklart innebär inte förvalta att allt ska vara som det alltid har varit, tvärtom, det som finns ska tas om hand och förbättras. Gör om och gör rätt.
Jag är ju plantnörd ut i fingerspetsarna och det innebär att det finns en stor mängd olika växter i vår trädgård. Men nu ska jag ge mig i kast med det jag har tänkt i flera år: jag ska börja ta bort växter. Och alla som har gjort det vet hur svårt det är – därav rubriken ”kill your darlings”.
Vilka är det som ska bort? Framför allt de som inte levererar. De som bara blommar helt kort, alltid måste bindas upp och inte ens vissnar snyggt… Fast pionerna som stämmer in på alla tre ska förstås få vara kvar! 🙂 Jag ska också premiera växter som klarar torka bra för att kunna minimera vattningen, är bra pollinerarväxter eller har frön till småfåglar vintertid.
Här på bloggen berättar jag ofta om växter jag köper, får eller driver upp från frö, men mer sällan om de som dör eller tas bort. Av de som grävs upp hamnar en del i komposten, andra ges bort till trädgårdsvänner eller säljs när vi har öppen trädgård. Borta är kandelabervivor, tremastarblommor, hängsyrén, trädgårdsirisar, havtorn, hampflockel… Ja, listan kan göras lång!
.
Det jag vill åstadkomma är större grupper med de växter som verkligen trivs i vår väldränerade trädgård. Framför allt gäller det Stäpprabatten ut mot gatan. Den innehåller många ”Piet Oudolf-växter” och skulle definitivt vinna på att ett färre antal fick mer utrymme. Så det blir årets utmaning att arbeta med.
Några andra växter som ska få mer utrymme är dahliorna – de ska nämligen få ta över Solrabatten från och med i år! 🙂 Blåregnets låga grenar ska beskäras och när de försvinner blir det fyra kvadratmeter upphöjd bädd i sommarblommornas tecken. Även om en och annan snäcka hittar upp i bädden via blåregnsrankorna är det ändå ett betydligt lägre tryck på ätandet.
Sommaren 2020 hade jag fem stora plantor i Solrabatten av en enkelblommande orange dahlia som jag fick på en plantbytesdag. Det blev så fint! Nu ska en lång rad andra dahlior också få bo där. Lite prydnadsgräs får vara kvar och förhoppningsvis övervintrar en del av de tegelfärgade lejongapen. Kantnepetan ligger på ta bort-listan (om jag inte kommer på en bättre plats för den) och den vita nävan får flytta till Spaljérabatten. Utöver förra årets sorter har jag beställt fem nya: ‘Cornel Bronze’. ‘Dragon Ball’, ‘Carribean Fantasy’, ‘Bacardi’ och ‘Wine Eyed Jill’.
Det är också dags att beskära och stamma upp en del buskar och mindre träd som skuggar perennerna under alltför mycket. En del tjuvstartade jag med 2020, men en del står på vänt detta år. Jag beslutade mig också för att anamma engelsk rosbeskärning på de stora klängrosorna ‘Mme Alfred Carrière’, ‘Gislaine de Feligonde’ och ‘Moonlight’. I två år har vi misslyckats med att göra en urgallring tidig vår eftersom de har fått nya bladskott så tidigt på grund av de milda vintrarna. Nu beskar vi dem i november-december när de hade tappat bladen, men innan de nya skotten kommer. På bilden syns beskuren ‘Gislaine de Feligonde’ till vänster, och rosor på vänt till höger. Från ”tapparna” som är kvarlämnade på huvudstammen ska nya årsskott med blommor växa ut. Ska bli mycket spännande att se hur de blommar i år!
Maken kommer att snickra en hel del till trädgården under året: Upphöjda ”pallar” under vattentunnorna, en liten trappa vid trädgårdskomposten och en ny kruktrappa. Den lilla trappan där pelargoner, Afrikas blå lilja, Neriner med flera bor hela sommaren har snart gjort sitt. Jag vill helst inte att den brakar samman med alla växter, så vi byter ut den innan det händer. Den nya trappan kommer att bli ungefär lika stor, men lite bredare och stabilare så även de tunga krukorna kan stå på den.
Maken ska också få göra om sargen till de upphöjda grönsaksbäddarna. Det sistnämnda projektet hade vi på listan bara häromåret, men det blev inte bra. Sargerna flyttades ut så mycket för att hindra sniglarna från att krypa upp att jag nu har svårt att nå in till mitten på bädden när jag ska så och skörda. Suck. Vi ska sätta en annan ”snigelspärr” och flytta in sargen igen. Som tur är kan vi återanvända de befintliga brädorna.
Jag har också beslutat mig för att gå över till 3-årig växtföljd. Den upphöjda bädd som ligger längst mot norr vid rosenspaljén fungerar bra till sallat, dill och morötter men sämre till andra grönsaker. Därför kommer den att användas enbart till det, medan ärtor/bönor, kål och potatis roteras på de kvarvarande tre bäddarna. Två års jordpaus för potatis och kål är minimum, så det fungerar.
Planen är också att testa en annan gröda som jag har varit sugen på länge: svamp. Gjorde ett försök att ympa in mycel på stock för några år sedan, men fick det tyvärr inte att fungera. Men nu har jag fått ett tips på en lättare sätt och ska prova det. Har jag riktig tur kan det bli en första skörd redan till hösten.
Vi måste också fundera ut hur vi ska renovera vårt bambustaket längs ena sidan av trädgården. En del av metalltrådarna har tyvärr redan börjat rosta sönder och när det blåser kraftigt slits delar av staketet sönder… Jag har lagat provisoriskt i nuläget, men helst borde vi åtgärda det innan nästa vinterstorm. Jag har en idé på hur vi ska säkra staketet, men vi får se om det är genomförbart.
Förra året tillverkade jag bra växtstöd i armeringsnät till allt från riddarsporrar till prydnadsgräs. Jag är så nöjd med hur de har fungerat att jag ska tillverka fler stöd i år. De smälter dessutom bättre in i trädgårdsgrönskan än de där illgröna perennbågarna…
Planen är också att byta ut en del av växtskyltarna i trädgården. Jag har inte namnstickor vid varje växt, men vid vissa namnsorter som jag vill komma ihåg vad de heter. Jag har också namnstickor vid vårväxter som vissnar ner helt senare på säsongen eller de växter som kommer igång väldigt sent på våren. Alltför många gånger har jag grävt upp en stackars vilande växt i tron att det är ”tomt” just där… Problemet med de vita plastetiketterna är dels att de syns lite för mycket, dels att de lätt begravs när jag mulchar rabatterna på våren. Nu blir det metallskyltar i stället.
Under 2021 kommer jag att fortsätta med serien Historien om vår trädgård tills jag är i mål. Har bara kommit fram till 2010, så än finns ju en del kvar att berätta. 🙂 Inte minst om när jag gjorde den naturliga dammen 2018 och vad som växer i den.
I år är det ju husbytarår för vår del, och vi får väl se vart färden bär av denna gång. Ännu är ingenting spikat, men vi utgår från att det ska fungera att resa i sommar när vaccinationerna är avklarade. Jag planerar också att besöka trädgårdsvänner, åka på Riksmöte med trädgårdsamatörerna och besöka trädgårdar på Österlen. Någon Trädgårdsfest i Varberg blev det ju inte i år på grund av pandemin, men kanske blir det ett Malmö Garden Show?
Sedan har jag det angenäma problemet att jag ska fundera ut hur barnens lekhus ska användas när tonåringarna inte längre ”chillar” där. Sex kvadratmeter. Ommålad invändigt så sent som för bara ett par år sedan i puderrosa med en fondvägg i guld. Hmm. Inte riktigt min färgpreferens, men innan jag målar om igen vill jag känna mig för kring användningen. Just nu bor alla frostkänsliga växter i behov av ljus där, som de gör varje vinter. Frågan är om/hur jag kommer att använda utrymmet sommartid? Fika? Yoga? Läsa trädgårdstidningar? Det återstår att se!
Vår trädgård ligger vid en ”vältrafikerad” gång/cykelväg i vår by. Jag har länge funderat på att det hade varit kul med ett litet bokbytarskåp där så många passerar. Vi får väl se om tid och ork finns för ett sådant projekt.
Kvar på surdegslistan från tidigare år är nu ”bara” två uppdrag: 1. Snickra ett snyggt litet hus kring de nya stooora soptunnorna för hushållsnära sortering när de införs. Förmodligen får det ett grönt tak och/eller annan växtlighet på sig. 2. Lägga in och uppdatera växtnamnen här på bloggen. Sommaren 2019 fick jag ju äntligen gjort hästjobbet att skriva in alla namn från plantetiketter i ett worddokument.
Det var en lång lista, som vanligt, men nu glömmer jag den tills om ett år. Det är alltid lika spännande att se vad som blev gjort av det jag hoppades. Ibland är det mycket, ibland inte. Har du några planer – stora som små – inför trädgårdsåret 2021?
Önskar er en fin helg och januarivecka, titta gärna in hos Trädgårdsfägring!
I det HÄR inlägget berättade jag hur det gick med trädgårdsplanerna för 2020.
Dags att summera hur det gick med trädgårdsplanerna för året som gått. Inför 2020 valde jag några ledord: Odla ätbart, Maxad blomning och Välkommen besökare.
Odla mer ätbart. Ja, det gjorde vi absolut! Vi groddade olika fröer inomhus under vintermånaderna, odlade ärtskott och skördade höstsådda grönsaker i växthuset. Och sådderna utomhus drog igång så snart våren anlände. 7 juli såg ingredienserna till dagens sallad ut så här:
För en gångs skull räckte gurkorna till när jag hade fem plantor! 🙂 Och tomaterna! Så många goda nya sorter! Flera av dem lär återkomma i år. På bilden: Chilega, Chi chi san, Black sweet cherry, Artisan golden bumble bee och en okänd orange från Frankrikeresan 2019.
Men mest av allt älskar jag vår bärträdgård! Så många olika sorter att äta som godis! Mer om bären har jag berättat tidigare HÄR och HÄR.
Maxa blomning till buketter. Jodå, förutom att 99 % av zinniorna frös ihjäl i den där sena majfrosten så gick det bra. Har aldrig haft så fina luktärtor som i år när jag kallsådde dem tidigt på våren och de olika sorterna med blåklint, rosenskära, vädd och lejongap blommade fint och drog många pollinerare.
De många dahliorna jag köpte förra året hade jag varierad framgång med. De jag satte i kruka blev fina, de på friland åt sniglarna upp. Så nästa år är det helt klart så att dahliorna inte ska odlas på friland!En av sommarens många blombuketter. Dahlior, vädd, sommarflox, sparris, blodtopp med mera.
Välkomna besökare till trädgården. Ja, det blev ju en utmaning ingen av oss hade kunnat förutse… Men vi kunde trots allt öppna för besökare vid tre tillfällen under året. Vi ställde inte in, vi ställde om. Enkelriktade trädgården, bad alla hålla avståndet och såg till att det fanns handsprit tillgänglig. Speciellt vid majöppningen mötte vi så många tacksamma besökare, svältfödda på vad som helst som innebar att tristessen bröts, och våra besökare var så hänsynsfulla mot varandra att det kändes bra för oss trädgårdsägare också.
Sommar och semester. 2020 var vårt ”stanna hemma-år”, så för oss var årets semester ingen besvikelse, vi hade redan planen klar att göra småutflykter i grannskapet och titta på trädgårdar. Men något Malmö Garden Show eller Riksmöte med trädgårdsamatörerna (där vi skulle ha varit en av besöksträdgårdarna) blev det så klart inte. Men jag har faktiskt fått besök av Anni när hon och maken hälsade på oss i september! 🙂 HÄR kan du läsa hennes blogginlägg om besöket. Och jag och maken har besökt flera fina trädgårdar i Skåne, Blekinge och Kronoberg. En trädgård som det var extra kul att få återse var Maria på Almbacken. Trädgården är så fin och jag inspirerades också mycket av deras nybyggda glashus, vem hade inte velat slå sig ner där en stund?
Tillverka egen näring och jord. Jag fortsatte med att använda egen kompostjord och tillverka eget gödselvatten av brännässlor och vallört, och sällan har jag varit så glad för det som när nyheten om Krav-gödsel med bekämpningsmedel som hämmar tomater och chili brakade loss! Har du missat den nyheten, så läs gärna det HÄR inlägget hos Farbror Grön så vet du vad du ska undvika framöver.
Vallörten växer hos en trädgårdsbekant och i maj hämtade jag en rejäl säck för att göra gödselvatten som jag använder till allt som växer i kruka, från tomater till dahlior.
Trädgården i övrigt gödslas främst med välbrunnen fårgödsel som jag får av en arbetskamrat och trädgården har vuxit så det knakat med den gödningen. Jag använder också kaninernas gödsel, den är perfekt att lägga i krukor till de växter som ska ha en låg dos näring. Vaktlarnas gödsel hamnar i varmkomposten och hjälper till att hålla den igång under vinterhalvåret, den färdiga komposten hamnar sedan bland annat i sparrislandet.
Fler regnvattenstunnor. Planen var att öka antalet tunnor och det lyckades vi med. Vi samlar nu drygt 1100 liter spritt på fem olika ställen. Nytt för i år var att vi ”pluggade in” vår största vattentunna på 300 liter till stupröret från hustaket. Bästa vi har gjort! Räckte att det regnade lite så var tunnan fylld igen och jag kunde vattna alla krukor och de stora pallkragelådorna på stora trädäcket med regnvatten större delen av sommaren.
Historien om vår trädgård. Jag började också att berätta om hur trädgården har vuxit fram under 20 års tid i en serie här på bloggen. Ännu är jag inte klar, så den serien fortsätter helt enkelt under 2021. Har ju lite annat jag vill blogga om också! 😉 En av tankarna med serien var att få tillbaka blogglusten och det har faktiskt fungerat. Får försöka hitta på något annat tema sedan. Är det något du som läser här skulle vilja veta mer om?
Före och efter att Dagliljerabatten gjordes.
Jobbet och trädgården. Under 2020 har jag för första gången på fem år inte arbetat med utemiljö på jobbet, och det har faktiskt varit skönt. Nu är trädgården åter min avkoppling när jag kommer hem på eftermiddagen. Däremot har jag behållit min inställning till att bara njuta av trädgården under arbetsveckorna: fotografera, fixa lite, plocka buketter, skörda ätbart med mera. På helgerna tar jag de lite större göromålen som tar tid och det har fungerat riktigt bra.
Det här året har jag varit så glad över att ha trädgården att ägna mig åt, och den känslan delar jag gissningsvis med väldigt många av er. I och med att jag numera till största delen har ett skrivbordsjobb har jag arbetat hemifrån stora delar av hösten och vintern. Bonusen har varit att kunna gå en tur i trädgården på lunchen och se trädgården i dagsljus även de mörkaste månaderna när jag normalt bara ser den på helgerna.
Kreativt innepyssel i trädgårdens tecken. Det kände jag aldrig riktigt för. Men jag gick loss på lite annat i stället. Som de gamla krukorna som inte var i min smak, men efter en ommålning blev de lugnare i sitt uttryck och lät blommorna vara huvudnumret. Om färgen har klarat vintern bra ska jag måla om resten av de glaserade krukorna också, de här fyra var ett test.
Före och efter ommålning till mattsvart.
De gamla surdegarna (läs: projekt som stått med på listan i flera år):
Byta träribbor i fina trädgårdsbänken med gjutjärnsgavlar: Japp, det blev äntligen gjort! Vi fick tag på fina träribbor hos en lokal såg. Nu kommer bänken vi fyndade på loppis hålla i många år till.
Snickra en grind till komposthörnan: Japp, det blev gjort! Några dagar före Tusen Trädgårdar… 😉 Inget är som en deadline!
Bygga skydd till de nya soptunnorna: Nej, inte gjort. Vi har fortfarande inte fått dem. Upphandlingar som överklagats och annat har segdragit hushållsnära sortering i flera år. Men enligt kommunen ska de nya tunnorna komma i vår. Vi får väl se…
Uppdatera skissen över trädgården: Jodå, det fixade jag. Nu är allt från kaninhuset till vattentunnorna med.
Lägga in namnen på alla växter i trädgården här på bloggen: Nej, inte gjort.
Nu önskar jag er alla en fin januari! Hoppas ni bläddrar i frökataloger, läser trädgårdsböcker eller ritar i skissblocket som uppladdning till årets trädgårdssäsong! Det ska jag göra! 🙂 Länkar så klart till Trädgårdsfägring! Nästa vecka ska jag berätta mer om 2021 års trädgårdsplaner.
Det är dags att sammanfatta 2020 med en bild från varje månad. Det är alltid lite av en utmaning, men samtidigt väldigt roligt, att välja den bild som sammanfattar just den månaden i trädgården.
25 januari blommade min absoluta favoritblomma under vintermånaderna, dvärgcyklamen, Cyclamen coum. Vintern var mild och många vårblommor knoppades redan i januari. På senare år har jag börjat fröså dvärgcyklamen och plantera ut småplantorna i min vårlund i Trädhörnet. Det tar nog minst en handfull år, men jag drömmer om ett hav av cyklamen och snödroppar mellan julrosorna så småningom.
23 februari åkte maken och jag till Danmark, han för att köpa fåglar, jag för att äntligen få besöka Gartneriet Spiren och köpa massor med julrosor. 🙂 Det blev en jättetrevlig dagsutflykt. Inte anade vi då vad som komma skulle med stängda gränser bara några få veckor senare och ett år präglat av pandemi.
14 mars sken vårsolen och det var så där alldeles härligt vårigt. Trädgårdskissen Silver gjorde mig som vanligt sällskap. Han njöt också av att sträcka ut i solen, ser det ut som. Väldigt praktiskt med en matte som lägger ut så många bra klösbrädor i rabatterna…! 🙂 Jag gladdes åt att ha en trädgård att vara i när allt stängde ner och ingen riktigt visste hur det skulle bli.
9 april, lagom till påskhelgen, blommade det så här fint i lunddelen i Trädhörnet! Balkansippor och hundtandsliljor i blom.
13 maj, knappt två veckor efter en välbesökt coronasäkrad trädgårdsvisning kom dråpslaget med sen majfrost. De tjocka lagren med fiberduk räddade inte blåregnets svällande knoppar, de vissnade och hängde ledset ner. Under de tjugo år vi har bott här var det här den frostknäpp som ställt till det mest i trädgården. Listan på skadade träd och växter blev lång och mitt fina storax ‘Wespelaar’ som var full med knoppar dog! 😦
27 juni, dagen före Tusen Trädgårdars tioårsjublileum (som vi så klart deltog i), gick en dröm i uppfyllelse! En vän till oss filmade trädgården med drönare! Det var så fantastiskt roligt att få se hur det såg ut ovanifrån. (Våra närmaste grannar var så klart vidtalade, är väl bäst att tillägga.)
2 juli, några dagar efter Tusen Trädgårdar, hade jag semester. Och vad gör man när naturen sköter vattningen på ett föredömligt sätt och hela trädgården är fixad in i minsta skrymsle? Man äter långfrukost med färska bär och briochebröd, det är vad man gör. 🙂
2 augusti blommade vår vita näckros i dammen för första gången! Jag har inte varit säker på att den skulle orka det eftersom dammen ligger i halvskugga, så det var en positiv överraskning! Nu var det också dags att för första gången på säsongen vattna hela trädgården. Så länge har vi aldrig kunnat vänta, så nog regnade det ofta under 2020.
20 september var det dags att visa sensommarblomning i trädgården. Vädret var varmt och skönt för trädgårdsbestyren. Bilden ovan är från Pionrabatten med kopparlönnen i förgrunden. I september blommade jätteverbena, fläckflockel, kärleksört, prydnadsgräs och rosor.
27 oktober berättade jag i ett inlägg om höstfärger i trädgården och visade lövfärger från olika träd och buskar. Ut mot gatan är det kopparlönnen, azaleor (i bakgrunden) och Carmincitarönnen som står för färgen.
14 november var den rosatonade vinterliljan vid dammen nästan överblommad, men det fanns mycket annat som fortfarande blommade. Veckan efter kom första rejäla frostknäppen. Vinterliljan har blommat rejält i år och den började så tidigt att den hann sätta moget frö. Dem ska jag snart så och har jag tur kanske jag kan få fram fler plantor.
20 december berättade jag om julförberedelser, julrosblomning i trädgården och min födelsedag. Den långresa till Madeira som vi i flera år längtat och sett fram emot för att fira våra jämna födelsedagar fick vi ställa in på grund av smittläget och det tråkigaste var att vi dessutom förlorade det mesta av pengarna. Vi hade ju precis slutbetalat allt när pandemin drog in tidigt i våras… Men presenten från maken, vitsippsblomning i ”min” favoritskog målad av vår lokale konstnär Troels Kirk, gladde mig desto mer. Tänk att när som helst kunna försvinna in i en vårlig bokskog… 🙂
Med den sammanfattningen av året passar jag på att önska er alla ett riktigt GOTT NYTT TRÄDGÅRDSÅR!! Ta hand om er. ❤
Kristinas oas 