I går kom snön tillbaka efter töperioden innan jul. Det var isande kallt att gå en runda i trädgården och jag ville mest av allt bara komma in i värmen inomhus igen. Men under buskarna blommade julrosen tappert vidare, trots att den var fastfrusen i snön.
Nu har jag lagt in foton så du kan följa med på en rundtur i trädgården, se ”En trädgårdsrundtur i bilder” ovan! De flesta fotona är tagna i slutet av juli och början av augusti under 2012. Hur trädgården är uppbyggd kan du se under ”Skiss över trädgården”.
Jag läste en gång en trädgårdsbok där författaren skrev att varje trädgårdsägare borde se till att bara välja de allra vackraste träden med något ”extra” till sin trädgård. Varje träd borde ha minst en – men gärna flera – saker som gjorde det speciellt, antingen det var vårblommor, fina blad, frukter för fåglarna, lysande höstfärger eller vackra stammar. Varje vinter är jag lika glad att vi valde att följa det rådet när vi valde nya träd till trädgården. Se bara på stammarna till dessa fem träd:
Stammen på rönnen Sorbus ‘Dodong’ glänser i vintersolen. Det här trädet är nog en av mina absoluta favoriter i vår trädgård. Det har en underbar knoppsprickning på våren, vackra mörkgröna glansiga blad under sommaren, fina mörkröda rönnklasar och härliga bladfärger på hösten och en vacker stam att njuta av på vintern!
Stammen på den japanska gyllenlönnen Acer shir ‘Aureum’ är strimmig. Det här trädet är också vackert under flera olika årstider. Bladen vecklar ut sig som små solfjädrar på våren och den ljusgröna färgen lyser under hela sommaren.
Stammen på kopparlönnen Acer griseum är glänsande kanelbrun och flagar. Det här är en lönn som inte gör så mycket väsen av sig med blad eller blommor, det är stammen som är huvudattraktionen.
Stammen på rönnen Sorbus commixta ‘Carmencita’ tycker jag också är vacker, den skimrar i silver. Det här är också ett träd som är vackert under flera årstider, glansiga mörkt gröna blad på sommaren och fina bär och höstfärger. Sidensvansarna brukar komma varje år och rensa trädet på alla rönnbär som hänger kvar.
Stammen på klotrobinan Robinia pseud. ‘Umbraculifera’ blir bara vackrare för varje år, jag tycker så mycket om vecken som blir djupare ju äldre den blir. Men det här trädet valde vi ändå mest för den vackra, skira, trädkronan som blir naturligt bollformad. Varje år tror jag att trädet har dött, för bladen dröjer så. Men när alla andra träd i trädgården har spruckit ut, då ser man plötsligt en dag hur det är små, små knottror på varje gren. Ett par dagar senare är hela kronan ett ljusgrönt skimmer av nya små blad. Efter första frostknäppen på hösten rasslar det till. Det är alla blad som unisont faller till marken.
Plus 3 grader och smältande snö, en gräsmatta som inte går att passera förrän 1.) det blir minusgrader igen eller 2.) när den har ”satt sig” i april. Det här är definitivt mitt tristaste vinterväder. Åtminstone när det inträffar i slutet på december och jag vet att vi kommer att ha kallt väder och/eller snö flera gånger till innan det blir vår. Hade det varit i slutet av mars nu hade det varit en annan sak…
Men samtidigt, medan smältvattnet droppar och duggregnet bäddar in allt i ett grått töcken, så finns där hopp om vår. Se bara på guldazaleans svällande knoppar!
Sitter och sorterar foton och minns tillbaka. Tänk, så här såg det faktiskt ut för bara 4,5 månader sedan i vår trädgård…
Gången längs med spaljérabatten och dagliljerabatten. Längst bort syns fågelhuset och A vid lekstugedörren. Det höga trädet till höger om fågelhuset är Dodong-rönnen och bakom står Ginnala-lönnen.
Dagliljerabatten och spaljérabatten till vänster och vattenstenen och örtagården till höger. I bakgrunden trädgårdsboden som står där på lånad tid…
Stora trädäcket utanför köket och A som tar det lugnt i hängmattan efter ett dopp i poolen.
Lundområdet till vänster och den ena sparrisbädden (med rosa vallmo som blommar) till höger, längst bort skymtar fågelhuset och poolen.
Att man kan glömma vissa växter så totalt och komma ihåg andra så bra. Visst är det underligt?! Just nu håller jag på att uppdatera mina växtskisser och sortlistor här på bloggen. I samband med det sitter jag och skriver art och sortnamn på träd, buskar, rosor, klematis och det som är ätbart i vår trädgård.
Medan vissa namn finns där inprogrammerade som franskglosorna jag lärde mig i sjuan leker andra kurragömma och min hjärna gör allt för att få fatt på rätt namn. Ett av de nyplanterade trädens namn (vars namnskylt ligger dold under snön) fick jag till slut fatt i. Brakved, så hette den ju! Men när jag sökte på nätet efter artnamnet så kunde jag konstatera att så där såg verkligen inte mitt träd ut! Så vad var det då?! Jo, en fjäderbrakved visade det sig.
Vidare upptäckte jag att jag kunde alla mina rosors namn utantill (även om jag fick kolla stavningen på några av de franska), men av mina klematis var det bara Summersnow som jag kom ihåg utantill. Så klematisarna får jag kolla namnen på när det går att ta sig fram i snösörjan igen.
Det här är mitt favoritvinterväder: runt 10 cm snö som bäddar in trädgården och alla växter under ett vitt fluffigt täcke till skydd för minusgraderna.
Dodong-rönnen är fin även vintertid när det ligger ett pudrigt snölager på grenarna.
Blåregnets grenar täckta av snö.
I lundområdet under plommonträdet täcker snön det mesta. Till höger syns poolen.
För första gången (som jag vet om) fick vi idag besök av inte mindre än tre fasaner! De gick inne i vår pionrabatt och letade mat, verkade som de åt från fröna på kopparlönnen bland annat. Jättefina var de och jag var så glad att jag lyckades ta foton på dem genom fönstren på ovanvåningen. Vi har tio centimeter snö lite drygt och har haft minus 14 grader som mest nattetid, så det är klart att de stackarna letar mat var de kan finna den. Ibland är jag ovanligt glad åt att vi har en trädgård med mycket ätbart vintertid.
I går var första dagen denna vinter som det var minusgrader hela dagen. -3 grader och på kvällen började det snöa. I morse hade det kommit runt fem centimeter finkornig snö som la sig som en luftigt täcke över trädgården.
Fina små snökristaller på en av hybridkejsarolvonets knoppar.
Gräsmattecirkeln är vitmålad.
Tror aldrig jag har varit så sen med det sista i trädgården som 28 november! Men det har verkligen varit en regnig höst med få dagar som har lockat till utevistelse. I dag var jag hemma med E som var för sjuk för att vara på dagis, men pigg när hon var hemma och tog det lugnt. Passade på att gå ut en timme i trädgården och oj vilken effektiv timme det blev! Odlingskärlen med geggiga tomat-, physalis- och gurkplantor tömdes ut i komposten, de sista krukorna med sommarblommor gick samma väg och alla gröna bågar som stöttat växter plockades in. Slutligen krattade jag upp lite av löven som låg på grusgångarna, det blir så halt att gå där annars. Nu är verkligen allt gjort inför vintern, inget kvar! När det började skymma tände jag lyktorna vid ytterdörren och gick in. I förgrunden syns några av prydnadspumporna på trappan.
Kristinas oas 