Biologisk mångfald i en villaträdgård del II – djur och insekters mat och vatten

Bild

En av de viktigaste faktorerna för att insekter, smådjur och fåglar ska vilja besöka och bo i din trädgård är att det finns vatten där. Vi har vatten på en rad olika ställen, från fat på regntunnorna med stenar i där insekter och fåglar kan landa, till vattenstenen som porlar och där de landar ovanpå och sedan står i vattenstrålen och badar ”jacuzzi”! 🙂 Spaljén med rosor precis bredvid är perfekt att landa på och kolla att kusten är klar och ingen katt är i närheten.

Dammen med naturlig växtrening har flera grenar där fåglar kan landa eller mindre djur klättra upp, den har också en stranddel där koltrasten tycker om att bada.

Inne i det vilda rhodendronsnåret står också ett vattenfat till igelkottarna och fåglarna. En och annan liten djungelkatt brukar också besöka det.

I trädgården finns fåglar året om och vi låter dem äta av det som finns naturligt i form av insekter, bär och frön. Vintertid rensar småfåglarna (och en och annan inresande sidensvans och björktrast) trädgården på rönnbär och aroniabär och domherrarna älskar ginallalönnens frön.

För den som vill öka den biologiska mångfalden gäller det att odla giftfritt. Det gäller även de växter du tar hem till din trädgård – hur är de framtagna? Är de besprutade? Ställ en fråga eller två i din lokala plantskola. Det finns en anledning till att det är klimatsmart att själv fröså sina växter.

När trädgården och dess omgivning är ett väl fungerande kretslopp blir inte skadedjur ett stort problem. Jag citerar som vanligt ur Val Bournes bok ”The living jigsaw”: There’s no bad bugs. Det finns inga dåliga småkryp.

Det går inte att dela upp insekter och småkryp i bra eller dåliga, de behövs alla för balansens skull. Om du sprutar bort alla bladlöss med vattenslangen så finns det ingen mat kvar när nyckelpigans larver kläcks två veckor senare. Jag låter alltså de tidiga bladlössen i juni vara kvar (även om jag också får kämpa med att inte göra något åt den krälande massan). På sin höjd kan jag knäppa till med fingrarna mot stjälken så en del bladlöss faller av om det är ett stort angrepp, men det måste finnas bladlöss kvar.

Att det här fungerar ser jag i trädgården. Vi har otroligt mycket nyckelpigor under högsommaren och väldigt sällan några besvärliga bladlusangrepp då. Finns det bladlöss finns nyckelpigorna där också och äter. Så: låt bli att döda djur i trädgården! (Fast jag ska erkänna att jag tar död på mördarsniglar och liljebaggar, för de två har ingen naturlig fiende hos oss.)

Hos oss är även getingarna och tvestjärtarna fredade, de är nyttiga rovdjur som rensar upp i trädgården. Enda gången vi har bett om bekämpning var när vi fick mycket aggressiva getingar som inte lät oss gå förbi boet på flera meters avstånd utan att attackera. Tvestjärtarna beskrev en biodlare som bikupans grisar: de äter allt som inte borde vara där. Det fick mig att se på dessa små djur med helt andra ögon. Och trots att vi har många dahlior har vi inte speciellt svåra angrepp av tvestjärtar på dem. Ännu en gång, mångfald i trädgården är bra.

Mat till djur och småkryp kan vara allt från snäckor och sniglar till bladlöss och kållarver. För att inte tala om bär och frön naturligtvis! Nedfallna plommon lockar både fjärilar och getingar på jakt efter den jästa saften och igelkottarna tycker om blåbären som trillar när vi plockar bär.

Pollen och nektar är förstås en mycket viktig del av matförrådet och där gäller det att tänka tidigt och sent, lika väl som bredd. Tidiga vårlökar ger övervintrade humledrottningar viktig mat i mars och de sista solitärbina älskar höstasterns blommor i september-oktober.

Surrande bin på höstaster 25 september. Är hösten varm och solig behöver pollinerarna något att äta då också.

Jag som odlar en hel del ätbart, frukt och bär vill förstås ha pollinering av dem och samodlar då gärna blommor bredvid grönsakerna för att locka dit fler pollinerare. Gurkört och ringblommor är två växter som blommar länge och är bra ur nektarsynpunkt.

För pollinerarna är det viktigt att nektar och pollen går att komma åt. Hellre enkla blommor, än dubbla. Själva har vi både och i trädgården, men de flesta är sådana som insekterna gillar. Vilka blommor är det då mest ”mat” i för pollinerarna? Här är några som många kan ha i sin trädgård: hassel, sälg, lönn, lind, krusbär, blåbär, hallon, alla former av fruktträd, blåklint, klöver, ljung, honungsfacelia, lagerhägg, slånbär, körsbärskornell…

Avslutar med en bild på vintertry, en kaprifolsläktning med vintergröna blad. Otroligt uppskattad av insekterna när den blommar.

Vill du läsa om Biologisk mångfald i trädgården, del 1, så hittar du den HÄR. Den delen handlar om att vårfixa i trädgården och vikten av att ha en kompost. Nästa del handlar om att ordna bostäder till smådjur, insekter och fåglar i trädgården.

Önskar er en fin marsvecka, nu är vi snart inne i april. Våren går lite fram och tillbaka i år, men det brukar bli sommar så småningom ändå… 😉

Årets två första trädgårdsprojekt – operation gräva upp vårlökar

Bild

I helgen som gick inledde jag två av årets trädgårdsprojekt: en ny gång genom vårlunden och den stundande omgörningen av Stäpprabatten och Pionrabatten. Etapp 1 på båda projekten är att gräva upp alla vårlökar, plantera dem i krukor och sätta i namnstickor inför återplanteringen så småningom. Jag grävde och grävde. Maskrosjärnet var bra för att komma åt en del krokus och irislökar som satt djupt (men självklart blev det en del lökar kvar).

Före uppgrävning.
Efter uppgrävning. Just de här stora krokusarna fick jag av morfar för tjugo år sedan, han grävde upp dem av överflödet i rabatten. Morfar och hans rabatt är borta sedan många år, men krokusarna lever kvar och förökar sig i min trädgård.

Här ska den nya gången gå genom Vårlunden. Jag har märkt ut med bambupinnar var den ska vara och alla växter som kommer upp där emellan ska därmed grävas upp. Så småningom kommer fler sena lökar och perenner, så själva gången räknar jag inte med att kunna göra förrän i juni.

Två pinnar markerar starten på den nya gången, där den ansluter till den befintliga.

Jag gör bara en första delsträcka av den nya gången i år, den börjar vid Ullungrönnen och mynnar ut bredvid den lilla hästkastanjen en fem sex meter bort. Dels tror jag inte att jag mäktar med så mycket mer, dels har jag inte riktigt landat i hur resterande gång ska gå. Och innan jag flyttar träd och buskar ”i onödan” ska jag klura lite till på hur jag vill ha det.

Det blommar så vackert i vårlunden nu och jag ser fram emot när jag tack vare den nya gången kan komma mycket närmare alla små skönheter. Snödropparna är på väg att blomma över, nya julrosor poppar upp varje dag, blåsippor och ormöga lyser i blått och de första nunneörterna slår ut vilken dag som helst.

En av alla fina julrosor från danska Gartneriet Spiren (som nu stänger för gott). Så glad att den trivs och växer sig stor.

Avslutar med en bild från Stäpprabatten. Hur underbart är det inte med blommande vit tibast som lockar fjärilarna så här? Just tibasten ska jag försöka undvika att flytta i omgörningen, för den tycker inte alls om det. Hade en fin rosa som knalldog när den flyttades, så jag har lärt mig den hårda vägen.

Med det önskar jag er en riktigt fin marsvecka!