Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 2

Bild

I förra inlägget berättade jag om hur vi odlar frukt och bär, nu ska jag berätta mer om vilka sorter vi odlar. Längst ner i inlägget finns en lång lista med art- och sortnamn.

Varje år speglar jag skörden under sommar och höst genom att fotografera ett antal ”bärhänder” till mitt instakonto. Här nedan kan du se vad och när vi skördade ett antal sorter under 2019.

26 juni. Röda vinbär, bärtry, smultron, krusbär och jordgubbar.

6 juli. Röda vinbär, björnbärshallon, smultron, krusbär, buskkörsbär, surkörsbär, bigarråer, röda och gula hallon, jordgubbar och bärtry.

14 augusti. Röda vinbär, björnbär, plommon, amerikanska blåbär, jordgubbar och hösthallon.

1 september. Amerikanska blåbär, hösthallon, jordgubbar och björnbär.

2 oktober. Jordgubbar, hösthallon, björnbär, körsbärskornell och havtorn.

De senaste frukt- och bärinköpen består av ett aprikosträd ‘Kuresia’, ett mullbärsträd ‘Gerardi’s Dwarf’, en bärhäggmispel ‘Thiessen’, tre olika sorters bärtry och ett persikoträd ‘Ice Peach’. Har bara fått smaka en enda aprikos, men den var gudomligt söt och god! Mullbären och det fåtal bärtry-bär av de nya sorterna som vi fick 2019 var också goda och gav mersmak. Kanske blir 2020 också året då vi äntligen får smaka vindruvor och mini-kivi?

Det här är de ätbara bär och frukter som vi har just nu:

Träd
Bigarråträd (okänd sort)
Plommonträd (troligen ‘Reine Claude d’Oullins’)
Plommonträd ‘Opal’
Plommonrträd ‘Czar’
Surkörsbär ‘Fanal’
Buskkörsbär ‘Lettisk låg’
Sötkörsbär ‘Stella’
Spaljerade äppleträd ‘Ingrid Marie’, Gravensteiner och ‘Summerred’
Körsbärskornell ‘Jolico’
Äkta kvitten ‘Leskovacka’
Aronia (uppstammat träd) ‘Viking’
Mullbär ‘Gerardi’s Dwarf’
Persika ‘Ice Peach’
Aprikos ‘Kuresia’
Bärhäggmispel ‘Thiessen’
Sötmandel (2 st självsådda träd, har ej burit frukt ännu)

Buskar
Amerikanska blåbär (flera olika sorter)
Röda sommarhallon
Gula sommarhallon
Björnbär ‘Black Satin’
Tayberry ‘Buckingham’ och ‘Thornless’
Röda hösthallon
Japanskt vinhallon
Svarthallon ‘Munger’
Röda krusbär
Vita vinbär
Röda vinbär ‘Rovada’, ‘Jonkheer van Tets’
Vindruva ‘Remainly Seedless’ och ‘Einsat’
Sandkörsbär
Fourberry ‘Orangesse’
Minikiwi ‘Ken’s Red’, ‘Nostigo (male) och ‘Solissimo’
Bärtry ‘Aurora’, ‘Indigo Gem’ och ‘Honeybee’ samt en okänd sort.

Perenner
Smultron
Ampeljordgubbar
Lingon

Bär/frukt vi har provat och tagit bort:
Havtorn (för mycket rotskott)
Gojibär (gav inga bär på tre år)
Jostakrusbär (har hellre vanliga krusbär eller vinbär)
Vita smultron (spred sig hejdlöst)
Fikon (hade svårt att övervintra det och det klarade sig inte i kallväxthuset)
Persika (den första sorten som bara tappade frukterna)
Lingon (de flesta sorter vi har testat håller bara ett par år och dör sedan)

Odlar du något annat i frukt- eller bärväg som du tycker att jag borde pröva hos oss? Tipsa gärna! 🙂

Trevlig helg! Titta gärna in hos de andra som bloggar om trädgård via Trädgårdsfägring.

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 1

Bild

Det bästa jag vet är att gå en tur i trädgården och stoppa munnen full med frukt och bär, plockade direkt från träd och buskar. Det kan ha att göra med att det är de allra bästa barndomsminnena för min del. Finns det något godare än att plocka en hel näve med söta, solvarma smultron? Det skulle väl möjligen vara att plocka två då! 🙂

När vi tog över trädgården 1999 fanns det två fruktträd, båda planterade tjugo år tidigare när huset byggdes. Ett jättelikt bigarråträd och ett stort obeskuret plommonträd. Vi har sedan fyllt på med fler träd och buskar under de år vi har bott här.

Vinbärsbuskar och krusbär planterades 2000, de amerikanska blåbärsbuskarna sattes 2001, hallon, hösthallon och smultron fylldes på de kommande åren. Vi planterade också ett nytt bigarråträd och ett persikoträd, men de blev inte långvariga innan de åkte upp. Bigarråträdet fick varje år hemska bladlusinvasioner och persikorna trillade alltid av innan de var mogna.

Söta goda hallon en varm sommardag. Bästa godiset medan man går en runda i trädgården.

I stället fortsatte jag att plantera prydnadsträd, buskar och perenner i trädgården och öka mullhalten i rabatterna genom kvarliggande löv och ett lager ny trädgårdskompost varje år.

När jag sedan för drygt tio år sedan åter började plantera fruktträd hände något spännande. De där kraftiga skadedjursangreppen uteblev och skörden blev utmärkt. Hur kom det sig? Jo, träden stod inte längre utplacerade mitt i en torr gräsmatta, istället stod de i ett ”skogsbryn” i trädgården bland andra träd, buskar och perenner. Skadedjur hade inte lika lätt att hitta fruktträden, jorden torkade inte ut när andra träd skuggade och minskade vattenavdunstningen och perennerna som vissnade ner varje år bidrog med näring och mullämnen.

2019 fick vi första ordentliga skörden av svarthallonet ‘Munger’ som planterades några år tidigare. Mycket goda bär men väldigt taggiga revor, värre än vilda björnbär…

När jag sedan utbildade mig inom permakultur insåg jag att jag utan att veta om det hade följt de enkla regler som finns för det som kallas food forest, skogsträdgård. Att odla i många olika lager från låga perenner i markskiktet, följt av buskar, låga träd och stora träd, kompletterat av klängväxter och död ved. Det ger ett gynnsamt mikroklimat och den biologiska mångfalden ökar.

Hos de som nyanlägger en skogsträdgård är andelen ätbart i de olika skikten så klart högre än vad den är i vår villaträdgård, här kan ett mellanskikt bestå av japanska lönnar, men varför skulle jag ta bort det som redan finns och trivs i trädgården? Numera så har jag landat i att jag blandar både nytto- och prydnadsväxter i vår egen version av en skogsträdgård. 🙂 De flesta av oss börjar trots allt inte med ett tomt ark till trädgård.


Äkta kvitten redo för skörd. Bredvid trädet växer ett snödroppsträd (vars frukter faktiskt är ätbara), färgsprakande japanska lönnar, svarta vinbärsbuskar, aronia, körsbärskornell och längst till vänster skymtar en av ”jättarna” i trädgården: det gamla plommonträdet. Markskiktet består av allt från trebladsspira till pioner, ledordet är att många av dem är bra för pollinerare. Där finns också funkia vars skott på våren är goda att äta som sparris. Längs bambustaketet i bakgrunden växer olika klängväxter, bland annat kaprifol.

I en annan del av trädgården, Bärlandet, växer vita- och röda vinbär, spaljerade röda krusbär, gula och röda sommarhallon, röda hösthallon och bärtry i låga upphöjda bäddar. Längs med spaljén i bakgrunden klättrar minikivi och klematis och till höger syns plommonträdet ‘Opal’. Hallon och bärbuskar samodlas med jordgubbar och självsådda sommarblommor som blåklint och färgkulla som hjälper till att locka insekter. På en del ställen lägger jag fårull som marktäckning för att hålla kvar fukt/minska ogräset.

I bakkant på våra upphöjda odlingsbäddar för grönsaker, närmast den skyddande och värmande tegelväggen, växer spaljérade äppelträd. De har inte så stor rotklump, utan har ännu så länge trivts bra på denna plats. Under sommaren har de ett lager med fårull på den nakna jorden som hjälper till att hålla kvar fukten och skyddar rötterna från stekande sol. 

Sedan 2014 har jag aktivt jobbat med att bredda det ätbara i trädgården. Mitt mål är inte att få stora skördar av några få sorter, utan att kunna ha bär och frukt under så många månader som möjligt. Jag kokar saft, gör sylt och fryser in bär, men mycket äts också färskt när det är som godast. Det vi alltid får mer av än vad vi kan äta själva, blåbär och plommon, kommer vänner gärna och plockar. Och rätt som det är får man något annat som de har för mycket av i retur! 🙂 Bland fruktträden finns numera också hassel för att ge skörd av nötter.

Hasseln ‘Barcelonski’ köptes in 2015 och 2019 fick vi första skörden av nötter! 

Skillnad på bär och bär… Det här är tre av våra körsbärssorter. Från vänster till höger: buskkörsbäret ‘Lettisk låg’, surkörsbäret ‘Fanal’ och bigarrån ‘Stella’. I bakgrunden på bilden syns mer av Fanal, svarta vinbär och bärtry.

Ampeljordgubbar ger söta och goda bär under flera månader, från juni och ända fram till frost.

Amerikanska blåbär har vi flera olika sorter av. De mognar från juli och framåt. En del av dem är små (5 mm) och andra jättestora (20 mm).

Äkta kvitten ger stora gula frukter att koka god marmelad på. Doftar gott gör frukterna också.

Sedan finns det andra bonusar med att ha många bärbuskar och fruktträd i trädgården. De flesta kräver inte mycket skötsel och blomningen ger mat till hungriga bin och humlor. Andra, som amerikanska blåbär, får vacker höstfärg. Och vad är vackrare en vårdag än ett vitblommande plommon- eller körsbärsträd? Det skulle möjligen vara ett rosablommande kvittenträd!

Boktips för dig som vill veta mer om lite ovanligare bär och fruktsorter och skogsträdgårdar. Samtliga böcker finns att fjärrlåna på närmaste bibliotek.

  • Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. En mycket tjock och innehållsrik bok om allt som du behöver veta om skogsträdgårdar och olika sorters träd, buskar och perenner. Rekommenderas varmt! Läs även mer på Skogsträdgårdens blogg HÄR.
  • Skörda nya smaker av Anders Kjellsson (numera Stålhand och chefsträdgårdsmästare i Göteborgs botaniska trädgård). Han bloggar HÄR.
  • Frukt och bär av Åke Truedsson.
  • Trädgårdens bär av Leif Blomqvist.
  • Creating a forest garden av Martin Crawford. Innan Skogsträdgården (se ovan!) kom ut var detta ”bibeln” för alla som ville veta mer om skogsträdgårdar.

I del 2 nästa vecka ska jag berätta mer om vilka olika sorters bär vi odlar och vad vi skördar när på året.

Önskar en fin helg och länkar så klart till Trädgårdsfägring!

Vatten, vatten, vatten!

Bild

Det här blir ett inlägg om vatten. Regnvatten, kranvatten, dammvatten.

Vi börjar med regnvattnet. Vet du hur mycket vatten som varje år rinner ner i stuprören och vidare ut i dagvattenbrunnen? Själv fick jag lära mig mer om hur man kan ta hand om regnvatten under den utbildning i permakultur som jag gick 2014. Ta antal kvadratmeter tak och multiplicera det med antal mm regn. Där har du antalet liter. Alltså: 25 kvadratmeter tak x 10 mm regn = 250 liter vatten. Säg att det regnar 300 mm under sommarhalvåret. Det blir 7500 liter. På 25 kvadratmeter tak… (Ska man räkna noga ska man räkna bort en del pga takets vinkel. Det enklaste är därför att räkna på antal kvadratmeter markyta.) HÄR kan du se hur mycket årsnederbörden är där du bor och HÄR hur mycket den är per månad.

Det blir alltså snabbt stora mängder att fånga upp och använda i stället för kranvatten. Även ett litet tak, säg på vårt nya fågelhus, ger många liter vatten varje gång det regnar. Numera fyller regnet vattentunnan i komposthörnan, men en sådan här torr sommar fungerar det självklart inte hundraprocentigt. Då får vattenslangen hjälpa till att fylla upp tunnans 300 liter. Sedan har jag vatten till växterna som står på vänt att planteras ut på rätt plats samt trädgårdslandet precis bredvid. En extra bonus är ju att vattnet dessutom inte är iskallt. Det lättaste är att montera en fällbar utkastare som vintertid bara fälls upp på stupröret så vattnet åter kan rinna till dagvattenbrunn/stenkista. Utkastaren på bilden finns bakom den böjbara slangen. Ovanför har vi satt en renstratt så inte bigarråer och löv hamnar i tunnan.

Kranvatten. Vi får vårt dricksvatten från en stor täkt och har ytterst sällan bevattningsförbud. Oavsett det försöker vi vattna med förstånd. Vår trädgård har lätt lerjord. Den klarar en månads torka i maj utan några större problem, frösådder undantagna. Att den gör det beror på att stora delar av våra mindre växter växer i lätt skugga under något av de över 80 buskar och träd som planterats på vår knappt 1000 kvadratmeter stora tomt. För visst är det skönt med skugga en stekhet dag? Växterna håller med. Efter 1-1,5 månaders vår/försommartorka börjar vi se tecken på att perenner ger sig. Först då vattnar vi och då rejält (om inget regn ser ut att vara på ingång).

Vi använder en vattenspridare med timer så vi kan bestämma längd på vattningen och aldrig glömmer av att stänga av vattnet. Hela trädgården vattnas igenom, bit för bit, så allt får en rejäl rotblöta. Det tar tid, men sedan klarar sig trädgården i minst tre veckor till utan regn. Vi ”duttvattnar” aldrig. I år har vi på drygt 2.5 månader fått runt 10 mm i mitten av juni och runt 10 mm nu i veckan. Vi har vattnat igenom trädgården två gånger, vissa delar har fått en tredje vattning och några få en fjärde. De japanska lönnar och lundväxter jag köpte i slutet på april står fortfarande på vår skuggiga norrsida i väntan på utplantering. Vet inte när jag vågar plantera ut dem, de är lättare att vattna när de fortfarande står i kruka.

I växthuset ser den solcellstyrda droppbevattningen till att tomater, gurka, chili och melon trivs på så lite vatten som möjligt. Tunnan på 60 liter fylls upp ungefär varannan dag. Hade jag vattnat med vattenkanna hade det gått åt mer. Och så fort det regnar fylls tunnan på. 5 kvadratmeter tak x 10 mm regn = 50 liter vatten…

Vatten kan ju vara till både nytta och nöje också. som vattenstenen som fyller trädgården med ljudet av porlande vatten. Den bjuder också på vatten till de djur och insekter som behöver.

Dammvatten. I helgen håller jag på att fylla upp vår damm med vatten. Det sker med både regnvatten och kranvatten. Planen är att (halva) taket på gamla fågelhuset ska ge vatten till dammen när den behöver fyllas på framöver. 5 kvadratmeter tak x 10 mm regn = 50 liter vatten…

Dammen ja. Den har tagit mycket ledig tid denna vår och sommar, men det går framåt. Dammen är den sista pusselbiten som saknats i vår trädgård där det redan finns gott om mat och skydd. Vid den naturliga dammen ska vilda djur och insekter kunna hitta det vatten som de behöver. Någon gång framöver blir det en längre inlägg om hur dammen är tänkt att fungera och hur den är grävd, men i dag bjuder jag i alla fall på en ”just nu”-bild. 

Önskar en fortsatt bra helg och vecka! Själv jobbar jag en vecka till sedan väntar ytterligare två veckor ledigt (hade ”bara” tre veckor i juni). Länkar till Trädgårdsfägring.

Typisk svensk sommar och skördeklart i trädgården

Bild

Ena veckan strålande sol och varmt, andra veckan svalt och ihållande regn. Typisk svensk sommar med andra ord! 🙂 Nu har vi fått 40 mm regn på två dagar. Bra med en ordentlig rotblöta och tacksamt att regnet kom lugnt och stilla. Blåsten däremot är jag inte förtjust i, den har brutit flera grenar på våra blommande prydnadsbuskar.

Följ med på en rundtur i trädgården och se vad som händer här just nu. Jag börjar med det ätbara i trädgården, så får det bli prydnadsväxter i nästa inlägg. 🙂 Om du vill se bilderna i stort format så klickar du bara på någon av dem så kommer de upp som ett bildspel.

I Bärlandet är jordgubbarna redo för plockning och vinbären snart likaså. Hallonen och krusbären dröjer något ännu. Lingonen tyckte inte om minusgraderna i våras, men några blommor är det ändå i år. Blåbärstryn fick jag av en trädgårdsägare förra sommaren, men ännu är den för liten för att ge bär. Längs med spaljén klättrar minikiwi, jag hoppas den ska blomma och ge skörd om ett par år. Vi odlar upphöjt i Bärlandet och täcker marken med fårull för att maximera skörd och minimera sniglar och problem med torka.

I växthuset är det kart på tomaterna och gurkor har vi skördat i ett par veckor nu. Ampeljordgubbar växer i fred för sniglar och dåligt väder i växthuset och ger mig lite extra lön för mödan när jag går mina trädgårdsrundor. 🙂 Att det regnar är också bra för droppbevattningen som sköts via solceller. Ju mer sol, ju mer vattning, ett system som passar perfekt för växthus.

I Trädgårdslandet finns det gott om sallat att plocka och nu har mangolden börjat ta fart också. Svartkålen och brysselkålen växer sig stora i sina tält, förhoppningsvis säkra för larver som liksom vi uppskattar dem. Även här täcker jag med fårull runt kål, squash och majs. I de upphöjda bäddarna med en utskjutande överliggare längst upp är det sällan sniglar och snäckor hittar upp, även om det händer extremt blöta somrar. Just nu blommar honungsrosen mot husväggen och det surrar av humlor och bin.

I Örtagården finns det förstås örter av olika slag att skörda, men här växer också björnbär, boysenberry, vinrankor med mera. Förra året planterade jag svarthallon ‘Munger’, ska bli spännande att se hur de smakar.

På andra håll i trädgården växer smultron, körsbär, amerikanska blåbär och äkta kvitten. Det ser ut att bli en fin skördesommar. 🙂

Önskar en fortsatt trevlig helg och en fin julivecka!

Kvitten, lingon och japanskt vinhallon ~ att odla vanligt och ovanligt ätbart

Bild

I vår trädgård finns numera många olika sorters ätbara bär och frukter. En del vanliga och en del lite mer ovanliga.13 juli 16 bär smultron blåbär vinbär hallonSkörd 13 juli 2016. Vinbär, krusbär, blåbär, smultron och hallon… Det är så här jag älskar bär allra mest, nyplockade direkt in i munnen! 🙂

I år var första gången som jag kunde plocka bär från våra tre nya körsbärträd, buskkörsbäret ‘Lettisk låg, bigarrån ‘Stella’ och surkörsbäret ‘Fanal’. Av ‘Fanal’ blev det hela tre burkar egenkokad sylt och av de andra två tillräckligt för att kunna äta direkt från trädet. ‘Lettisk låg’ och ‘Stella’ mognade i början av juli, ‘Fanal’ i mitten av juli.

Sedan tidigare finns plommonträden ‘Reine Claude’ och ‘Opal’ och i år gav även nyplanterade ‘Czar’ skörd. Älskar de stora violetta plommonen med det söta gula fruktköttet. Tack vare feromonfällorna var plommonen med mask lätträknade i år.

Kvittenträdet ‘Leskovacka’ producerade för andra året stora vackra frukter som jag kokade marmelad och membrillo av. Fyra år från plantering till första skörden, helt okej. Och kvittenträdet bjuder också på sååå vackra blommor!

För femton år sedan planterade vi fyra olika sorters amerikanska blåbär. De trivs i sin plantering och har med åren producerat flera nya fröplantor som ger goda bär. En del bär påminner mest om vilda svenska blåbär, andra blir jättestora. Varje år får vi långt mer blåbär än vad vi hinner med att äta och plocka, men våra vänner klagar inte. 😉

Nytt i Bärlandet är flera olika sorters lingon. ‘Ida’, ‘Koralle’ och Red Pearl’ ger ingen större skörd än, men jag fick en halv deciliter bär i år i alla fall. Ligger i frysen och väntar på en mjuk pepparkaka.

En av besvikelserna, så här långt i alla fall, är körsbärskornellen ‘Jolico’. Två år har jag haft den, båda åren har bären inte mognat innan frosten har förvandlat dem till en geggig massa på marken.:( De ska mogna i september-oktober, men om de inte mognar ens en varm höst som den vi hade i år, när ska de då lyckas göra det? Jag provsmakade sent i oktober och då var de ungefär lika sura som ett omoget krusbär… Trädet kan inte stå i soligare söderläge än vad det redan gör.

Men på plussidan finns havtornet som i år gav en rejäl skörd. Våra buskar ‘Svenne’ och ‘Lotta’ har i flera år varit planterade i stora plastkrukor för att vi ska slippa rotskotten. Men varje år har många bär trillat av, värmen i krukorna och bristen på vatten var boven i dramat. I år planterade de i stället i tre pallkragar på höjden. Det gick bättre, mycket bättre! Jag har kokat sylt men också torkat havtorn som russin.

Bland prydnadsväxterna i trädgården som även producerar ätbart finns blomsterkornellen. HÄR kan du läsa mer om hur jag gör sylt på bären som smakar tropiskt, åt nektarinhållet.

I år har jag planterat flera nya bär som jag ser fram emot att skörda nästa år. Gojibär, svarthallon ‘Munger’, fourberry ‘Orangesse’, blåbärstry och japanskt vinhallon. Om några år blir det dags för kärnfria vindruvor, för nu är även röda ‘Einset’ och gröna ‘Remaily seedless’ planterade. Väntar gör jag också på minikiwi, narrbuske, fembladig akebia och flera olika äppelsorter. I trädgården finns många fler sorters bär och frukt, den kompletta listan över allt ätbart hittar du HÄR.

Det var för två år sedan som jag bestämde mig för att börja odla ännu mer ätbart i trädgården, att sakta förvandla delar av den till en forest garden, dock med inslag av prydnadsväxter. Vill du läsa mer om det kan du göra det HÄR. När vi flyttade in 1999 fanns två fruktträd i trädgården: det stora plommonträdet och bigarråträdet som numera är stommen i Lunden.

Nu är jag nyfiken om du odlar någon frukt eller bär som du kan rekommendera? Samma eller något som inte finns hos oss, det spelar ingen roll. 🙂

Nästa inlägg blir boktips på temat bär och frukt och så en liten framtida önskelista för min del… Önskar er en fortsatt fin helg!

Gren efter gren… Så här gör jag efter beskärning

Bild

I vår tätplanterade trädgård ingår en årlig beskärning och uttunning av vissa träds kronor och buskars grenar. I JAS, juli-augusti-september, går både grensåg och sekatör varm. Men vad ska man göra med allt som tas bort? Jag vill inte köra iväg med mer än nödvändigt till tippen, utan väljer att återanvända det allra mesta.

Först renskär jag de större grenarna helt, så jag bara får stammarna kvar. Årets omgång ligger just nu mellan två av odlingslådorna och väntar på vidare användning.21-okt-16-tradstammar-beskarning-zinnia

Jag lägger grenarna inne bland perenner där de sakta kan förmultna och ge död ved till de insekter och organismer som behöver det.

De halvstora grenarna som har en tjocklek på tre centimeter och neråt kapar jag i en lagom längd, runt 30 cm, och staplar som insektshotell.21-okt-16-beskarning-pinnar

Det är bara de hyfsat raka delarna av grenarna som används, det som är alltför krokigt hamnar på tippen eller sågas i mindre bitar och läggs i komposten.

Det som med lätthet går att klippa med sekatör klipper jag i bitar på cirka tio centimeter. Kvistbitarna skapar bra mull och luftighet i kompostjorden. jord 2

Det här tar förstås tid, enklare vore en kompostkvarn. Men den har jag sålt för många år sedan, den bara väsnades och klippte inte alls som jag ville. Många kompostmaskiner är dåliga på att kapa grönt material och jag har varken plats eller lust att lagra materialet tills det är torrt.

Nej, i stället kör jag mindfulness när jag står med sekatören i hand och klipper kvist för kvist i småbitar… En stund här och en stund där, så inte handen blir trött, och sedan är det klart. I år har jag sparat en hög grenar och kvistar i ett hörn bakom kompostområdet för att våra igelkottar kanske ska vilja övervintra där.2014 igelkott 2

Har du andra tips och råd vad man ska göra med material som blir ”över” i trädgården? Det behöver inte vara just grenar, kanske gör du något fiffigt med annat material.

Nu går vi in i november och trädgården går ner i vintervila för min del. Med lite mer tid testar jag Instagram (utöver bloggen), välkommen att följa mig där, @kristinas_oas

Önskar er alla en fin höstvecka!

Våra vackraste höstfärger och så kom första frosten

Bild

I morse vaknade jag till krispig luft och rejäl frost. Vår första, så knölbegoniorna blommade utomhus fram till den 26:e oktober. Svårslaget rekord.

I eftermiddags när jag kom hem från jobbet låg de färggranna höstlöven i drivor på marken. Sådan tur att jag hann ut i trädgården på en fotorunda mellan regnskurarna i helgen… De senaste veckorna har det kommit över 120 mm regn här. Inte för att det är i närheten av att fylla på grundvattnet efter den torra sommaren, men regnat har det gjort.

21-okt-16-carmencitaronn-framsidan-grasmatta-azalea-kopparlonn
Framsidan med gräsmattecirkeln glöder av färg. I övre vänstra hörnet lyser blad och bär hos Carmencitarönnen, i motsatt hörn är det kopparlönnen som lyser röd och i nedre högra hörnet är det trollhasseln ‘Diane’ och azaleorna som står för färgerna.

 

I Trädhörnet är det ju favoritträdet nummer 1, den flerstammade Ullungrönnen ‘Dodong’, som är huvudnumret så här års.21-okt-16-ullungronn-dodong-tradgardskryddbuske-tradhorn

Detta vackra träd ser jag numera genom glasdörrarna i nya köket, en klar fördel eftersom jag inte måste gå ut i trädgården för att kunna se det. Rönnsumaken ‘Tiger Eyes’ bjuder på vackra färgtoner den också. I Ullungrönnen har jag hängt upp nattbon för fåglarna att krypa in i vintertid.21-okt-16-ronnsumak-tiger-eyes-ullungronn-dodong


På andra sidan fågelhuset skymtar ‘Dodong’, men där lyser också flera japanska lönnar, här nedan solfjäderslönn ‘Acontifolium’ och japansk blodlönn.

21-okt-16-fagelhuset-tradhornet-japanska-lonnar-ullungronn
21-okt-16-japansk-lonn-solfjaderslonn-acontifolium 21-okt-16-japansk-blodlonn

Hösthallonen fortsätter att ge bär. Det är något speciellt med att plocka bären så här års, men jag stoppar dem direkt i munnen och njuter av den sötsyrliga smaken. Av aronia och havtorn har jag nu skördat det jag vill ha, resten får fåglarna ta. Kvittenfrukterna är snart mogna, längtar efter att få känna den speciella doften.

På tal om bär har jag köpt några nya som det ska bli spännande att se hur de uppför sig åren framöver: Fourberry ‘Orangesse’, kärnfria vinrankorna ’Remaily seedless’ och ’Einset’, japanskt vinhallon, svarthallon ’Munger’ samt två namnsorter med lingon ’Red Pearl och ’Koralle’.

Önskar en fortsatt fin vecka!

Överraskningen från komposten ~ mitt eget mandelträd!

Bild

En dag i mitten av maj fick jag syn på en liten planta i en av de upphöjda odlingsbäddarna i trädgårdslandet. Först trodde jag att det var ännu en liten frösådd bigarråplanta (sådana har vi gott om), men när jag drog upp den…

19-maj-16-sotmandel-3

…så såg den ut så här!

Jag kan inte annat än att bli att bli imponerad över naturen. Det här är alltså en sötmandel som jag har slängt i matkomposten, kanske för att den har blivit för gammal eller har hamnat på golvet när jag har bakat biscotti. Den har legat i varmkomposten i ett antal månader innan jag lassat upp den (nästan) klara matkomposten som vintertäckning i trädgårdslandet. Minusgrader, snö och väta. Och sedan bestämde sig mandeln för att gro… Vad ger ni mig för de oddsen?! De verkar ha varit på mandelns sida i alla fall.

Jag tog den lilla plantan, satte den i en kruka och vårdade den ömt i växthuset. En månad senare, i mitten av juni, var den redan så här stor. Krukan jag planterade den i är en 10×10-kruka.

14-juli-16-sotmandel

När sommarvärmen kom fick den stå i skuggan vid kompostområdet. Mandelplantan har under sommaren vuxit snabbt och fått planteras om i en större kruka. Nu är den så här stor, se 10-liters vattenkannan bredvid!25-sep-16-sotmandel-mandeltrad

Vad jag kan läsa mig till är sötmandeln härdig hos oss i zon 1, i skyddat läge, och kan om jag har tur att blommorna blir pollinerade (eller jag själv gör det) bära frukt inom 4-7 år. Inte för att jag hade planerat att ha ett mandelträd, men jag gillar att odla ätbart. Att ha trädgård bjuder på överraskningar ibland och den här mandeln vill ju tydligen bo hos oss. 😉 Nu ska jag bara fundera ut var jag kan ha detta träd någonstans. Det kan ju, om det trivs, bli 4-6 meter högt. I vinter får det hur som helst stå i lekstugan där vi har ett frostvaktselement.

Önskar en fortsatt bra vecka och trevlig helg!

Fårull som marktäckare ~ utvärdering av första säsongen

Bild

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-1

En av de saker jag fick flest frågor om från besökarna under Tusen Trädgårdar i somras var fårullen. Grå och lockig återfinns den under vinbärsbuskar, krusbärsbuskar och hallon i Bärlandet.

Jag hade hört att fårull användes som täckmaterial av ekologiska äppelodlare och sedan själv sett den som marktäckning hos Mandelmanns på Österlen. När jag sedan fick reda på att en arbetskamrat hade får var resten enkelt. I våras fick jag fyra stora sopsäckar med nyklippt grå ull och projekt ”bädda in växter” inleddes. Jag la ullen så tjockt som de klippta fällarna var i sig själva, det vill säga runt 4-5 centimeter.

18-maj-16-barlandet-hallon-farull

Den här torra sommaren har ull som marktäckning varit gudasänt. Ullen har fångat upp det regn som har kommit och hållit kvar fukten i jorden, långt borta från solens heta strålar. I juni när vi inte hade fått regn på över en månad lyfte jag på ullen för att se hur det såg ut under. Fuktigt.

14-juli-16-vinbar-krusbar-barlandet-farull

Jag var lite fundersam till om ullen skulle blåsa iväg, men det mesta har stannat kvar och med tiden bildat en sammanhållen ”matta”. Varken fåglar, vår katt eller förbipasserande hundar (vi har en G/C-väg precis utanför tomtgränsen) har rivit loss ull som jag har märkt. Och sällan har väl smulgubbarna varit så rena och lite ätna av sniglar som i år!

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-2

Att ull är biologiskt nedbrytbart, kväver ogräs*, ogillas av sniglar**, håller kvar fukten, innehåller viss näring och för det mesta är gratis*** är alla bra anledningar till att prova. 🙂

14-juli-16-vinbar-barlandet-farull

Testsäsong 1 är över och baserat på erfarenheterna kan jag varmt rekommendera ull som marktäckare under bärbuskar. Jag kommer att återkomma i ämnet framöver. Det ska bli intressant att se hur ullen ser ut efter vinterns regnande/snötäcke och hur snabbt växterna kommer igång när de har ett täcke av ull runt omkring sig.

* Något enstaka ogräs har vuxit igenom ullen, men de har varit lätträknade. I vanliga fall har jag ganska mycket ogräs i den öppna jordytan, allt från maskrosor till våtarv.

** Har inte lyckats hitta en bra källa på denna uppgift, bara att många skriver att så skulle vara fallet. Vet du som läser här om det finns någon studie, så kommentera gärna så jag kan uppdatera inlägget.

*** Det flesta som föder upp lamm/får för köttets skull slänger ullen och blir bara glada att den kommer till användning i stället för att brännas/hamna på tippen.

Se stadsodlingen förvandla 900 kvadrat gräsmatta på 3 månader

Bild

Jag har, tack vare min arbetsgivare, förmånen att få hjälpa andra att börja odla eller utveckla sin odling (bland väldigt mycket annat, men andra bitar av vad jag gör på jobbet får jag berätta om en annan gång). I april var den här platsen ”bara” en stor gräsmatta. Eftersom det under gräset döljer sig en mycket stening slänt snickrade kollegor till mig stooora träramar (i tjockast möjliga ej tryckimpregnerade regelvirke)…stadsodling-var
Längst till vänster skymtar de 60 pallkragarna och växthuset och till höger det nya odlingsområdet med större odlingslotter.
stadsodling-var-2Och här är resten av det nya odlingsområdet. Alla odlingsramarna är ännu inte klara, men markeringspinnarna visar var det ska byggas. Fotona är tagna med mobil ut genom ett fönster på tredje våningen. Längre ner i inlägget kan du se en bild tagen från andra hållet, nerifrån grässlänten upp mot odlingen.

Sedan anlände många kubikmeter ogräsfri grönsaksjord med lastbil…stadsodling-jordpafyllning

Tre månader senare såg platsen ut så här!stadsodling-sommar-6 stadsodling-sommar-5 stadsodling-sommar-2

stadsodling-sommar-4 stadsodling-sommar-3 stadsodling-sommar
Översiktsbilderna är tagna från ett fönster på tredje våningen i huset till vänster i bild.

Tänk att människor som vill så ett frö (eller några hundra) kan förvandla en plats på det sättet.

Granne med de stora odlingslotterna finns också en pallkrageodling för de som vill odla i lite mindre skala. Den såg ut så här i somras:
pallkrageodling-somamr

Ett stenkast bort från odlingarna finns de keliga getterna och våra flitiga stadsbin. Det här är en oas, mitt i stan, där alla som vill kan vara delaktiga på ett eller annat sätt.
getter
De små gulliga killingarna från i våras är numera liiite större i storlek. 😉

När jag för två år sedan gick en kurs i Permakultur och lärde mig mer om stadsodling fick vi deltagare se nedanstående video. Det är ett underbart exempel på hur odling kan förvandla både mark och människor. Mitt favoritcitat? ”Growing your own food is like printing your own money”. Inte kunde jag ana när jag gick kursen att jag inom ett år skulle få jobba med det jag gillar mest, men ibland vänder livet när man minst anar det. 🙂

I Sverige har vi gott om duktiga stadsodlare som hjälper andra att komma igång med odlandet. Podradion Odlarna har intervjuat flera av dem, nu senast Agnes Fischer i Botkyrka. Tidigare har bland andra Dante Hellström, Christina Schaffer och Johannes Wätterbäck/Farbror Grön intervjuats. Även odlande i mindre skala på t.ex. en balkong har uppmärksammats genom Ulrika Flodin Furås. Har du ännu inte upptäckt Odlarna, skynda genast dit. Det finns intervjuer med bland andra Gunnel Carlson, Hannu Sarenström och Karin Berglund också.

Vill du komma på besök till odlingarna i inlägget, så kan du bara skriva det i en kommentar så kontaktar jag dig privat. Jag skriver ju inte så detaljerat här på bloggen var jag jobbar eller bor.

Happy gardening! 🙂