Biologisk mångfald i en villaträdgård del II – djur och insekters mat och vatten

Bild

En av de viktigaste faktorerna för att insekter, smådjur och fåglar ska vilja besöka och bo i din trädgård är att det finns vatten där. Vi har vatten på en rad olika ställen, från fat på regntunnorna med stenar i där insekter och fåglar kan landa, till vattenstenen som porlar och där de landar ovanpå och sedan står i vattenstrålen och badar ”jacuzzi”! 🙂 Spaljén med rosor precis bredvid är perfekt att landa på och kolla att kusten är klar och ingen katt är i närheten.

Dammen med naturlig växtrening har flera grenar där fåglar kan landa eller mindre djur klättra upp, den har också en stranddel där koltrasten tycker om att bada.

Inne i det vilda rhodendronsnåret står också ett vattenfat till igelkottarna och fåglarna. En och annan liten djungelkatt brukar också besöka det.

I trädgården finns fåglar året om och vi låter dem äta av det som finns naturligt i form av insekter, bär och frön. Vintertid rensar småfåglarna (och en och annan inresande sidensvans och björktrast) trädgården på rönnbär och aroniabär och domherrarna älskar ginallalönnens frön.

För den som vill öka den biologiska mångfalden gäller det att odla giftfritt. Det gäller även de växter du tar hem till din trädgård – hur är de framtagna? Är de besprutade? Ställ en fråga eller två i din lokala plantskola. Det finns en anledning till att det är klimatsmart att själv fröså sina växter.

När trädgården och dess omgivning är ett väl fungerande kretslopp blir inte skadedjur ett stort problem. Jag citerar som vanligt ur Val Bournes bok ”The living jigsaw”: There’s no bad bugs. Det finns inga dåliga småkryp.

Det går inte att dela upp insekter och småkryp i bra eller dåliga, de behövs alla för balansens skull. Om du sprutar bort alla bladlöss med vattenslangen så finns det ingen mat kvar när nyckelpigans larver kläcks två veckor senare. Jag låter alltså de tidiga bladlössen i juni vara kvar (även om jag också får kämpa med att inte göra något åt den krälande massan). På sin höjd kan jag knäppa till med fingrarna mot stjälken så en del bladlöss faller av om det är ett stort angrepp, men det måste finnas bladlöss kvar.

Att det här fungerar ser jag i trädgården. Vi har otroligt mycket nyckelpigor under högsommaren och väldigt sällan några besvärliga bladlusangrepp då. Finns det bladlöss finns nyckelpigorna där också och äter. Så: låt bli att döda djur i trädgården! (Fast jag ska erkänna att jag tar död på mördarsniglar och liljebaggar, för de två har ingen naturlig fiende hos oss.)

Hos oss är även getingarna och tvestjärtarna fredade, de är nyttiga rovdjur som rensar upp i trädgården. Enda gången vi har bett om bekämpning var när vi fick mycket aggressiva getingar som inte lät oss gå förbi boet på flera meters avstånd utan att attackera. Tvestjärtarna beskrev en biodlare som bikupans grisar: de äter allt som inte borde vara där. Det fick mig att se på dessa små djur med helt andra ögon. Och trots att vi har många dahlior har vi inte speciellt svåra angrepp av tvestjärtar på dem. Ännu en gång, mångfald i trädgården är bra.

Mat till djur och småkryp kan vara allt från snäckor och sniglar till bladlöss och kållarver. För att inte tala om bär och frön naturligtvis! Nedfallna plommon lockar både fjärilar och getingar på jakt efter den jästa saften och igelkottarna tycker om blåbären som trillar när vi plockar bär.

Pollen och nektar är förstås en mycket viktig del av matförrådet och där gäller det att tänka tidigt och sent, lika väl som bredd. Tidiga vårlökar ger övervintrade humledrottningar viktig mat i mars och de sista solitärbina älskar höstasterns blommor i september-oktober.

Surrande bin på höstaster 25 september. Är hösten varm och solig behöver pollinerarna något att äta då också.

Jag som odlar en hel del ätbart, frukt och bär vill förstås ha pollinering av dem och samodlar då gärna blommor bredvid grönsakerna för att locka dit fler pollinerare. Gurkört och ringblommor är två växter som blommar länge och är bra ur nektarsynpunkt.

För pollinerarna är det viktigt att nektar och pollen går att komma åt. Hellre enkla blommor, än dubbla. Själva har vi både och i trädgården, men de flesta är sådana som insekterna gillar. Vilka blommor är det då mest ”mat” i för pollinerarna? Här är några som många kan ha i sin trädgård: hassel, sälg, lönn, lind, krusbär, blåbär, hallon, alla former av fruktträd, blåklint, klöver, ljung, honungsfacelia, lagerhägg, slånbär, körsbärskornell…

Avslutar med en bild på vintertry, en kaprifolsläktning med vintergröna blad. Otroligt uppskattad av insekterna när den blommar.

Vill du läsa om Biologisk mångfald i trädgården, del 1, så hittar du den HÄR. Den delen handlar om att vårfixa i trädgården och vikten av att ha en kompost. Nästa del handlar om att ordna bostäder till smådjur, insekter och fåglar i trädgården.

Önskar er en fin marsvecka, nu är vi snart inne i april. Våren går lite fram och tillbaka i år, men det brukar bli sommar så småningom ändå… 😉

Biologisk mångfald i en villaträdgård del I – löv, visset och vårens skötsel

Bild

I tre inlägg kommer jag att berätta mer om hur biologisk mångfald kan se ut i en villaträdgård. Först ut är detta inlägg om vårstädningen i trädgården.

Varje år i februari när jag berättar att vi har börjat fixa i trädgården inför våren blir en del upprörda över att jag gör det ”för tidigt”. Hur kan vi klippa ner växter innan alla kryp har vaknat om vi är för biologisk mångfald?!

Bild tagen 3 mars 2019. Snökrokusen blommade överallt.

Det är helt enkelt så här: vi har flera stora planteringar med många vårlökar. När våren är tidig här i Skåne är lökarna långt uppe redan i mitten av februari och börjar blomma ett par veckor senare. Går jag in i de stora planteringarna då trampar jag sönder det som är på väg upp. I de planteringarna klipper jag därför bort de höga vissna perennerna i februari, och vissa år redan i januari när marken är frusen. För dig som bor i en högre zon anpassar du förstås vårfixet efter när det är lämplig tid hos dig. Har du små rabatter där du kommer åt allt utan att kliva in kan du vänta länge, har du större är det en avvägning.

Alla marktäckande perenner och de flesta löven som ligger i planteringen får däremot vara kvar, men där löven blåst ihop i väldigt tjocka lager tar jag bort en del. Det som tas bort hanterar jag varsamt och jag lägger allt helt i trädgårdskomposten, inget bryts sönder i mindre delar. Jag räknar kallt med att en hel del av de småkryp som övervintrar på just de döda perennerna eller löven övervintrar vidare på komposthögen.

Jag älskar löv! Löv ger den finaste och luckraste jorden. Här i vårlunden bland julrosor och tidiga vårlökar får de flesta löven ligga kvar och sakta förmultna och bli till ny jord.

I de planteringar där jag antingen kommer åt från grusgångarna att ta bort det vissna eller där vi inte har tidiga vårlökar, ja, där får perennerna stå kvar tills våren har kommit lite längre. Ett av de växtmaterial som står kvar allra längst är alla vissna ormbunkar. Där har jag lärt mig att många kryp övervintrar.

Ormbunkarna i Trädhörnet ligger kvar långt in på våren och skyddar övervintrande insekter och smådjur.

Det är viktigt att trädgården mår bra, men det är också viktigt att jag mår bra. Innan jag gick in i väggen 2014 tyckte jag att det var skönt att det var mycket att göra i trädgården under vårmånaderna, numera föredrar jag att sprida ut det under en längre period för att även få tid till annan återhämtning. Vi är alla olika och var och en måste så klart göra det som den personen mår bra av.

Den biologiska mångfalden i trädgården är hög, trots mitt tidiga rensande. I vår trädgård trivs en mängd olika insekter som trollsländor, blomsterflugor, steklar, spindlar, humlor, solitärbin, noshornsbaggar, vårtbitare, grodor och paddor. Och inte att förglömma: igelkottarna!

Två blyga igelkottar i skuggan under rhododendronbuskarna. Här inne får alla löv bli liggande och igelkottarna gillar att boa in sig där.

Komposten levererar 2-3 kubik finfin jord varje år. Den mulchar jag ut i trädgården när de minsta vårblommorna är uppe eller redan har blommat över. Jag lägger minst 5 cm och mer om det är stora växter som tål ett tjockare lager.

Mulchen verkar inte bara jordförbättrande, den hjälper också till att hålla kvar fukten i jorden under den varma och ibland torra sommaren. Tänk att löv, fjolårsvisset, pinnar och överblommat på ett år kan bli så här fin jord, full av liv?

Så här ser vår stora kompost ut: två rejäla fack med putsnät mellan och framtill. Jag tömmer det äldsta varje vår och sedan vänder jag över det andra fackets vissna material dit. Det är den enda luftningen jag gör, men det brukar vara effektivt och få kompostmaterialet att sjunka ihop ytterligare. På sommaren planterar jag pumpor på det som ligger på vänt.

Med det önskar jag er en fortsatt fin februarihelg! Nästa del kommer att handla om djur och insekters mat och vatten. Kika gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra trädgårdsbloggare skriver om.

2022: 150 kilo skörd av örter, bär, grönsaker och nötter i vår villaträdgård

Bild

Under 2022 har vi vägt allt vi har skördat i trädgården och plockat vilt. Vartenda gram. Månad efter månad. Jodå, vi har glömt vid ett fåtal tillfällen och då uppskattat utifrån tidigare skörd av samma gröda, men i stort sett är det här så noga vi kan komma.

150 kilo. Från mullbär till potatislök, valnötter och potatis. Från enstaka gram med örter till flera kilo plommon. Vi har betalat med tid, men i utbyte fått så mycket mer än vad vi någonsin skulle kunna köpa i affären. Obesprutat, plockat när det är som bäst, med minimal sträcka från jord till bord.

För hur skulle jag kunna värdera sparris som är så färsk att det droppar av stjälkarna? Eller en handfull svarthallon? Eller en korg solmogna tomater? Det tål att funderas över, för när mycket mäts i pengar föredrar jag att mäta i lycka. Och jag vet att det inte finns någonting som går upp mot att kunna plocka en bärhand i juli, känna smakerna, sötman, de olika texturerna.

Året har bjudit på många överraskningar. Som hur lite sallat, örter och gröna blad egentligen väger. Att vi plockade ett halvt kilo smultron i juli (varje smultron väger knappt ett gram). Och att vi plockade över fem kilo perenn grönkål under året (och då är inte ens alla kilo vi gav kaninerna medräknade).

Hur mycket yta odlar vi på? Vi har ett litet växthus på fem kvadratmeter där vi under vinterhalvåret främst odlar bladgrönsaker och på sommarhalvåret främst körsbärstomater och gurka. Vi har också ett flertal upphöjda odlingsbäddar på mellan en och fem kvadrat där vi odlar grönsaker enligt fyraårig växtföljd, totalt är bäddarna på cirka 34-35 kvadratmeter.

Fruktträd, bärbuskar och nötbuskar finns insprängt här och var bland prydnadsträd och prydnadsväxter i vår egen tolkning av en skogsträdgård. Vi har också ett bärland där det enbart växer bärbuskar som krusbär, hallon och vinbär.

Vår tomt är på strax under tusen kvadrat, men då har vi hus, garage och tre friggebodar, plus pool och fågelvoljärer på den ytan också. På drönarbilden från 2020 syns det ganska väl hur fullt det är i vår trädgård!

Att väga skörden är egentligen ett trubbigt och delvis missvisande redovisningssätt – att skörden ska väga så mycket som möjligt är ju inte ett självändamål! Till exempel är potatis och lök tungt, men går utmärkt att köpa ekologisk närodlad. Försök köpa obesprutade närodlade smultron däremot, eller sockerärtor eller dill och du lär få det betydligt svårare. Så även om vikten är en parameter i vårt skördande är antalet sorter lika intressant. 74 olika sorters örter, bär, frukt, grönsaker och nötter blev det under 2022. Det är rikedom! 🙂

Maken fixade ett excelark till årssammanställningen vilket helt klart förenklade summeringen per sort och månad. Minsta skörden var sex gram svartrotsblad och tyngsta 22 kilo tomater.

150 kilo. Jag är glatt överraskad och peppad inför 2023. Hur skörden kommer att se ut detta år vet jag inte, men jag tänker dokumentera det. Är du med? Om du finns på insta så tagga dina skördeinlägg med #vägerskörden2023 så hittar vi varandra. 🙂 Och glöm inte, varje hemodlat kilo är gott och något du inte behöver köpa.

Här följer nu ett foto av hur de olika skördemånaderna såg ut och summa per månad.

Januari: 419 gram (fem olika grödor).

Februari: 389 gram (sex olika grödor).

Mars: 282 gram (8 olika grödor).

April: 445 gram (6 olika grödor).

Maj: 4,1 kilo (5 olika grödor).

Juni: 2,9 kilo (elva olika grödor).

Juli: 27,5 kilo (30 olika grödor).

Augusti: 42,4 kilo (30 olika grödor).

September: 48,3 kilo (21 olika grödor).

Oktober: 19,3 kilo (26 olika grödor).

November: 3,3 kilo (17 olika grödor).

December: 814 gram (9 olika grödor).

Och för dig som är nyfiken på de 74 sorterna så kommer en lista på dem här.

Bär, frukt och nötter: vita, rosa, röda och svarta vinbär, amerikanska blåbär (ca åtta sorter) björnbär, taiberry, smultron, jordgubbar, krusbär, Japanska vinhallon, svarthallon, gula och röda sommarhallon, gula och röda hösthallon, mullbär (två sorter), blåbärstry (fyra sorter), gröna och blå vindruvor, blomsterkornellbär, körsbärskornell (två sorter), körsbär (sex sorter), aronia, nypon, äpplen, plommon (två sorter), kvitten, hasselnötter och valnötter.

Örter och blad: fänkålsvippor, persilja, dill och dillkronor, tagetesblommor, timjan, basilika, oregano, dragon, spenat, mizuna, vinterportlak, mâche, pak choi, tat soi, rödbetsblad, sallat (flera olika sorter), perenn grönkål, svartkål, kålrabbi, daglilja blad+blommor, groddar, ärtskott, trädgårdsmålla, svartrotsblad, isört, portlak, löparfetblad och kärleksört.

Grönsaker: potatis, tomater (drygt 20 sorter), morötter (flera sorter), sparris, rädisor, rödbetor, jordärtskocka, gurka, vintersquash/pumpa, djungelgurka, squash, potatislök,
bondbönor, bönor, sockerärtor (flera sorter), paprika och chili.

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 2

Bild

I förra inlägget berättade jag om hur vi odlar frukt och bär, nu ska jag berätta mer om vilka sorter vi odlar. Längst ner i inlägget finns en lång lista med art- och sortnamn.

Varje år speglar jag skörden under sommar och höst genom att fotografera ett antal ”bärhänder” till mitt instakonto. Här nedan kan du se vad och när vi skördade ett antal sorter under 2019.

26 juni. Röda vinbär, bärtry, smultron, krusbär och jordgubbar.

6 juli. Röda vinbär, björnbärshallon, smultron, krusbär, buskkörsbär, surkörsbär, bigarråer, röda och gula hallon, jordgubbar och bärtry.

14 augusti. Röda vinbär, björnbär, plommon, amerikanska blåbär, jordgubbar och hösthallon.

1 september. Amerikanska blåbär, hösthallon, jordgubbar och björnbär.

2 oktober. Jordgubbar, hösthallon, björnbär, körsbärskornell och havtorn.

De senaste frukt- och bärinköpen består av ett aprikosträd ‘Kuresia’, ett mullbärsträd ‘Gerardi’s Dwarf’, en bärhäggmispel ‘Thiessen’, tre olika sorters bärtry och ett persikoträd ‘Ice Peach’. Har bara fått smaka en enda aprikos, men den var gudomligt söt och god! Mullbären och det fåtal bärtry-bär av de nya sorterna som vi fick 2019 var också goda och gav mersmak. Kanske blir 2020 också året då vi äntligen får smaka vindruvor och mini-kivi?

Det här är de ätbara bär och frukter som vi har just nu:

Träd
Bigarråträd (okänd sort)
Plommonträd (troligen ‘Reine Claude d’Oullins’)
Plommonträd ‘Opal’
Plommonrträd ‘Czar’
Surkörsbär ‘Fanal’
Buskkörsbär ‘Lettisk låg’
Sötkörsbär ‘Stella’
Spaljerade äppleträd ‘Ingrid Marie’, Gravensteiner och ‘Summerred’
Körsbärskornell ‘Jolico’
Äkta kvitten ‘Leskovacka’
Aronia (uppstammat träd) ‘Viking’
Mullbär ‘Gerardi’s Dwarf’
Persika ‘Ice Peach’
Aprikos ‘Kuresia’
Bärhäggmispel ‘Thiessen’
Sötmandel (2 st självsådda träd, har ej burit frukt ännu)

Buskar
Amerikanska blåbär (flera olika sorter)
Röda sommarhallon
Gula sommarhallon
Björnbär ‘Black Satin’
Tayberry ‘Buckingham’ och ‘Thornless’
Röda hösthallon
Japanskt vinhallon
Svarthallon ‘Munger’
Röda krusbär
Vita vinbär
Röda vinbär ‘Rovada’, ‘Jonkheer van Tets’
Vindruva ‘Remainly Seedless’ och ‘Einsat’
Sandkörsbär
Fourberry ‘Orangesse’
Minikiwi ‘Ken’s Red’, ‘Nostigo (male) och ‘Solissimo’
Bärtry ‘Aurora’, ‘Indigo Gem’ och ‘Honeybee’ samt en okänd sort.

Perenner
Smultron
Ampeljordgubbar
Lingon

Bär/frukt vi har provat och tagit bort:
Havtorn (för mycket rotskott)
Gojibär (gav inga bär på tre år)
Jostakrusbär (har hellre vanliga krusbär eller vinbär)
Vita smultron (spred sig hejdlöst)
Fikon (hade svårt att övervintra det och det klarade sig inte i kallväxthuset)
Persika (den första sorten som bara tappade frukterna)
Lingon (de flesta sorter vi har testat håller bara ett par år och dör sedan)

Odlar du något annat i frukt- eller bärväg som du tycker att jag borde pröva hos oss? Tipsa gärna! 🙂

Trevlig helg! Titta gärna in hos de andra som bloggar om trädgård via Trädgårdsfägring.

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 1

Bild

Det bästa jag vet är att gå en tur i trädgården och stoppa munnen full med frukt och bär, plockade direkt från träd och buskar. Det kan ha att göra med att det är de allra bästa barndomsminnena för min del. Finns det något godare än att plocka en hel näve med söta, solvarma smultron? Det skulle väl möjligen vara att plocka två då! 🙂

När vi tog över trädgården 1999 fanns det två fruktträd, båda planterade tjugo år tidigare när huset byggdes. Ett jättelikt bigarråträd och ett stort obeskuret plommonträd. Vi har sedan fyllt på med fler träd och buskar under de år vi har bott här.

Vinbärsbuskar och krusbär planterades 2000, de amerikanska blåbärsbuskarna sattes 2001, hallon, hösthallon och smultron fylldes på de kommande åren. Vi planterade också ett nytt bigarråträd och ett persikoträd, men de blev inte långvariga innan de åkte upp. Bigarråträdet fick varje år hemska bladlusinvasioner och persikorna trillade alltid av innan de var mogna.

Söta goda hallon en varm sommardag. Bästa godiset medan man går en runda i trädgården.

I stället fortsatte jag att plantera prydnadsträd, buskar och perenner i trädgården och öka mullhalten i rabatterna genom kvarliggande löv och ett lager ny trädgårdskompost varje år.

När jag sedan för drygt tio år sedan åter började plantera fruktträd hände något spännande. De där kraftiga skadedjursangreppen uteblev och skörden blev utmärkt. Hur kom det sig? Jo, träden stod inte längre utplacerade mitt i en torr gräsmatta, istället stod de i ett ”skogsbryn” i trädgården bland andra träd, buskar och perenner. Skadedjur hade inte lika lätt att hitta fruktträden, jorden torkade inte ut när andra träd skuggade och minskade vattenavdunstningen och perennerna som vissnade ner varje år bidrog med näring och mullämnen.

2019 fick vi första ordentliga skörden av svarthallonet ‘Munger’ som planterades några år tidigare. Mycket goda bär men väldigt taggiga revor, värre än vilda björnbär…

När jag sedan utbildade mig inom permakultur insåg jag att jag utan att veta om det hade följt de enkla regler som finns för det som kallas food forest, skogsträdgård. Att odla i många olika lager från låga perenner i markskiktet, följt av buskar, låga träd och stora träd, kompletterat av klängväxter och död ved. Det ger ett gynnsamt mikroklimat och den biologiska mångfalden ökar.

Hos de som nyanlägger en skogsträdgård är andelen ätbart i de olika skikten så klart högre än vad den är i vår villaträdgård, här kan ett mellanskikt bestå av japanska lönnar, men varför skulle jag ta bort det som redan finns och trivs i trädgården? Numera så har jag landat i att jag blandar både nytto- och prydnadsväxter i vår egen version av en skogsträdgård. 🙂 De flesta av oss börjar trots allt inte med ett tomt ark till trädgård.


Äkta kvitten redo för skörd. Bredvid trädet växer ett snödroppsträd (vars frukter faktiskt är ätbara), färgsprakande japanska lönnar, svarta vinbärsbuskar, aronia, körsbärskornell och längst till vänster skymtar en av ”jättarna” i trädgården: det gamla plommonträdet. Markskiktet består av allt från trebladsspira till pioner, ledordet är att många av dem är bra för pollinerare. Där finns också funkia vars skott på våren är goda att äta som sparris. Längs bambustaketet i bakgrunden växer olika klängväxter, bland annat kaprifol.

I en annan del av trädgården, Bärlandet, växer vita- och röda vinbär, spaljerade röda krusbär, gula och röda sommarhallon, röda hösthallon och bärtry i låga upphöjda bäddar. Längs med spaljén i bakgrunden klättrar minikivi och klematis och till höger syns plommonträdet ‘Opal’. Hallon och bärbuskar samodlas med jordgubbar och självsådda sommarblommor som blåklint och färgkulla som hjälper till att locka insekter. På en del ställen lägger jag fårull som marktäckning för att hålla kvar fukt/minska ogräset.

I bakkant på våra upphöjda odlingsbäddar för grönsaker, närmast den skyddande och värmande tegelväggen, växer spaljérade äppelträd. De har inte så stor rotklump, utan har ännu så länge trivts bra på denna plats. Under sommaren har de ett lager med fårull på den nakna jorden som hjälper till att hålla kvar fukten och skyddar rötterna från stekande sol. 

Sedan 2014 har jag aktivt jobbat med att bredda det ätbara i trädgården. Mitt mål är inte att få stora skördar av några få sorter, utan att kunna ha bär och frukt under så många månader som möjligt. Jag kokar saft, gör sylt och fryser in bär, men mycket äts också färskt när det är som godast. Det vi alltid får mer av än vad vi kan äta själva, blåbär och plommon, kommer vänner gärna och plockar. Och rätt som det är får man något annat som de har för mycket av i retur! 🙂 Bland fruktträden finns numera också hassel för att ge skörd av nötter.

Hasseln ‘Barcelonski’ köptes in 2015 och 2019 fick vi första skörden av nötter! 

Skillnad på bär och bär… Det här är tre av våra körsbärssorter. Från vänster till höger: buskkörsbäret ‘Lettisk låg’, surkörsbäret ‘Fanal’ och bigarrån ‘Stella’. I bakgrunden på bilden syns mer av Fanal, svarta vinbär och bärtry.

Ampeljordgubbar ger söta och goda bär under flera månader, från juni och ända fram till frost.

Amerikanska blåbär har vi flera olika sorter av. De mognar från juli och framåt. En del av dem är små (5 mm) och andra jättestora (20 mm).

Äkta kvitten ger stora gula frukter att koka god marmelad på. Doftar gott gör frukterna också.

Sedan finns det andra bonusar med att ha många bärbuskar och fruktträd i trädgården. De flesta kräver inte mycket skötsel och blomningen ger mat till hungriga bin och humlor. Andra, som amerikanska blåbär, får vacker höstfärg. Och vad är vackrare en vårdag än ett vitblommande plommon- eller körsbärsträd? Det skulle möjligen vara ett rosablommande kvittenträd!

Boktips för dig som vill veta mer om lite ovanligare bär och fruktsorter och skogsträdgårdar. Samtliga böcker finns att fjärrlåna på närmaste bibliotek.

  • Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. En mycket tjock och innehållsrik bok om allt som du behöver veta om skogsträdgårdar och olika sorters träd, buskar och perenner. Rekommenderas varmt! Läs även mer på Skogsträdgårdens blogg HÄR.
  • Skörda nya smaker av Anders Kjellsson (numera Stålhand och chefsträdgårdsmästare i Göteborgs botaniska trädgård). Han bloggar HÄR.
  • Frukt och bär av Åke Truedsson.
  • Trädgårdens bär av Leif Blomqvist.
  • Creating a forest garden av Martin Crawford. Innan Skogsträdgården (se ovan!) kom ut var detta ”bibeln” för alla som ville veta mer om skogsträdgårdar.

I del 2 nästa vecka ska jag berätta mer om vilka olika sorters bär vi odlar och vad vi skördar när på året.

Önskar en fin helg och länkar så klart till Trädgårdsfägring!

Vatten, vatten, vatten!

Bild

Det här blir ett inlägg om vatten. Regnvatten, kranvatten, dammvatten.

Vi börjar med regnvattnet. Vet du hur mycket vatten som varje år rinner ner i stuprören och vidare ut i dagvattenbrunnen? Själv fick jag lära mig mer om hur man kan ta hand om regnvatten under den utbildning i permakultur som jag gick 2014. Ta antal kvadratmeter tak och multiplicera det med antal mm regn. Där har du antalet liter. Alltså: 25 kvadratmeter tak x 10 mm regn = 250 liter vatten. Säg att det regnar 300 mm under sommarhalvåret. Det blir 7500 liter. På 25 kvadratmeter tak… (Ska man räkna noga ska man räkna bort en del pga takets vinkel. Det enklaste är därför att räkna på antal kvadratmeter markyta.) HÄR kan du se hur mycket årsnederbörden är där du bor och HÄR hur mycket den är per månad.

Det blir alltså snabbt stora mängder att fånga upp och använda i stället för kranvatten. Även ett litet tak, säg på vårt nya fågelhus, ger många liter vatten varje gång det regnar. Numera fyller regnet vattentunnan i komposthörnan, men en sådan här torr sommar fungerar det självklart inte hundraprocentigt. Då får vattenslangen hjälpa till att fylla upp tunnans 300 liter. Sedan har jag vatten till växterna som står på vänt att planteras ut på rätt plats samt trädgårdslandet precis bredvid. En extra bonus är ju att vattnet dessutom inte är iskallt. Det lättaste är att montera en fällbar utkastare som vintertid bara fälls upp på stupröret så vattnet åter kan rinna till dagvattenbrunn/stenkista. Utkastaren på bilden finns bakom den böjbara slangen. Ovanför har vi satt en renstratt så inte bigarråer och löv hamnar i tunnan.

Kranvatten. Vi får vårt dricksvatten från en stor täkt och har ytterst sällan bevattningsförbud. Oavsett det försöker vi vattna med förstånd. Vår trädgård har lätt lerjord. Den klarar en månads torka i maj utan några större problem, frösådder undantagna. Att den gör det beror på att stora delar av våra mindre växter växer i lätt skugga under något av de över 80 buskar och träd som planterats på vår knappt 1000 kvadratmeter stora tomt. För visst är det skönt med skugga en stekhet dag? Växterna håller med. Efter 1-1,5 månaders vår/försommartorka börjar vi se tecken på att perenner ger sig. Först då vattnar vi och då rejält (om inget regn ser ut att vara på ingång).

Vi använder en vattenspridare med timer så vi kan bestämma längd på vattningen och aldrig glömmer av att stänga av vattnet. Hela trädgården vattnas igenom, bit för bit, så allt får en rejäl rotblöta. Det tar tid, men sedan klarar sig trädgården i minst tre veckor till utan regn. Vi ”duttvattnar” aldrig. I år har vi på drygt 2.5 månader fått runt 10 mm i mitten av juni och runt 10 mm nu i veckan. Vi har vattnat igenom trädgården två gånger, vissa delar har fått en tredje vattning och några få en fjärde. De japanska lönnar och lundväxter jag köpte i slutet på april står fortfarande på vår skuggiga norrsida i väntan på utplantering. Vet inte när jag vågar plantera ut dem, de är lättare att vattna när de fortfarande står i kruka.

I växthuset ser den solcellstyrda droppbevattningen till att tomater, gurka, chili och melon trivs på så lite vatten som möjligt. Tunnan på 60 liter fylls upp ungefär varannan dag. Hade jag vattnat med vattenkanna hade det gått åt mer. Och så fort det regnar fylls tunnan på. 5 kvadratmeter tak x 10 mm regn = 50 liter vatten…

Vatten kan ju vara till både nytta och nöje också. som vattenstenen som fyller trädgården med ljudet av porlande vatten. Den bjuder också på vatten till de djur och insekter som behöver.

Dammvatten. I helgen håller jag på att fylla upp vår damm med vatten. Det sker med både regnvatten och kranvatten. Planen är att (halva) taket på gamla fågelhuset ska ge vatten till dammen när den behöver fyllas på framöver. 5 kvadratmeter tak x 10 mm regn = 50 liter vatten…

Dammen ja. Den har tagit mycket ledig tid denna vår och sommar, men det går framåt. Dammen är den sista pusselbiten som saknats i vår trädgård där det redan finns gott om mat och skydd. Vid den naturliga dammen ska vilda djur och insekter kunna hitta det vatten som de behöver. Någon gång framöver blir det en längre inlägg om hur dammen är tänkt att fungera och hur den är grävd, men i dag bjuder jag i alla fall på en ”just nu”-bild. 

Önskar en fortsatt bra helg och vecka! Själv jobbar jag en vecka till sedan väntar ytterligare två veckor ledigt (hade ”bara” tre veckor i juni). Länkar till Trädgårdsfägring.

Typisk svensk sommar och skördeklart i trädgården

Bild

Ena veckan strålande sol och varmt, andra veckan svalt och ihållande regn. Typisk svensk sommar med andra ord! 🙂 Nu har vi fått 40 mm regn på två dagar. Bra med en ordentlig rotblöta och tacksamt att regnet kom lugnt och stilla. Blåsten däremot är jag inte förtjust i, den har brutit flera grenar på våra blommande prydnadsbuskar.

Följ med på en rundtur i trädgården och se vad som händer här just nu. Jag börjar med det ätbara i trädgården, så får det bli prydnadsväxter i nästa inlägg. 🙂 Om du vill se bilderna i stort format så klickar du bara på någon av dem så kommer de upp som ett bildspel.

I Bärlandet är jordgubbarna redo för plockning och vinbären snart likaså. Hallonen och krusbären dröjer något ännu. Lingonen tyckte inte om minusgraderna i våras, men några blommor är det ändå i år. Blåbärstryn fick jag av en trädgårdsägare förra sommaren, men ännu är den för liten för att ge bär. Längs med spaljén klättrar minikiwi, jag hoppas den ska blomma och ge skörd om ett par år. Vi odlar upphöjt i Bärlandet och täcker marken med fårull för att maximera skörd och minimera sniglar och problem med torka.

I växthuset är det kart på tomaterna och gurkor har vi skördat i ett par veckor nu. Ampeljordgubbar växer i fred för sniglar och dåligt väder i växthuset och ger mig lite extra lön för mödan när jag går mina trädgårdsrundor. 🙂 Att det regnar är också bra för droppbevattningen som sköts via solceller. Ju mer sol, ju mer vattning, ett system som passar perfekt för växthus.

I Trädgårdslandet finns det gott om sallat att plocka och nu har mangolden börjat ta fart också. Svartkålen och brysselkålen växer sig stora i sina tält, förhoppningsvis säkra för larver som liksom vi uppskattar dem. Även här täcker jag med fårull runt kål, squash och majs. I de upphöjda bäddarna med en utskjutande överliggare längst upp är det sällan sniglar och snäckor hittar upp, även om det händer extremt blöta somrar. Just nu blommar honungsrosen mot husväggen och det surrar av humlor och bin.

I Örtagården finns det förstås örter av olika slag att skörda, men här växer också björnbär, boysenberry, vinrankor med mera. Förra året planterade jag svarthallon ‘Munger’, ska bli spännande att se hur de smakar.

På andra håll i trädgården växer smultron, körsbär, amerikanska blåbär och äkta kvitten. Det ser ut att bli en fin skördesommar. 🙂

Önskar en fortsatt trevlig helg och en fin julivecka!

Kvitten, lingon och japanskt vinhallon ~ att odla vanligt och ovanligt ätbart

Bild

I vår trädgård finns numera många olika sorters ätbara bär och frukter. En del vanliga och en del lite mer ovanliga.13 juli 16 bär smultron blåbär vinbär hallonSkörd 13 juli 2016. Vinbär, krusbär, blåbär, smultron och hallon… Det är så här jag älskar bär allra mest, nyplockade direkt in i munnen! 🙂

I år var första gången som jag kunde plocka bär från våra tre nya körsbärträd, buskkörsbäret ‘Lettisk låg, bigarrån ‘Stella’ och surkörsbäret ‘Fanal’. Av ‘Fanal’ blev det hela tre burkar egenkokad sylt och av de andra två tillräckligt för att kunna äta direkt från trädet. ‘Lettisk låg’ och ‘Stella’ mognade i början av juli, ‘Fanal’ i mitten av juli.

Sedan tidigare finns plommonträden ‘Reine Claude’ och ‘Opal’ och i år gav även nyplanterade ‘Czar’ skörd. Älskar de stora violetta plommonen med det söta gula fruktköttet. Tack vare feromonfällorna var plommonen med mask lätträknade i år.

Kvittenträdet ‘Leskovacka’ producerade för andra året stora vackra frukter som jag kokade marmelad och membrillo av. Fyra år från plantering till första skörden, helt okej. Och kvittenträdet bjuder också på sååå vackra blommor!

För femton år sedan planterade vi fyra olika sorters amerikanska blåbär. De trivs i sin plantering och har med åren producerat flera nya fröplantor som ger goda bär. En del bär påminner mest om vilda svenska blåbär, andra blir jättestora. Varje år får vi långt mer blåbär än vad vi hinner med att äta och plocka, men våra vänner klagar inte. 😉

Nytt i Bärlandet är flera olika sorters lingon. ‘Ida’, ‘Koralle’ och Red Pearl’ ger ingen större skörd än, men jag fick en halv deciliter bär i år i alla fall. Ligger i frysen och väntar på en mjuk pepparkaka.

En av besvikelserna, så här långt i alla fall, är körsbärskornellen ‘Jolico’. Två år har jag haft den, båda åren har bären inte mognat innan frosten har förvandlat dem till en geggig massa på marken.:( De ska mogna i september-oktober, men om de inte mognar ens en varm höst som den vi hade i år, när ska de då lyckas göra det? Jag provsmakade sent i oktober och då var de ungefär lika sura som ett omoget krusbär… Trädet kan inte stå i soligare söderläge än vad det redan gör.

Men på plussidan finns havtornet som i år gav en rejäl skörd. Våra buskar ‘Svenne’ och ‘Lotta’ har i flera år varit planterade i stora plastkrukor för att vi ska slippa rotskotten. Men varje år har många bär trillat av, värmen i krukorna och bristen på vatten var boven i dramat. I år planterade de i stället i tre pallkragar på höjden. Det gick bättre, mycket bättre! Jag har kokat sylt men också torkat havtorn som russin.

Bland prydnadsväxterna i trädgården som även producerar ätbart finns blomsterkornellen. HÄR kan du läsa mer om hur jag gör sylt på bären som smakar tropiskt, åt nektarinhållet.

I år har jag planterat flera nya bär som jag ser fram emot att skörda nästa år. Gojibär, svarthallon ‘Munger’, fourberry ‘Orangesse’, blåbärstry och japanskt vinhallon. Om några år blir det dags för kärnfria vindruvor, för nu är även röda ‘Einset’ och gröna ‘Remaily seedless’ planterade. Väntar gör jag också på minikiwi, narrbuske, fembladig akebia och flera olika äppelsorter. I trädgården finns många fler sorters bär och frukt, den kompletta listan över allt ätbart hittar du HÄR.

Det var för två år sedan som jag bestämde mig för att börja odla ännu mer ätbart i trädgården, att sakta förvandla delar av den till en forest garden, dock med inslag av prydnadsväxter. Vill du läsa mer om det kan du göra det HÄR. När vi flyttade in 1999 fanns två fruktträd i trädgården: det stora plommonträdet och bigarråträdet som numera är stommen i Lunden.

Nu är jag nyfiken om du odlar någon frukt eller bär som du kan rekommendera? Samma eller något som inte finns hos oss, det spelar ingen roll. 🙂

Nästa inlägg blir boktips på temat bär och frukt och så en liten framtida önskelista för min del… Önskar er en fortsatt fin helg!

Gren efter gren… Så här gör jag efter beskärning

Bild

I vår tätplanterade trädgård ingår en årlig beskärning och uttunning av vissa träds kronor och buskars grenar. I JAS, juli-augusti-september, går både grensåg och sekatör varm. Men vad ska man göra med allt som tas bort? Jag vill inte köra iväg med mer än nödvändigt till tippen, utan väljer att återanvända det allra mesta.

Först renskär jag de större grenarna helt, så jag bara får stammarna kvar. Årets omgång ligger just nu mellan två av odlingslådorna och väntar på vidare användning.21-okt-16-tradstammar-beskarning-zinnia

Jag lägger grenarna inne bland perenner där de sakta kan förmultna och ge död ved till de insekter och organismer som behöver det.

De halvstora grenarna som har en tjocklek på tre centimeter och neråt kapar jag i en lagom längd, runt 30 cm, och staplar som insektshotell.21-okt-16-beskarning-pinnar

Det är bara de hyfsat raka delarna av grenarna som används, det som är alltför krokigt hamnar på tippen eller sågas i mindre bitar och läggs i komposten.

Det som med lätthet går att klippa med sekatör klipper jag i bitar på cirka tio centimeter. Kvistbitarna skapar bra mull och luftighet i kompostjorden. jord 2

Det här tar förstås tid, enklare vore en kompostkvarn. Men den har jag sålt för många år sedan, den bara väsnades och klippte inte alls som jag ville. Många kompostmaskiner är dåliga på att kapa grönt material och jag har varken plats eller lust att lagra materialet tills det är torrt.

Nej, i stället kör jag mindfulness när jag står med sekatören i hand och klipper kvist för kvist i småbitar… En stund här och en stund där, så inte handen blir trött, och sedan är det klart. I år har jag sparat en hög grenar och kvistar i ett hörn bakom kompostområdet för att våra igelkottar kanske ska vilja övervintra där.2014 igelkott 2

Har du andra tips och råd vad man ska göra med material som blir ”över” i trädgården? Det behöver inte vara just grenar, kanske gör du något fiffigt med annat material.

Nu går vi in i november och trädgården går ner i vintervila för min del. Med lite mer tid testar jag Instagram (utöver bloggen), välkommen att följa mig där, @kristinas_oas

Önskar er alla en fin höstvecka!

Våra vackraste höstfärger och så kom första frosten

Bild

I morse vaknade jag till krispig luft och rejäl frost. Vår första, så knölbegoniorna blommade utomhus fram till den 26:e oktober. Svårslaget rekord.

I eftermiddags när jag kom hem från jobbet låg de färggranna höstlöven i drivor på marken. Sådan tur att jag hann ut i trädgården på en fotorunda mellan regnskurarna i helgen… De senaste veckorna har det kommit över 120 mm regn här. Inte för att det är i närheten av att fylla på grundvattnet efter den torra sommaren, men regnat har det gjort.

21-okt-16-carmencitaronn-framsidan-grasmatta-azalea-kopparlonn
Framsidan med gräsmattecirkeln glöder av färg. I övre vänstra hörnet lyser blad och bär hos Carmencitarönnen, i motsatt hörn är det kopparlönnen som lyser röd och i nedre högra hörnet är det trollhasseln ‘Diane’ och azaleorna som står för färgerna.

 

I Trädhörnet är det ju favoritträdet nummer 1, den flerstammade Ullungrönnen ‘Dodong’, som är huvudnumret så här års.21-okt-16-ullungronn-dodong-tradgardskryddbuske-tradhorn

Detta vackra träd ser jag numera genom glasdörrarna i nya köket, en klar fördel eftersom jag inte måste gå ut i trädgården för att kunna se det. Rönnsumaken ‘Tiger Eyes’ bjuder på vackra färgtoner den också. I Ullungrönnen har jag hängt upp nattbon för fåglarna att krypa in i vintertid.21-okt-16-ronnsumak-tiger-eyes-ullungronn-dodong


På andra sidan fågelhuset skymtar ‘Dodong’, men där lyser också flera japanska lönnar, här nedan solfjäderslönn ‘Acontifolium’ och japansk blodlönn.

21-okt-16-fagelhuset-tradhornet-japanska-lonnar-ullungronn
21-okt-16-japansk-lonn-solfjaderslonn-acontifolium 21-okt-16-japansk-blodlonn

Hösthallonen fortsätter att ge bär. Det är något speciellt med att plocka bären så här års, men jag stoppar dem direkt i munnen och njuter av den sötsyrliga smaken. Av aronia och havtorn har jag nu skördat det jag vill ha, resten får fåglarna ta. Kvittenfrukterna är snart mogna, längtar efter att få känna den speciella doften.

På tal om bär har jag köpt några nya som det ska bli spännande att se hur de uppför sig åren framöver: Fourberry ‘Orangesse’, kärnfria vinrankorna ’Remaily seedless’ och ’Einset’, japanskt vinhallon, svarthallon ’Munger’ samt två namnsorter med lingon ’Red Pearl och ’Koralle’.

Önskar en fortsatt fin vecka!