Odling av ätbart 2024 – många spännande nyheter

Bild

Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2024. För två år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.

Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. Under 2023 vägde vi all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (275 kilo av över 120 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, i år blir det bland annat hjälmböna, svampgurka, knölfänkål, sockerrot, pimpinell, shungiku och melokhiya.

Så här kommer 2024 års odlingar att se ut:

I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater samplanterade med basilika ‘Genovese’. Årets tomatsorter blir: ‘Cheerio’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘White Sweet Cherry’ och ‘Indigo cherry drops. Ska också testa melon ‘Sweet Granite’ som behöver extra mycket värme. Något annat får inte plats i växthuset.

I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får physalis växa i stora krukor. Då kan de hjälpa till att skugga växthuset i början av säsongen. Förra året fick jag frön till två olika sorters physalis, men vi föredrog den ”vanliga” med stora bär, så det får bli två 60-literskrukor med den.

I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna som är nästan hundraprocentigt snigelfria, odlar jag sådant jag vill ha nära köket och som behöver lite extra tillsyn och vattning (regnvattenstunnorna står lämpligt nog strax bredvid).

I den ena pallkragen blir det tidig sådd av rädisor ‘Easter egg’ och spenat ‘Apollo’ och sommarmorot ‘Nantaise 2’. De följs sedan av slätbladig spenat, knölfänkål ‘Zefa Fino’ och gråsockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’.

I den andra pallkragen blir det tidig sådd av rädisa ‘Amethyst’, sallat ‘Little Gem’, Lollo Rossa’ och därefter rödbeta ‘Forono’, portlak ‘Golden Purslaine’ och purpurvinda ‘Kniola’s Purple Black’ och luktärt ‘Katie Alice’.

stora trädäcket blir det förstås också en massa tomater i stora murbruksbaljor.

I år odlar jag favoritsorterna ‘Subarctic Plenty’, ‘Ukrainan purple’, ‘Zolotoy Potek’, ‘Coeur di Bue’, ‘Grot’, ‘Alicante’, ‘Cherny Mavr’ och vintertomaten ‘Tjuchloma’. I baljorna kommer det också att samodlas störböna ‘Neckargold’, löparfetblad, isört och scharlottenlök ‘Tosca’ samt lite olika sorters tagetes.

I en balja får svampgurka och squash ‘Tonda Chiara di Toscana’ samsas. Förra året testade jag gurkan ‘Baby’ i stor kruka mot västerväggen, den trivdes utmärkt och får komma tillbaka så slipper jag ha gurka i växthuset. I år får den samsas på klätterställningen med melongurkan ‘Carosello tondo di Manduria’ som jag fått av en odlarvän.

Lilla söta och rikgivande tomaten ‘First in field’ får bo på kruktrappan under tak i västerläge tillsammans med några chilisorter (oklart vilka, ska få frö av en odlarvän i närtid) och de spännande paprikorna ‘Ferenc Tender’, ‘Candy Cane Chocolate’, ‘Gelber’, ‘Violet Sparkle’, ‘Piquillo’ och ‘Hungarian Buldog’ som jag har fått av en odlarvän. Förhoppningsvis får jag plats med en pelargon eller två på kruktrappan också… 😉

Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år de stora tomatgiganterna ‘Homestead’, ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’ som trivdes utmärkt där den torra/blöta sommaren 2023. Tomaterna samodlas med bladgrönsaken melokhiya som min arbetskamrat från Syrien tipsat mig om, samt förmodligen någon tagetes.

Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där testade jag störböna ‘Neckargold’ förra året och det blev jättebra. I år ska jag ha en annan klättrare där, nämligen hjälmböna. Den odlas som sommarblomma hos oss, men bönorna är en populär grönsak i andra länder. Otroligt vackra blommor har hjälmbönan också, det är verkligen en bonus!

I den långa upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även i år grönsaker, fjolårets odling blev så bra att sommarblommorna får stå tillbaka.

I denna stora bädd kommer potatislök samsas med palsternacka ‘True and tender’, gul morot ‘Yellowstone’, röd morot ‘Longue Rouge Sang’, orange morot ‘Amisa’, vintermorot ‘Flakke 2’ och sommarmorot ‘Nantaise 2’. Mellan morötterna blir det tagetes ‘Strawberry Blonde’ och ringblommor ‘Snow Princess’. När potatislöken är klar i juli sår jag en ny omgång med moroten ‘Nantaise 2’ och i augusti spenat ‘Monnopa’.

I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får favoritdahliorna samsas med lite zinnior och lejongap så jag har blommor till buketter.

I år blir det zinnia ‘Queeny Lime Orange’, ‘Green Apple’, ‘Giant Salmon Rose’ och ‘Oriole’ samt lejongap ‘Potomac Orange’ och ‘Appleblossom’.

I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag sparrisen med remonterande röda jordgubbar. 2023 var första året jag testade det och det blev utmärkt, så nu får kornvallmon flytta ut för gott till förmån för bär.

På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det:
1. Perenna grönsaker som jordärtskockor, svartrot, kärleksört och förmodligen spontansådd dill. Där ska jag också så in sockerrot, haverrot ‘Mamouth White’ och pimpinell ‘Salad Burnet’.
2. Först färskpotatis samodlad med röd piplök ‘Red Ninja’ mellan raderna. När potatisen är slutskördad i juli flyttar förodlad purjolök ‘Blaugrüner Winter’ in tillsammans med bredsådd mâche.
3. Kållandet består i år av perenn grönkål, svartkål ‘Black Magic’, majrova ‘Snöboll’ och kålrabbi ‘Delikatess Blauer’. Kålen får sällskap av rosenskära ‘Pied pipers blush white’ och troligen lite tagetes.
4. Bön och ärtlandet sås tidigt med spenat ‘Early Giant’ och rädisa ‘Rose de paques’, sedan följer böna ‘Oxinel’, sockerärt ‘Oregon Giant’, rotselleri ‘Mars’ och sojaböna ‘Edamame summer shell’.

Mâchen växer för övrigt lite överallt i vår trädgård, inte minst i grusgångarna… Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar vintertid. Godaste ogräset brukar jag säga! 🙂

I ena kompostfacket i sydöstläge blir det vintersquash ‘Blue Hubbard’. Jag brukar sätta fyra plantor och ser all skörd som bonus – komposten ligger ju bara och vilar till sig. Här är största problemet att vakta dem några veckor innan stammarna blir så tjocka att inga sniglar rår på dem… Förra året satte jag en krage av tidningspapper som legat i blöt i saltlösning och som sedan fick torka runt plantan. Fungerade bra. När plantornas stammar hårdnat tog jag bort kragen. I år ska jag också testa några plantor av melonen ‘Sweet Granite’ (som jag även ska ha i växthuset). Tänkte låta rankorna gå upp från komposten till plattformen över vattentunnorna där det är soligt. Blir intressant att jämföra växthus/friland.

Sedan har vi de lite udda platserna där jag klämmer in ätbara saker…

Vid aprikosträdet (om det nu överlever vintern!) ska jag så kranskrage/Shungiku. Hos oss en ettårig sommarblomma, i Asien en grönsak. Jag har fått frön av en stadsodlare på jobbet som lärt mig hur de används i hennes hemland.

Framför björnbären vid garageväggen (till höger på bilden) testar jag märgärten ‘Mors Stora’. Min förhoppning är att björnbären börjar mogna lagom när ärtorna är färdigskördade.

På några olika ställen ute i rabatterna ska jag också odla den höga störbönan ‘Neabel’s Ukrainan’ vars bönor torkas. Det är ett experiment för att se om jag kan odla mer kokbönor själv.

Sedan var det sommarblommorna…

Vid sidan av poolen har jag som vanligt en stooor kruka med sommarblommor. I år blir det ett fyrverkeri av eldigt orange och gnistrande lila: lejongap ‘Dark orange Potomac’, lilatonade kungsljus (som förhoppningsvis ska blomma första året), lila-orange linaria ‘Licilia Peach’ och lila amberboa ‘Desert Star’.

Ja, det blir diverse olika sommarblommor också detta hemmaår, bland annat fackelranka ‘Fresco Rose’, aprikos blomsterböna ‘Sunset’, sommarrudbeckior (som på bilden nedan), solrosor, tagetes, linnaria, sommarvädd och prydnadsgräs. En del direktsås på plats i rabatterna och andra får bo i stora krukor.

Så, det var årets stora såddlista. Och då har jag ändå inte räknat upp de grönsaker som jag sår i back i växthuset tidig vår och till sensommaren… 😉

Odling 12 månader om året – 275 kilo ätbart i vår villaträdgård 2023!

Bild

2022 hade jag som projekt att väga det vi skördade i trädgården (och plockade vilt) under året. Jag inspirerades av Linda Holtby med Lilla farmen som gjort det året innan och förvånats över resultatet. Sagt och gjort: 2022 landade vi i 150 kilo ätbart, vilket du kan läsa mer om HÄR. I skörden fanns allt från örter till potatis, en massa bär och frukt av totalt 74 olika sorter.

Resultat 2023:
Totalt 275 kilo ätbart av drygt 120 olika sorter! Detta trots försommartorka, blöt sensommar och att tre veckors skörd inte är medräknat pga semester.

Många sorters ätbart är viktigt
Ja, för mig är det viktigt att mäta mängden sorter – den som odlar endast ett fåtal riskerar alltid större risk att skörden slår fel. Eller att man drunknar i zuccini… 😉 Och några av de viktigaste grönsakerna räknar jag i gram: örter och tidiga gröna blad. För att inte tala om smultron, mullbär och andra bärgodsaker. Tung potatis, lök och pumpor är inte det enda som behövs för att laga god mat.

Vad räknas som en sort?
Jag räknar utifrån hur de används. Tomater – som jag odlar över tjugo olika namnsorter av – räknas bara som en. Vinbär räknas däremot som flera olika då vita, röda och svarta används till olika saker.

Så här såg skörden ut över året:

Januari: 880 gram skörd av bland annat mâche, spenat och mizuna. Groddade skott av mungbönor inomhus.

Februari: 577 gram skörd av bland annat vinterportlak, mâche, spenat, dagliljeblad, löparfetblad och kärleksört. Groddade skott av solrosor, ärtor och alfaalfa inomhus.

Mars: 1395 gram skörd av bland annat kålrabbiblad, mizuna och spenat. Groddade skott av rödklöver, broccoli och alfaalfa inomhus.

April: 1246 gram skörd av bland annat sparris, rädisor, löparfetblad, smultronblad, svarta vinbärsblad, spenat (jämför bilden med den i januari – det är samma plantor!), kärleksört och mâche. Groddade skott av alfaalfa, ärtor och solrosor inomhus.

Maj: 5335 gram skörd av bland annat sparris, gurka, rädisor, trädgårdsmålla, pak choi, sallat, spenat och jordgubbar.

Årets torka inleds, men till en början finns det gott om regnvatten i tunnorna att använda.

Juni: 5140 gram skörd av bland annat jordgubbar, smultron, blåbärstry, dragon, spenat, pak choi, sallat, tomater, sparris, morötter, rädisor, sockerärtor, gurka och mycket mer. I det vilda plockade jag blommor av fläder och rallarros till saft.

Torkan fortsatte och jag prioriterade att vattna grönsakerna före bären. Hallonplantor klarar torka, men några bär blir det inte utan vatten. Så inga sommarhallon, japanska vinhallon eller svarthallon detta år. De två plommonträden och aronian hade inte heller ett enda kart, antingen orkade de inte eller så kom det någon frostknäpp olämpligt?

Juli: 23 775 gram skörd, nu börjar överflödet i trädgården! Vi skördade vinbär av alla de sorter, krusbär, amerikanska blåbär, mullbär, körsbär, bärhäggmispel, tayberry, dill, timjan, potatis, morötter, tomater, paprika, bönor, potatislök, kålrabbi och gröna äpplen. Skörd för en vecka saknas pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget.

Regnet kommer till slut och sedan håller det i sig.

Augusti: 50 042 gram skörd. Överflödet fortsätter med vinbär av alla de sorter, krusbär, björnbär, jordgubbar, hösthallon, smultron, vidruvor, physalis, sallat, perenn grönkål, isört, portlak, tomater, morötter, gurka, bondbönor, störbönor, sockerärtor, kålrabbi, chili, persika, päron och äpplen. I det vilda plockade jag körsbärsplommon, plommon och päron. Skörd saknas för cirka två veckor pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget. Bland annat en massa amerikanska blåbär, tomater och bönor. 🙂

September: 114 814 gram skörd! Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, körsbärskornell, physalis, persilja, mâche, mizuna, perenn grönkål, isört, asiatiska blad, potatis, tomater, morötter, rädisor, gurka, vintersquash, bönor, sockerärtor, paprika, rotselleri, fikon, äpplen och hasselnötter. I det vilda plockade jag äpplen och päron.

I år hade jag lånat en plätt att odla sen höstpotatis på, för att undvika problem med mina tomater, och vi fick nog med potatis för hela vintern.

Oktober: 40 852 gram skörd. Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, physalis, basilika, spenat, mizuna, vinterportlak, sallat, svartkål, perenn grönkål, kålrabbiblad, asiatiska blad, spigariello, morötter, gurka, bönor, rotselleri, rädisor, palsternacka, äpplen och kvitten. I det vilda plockade jag päron och valnötter.

Årets fiasko: sötpotatisens två plantor gav totalt 500 gram skörd. Ihop.

November: 14 356 gram skörd. Hösthallon, persilja, basilika, oregano, spenat, vinterportlak, mizuna, pak choi, sallat, svartkål, perenn grönkål, spigariello, morötter, rotselleri, palsternacka och jordmandel.

Sakta går temperaturen ner och vi kan slutskörda i lugn och ro.

December: 812 gram skörd. Pak choi, mâche, perenn grönkål, asiatiska blad, vinterportlak och asiatiska blad.

Kylan i början av månaden (-14 grader) till trots klarade sig grönsakerna i växthuset riktigt bra. Det är verkligen skillnad när kylan kommer lite i taget i stället för pang på en gång! I år klarade sig till exempel pak choi-plantorna och frös inte sönder.

Det nya året och skörd 2024
Hur detta året kommer att se ut skördemässigt vågar jag inte gissa, allt hänger på frost, torka och annat som inte går att styra. Om jag får låna ett extra potatisland till höstpotatisen återstår att se, men oavsett det så ser jag fram emot tidiga färskpotatisar från vår egen trädgård. Väga skörden kommer vi absolut att fortsätta med. Det är bland det mest fascinerande jag har gjort under mina trädgårdsår. Tänk bara så många kilo ätbart av yppersta kvalitet – utan gifter – som vi har förmånen att skörda och äta.

Hur och var odlar vi i vår trädgård?
Vi odlar på en mängd olika ställen, utifrån permakulturtänk. Grönsaker i cirka 35 kvadrat upphöjda bäddar och pallkragar på hjul + fem kvadratmeter växthus. De flesta tomaterna odlas i stora plastbaljor på friland. I resten av trädgården växer örter, ätliga blad, bär och fruktträd lite överallt i vår alldeles egna version av skogsträdgård/foodforest där prydnadsträd och prydnadsväxter också fyller sin funktion, inte minst för pollinerarna.

Under januari-mars groddar jag även skott och mikroblad inomhus som komplement till det som finns i växthus/trädgård/frys.

Jag plockar även bär, frukt, blommor och nötter ”vilt”, dvs inte i vår egen trädgård. Det kan vara hos en god vän, i skogen eller på allmän mark. Detta bokförs som just ”vildplockat”, men är ett viktigt komplement till det vi själva odlar. Vad vore vintern utan flädersaft med doft av sommar? 🙂

Vad är vi självförsörjande på och behöver inte köpa?
Hela året: Saft, sylt och gelé. Gröna blad till sallad. Örter (färska/torkade). Potatis.
Stora delar av året: morötter och andra rotfrukter, lök av olika sorter, bär och frukt (färska/frysta/torkade), tomatsås. OIika grönsaker som bönor, sparris, bladkål, spenat med flera (färska eller frysta).
Stora delar av året behöver vi alltså inte inhandla något alls i frukt- och grönsaksdisken i affären. Vi köper en del paprikor under vinterhalvåret, bananer ibland när vi längtar efter det och en låda med apelsiner/mandariner til jul via Crowdfarming. Allt självklart ekologiskt. När egenodlad potatis/lök/rotfrukt är slut handlar vi det i gårdsbutik på närliggande ekologiska gårdar. Där köper vi också kokbönor, linser och quinoa.

Förvaring av skörd
Vi förvarar potatis, pumpor, äpplen, saft och sylt med mera i en av våra välisolerade trädgårdsbodar som hålls frostfri och blir som ett kylskåp. Den håller sig också hyfsat sval på somrarna, då den enbart har ett litet fönster åt norr. Vi har också en extrafrys där bär, grönsaker, tomatsås och en del sylt förvaras.

Hur orkar vi räkna allt som odlas?
Det gör vi enkelt genom en lapp på kylskåpet där sort och antal gram skrivs upp och vid månadsslut summeras. Det vi äter direkt i trädgården skriver vi upp antal för i efterhand. Ett hallon väger ju ungefär detsamma hela tiden, så det är inga problem att lägga till nästa gång det vägs.

Maken har fixat en mall i excel där jag enkelt kan se både summan för en viss sort, allt jag skördat under en månad och under hela året. För att lättare hitta i dokumentet är det uppdelat i olika delar som exempelvis bär, grönsaker, örter, frukt, nötter och bladgrönt. Här på bilden syns sort 73 till 77 i kategorin bladgrönt och vad vi skördade under januari-april.

Frodigt och grönt efter två månaders torka

Bild

Efter två månaders torka under i praktiken hela maj och juni regnade det till slut tillräckligt under juli för att trädgården skulle komma till liv igen. Området vi bor i brukar inte ha bevattningsförbud över huvud taget, men i år så infördes det redan i början av juni. Dagliljorna blommar och lavendeln sprider sin fina doft.

Lilla Izumi vandrar runt bland de höga dagliljorna. Hela trädgården är som en djungel för en liten kisse som gillar att smyga fram som ett vilddjur…

… och hitta ett vattenhål att släcka törsten i. Dammvattnet är rent och fint och utan alger, växtreningen fungerar utmärkt.

Vår mestadels gröna hörna vid dammen är lugn och vilsam att vandra i. Till vänster ligger fåglarnas voljärer.

Solrabatten med blåregnet är grönsaksodling denna sommar, i stället för ett hav av sommarblommor. Här växer nu vintermorötter, palsternacka, rotselleri, purjolök och förhoppningsvis blir det en omgång till med sommarmorötter. Blåregnet blommar för andra gången i år och det är knopp i trumpetblomman jag planterade för fyra år sedan.

De upphöjda odlingslådorna i österläge svämmar över med grönsaker. I bädden närmast är det perenna grönsaker och i nästa olika sorters kål. Under torkan var jag väldigt tacksam att grönsakerna fick skugga i alla fall del av dagen.

På framsidan har den tidigare höfärgade gräsmattan blivit i alla fall fläckvis grön igen. Nästa år ryker den och vi tar bort den sista gräsöknen i trädgården. Ska berätta mer vad det blir i stället längre fram.

Omgörningen av framsidans rabatter förra året fungerade fint och solhattar och pipört blommar på.

En av de buskar som ogillade de tre månadernas torka förra sommaren var glasbärsbusken. Den flyttade jag i våras till ett halvskuggigt ställe vid ingågen och den tackade genom att skicka upp ett nytt kraftigt huvudskott i år.

Stäpprabatten ut mot gatan som jag gjorde om förra året har också klarat sig bra i detta års torka. Nävan ‘Rozanne’ breder ut sig i sällskap med prydnadsgräs, törlar, blodtopp och lila höstflox.

Utanför trädgårdsboden blommar rosen ‘Astrid Lindgren’ granne med formklippt idegran och vildvuxet blåregn. Blåregnet behagade äntligen blomma med rosa blommor i år, fyra år efter plantering.

Och vid komposten har klematisen vi flyttade tagit sig hela vägen över bågen. De gamla rosorna vi hade där dog båda två, men klematisen verkar klara det nya normala med varma höstar och svinkalla vintrar bättre.

Vid trädgårdsrummet är tujabollarna nyklippta och har sällskap av japanska lönnar och mycket mer.

Vid vattenstenen brer vinrankorna ut sig, i år är nog året när de kommer hela vägen över trädäcket. Mot väggen brer björnbär och björnbärshallon ut sig.

Hoppas ni har en fin sommar! Kika gärna in hos trädgårdsfägring och se vad andra bloggare skriver om just nu.