Välkommen att titta på julrosor och andra tidiga vårblommor klockan 13-15.
Adress och närmaste hållplats för dig som vill åka kollektivt hittar du HÄR. Observera att trädgården inte är framkomlig för barnvagn, rullstol eller rullator pga smala grusgångar. Hundar får stanna utanför då våra papegojor blir rädda för främmande djur.
Det blir fler öppen trädgård under året plus så klart Tusen Trädgårdar 30 juni.
Sedan 2011 byter vår familj bostad på semestern. Vi lånar en annan familjs hus eller lägenhet och de lånar vårt hus. Jag brukar säga att alla som hör det här snabbt delas upp i två grupper:
Det skulle jag aldrig kunna göra, säger grupp ett (som oftast inte har bekymmer med att sova i sängar som någon annan har sovit i på ett hotell…) medan grupp två nyfiket vill veta mer (inte minst vad som har gått fel).
Ibland brukar reaktionen också bli: det skulle jag aldrig våga! Jag brukar kontra med att själv skulle jag aldrig våga lämna vårt hus obebott i flera veckor. Vi har ju gratis husvakt och någon som håller koll på att allt är som det ska! 🙂 Huset ovan är ett franskt stenhus från 1400-talet (!) som varsamt renoverats. Familjen älskade som vi att laga mat, så båda parter var nöjda med att komma till hus med välutrustade kök.
Skörd i en fransk trädgård 2017: färska fikon, tomater, bönor och björnbär. Mums!
Så: vad har gått fel? Inte mycket. Det värsta var en familj som efter ett strömavbrott skulle stänga av ”pipet” på extrafrysen i förrådet och lyckades stänga av frysen… Inte så kul när vi kom hem tre veckor senare. Men frånsett det har allt gått bra. Åtskilliga gånger har jag fått skördehjälp av gulliga familjer som har fryst in blåbär eller plommon de inte har hunnit med att äta.
Däremot strular alltid tekniska saker i ett hus när någon annan ska bo där, det är det lika bra att ställa in sig på det. I vår pärm med en guide till huset har vi därför listat hur alla system återstartas och vad som kan gå fel. Själva råkade vi vid ett byte ut för en grind till utfarten som vägrade öppna sig. Det löste sig efter att vi hade brutit strömmen och återstartat systemet. Familjen hade bott där i många år och aldrig råkat ut för det själva.
För oss började byta hus-äventyret med att jag som gammal au pair visste hur många bra tips du kan få av de som bor på en ort, jämfört med en turistbyrå eller olika sidor på nätet. 2011 drog vi till Loiredalen i Frankrike i två veckor och hade en fantastisk semester.
För en fyraåring kan lyckan vara ett lekhus i trädgården. Vår yngsta under första utbytet.
Ett av de starkaste minnena är de två sista dagarna på den semestern. Det strilregnade. Timme efter timme. Första dagen städade vi huset och förberedde avfärden. Nästa dag slappade vi i lugn och ro till ljudet av regn. Sonen spelade dataspel, döttrarna lekte med barnens leksaker, maken löste korsord och själv låg i innehängmattan med en bok i ena handen och en drink i den andra. Allt medan maken och jag sa: tänk om vi hade bott på motell dessa två dagar! Barnen hade bråkat så där som bara syskon kan och vi vuxna hade suttit där uttråkade.
Sedan ska vi inte sticka under stol med den ekonomiska biten av husbyten. Jag läste nyligen ett resereportage från London. Det ”prisvärda” hotellet mitt i smeten som de lyfte fram kostade 4700 kronor natten. För två. I februari. Jag vet inte hur det är med er som läser det här inlägget, men att betala astronomiska summor för att få sova går emot mina principer. När vi byter hus gör vi det gratis (eller så gott som, medlemsavgiften kostar cirka tusen kronor per år). Det innebär att vi i stället kan lägga lite mer pengar på inträden, god mat och upplevelser. Vi behöver inte småsnåla utan kan med gott samvete köpa glass i stora lass eller gå ut på en dyrare restaurang om vi känner för det. Det ger oss frihet.
I huset ovan bodde vi gratis tre veckor 2015. Det låg i södra London, tjugo minuter med pendeltåg till Waterloo Station.
Den hållbara biten av att byta hus är att båda familjerna hamnar rakt in i lokalekonomin. Vi handlar mat i den lokala affären, besöker gärna lokala marknader och mathantverkare som finns i vår närhet. Som vid senaste utbytet (ja, det var i Frankrike igen), där vi besökte den lokala pizzavagnen som stannade till på gatan en dag i veckan. Supergott! Vi hoppar också över flyget när vi semestrar, det finns gott om spännande resmål som lätt nås med tåg eller bil.
För oss som har husdjur och trädgård är också husbytet själva premissen för att vi ska kunna åka på långsemester. Vi har ju någon som tar in posten, vattnar tomaterna och matar husdjuren. Och även om vi ibland kan ha dåligt samvete över att våra utbytesfamiljer ”måste” göra så mycket när de bor i vårt hus brukar familjerna efteråt prata lyriskt om bytet. En fransk mamma beskrev det som att ”vi bodde i Edens lustgård där det fanns bär och grönsaker att äta överallt och det var fullt med gulliga djur att klappa”.
Om vi har tur, och det brukar vi se till att ha, så finns det minst en gullig katt att gosa med för oss också. Den här kissen var utbyteskatten 2023. Vi blev kompisar redan första kvällen.
När våra barn var yngre var husbyte det bästa de visste: hur mycket ”nya” leksaker som helst att leka med och filmer att titta på. När de blev äldre var fritt wifi i huset viktigare och numera har de som unga vuxna fullt upp med att ta sig ut på egna äventyr i samhället där vi byter hus.
När vi åker på semester diskuterar vi alltid, hela familjen, vad vi vill uppleva den här gången. Alla har ansvaret att leta på nätet eller fråga utbytesfamiljen om tips och råd. Äventyrsparker, klätterparker och bra badplatser brukar ligga högt på ungdomarnas lista, historia och kultur högt på makens och trädgårdar och plantskolor högt på min. Sedan jämkar vi ihop det. När barnen var yngre och inte kunde vara kvar själva i huset hade vi ”barnens dag”, mammas dag” och ”pappas dag” där vi fick lägga upp programmet och resten fick hänga på. Ibland åkte maken på en sak och jag på en annan och barnen fick hänga med på det de tyckte var roligast. Alla fick ut det de ville av semestern och var nöjda.
2023 besökte vi, på vår utbytesfamiljs rekommendation, den här privatträdgården. Den var helt fantastisk med en art- och sortrikedom som rörde en trädgårdsamatör till tårar.
Genom åren har vi fått så mycket tillbaka av våra utbytesfamiljer. Gulliga tackkort, lokalt vin, biljetter till Legoland, grönsaksfröer (ja, vi lyckades byta med en familj där pappan jobbade på en av Frankrikes största fröfirmor! 🙂 )… Och ibland har det dykt upp ett kort eller en present i posten långt efteråt från en familj som har tänkt på oss. Vi har vid mer än ett tillfälle hjälpt familjer med trädgårdsplanering och odlingsrelaterade frågor. Att dela kunskap hör också till, för den som är öppen för det.
Slutligen, vilken sajt ska du välja? Det är upp till dig. Vi gick med i Intervac som har funnits sedan 1950-talet och har en lokal representant i varje land, det kändes tryggt. Du kan som ickemedlem söka efter byten, men ser inte alla foton/kontaktuppgifter förrän du är inloggad.
För dig som vill läsa ännu mer om hur det är att byta hus så skriv jag ett inlägg 2017 där jag tar upp lite andra saker, så läs gärna det också. HÄR hittar du det. Och har du frågor kan du skriva en kommentar eller kontakta mig via kontaktformuläret här på bloggen.
Jag har alltid varit svag för det ovanliga i trädgården och det gäller inte bara prydnadsträd och växter. Nej, minst lika mycket bär-, frukt- och nötträd. Ett efter ett har de nya sorterna landat i vår trädgård. En del har nästan lika snabbt lämnat igen, av lite olika orsaker.
En av de plantskolor som har många spännande sorter är Blomqvists plantskola i Finland. (Leif Blomqvist har också gett ut flera böcker om alla spännade bär, de rekommenderas för den som vill få inspiration.) När Blomqvists annonserade att de skulle komma till trädgårdsmässan i Malmö hängde jag på låset och gick därfifrån med tre fullastade kassar.
Det här fick följa med hem:
Blåhallon/salmbär. Klart jag måste ha den i min bärsamling. 🙂
Lila hallon ‘Glen Coe’. Korsning mellan vanligt rött hallon och svarhallon. Har varit på jakt efter den i flera år.
Svarthallon ‘Black Jewel’. Har redan ‘Munger’, men vill gärna se hur sorterna är jämfört med varandra.
Storfruktig hassel ‘Webb’s Prize’. Har redan en storfruktig hassel, men vill på sikt ha fler.
Blåbärstry ‘Blue Banana’, ‘Boreal Beauty’ och ‘Boreal Blizzard’. Har redan tre andra sorter och blåbärstry har så många bra egenskaper att jag vill ha fler. ‘Blue Banana’ är en ny sort med frukter på tre cm, de andra två har bär som mognar lite senare än de sorter jag redan har.
Krusbär ‘Captivator’. Ny sort med droppformade röda bär på nästan taggfria grenar.
Saskatoon ‘Smokey’. Bärhäggmispel, har redan ‘Thiessen’ och de bären är så goda att jag vill ha fler sorter.
Luddkörsbär, pollinerarplanta till vita körsbäret ‘Snövit’ som jag redan har. ‘Snövit’ är delvis självfertil, men får fler bär med korspollinering.
Sedan tidigare har jag också två träd ”på vänt”: Kvittenpäron köpt från Svartbäckens plantskola när jag var på Trädgårdsamatörernas riksmöte 2022. Tänk stora kvittenfrukter som smakar päron och går att äta färska… Vilken dröm!
Den andra är dvärgvalnöten ‘Amanda’ som jag köpte på Räveboda Plantskola utanför Urshult i Småland härom året. Där har jag för övrigt köpt många av de spännande bärbuskar som jag har i trädgården. ‘Amanda’ ska bara bli 2-3 meter hög och bära nötter som ung, så det ska bli mycket spännande att följa.
Det var nyinköpen det! Här nedan följer en lista på vilka övriga bär och fruktsorter som finns i vår trädgård sedan tidigare. Och för den som undrar, vår trädgård ligger i zon 1, Skåne, och har lätt lerjord.
Bärbuskar
Vinbär. Hos oss finns vita, rosa, röda och svarta.
Krusbär. En gammal röd sort som ursprungligen kommer från mina morföräldrars trädgård.
Smultron och jordgubbar. Har både vita och röda sorter av båda två. De remonterande jordgubbarna ger skörd fram till frost och är numera samplanterade med sparrisen eftersom de trivs bra tillsammans. Smultronen växer lite varstans, mindre risk att fåglarna äter upp alla på så sätt.
Hallon. Jag är oerhört svag för hallon och har röda och gula sommarhallon, röda och gula hösthallon, japanska vinhallon och svarthallon ‘Munger’.
Minikivi. I många år hade jag ‘Ken’s Red’ och ‘Nostigo’. Efter åtta år hade fortfarande bara hanplantan blommat… Så jag gav upp och tog bort dem. Det jag inte visste när jag köpte dem var att dessa sorter är seeega att få igång. Någon månad senare hittade jag en ”tvillingplanta” med ‘Tage’ och ‘Tina’ i en lokal plantskola. Den fick följa med hem och planterades hösten 2022. Förra året tog den fart och jag hoppas få bär nästa år om allt går bra. Dessa sorter ska kunna ge skörd redan efter tre år.
Blåbärstry. Jag har tre olika, utöver nyinköpen även ‘Indigo Gem’, ‘Honey Bee’ och ‘Aurora’. De ger bär snabbt och fick de första bären redan som små sticklingsplantor. Det finns både tidiga och sena sorter, mina är alla tidiga och får bär i juni. Det behövs minst två sorter för korspollinering.
Amerikanska blåbär. Vi planterade en handfull buskar av olika sorter (namnlapparna finns tyvärr inte kvar) 2001 och buskarna ger mycket bär alla år. De är planterade i grov torv som håller fukten bra och gör att buskarna även torra somrar ger bra med bär. Det har också dykt upp fröplantor som fått vara kvar om bären har varit i bra storlek och smak. Det behövs oftast minst två sorter för korspollinering. Våra ger bär från juli till senhösten. De sista är inte så söta men blir till god saft.
Körsbärskornell. Trädet jag har allra mest för skyn av små solgula blommor i mars! Det är en bra växt för de tidiga pollineranarna och som bonus blir det också stora klarröda bär. De är hemska omogna, men får de bara mogna smakar de friskt av körsbär. De kan eftermognas inomhus några dagar vid behov. Jag har två: ‘Jolico’ och ‘Szafer’.
Blomsterkornell. Trädet de flesta har för de fina ”blommorna”, men som också ger goda bär. De kräver dock att innandömet pressas genom en sil eftersom skalet är bittert, men innandömet är helt klart värt det eftersom det smakar tropiskt av nektarin! Har kokat god ”mango chutney” av bären.
Körsbär. Har surkörsbäret ‘Fanal’ och buskkörsbäret ‘Lettisk Låg’, båda ger en stadig skörd de flesta år.
Aronia, ett ympat ‘Viking’ på stam. Otroligt gott att göra saft/sylt på aronia och amerikanska blåbär.
Mullbär. Har två, lilla dvärgträdet ‘Gerardis Dwarf’ och ‘Illinois Everbearing’. Det sistnämnda är flerstammigt och kommer att beskärar så det behåller en mindre storlek.
Fourberry ‘Orangesse’, ett orange vinbär som jag först efter köp upptäckte måste ha en kompis som korspollinerar. Och den har jag inte fått tag på.
Björnbär ‘Black Satin’ och tayberry ‘Buckingham’ och ‘Thornless’.
Vindruva ‘Remainly Seedless’ och ‘Einsat Seedless’.
Biggarå. Vårt gigantiska ”mammaträd” i trädgården. Planterat 1978 när huset byggdes och typ åtta meter högt. Fåglarna äter de flesta bären, men det gör inget.
Fruktträd
Spaljéäppleträd ‘Summer red’, ‘Ingrid Marie’ och sorgebarnet ‘Gravensteiner’ som efter tio år fortfarade inte ens blommat… De två första har gett fina äpplen i många år, så nej, jag beskär inte fel.
Spaljépäronträd ‘Pepi’ och ‘Moskovskaja’ planterade 2021 som gav ett par frukter var redan 2023. Båda är självfertila och ska ge fin skörd med tiden.
Persika ‘Ice Peach’ har vita söta persikor. Ljuvligt god. Hade rejäl tillväxt 2023, så jag hoppas på bra skörd i år.
Aprikos ‘Harlayne’. Det här är min fjärde sort. De andra har inte klarat mer än max en vinter. Men jag har inte gett upp. Denna gång satte jag trädet några meter bort från persikoträdet och hoppas att placeringen faller det i smaken. ‘Harlayne’ ska klara -34 grader, så det vore väl själva sjutton om det inte klarar sig. Aprikoser är en av mina absoluta älsklingsfrukter!
Kvitten ‘Lescovacka’ är ett fantastiskt träd med ljuvliga rosa blommor och goda frukter (som måste tillagas innan de äts).
Plommon ‘Opal’. Lagom stort träd med mycket goda frukter.
Fikon, moderträdet finns i Kalmar och har klarat deras hårda vintrar. Bor ännu i en stor kruka hos oss.
Nötträd
Storfruktig hassel ‘Barcelonski’, ger lite nötter, men inte så mycket som jag skulle vilja. Hoppas en pollineringskompis kan göra susen.
Lista över borttagna bärbuskar/fruktträd…
Lingon. Inköpte flera olika sorter som alla var borta inom fem år. Gav oerhört lite skörd och krävde för mycket daltande för att jag skulle tycka det var lönt.
Jostabär. En korsning mellan krusbär och svarta vinbär. Bären var inte speciellt goda och busken stor och yvig. Jag föredrar nog svarta vinbär och krusbär, var för sig, trots allt.
Gojibär. Superbäret! Men min planta stod mest still och plockades bort efter ca tre år, några bär blev det aldrig.
Rosa blåbär. Har hittills inte träffat någon som faktiskt skördat bär från denna sort. Min planta är inte död, men har aldrig blommat…
Havtorn. ‘Svenne’ och ‘Lotta’ var en del av vår trädgård under en handfull år, men togs sedan bort och fick flytta till en annan trädgård. Goda bär, men såå svårskördade. Bären spricker lätt när de plockas och knepet att frysa en gren och slå av bären tyckte jag inte fungerade – hur skulle smutsen på bären tas bort? Att de skickar rotskott var också en faktor till att jag gav upp dem.
Plommon ‘Czar’. Kommer att tas ner i år för att ge plats till ett nytt fruktträd. Goda plommon, men ‘Opal’ som vi också har är ännu godare. Dessutom hade jag inte läst på och upptäckte först långt senare att dessa två sorter får plommon exakt samtidigt. Drunkningsvarning, med andra ord. Blir det ett nytt plommonträd i framtiden blir det något som ger skörd på annan tidpunkt.
Bigarrå ‘Stella’ och en till jag inte minns namnet på fick vandra vidare de också. De trivdes aldrig här och gav minimalt med skörd.
Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2024. För två år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.
Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. Under 2023 vägde vi all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (275 kilo av över 120 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, i år blir det bland annat hjälmböna, svampgurka, knölfänkål, sockerrot, pimpinell, shungiku och melokhiya.
Så här kommer 2024 års odlingar att se ut:
I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater samplanterade med basilika ‘Genovese’. Årets tomatsorter blir: ‘Cheerio’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘White Sweet Cherry’ och ‘Indigo cherry drops. Ska också testa melon ‘Sweet Granite’ som behöver extra mycket värme. Något annat får inte plats i växthuset.
I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får physalis växa i stora krukor. Då kan de hjälpa till att skugga växthuset i början av säsongen. Förra året fick jag frön till två olika sorters physalis, men vi föredrog den ”vanliga” med stora bär, så det får bli två 60-literskrukor med den.
I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna som är nästan hundraprocentigt snigelfria, odlar jag sådant jag vill ha nära köket och som behöver lite extra tillsyn och vattning (regnvattenstunnorna står lämpligt nog strax bredvid).
I den ena pallkragen blir det tidig sådd av rädisor ‘Easter egg’ och spenat ‘Apollo’ och sommarmorot ‘Nantaise 2’. De följs sedan av slätbladig spenat, knölfänkål ‘Zefa Fino’ och gråsockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’.
I den andra pallkragen blir det tidig sådd av rädisa ‘Amethyst’, sallat ‘Little Gem’, Lollo Rossa’ och därefter rödbeta ‘Forono’, portlak ‘Golden Purslaine’ och purpurvinda ‘Kniola’s Purple Black’ och luktärt ‘Katie Alice’.
På stora trädäcket blir det förstås också en massa tomater i stora murbruksbaljor.
I år odlar jag favoritsorterna ‘Subarctic Plenty’, ‘Ukrainan purple’, ‘Zolotoy Potek’, ‘Coeur di Bue’, ‘Grot’, ‘Alicante’, ‘Cherny Mavr’ och vintertomaten ‘Tjuchloma’. I baljorna kommer det också att samodlas störböna ‘Neckargold’, löparfetblad, isört och scharlottenlök ‘Tosca’ samt lite olika sorters tagetes.
I en balja får svampgurka och squash ‘Tonda Chiara di Toscana’ samsas. Förra året testade jag gurkan ‘Baby’ i stor kruka mot västerväggen, den trivdes utmärkt och får komma tillbaka så slipper jag ha gurka i växthuset. I år får den samsas på klätterställningen med melongurkan ‘Carosello tondo di Manduria’ som jag fått av en odlarvän.
Lilla söta och rikgivande tomaten ‘First in field’ får bo på kruktrappan under tak i västerläge tillsammans med några chilisorter (oklart vilka, ska få frö av en odlarvän i närtid) och de spännande paprikorna ‘Ferenc Tender’, ‘Candy Cane Chocolate’, ‘Gelber’, ‘Violet Sparkle’, ‘Piquillo’ och ‘Hungarian Buldog’ som jag har fått av en odlarvän. Förhoppningsvis får jag plats med en pelargon eller två på kruktrappan också… 😉
Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år de stora tomatgiganterna ‘Homestead’, ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’ som trivdes utmärkt där den torra/blöta sommaren 2023. Tomaterna samodlas med bladgrönsaken melokhiya som min arbetskamrat från Syrien tipsat mig om, samt förmodligen någon tagetes.
Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där testade jag störböna ‘Neckargold’ förra året och det blev jättebra. I år ska jag ha en annan klättrare där, nämligen hjälmböna. Den odlas som sommarblomma hos oss, men bönorna är en populär grönsak i andra länder. Otroligt vackra blommor har hjälmbönan också, det är verkligen en bonus!
I den långa upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även i år grönsaker, fjolårets odling blev så bra att sommarblommorna får stå tillbaka.
I denna stora bädd kommer potatislök samsas med palsternacka ‘True and tender’, gul morot ‘Yellowstone’, röd morot ‘Longue Rouge Sang’, orange morot ‘Amisa’, vintermorot ‘Flakke 2’ och sommarmorot ‘Nantaise 2’. Mellan morötterna blir det tagetes ‘Strawberry Blonde’ och ringblommor ‘Snow Princess’. När potatislöken är klar i juli sår jag en ny omgång med moroten ‘Nantaise 2’ och i augusti spenat ‘Monnopa’.
I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får favoritdahliorna samsas med lite zinnior och lejongap så jag har blommor till buketter.
I år blir det zinnia ‘Queeny Lime Orange’, ‘Green Apple’, ‘Giant Salmon Rose’ och ‘Oriole’ samt lejongap ‘Potomac Orange’ och ‘Appleblossom’.
I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag sparrisen med remonterande röda jordgubbar. 2023 var första året jag testade det och det blev utmärkt, så nu får kornvallmon flytta ut för gott till förmån för bär.
På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det:
1. Perenna grönsaker som jordärtskockor, svartrot, kärleksört och förmodligen spontansådd dill. Där ska jag också så in sockerrot, haverrot ‘Mamouth White’ och pimpinell ‘Salad Burnet’.
2. Först färskpotatis samodlad med röd piplök ‘Red Ninja’ mellan raderna. När potatisen är slutskördad i juli flyttar förodlad purjolök ‘Blaugrüner Winter’ in tillsammans med bredsådd mâche.
3. Kållandet består i år av perenn grönkål, svartkål ‘Black Magic’, majrova ‘Snöboll’ och kålrabbi ‘Delikatess Blauer’. Kålen får sällskap av rosenskära ‘Pied pipers blush white’ och troligen lite tagetes.
4. Bön och ärtlandet sås tidigt med spenat ‘Early Giant’ och rädisa ‘Rose de paques’, sedan följer böna ‘Oxinel’, sockerärt ‘Oregon Giant’, rotselleri ‘Mars’ och sojaböna ‘Edamame summer shell’.
Mâchen växer för övrigt lite överallt i vår trädgård, inte minst i grusgångarna… Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar vintertid. Godaste ogräset brukar jag säga! 🙂
I ena kompostfacket i sydöstläge blir det vintersquash ‘Blue Hubbard’. Jag brukar sätta fyra plantor och ser all skörd som bonus – komposten ligger ju bara och vilar till sig. Här är största problemet att vakta dem några veckor innan stammarna blir så tjocka att inga sniglar rår på dem… Förra året satte jag en krage av tidningspapper som legat i blöt i saltlösning och som sedan fick torka runt plantan. Fungerade bra. När plantornas stammar hårdnat tog jag bort kragen. I år ska jag också testa några plantor av melonen ‘Sweet Granite’ (som jag även ska ha i växthuset). Tänkte låta rankorna gå upp från komposten till plattformen över vattentunnorna där det är soligt. Blir intressant att jämföra växthus/friland.
Sedan har vi de lite udda platserna där jag klämmer in ätbara saker…
Vid aprikosträdet (om det nu överlever vintern!) ska jag så kranskrage/Shungiku. Hos oss en ettårig sommarblomma, i Asien en grönsak. Jag har fått frön av en stadsodlare på jobbet som lärt mig hur de används i hennes hemland.
Framför björnbären vid garageväggen (till höger på bilden) testar jag märgärten ‘Mors Stora’. Min förhoppning är att björnbären börjar mogna lagom när ärtorna är färdigskördade.
På några olika ställen ute i rabatterna ska jag också odla den höga störbönan ‘Neabel’s Ukrainan’ vars bönor torkas. Det är ett experiment för att se om jag kan odla mer kokbönor själv.
Sedan var det sommarblommorna…
Vid sidan av poolen har jag som vanligt en stooor kruka med sommarblommor. I år blir det ett fyrverkeri av eldigt orange och gnistrande lila: lejongap ‘Dark orange Potomac’, lilatonade kungsljus (som förhoppningsvis ska blomma första året), lila-orange linaria ‘Licilia Peach’ och lila amberboa ‘Desert Star’.
Ja, det blir diverse olika sommarblommor också detta hemmaår, bland annat fackelranka ‘Fresco Rose’, aprikos blomsterböna ‘Sunset’, sommarrudbeckior (som på bilden nedan), solrosor, tagetes, linnaria, sommarvädd och prydnadsgräs. En del direktsås på plats i rabatterna och andra får bo i stora krukor.
Så, det var årets stora såddlista. Och då har jag ändå inte räknat upp de grönsaker som jag sår i back i växthuset tidig vår och till sensommaren… 😉
2022 hade jag som projekt att väga det vi skördade i trädgården (och plockade vilt) under året. Jag inspirerades av Linda Holtby med Lilla farmen som gjort det året innan och förvånats över resultatet. Sagt och gjort: 2022 landade vi i 150 kilo ätbart, vilket du kan läsa mer om HÄR. I skörden fanns allt från örter till potatis, en massa bär och frukt av totalt 74 olika sorter.
Resultat 2023:
Totalt 275 kilo ätbart av drygt 120 olika sorter! Detta trots försommartorka, blöt sensommar och att tre veckors skörd inte är medräknat pga semester.
Många sorters ätbart är viktigt
Ja, för mig är det viktigt att mäta mängden sorter – den som odlar endast ett fåtal riskerar alltid större risk att skörden slår fel. Eller att man drunknar i zuccini… 😉 Och några av de viktigaste grönsakerna räknar jag i gram: örter och tidiga gröna blad. För att inte tala om smultron, mullbär och andra bärgodsaker. Tung potatis, lök och pumpor är inte det enda som behövs för att laga god mat.
Vad räknas som en sort?
Jag räknar utifrån hur de används. Tomater – som jag odlar över tjugo olika namnsorter av – räknas bara som en. Vinbär räknas däremot som flera olika då vita, röda och svarta används till olika saker.
Så här såg skörden ut över året:
Januari: 880 gram skörd av bland annat mâche, spenat och mizuna. Groddade skott av mungbönor inomhus.
Februari: 577 gram skörd av bland annat vinterportlak, mâche, spenat, dagliljeblad, löparfetblad och kärleksört. Groddade skott av solrosor, ärtor och alfaalfa inomhus.
Mars: 1395 gram skörd av bland annat kålrabbiblad, mizuna och spenat. Groddade skott av rödklöver, broccoli och alfaalfa inomhus.
April: 1246 gram skörd av bland annat sparris, rädisor, löparfetblad, smultronblad, svarta vinbärsblad, spenat (jämför bilden med den i januari – det är samma plantor!), kärleksört och mâche. Groddade skott av alfaalfa, ärtor och solrosor inomhus.
Maj: 5335 gram skörd av bland annat sparris, gurka, rädisor, trädgårdsmålla, pak choi, sallat, spenat och jordgubbar.
Årets torka inleds, men till en början finns det gott om regnvatten i tunnorna att använda.
Juni: 5140 gram skörd av bland annat jordgubbar, smultron, blåbärstry, dragon, spenat, pak choi, sallat, tomater, sparris, morötter, rädisor, sockerärtor, gurka och mycket mer. I det vilda plockade jag blommor av fläder och rallarros till saft.
Torkan fortsatte och jag prioriterade att vattna grönsakerna före bären. Hallonplantor klarar torka, men några bär blir det inte utan vatten. Så inga sommarhallon, japanska vinhallon eller svarthallon detta år. De två plommonträden och aronian hade inte heller ett enda kart, antingen orkade de inte eller så kom det någon frostknäpp olämpligt?
Juli: 23 775 gram skörd, nu börjar överflödet i trädgården! Vi skördade vinbär av alla de sorter, krusbär, amerikanska blåbär, mullbär, körsbär, bärhäggmispel, tayberry, dill, timjan, potatis, morötter, tomater, paprika, bönor, potatislök, kålrabbi och gröna äpplen. Skörd för en vecka saknas pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget.
Regnet kommer till slut och sedan håller det i sig.
Augusti: 50 042 gram skörd. Överflödet fortsätter med vinbär av alla de sorter, krusbär, björnbär, jordgubbar, hösthallon, smultron, vidruvor, physalis, sallat, perenn grönkål, isört, portlak, tomater, morötter, gurka, bondbönor, störbönor, sockerärtor, kålrabbi, chili, persika, päron och äpplen. I det vilda plockade jag körsbärsplommon, plommon och päron. Skörd saknas för cirka två veckor pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget. Bland annat en massa amerikanska blåbär, tomater och bönor. 🙂
September: 114 814 gram skörd! Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, körsbärskornell, physalis, persilja, mâche, mizuna, perenn grönkål, isört, asiatiska blad, potatis, tomater, morötter, rädisor, gurka, vintersquash, bönor, sockerärtor, paprika, rotselleri, fikon, äpplen och hasselnötter. I det vilda plockade jag äpplen och päron.
I år hade jag lånat en plätt att odla sen höstpotatis på, för att undvika problem med mina tomater, och vi fick nog med potatis för hela vintern.
Oktober: 40 852 gram skörd. Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, physalis, basilika, spenat, mizuna, vinterportlak, sallat, svartkål, perenn grönkål, kålrabbiblad, asiatiska blad, spigariello, morötter, gurka, bönor, rotselleri, rädisor, palsternacka, äpplen och kvitten. I det vilda plockade jag päron och valnötter.
Årets fiasko: sötpotatisens två plantor gav totalt 500 gram skörd. Ihop.
November: 14 356 gram skörd. Hösthallon, persilja, basilika, oregano, spenat, vinterportlak, mizuna, pak choi, sallat, svartkål, perenn grönkål, spigariello, morötter, rotselleri, palsternacka och jordmandel.
Sakta går temperaturen ner och vi kan slutskörda i lugn och ro.
December: 812 gram skörd. Pak choi, mâche, perenn grönkål, asiatiska blad, vinterportlak och asiatiska blad.
Kylan i början av månaden (-14 grader) till trots klarade sig grönsakerna i växthuset riktigt bra. Det är verkligen skillnad när kylan kommer lite i taget i stället för pang på en gång! I år klarade sig till exempel pak choi-plantorna och frös inte sönder.
Det nya året och skörd 2024
Hur detta året kommer att se ut skördemässigt vågar jag inte gissa, allt hänger på frost, torka och annat som inte går att styra. Om jag får låna ett extra potatisland till höstpotatisen återstår att se, men oavsett det så ser jag fram emot tidiga färskpotatisar från vår egen trädgård. Väga skörden kommer vi absolut att fortsätta med. Det är bland det mest fascinerande jag har gjort under mina trädgårdsår. Tänk bara så många kilo ätbart av yppersta kvalitet – utan gifter – som vi har förmånen att skörda och äta.
Hur och var odlar vi i vår trädgård?
Vi odlar på en mängd olika ställen, utifrån permakulturtänk. Grönsaker i cirka 35 kvadrat upphöjda bäddar och pallkragar på hjul + fem kvadratmeter växthus. De flesta tomaterna odlas i stora plastbaljor på friland. I resten av trädgården växer örter, ätliga blad, bär och fruktträd lite överallt i vår alldeles egna version av skogsträdgård/foodforest där prydnadsträd och prydnadsväxter också fyller sin funktion, inte minst för pollinerarna.
Under januari-mars groddar jag även skott och mikroblad inomhus som komplement till det som finns i växthus/trädgård/frys.
Jag plockar även bär, frukt, blommor och nötter ”vilt”, dvs inte i vår egen trädgård. Det kan vara hos en god vän, i skogen eller på allmän mark. Detta bokförs som just ”vildplockat”, men är ett viktigt komplement till det vi själva odlar. Vad vore vintern utan flädersaft med doft av sommar? 🙂
Vad är vi självförsörjande på och behöver inte köpa?
Hela året: Saft, sylt och gelé. Gröna blad till sallad. Örter (färska/torkade). Potatis.
Stora delar av året: morötter och andra rotfrukter, lök av olika sorter, bär och frukt (färska/frysta/torkade), tomatsås. OIika grönsaker som bönor, sparris, bladkål, spenat med flera (färska eller frysta).
Stora delar av året behöver vi alltså inte inhandla något alls i frukt- och grönsaksdisken i affären. Vi köper en del paprikor under vinterhalvåret, bananer ibland när vi längtar efter det och en låda med apelsiner/mandariner til jul via Crowdfarming. Allt självklart ekologiskt. När egenodlad potatis/lök/rotfrukt är slut handlar vi det i gårdsbutik på närliggande ekologiska gårdar. Där köper vi också kokbönor, linser och quinoa.
Förvaring av skörd
Vi förvarar potatis, pumpor, äpplen, saft och sylt med mera i en av våra välisolerade trädgårdsbodar som hålls frostfri och blir som ett kylskåp. Den håller sig också hyfsat sval på somrarna, då den enbart har ett litet fönster åt norr. Vi har också en extrafrys där bär, grönsaker, tomatsås och en del sylt förvaras.
Hur orkar vi räkna allt som odlas?
Det gör vi enkelt genom en lapp på kylskåpet där sort och antal gram skrivs upp och vid månadsslut summeras. Det vi äter direkt i trädgården skriver vi upp antal för i efterhand. Ett hallon väger ju ungefär detsamma hela tiden, så det är inga problem att lägga till nästa gång det vägs.
Maken har fixat en mall i excel där jag enkelt kan se både summan för en viss sort, allt jag skördat under en månad och under hela året. För att lättare hitta i dokumentet är det uppdelat i olika delar som exempelvis bär, grönsaker, örter, frukt, nötter och bladgrönt. Här på bilden syns sort 73 till 77 i kategorin bladgrönt och vad vi skördade under januari-april.
Ännu ett år är till ända och det är dags att blicka bakåt och se hur det gick med de trädgårdsrelaterade planer jag hade i början av 2023. Även i år slår jag ihop min årskrönika med hur det gick med trädgårdsplanerna för 2023.
Januari började med flera intressanta föreläsningar och i trädgården blommade dvärgcyklamen för fullt.
Vi begravde den första av barnens kaninbröder – Karamell – som blev 4,5 år. Nu är brorsorna Cosmo och Blaze själva i kaninstugan.
I februari muntrade krukodlade vinteriris av sorterna ‘Painted lady’, ‘Blue note’ och ‘Katharina gold’ upp när det var snö och regn om vartannat.
Jag sådde kallsådder, mest perenner, som skulle stå skyddat utomhus i några månader medan vi väntade på våren. Izumi ”hjälpte till” som vanligt.
Inomhus blommade magnoliakvistar som jag hade drivit i blom.
Sedan blev sonens vitaminpiller till katt, Izumi, sjuk. Först fattade vi inte hur dålig hon var och sedan gick det så snabbt, fort till veterinär och sedan raka spåret till djursjukhuset. Där kämpade hon i flera dygn innan vi till slut kunde hämta hem henne. Provsvaren visade salmonella och hon fick inte gå ut på sex veckor eller träffa Silver så han blev smittad. Hon var väldigt trött och medtagen i flera veckor och ville bara vara nära. Helst låg hon vid tangentbordet de dagar jag jobbade hemifrån. (Så: om er katt kräks och sedan tappar matlusten och vägrar äta – sök hjälp direkt. Vänta inte.)
I mars blommade apriltryn som finast och de första humlorna vågade sig ut (dock inte när jag kunde fotografera).
Som vanligt i mars kom det bakslag, men en av de vackraste dagarna var i mitten av månaden när trollhasseln ‘Ruby Glow’ fick lite extra issnöglitter.
Som tur var för Izumi så hade vi under vintern snickrat och pysslat med ett klätterträd till henne. När hon nu fick innekarantän i en och halv månad kunde hon ändå klättra och vässa klorna. Hela trädet är återbruk: gamla jeans, en skåpdörr till fot, diverse beslag vi hade liggande, nedtagna ekgrenar som skulle slängas och gammal kuddstoppning… Det enda vi köpte nytt var 100 meter sisalrep och en trälåda.
Vi kläckte också fram en kull egna vaktelkycklingar. Det är så fascinerande att se de små, små kycklingarna växa i rekordfart och bli fullvuxna på sex veckor.
April bjöd på den där riktiga vårkänslan och blåsipporna blommade fint i vårlunden. De små frösådda blåsippstuvorna blir nu allt fler under träd och buskar.
De tidiga vårsådderna med tomat och andra grönsaker växte på fint i trädgårdsboden. I år när det var ”byta hus-år” valde jag bort alla sommarblommor utom dahlior och det gjorde det mindre hektiskt med sådderna.
Izumis karantän var äntligen över och hon firade utelivet genom att börja äta det späda prydnadsgräset i Lunden.
Även april bjöd på sorg i djurvärlden: finaste kunsparakiten Ferdinand II som hade varit hängig och trött ett bra tag orkade inte mer. Vi hade haft honom i tolv år och han var näst efter morhuvade papegojan Marco (som skymtar i bakgrunden på bilden) vår allra tamaste fågel. Som tur var för partnern Isabella IV fick vi tag på en Ferdinand III bara några veckor senare, så hon slapp vara ensam allt för länge.
Så var det dags för årets första trädgårdsprojekt: gräva upp den lilla kastanjen ‘Koehnei’ som skulle få lämna plats till förmån för jasmintryn. Det sägs att kastanjeträd har pålrot. Det var ju helt rätt, på ett sätt. ‘Koehnei’ hade pålrötter åt alla håll… Det gick inte att få ned en grävspade någonstans. Det slutade med att jag med hjälp av en liten planteringsspade grävde/skrapade fram en rot i taget och maken högg av dem med yxa, en efter en… Vi var helt slut både två innan den var väck!
Arbetet med den nya gången genom Vårlunden fortsatte från där jag slutade 2022. Jag hann med att flytta bort alla plantor mellan pinnarna som utmärker var gången ska gå. Däremot hann/orkade vi aldrig lägga dit sten på gången, det får bli under 2024.
Maj bjöd på den där hisnande sköna tiden som jag, och säkert många med mig, längtar så mycket efter. Japanska lönnars bladsprickning och gula magnolian ‘Honey Tulip’ är några av höjdpunkterna.
Juni kom med ytterligare torka. Det kom lite enstaka skurar, i övrigt ingenting. I slutet av månaden var trädgården helt brunbränd. Vi vattnade med regnvatten så långt vi kunde och sedan blev det bevattningsförbud och mina fina svettslangar låg oanvända. Men jag bäddade in alla grönsaker i fårull för att minska avdunstningen. En del fick klara sig utan vatten och vi tappade därmed all skörd av sommarhallon, svarthallon och japanska vinhallon. Sparrisen slutade vi skörda redan i början av juni och lät växa upp.
Mitt i torkan var Stäpprabatten som jag gjorde om 2022 och som nu är ännu mer väldränerad, finare än någonsin. Rätt växt på rätt plats och allt det där!
Sedan var det dags för nästa trädgårdsprojekt: gräva upp och göra om Skära rabatten (som egentligen är två; en på var sida om ingången till Bärlandet. Jag hade grävt upp alla sensommarblommande perenner redan 2022, så nu skulle resten (utom pioner och stora buskar) upp. En del kasserades och lite annat planteras in i stället. Även här gällde rätt planta, rätt plats.
Mitt under uppgrävningen på bildan ovan och en vecka senare på bilden nedan. Allt planterat och invattnat (för hand, pga vattenförbudet). Syns knappt att det är omgjort, det tog sig bra. Passade förstås på att fixa till stenkanten också och sikta bort jord som hamnat i grusgången.
På bilden ovan syns frodig grönska till höger i bild: det är det rosa blåregnet som efter typ fyra år äntligen bestämde sig för att blomma med två blommor. Som jag väntat! Hoppas det blir fler blommor 2024!
Något annat vi hade väntat på var positiva nyheter i djurvärlden. Och titta bara! Två fina små ungar av morhuvad papegoja. 🙂
Juli inleddes med Trädgårdsamatörernas riksmöte i Uppsala. Fantastiska dagar där mamma och jag mötte upp med trädgårdsvänner från hela landet.
Vi var runt i flera riktigt fina trädgårdar och allt avslutades sedvanligt med stor plantmarknad. Där köpte jag med mig ett nytt fruktträd och några småplantor, vad som kan tas med på tåg är ju något begränsat. Jag bjöd dock på dagens garv när en annan trädgårdsamatör kände igen mig på tåget och sa något i stil med ”det kunde jag ju gett mig på, att det var en trädgårdsamatör som släpar med sig träd på tåg!” Nu var trädet bara en meter högt, så det var fullt görligt. 🙂
Sedan var det dags att dra till Frankrike och ännu ett husbyte! Det var fyra år sedan förra Frankrikebesöket och hela familjen hade längtat. Besökte förstås ett antal fina trädgårdar under vistelsen och tog med mig mycket inspiration (och några växter) hem. Familjen i Loiredalen hade en fin kisse som fattade tycke för mig och redan första kvällen kom han och la sig i knät.
I Augusti kom vi hem till en trädgård som hade växt över alla bräddar medan vi var iväg.
Men det var med sorg i hjärtat vi återvände. Vår finaste katt Silver försvann den sista dagen vår franska utbytesfamilj var i huset. Han hade accepterat dem fint och gosat med deras barn och så bara: borta. Efter tre dagar utan spår, trots underbara grannars letande hade jag i princip gett upp. En 12-årig katt som är som en klocka och aldrig är borta mer än max en natt? Alla var så ledsna och undrade vad som hade hänt.
En vecka efter att han försvann (och flera dagar efter att vi kommit hem) var äldsta dottern ute i trädgården mitt i natten. Hon hade svårt att sova och saknade Silver. Och så hör hon ett svagt ”mjau” och där kommer han! Haltandes på trädgårdsgången! Hon bara skopade upp honom och sprang in med honom i famnen och vi grät alla floder när vi vaknat och fattade att Silver var tillbaka, levande.
Han hade ett rejält infekterat sår under ena frambenet, men veterinären rakade bort pälsen, gjorde rent det och sedan fick han ha tratt på sig i två veckor innan såret till slut hade läkt. Han var skitig och hade fler fästingar än vi kunde räkna, men frånsett såret var han annars i bra skick.
Efter en vecka åkte dottern iväg på sitt au pair-år till Tyskland, men hon fick åtminstone säga hej då till Silver och slapp att åka med den sorgen i hjärtat. Vad som hände Silver får vi troligen aldrig veta. Vi gissar att han på något sätt inte kunde ta sig hem förrän han kom gående den där natten. Han har nog gjort åt några av de där nio liven och har hållit sig närmare oss i familjen efter händelsen.
Och sedan avslutade vi månaden med att fira 20-årig bröllopsdag, maken och jag. ❤
September var som september brukar vara för den som odlar ätbart: intensiv! Jag ägnade all min vakna tid när jag var hemma åt att ta hand om grönsaker, bär och frukt och frysa in, konservera och torka. Så många godsaker!
Vi hann också med att hälsa på dottern i Tyskland under en långhelg och jag passade förstås på att besöka vackra Piet Oudolf-parken i Hamm på vägen dit.
Där den lilla kastanjen stod till i våras står nu jasmintryn. Och det blev precis så bra som jag hade tänkt mig med dess vita sensommarblomning mot blomsterkornellens röda bär. Den gillade flytten och sköt kraftiga och fina årsskott, det är de som har ljusgröna blad.
Året har rusat på, men i oktober började det äntligen bli lite lugnare tempo. Jag passade på en solig och fin dag att bege mig ut i trädgården och fixa den sista beskärningen för året. Det gäller att glesa ur och hålla in trädkronorna i tid. En av de fina trädgårdarna under riksmötet visade verkligen det: den hade en mängd stora träd, ännu tätare planterat än i vår trädgård. Och ändå, inget var inklämt och hopväxt: ägaren hade beskurit dem så fint allt eftersom. Mycket inspirerande!
Japanska lönnen ‘Ryusen pendulum’ vid ingången flyttades till området vid dammen i våras och i dess ställe satte jag glasbärsbusken som for illa i torkan 2022. Glasbärsbusken (den med lila bären på bilden nedan) tackade för flytten genom att skicka upp ett nytt stort huvudskott i försomras, bättre betyg kunde jag inte få! Japanska lönnen blev fin vid dammen och är lagom smal precis vid gången, så det blev bra det också. Det var dock inte helt lätt att baxa upp den jättetuva av ormbunkar som stod där innan… Men den ormbunken har jag användning av till ett kommande projekt 2024!
I november började trädgården sakta gå in i sin vintervila och jag fick tid inomhus att börja pyssla med bakning och läsa böcker. Precis i slutet av månaden kom det rejält med snö, vilket effektivt satte stopp för årets trädgårdssäsong. Den mesta färgen försvann, men glasbärs-buskens lila bär lyser kvar.
December
Solpanelerna jobbade på fint och försåg oss med 12.298 kilowattimmar under årets första elva månader. För oss innebär det ungefär två tredjedelar av årsbehovet. (Enda gången på året som vi har skugga på panelerna är just nu när solen står så lågt att bigarråträdets grenar är i vägen, men å andra sidan är antalet soliga dagar i december-januari inte så många.)
Lagom till jul kom dottern hem från Tyskland och vi kunde fira hela familjen. Och aldrig hade jag väl trott i augusti att vår finaste Silver skulle finnas hos oss ännu en jul. Han är lika kelig som vanligt och kommer och går precis som han alltid har gjort.
Det var den årskrönikan och tillbakablicken på planerna för 2023. Önskar er alla som hänger här inne med mig ett riktigt Gott nytt år och ett fint 2024!
Hur det gick med odlandet av ätbart och hur många kilo skörd det blev under året kommer jag att skriva mer om i ett eget inlägg. Det har också varit ett år då jag engagerat mig på olika sätt och det tänkte jag också berätta lite mer om. Sedan väntar förstås ett inlägg om 2024 års trädgårdsrelaterade planer också. 🙂 Den här bloggen startade för drygt elva år sedan som min trädgårdsdagbok, så dokumenterandet av vad som händer under året är en viktig del.
I 25 år har jag odlat mat, utbildat mig inom permakultur (PDC), anlagt en foodforest/skogsträdgård mitt bland alla prydnadsträden i trädgården, skördat regnvatten, främjat biologisk mångfald och hela tiden sökt mer kunskap och nyfiket tagit mig an utmaningar som dykt upp.
Med åren har jag fått allt fler frågor om odling. Nyfikna trädgårdsägare som undrar hur vi gör och får plats med allt. (Det undrar vi också ibland! 🙂 ) Som vid besök i trädgården förundras och fylls av nya idéer för sin egen trädgård, kolonilott eller balkong.
Så: 2024 är du välkommen på kurs hos mig – mitt i den oas som vår trädgård är! 🙂 Jag kommer att hålla tre kurser under året. Först ut är en kurs i hur du planerar din odling, senare i vår en om kompost, regnvattensskörd och biologisk mångfald i trädgården och till sensommaren en kurs i att odla grönsaker för skörd under vintern. De två sistnämnda kurserna kommer jag att berätta mer om när anmälan till dem öppnar.
Kursen Planera & utveckla din odling 2024 vänder sig till dig som odlar i liten skala i din trädgård, på balkong eller kolonilott och vill öka mängden hemodlad mat.
Lördag 20 januari klockan 13-17 är du välkommen hem till mig i Näsum, NÖ Skåne, på kurs. Vi tittar gemensamt på just dina förutsättningar att utveckla – eller starta – din odling på den yta du har. På kursen går vi igenom jord, näring, odlingsårets faser, funderar på vad som kan kallsås eller måste förkultiveras, vilka sorter som ger bra skörd och det fiffiga med fleråriga grönsaker. Tillsammans hittar vi de bästa lösningarna för just din odling. I vår trädgård skördade vi i år över 250 kilo mat av över hundra olika sorter mitt bland alla prydnadsträd och blommor.
Kursen kostar 350 kronor per person och det är ett begränsat antal platser. Matig fika ingår i priset. Du anmäler dig före 13/1 genom att kommentera detta inlägg eller använda kontaktformuläret här på bloggen. (Det går också bra att skicka ett DM via mitt instakonto @kristinas_oas om det är lättare.) Du är inte anmäld förrän du har fått ett bekräftelsemejl med betalningsinstruktioner.
Varmt välkommen med din anmälan!
Kanske är det någon av er som följt mig länge som undrar varför väljer jag att hålla kurser just nu? Hösten 2023 var jag iväg på ett yogaretreat för klimatmedvetna med eminenta Frida Hylander (som är en del av Klimatpsykologerna). Under helgen på fantastiska Ecotopia på Österlen gjorde vi inte bara yoga, vi hade workshops kring klimatomställning och vad vår egen personliga del i den ska vara.
Jag landade i att min privata del i omställningen är att få fler att odla ätbart. Att få de som redan odlar att odla mer och hela året, att få de som inte har börjat att odla i alla fall lite grand. Och att få de som provat men misslyckats att repa mod och prova igen. För att kunna göra det behöver jag nå ut till fler där mina kunskaper och erfarenheter kan vara till hjälp. Du som läser här får gärna hjälpa mig med det. Kanske har du en vän eller släkting som hade behövt en coach för att nå nästa steg i sin odling? Jag väljer att hålla kurserna en lördag så även du som har en bit att resa kan vara med om du vill.
Under flera år har jag i mitt jobb peppat stadsodlare att utvecklas och nå framgång med sina odlingar, men de träffarna är inte öppna för allmänheten. Därför har heller inte min chef några invändningar mot att jag håller de här kurserna som privatperson.
Varmt välkommen att lära dig mer om odling hemma hos mig i Kristinas oas!
Tji fick jag som trodde snön inte skulle bli långvarig! Det snöade och snöade och hela trädgården bäddades in i mjuka drivor. Och kallt blev det! Minus 13 grader som mest. Det blev till att pulsa fram i snön för både oss och katterna.
Men snön gör ju en del växter extra snygga också, som glasbärsbusken…
…vinterbäret…
…daggtöreln…
…och hortensians fröställningar!
Växthuset håller lite av den allra värsta kylan ute, så jag höll andan och hoppades på det bästa. Där inne finns det mesta av mina grönsaker som jag skördar under vintermånaderna.
Nu har den västa kylan gett sig och jag har kunnat konstatera att det allra mesta klarade av nedfrysningen. Efter lite rensning av vissna blad kommer vi ha bladgrönsaker minst till jul. I växthuset finns svartkål, vinterportlak, pak choi, asiatiska blad, kålrabbiblad och spenat. Bland annat! 🙂 En del remonterande jordgubbar i kruka övervintrar där också för exra tidig skörd i maj nästa år.
Vi tog en promenad i solskenet en ledig dag och fick sol på nästippen. Det gäller att passa på, vinterdagarna med vindstilla, snö och sol är inte många här i Skåne.
Hemma i trädgården glödde kopparlönnens flagande stam i den låga solen. Det här är nog ett av de träd jag är mest glad att vi planterade med en gång 2001, för den växer bara runt en tio centimeter om året.
Vi installerade ju solceller för ett och ett halvt år sedan. En solig vinterdag kanar snön av och de gör sitt jobb. Men nu i december när solen står så lågt har vi också den enda perioden med skugga på panelerna… Det syns så väl var bigarråträdets krona befinner sig!
Jag har inte så mycket vintergrönt i vår trädgård, men några formklippta buskar finns det. Och sällan är de vackrare än med en snömössa! 🙂
Önskar en fin andra advent och decembervecka med en senblommande kaprifol.
I dag den 24 november föll den första snön. Den försvann förstås nästan med en gång, vi bor ju trots allt i zon 1 Skåne, men det var vackert så länge det varade.
Det kan jag också säga om höstens glödande lövfärger. Genom åren har vi samlat på oss många träd, buskar och perenner som är som vackrast på hösten. Det är ju så mycket roligare att ha något fint att se fram emot när dagarna blir kortare och mörkare!
Här kommer några bilder från oktober och november i trädgården. Vi börjar den 23 oktober i Trädhörnet där Ullungrönnen ‘Dodong’ precis hade slagit om till sina vackra orange färger. Som synes på första bilden njöt lilla Izumi också av den soliga höstdagen!
Ullungrönnen syns i princip från hela trädgården och det är svårt att inte bli glad av denna ”fackla” i hösttider.
Solfjäderlönnen hade å andra sidan bara börjat få sina röda toner, den kommer snart bli ännu mer färgsprakande.
Men de översta grenarna var ändå hyfsat röda redan!
I dammhörnan syns den japanska lönnen ‘Seiyru’ i förgrunden, bakom den rönnsumaken ‘Tiger Eyes’ och så ullungrönnen ‘Dodong’. Det lilla huset är vår friggebod som rymmer mitt trädgårdsrum på ena sidan och fågelhuset på den andra.
Japanska lönnen ‘Seiyru’ i närbild. Så vackert finflikigt bladverk.
På framsidan av huset bjöd amerikanska blåbärsbuskar och Carmencitarönnen på röda toner.
En annan snygging på hösten är glasbärsbusken med sina lila bär. Tyvärr inte ätliga, men det betyder å andra sidan att fåglarna låter bli dem.
30 november var solfjäderlönnen som vackrast och bladen hade alla röda brända toner man kan tänka sig.
5 november och japanska lönnen ‘Bloodgood’ är knallröd. Till höger ännu en japansk lönn med gula höstfärger.
12 november. Nu har de flesta japanska lönnar tappat sina blad och andra höststjärnor tar vid, som perukbusken.
Prakttryn ‘Ebony and Ivory’ är inte så dum den heller!
22 november och frosten sprejar vita gnistrande kristaller över hela trädgården. Själv gläds jag åt det som komma ska: se bara så många blomknoppar trädet till vänster har! Det är magnolian ‘Honey Tulip’.
Vinterbärbusken är så vacker med lite frost.
Och i dag 24 november ser trädgården ut så här.
Med det säger Silver och jag trevlig helg!
Efter två månaders torka under i praktiken hela maj och juni regnade det till slut tillräckligt under juli för att trädgården skulle komma till liv igen. Området vi bor i brukar inte ha bevattningsförbud över huvud taget, men i år så infördes det redan i början av juni. Dagliljorna blommar och lavendeln sprider sin fina doft.
Lilla Izumi vandrar runt bland de höga dagliljorna. Hela trädgården är som en djungel för en liten kisse som gillar att smyga fram som ett vilddjur…
… och hitta ett vattenhål att släcka törsten i. Dammvattnet är rent och fint och utan alger, växtreningen fungerar utmärkt.
Vår mestadels gröna hörna vid dammen är lugn och vilsam att vandra i. Till vänster ligger fåglarnas voljärer.
Solrabatten med blåregnet är grönsaksodling denna sommar, i stället för ett hav av sommarblommor. Här växer nu vintermorötter, palsternacka, rotselleri, purjolök och förhoppningsvis blir det en omgång till med sommarmorötter. Blåregnet blommar för andra gången i år och det är knopp i trumpetblomman jag planterade för fyra år sedan.
De upphöjda odlingslådorna i österläge svämmar över med grönsaker. I bädden närmast är det perenna grönsaker och i nästa olika sorters kål. Under torkan var jag väldigt tacksam att grönsakerna fick skugga i alla fall del av dagen.
På framsidan har den tidigare höfärgade gräsmattan blivit i alla fall fläckvis grön igen. Nästa år ryker den och vi tar bort den sista gräsöknen i trädgården. Ska berätta mer vad det blir i stället längre fram.
Omgörningen av framsidans rabatter förra året fungerade fint och solhattar och pipört blommar på.
En av de buskar som ogillade de tre månadernas torka förra sommaren var glasbärsbusken. Den flyttade jag i våras till ett halvskuggigt ställe vid ingågen och den tackade genom att skicka upp ett nytt kraftigt huvudskott i år.
Stäpprabatten ut mot gatan som jag gjorde om förra året har också klarat sig bra i detta års torka. Nävan ‘Rozanne’ breder ut sig i sällskap med prydnadsgräs, törlar, blodtopp och lila höstflox.
Utanför trädgårdsboden blommar rosen ‘Astrid Lindgren’ granne med formklippt idegran och vildvuxet blåregn. Blåregnet behagade äntligen blomma med rosa blommor i år, fyra år efter plantering.
Och vid komposten har klematisen vi flyttade tagit sig hela vägen över bågen. De gamla rosorna vi hade där dog båda två, men klematisen verkar klara det nya normala med varma höstar och svinkalla vintrar bättre.
Vid trädgårdsrummet är tujabollarna nyklippta och har sällskap av japanska lönnar och mycket mer.
Vid vattenstenen brer vinrankorna ut sig, i år är nog året när de kommer hela vägen över trädäcket. Mot väggen brer björnbär och björnbärshallon ut sig.
Hoppas ni har en fin sommar! Kika gärna in hos trädgårdsfägring och se vad andra bloggare skriver om just nu.
Kristinas oas 