Först hade jag tänkt skriva om de växter som gör som de vill i vår trädgård och dyker upp på de mest oväntade ställen: gul nunneört, hasselört och linnaria för att nämna tre överraskningsplantor. Men sedan slog det mig att jag ska skriva om en växt som övertygade mig om att den visst stod på rätt ställe, trots att jag tyckte den stod helt fel.

När jag hälsade på min icke trädgårsintresserade väninna i England i maj så var min önskan ett besök på en plantskola. Väl där köpte jag tre plantor med mig: en vit och rosa vårviva (som sedermera torkade ihjäl denna varma torra sommar), en mörkbladig supersnygg näva och en rölleka som hette ‘Summerfruits salmon’. Underbart tänkte jag, blekrosa/laxfärgade röllekeblommor blir perfekt i vår Rosenrabatt där färgskalan är gul-bärnsten-koppar. Etiketten såg ut så här.

Sedan började den blomma. Och då såg den ut så här.

Inte alls vad jag hade tänkt mig och – i mitt tycke – helt fel för den plats där jag planterat den. Jag funderade på var i all världen jag skulle kunna sätta denna växt där den där skarpa röda färgen skulle bli snygg. Just knallrött har jag få växter i, min favoritfärg är ju varmt terrakotta (orange med andra ord).

Men sedan hände något. Den skarpa röda färgen bleknade.

Och plötsligt var ju röllekan supersnygg. Och vet ni vad, den blommar fortfarande! Bilden nedan är tagen idag, 24 oktober, efter en rejäl frostknäpp på minus fyra grader.

Så den kommer att få stå kvar där den står. I stället ska några andra mer knalligt orange växter få maka på sig till andra ställen i trädgården. Att det knallröda bli lite skarpt under en kort period kan jag stå ut med om den är så här fin i flera månader sedan. När växterna själva får bestämma, så kan det bli något helt annat än man tänkte från början. Visst är det spännande?!

För andra tolkningar på det här temat så tittar du in hos Hélena här.