Egengjutna hypertufatråg ~ nu blommar mitt lilla stenparti

Bild

18 maj 15 hypertufatråg stenparti 1
Det största av de tre trågen där både aklejan och klockliljan blommar just nu. I gruset och på trågens sidor har mossan börjat växa till sig.

Det är snart två år sedan jag och min mamma tillverkade hypertufatråg (en guide med text och bilder hittar du i mitt inlägg här). Dags för en uppdatering om hur det har gått.

Trågen har stått ute utan täckning i två vintrar och på det hela taget har de klarat sig bra. På några ställen har det denna vinter lossnat bitar där det legat större torvdelar som sugit upp vatten och ”sprängt bort” en del av cementen. Vi skulle nog finfördelat torven ännu mer än vad vi gjorde, men det är lätt att vara efterklok. Mossan har börjat få fäste i trågen och de ser allt mer ”naturliga” ut.18 maj 15 hypertufatråg stenparti 2
Kanten har vittrat sönder lite på det minsta tråget och den bruna ”nygjutna” färgen kommer i dagen.

Växterna trivs alldeles utmärkt i trågen. De står i ljust och skyddat norrläge utan direkt sol och jag har valt växter efter det. Just nu blommar biskopskappan, guldkantad klocklilja och scharlakansakleja. Med små alpiner får man gå nära, nära för att se de fina detaljerna och blommorna.18 maj 15 hypertufatråg stenparti biskopskappa Biskopskappans små fina blommor (som är halvcentimeterstora).18 maj 15 hypertufatråg stenparti akleja
Scharlakansaklejan trivs bra och har vuxit till sig i år.18 maj 15 hypertufatråg stenparti guldkantat klockliljaDen guldkantade klockliljan blommar fint och där jag förra våren strösslade ut frön kommer det nu en tuva med ”grässtrån”. 

I de tre trågen fyllda med enbart 0-8-grus växer:

  • Plantago holosteum v. alpestris (Grekland) Smalkämpar.
  • Azorella filamentosa. Gulldyna.
  • Carex firma variegata. Putstarr.
  • Saxifraga marginata ‘Minor’. Kalkbräcka.
  • Primula munroi (Himalya). Vive-släktet. *
  • Ranunculus parnassifolius. Hjärtranunkel.
  • Lychnis flos-cuculi ‘Nana’. Gökblomster.
  • Leontopodium muscoides (Kina). Edelweiss-släktet. *
  • Salix polaris. Polarvide.
  • Salix x simulatrix. Dvärgrisvide.
  • Salix retusa. Mattvide.
  • Mitella nuda. Biskopskappa.
  • Aquilegia canadensis ’Nana’. Scharlakansakleja.
  • Rhodohypoxis baurii ‘Alba’. Rosenblund
  • Fritillaria michailovskyi. Guldkantad klocklilja.
  • Chamaecyparis pisifer squarrosa ’Aurea’. Ärtcypress.
  • Saxifraga ‘Sancta’. Citronbräcka.
  • Pieris japonica ‘Minor’. Japansk buskrosling.
  • Taxus baccata ‘Amersfoort’. Idegran.
  • Chamaecyparis ‘Devon Cream’. Ädelcypress.

Växter markerade med * saknar jag exakt svenskt namn på, om någon vet så kommentera gärna.

Om det är svårt att gjuta trågen? Det var första gången jag använde cement sedan tekniklektionerna på högstadiet, så jag skulle nog vilja påstå att alla kan göra dem. Kanske ett kul projekt att fixa med i sommar? Man kan ju ha annat än alpiner i trågen, det är fritt fram att bestämma själv. En del har vackra vårlökar eller små bonsaiklippta träd, bara fantasin sätter gränser.

Vårteckensspaning 13 april

Bild

Vädret denna helg har varit minst sagt varierande. Sol, störtregn och blåsigt. Men vi fick gjort en hel del i alla fall.

Trädgårdsbodens saga är all, efter tre lass till tippen så var all dyblöt isolering och halvruttna brädor borta. Vi har gjort en massa småplock denna helg: klippt rosor, gödslat rabatterna, rensat ogräs, lagt ut trampstenar i Skära rabatten, flyttat en del vårblommor som stod ”fel” färgmässigt, byggt stöd till hallonlandet med mera.

Jag har fyllt upp hypertufatrågen jag gjorde förra sommaren också, nu är de klara för plantering. Jag ska till STA:s växtmarknad i Alnarp 4 maj och räknar med att hitta en del kul då. Någon mer i söder som tänker sig dit?

12 april 14 hypertufa
Hypertufatrågen börjar redan få grön mosspåväxt, kul att det går så snabbt. De är fyllda med lite leca i botten och sedan sättsand/grus + lite dekorstenar från lokala grustaget.

Sedan förra veckan har det här hänt (som vanligt gäller att om du vill se bilder i större format, bara klicka på en av dem. Vill du veta namnet, för markören över bilden):

Och sedan glädjer jag mig åt att tulpanhavets vackraste tid närmar sig.

13 april 14 tulpan Orange Toronto
Underbara ‘Orange Toronto’ som stormtrivs i vår trädgård. Snart, snart exploderar den i ett eldrött hav i Trädhörnet.

Vill du se fler vårtecken från vårt avlånga land, bara klicka på vitsippsbilden i högermarginalen så kommer du till listan.

Höstens första Blommig fredag

Bild

Efter sommaruppehållet är det nu dags för höstens första Blommig fredag. Veckans tema är säsongen som gått.

Ja, var ska jag börja? Det är ju en omöjlighet att skriva om allt som hänt sedan i våras. Men här kommer en lista på vad som gjort avtryck på ett eller annat sätt.

Årets löfte, alla kategorier: firande tillsammans med vänner i trädgården för en vecka sedan.bröllopsdag

Sommarens ”jag kommer aldrig se den här växten på samma sätt igen”-upplevelse: havet av meterhög Gaura lindheimeri, sommarljus, i en slottsträdgård i Frankrike på semestern. Samplanterad med hög Verbena bonariensis. Breathtaking.gaura sommarsljus

Frankrikesemesterns stora rosförälskelse: Pierre de Ronsard. Vit på utsidan och marsipanros-skär på insidan. Doftar. Några tre meter hög lär den inte bli här hemma, men hälften räcker gott. I Sverige går den under namnet Eden Rose. Två meterhöga exemplar står inköpta här hemma och väntar på att få börja växa i Nya skära rabatten som ska färdigställas i höst.Pierre de ronsard eden rose

Säsongens fröchansning som gick hem: Zinnian ‘Queen lime red’ som gick precis så där bra i färgen mot de japanska lönnarna i trädhörnet som vad jag hade hoppats.zinnia japansk lönn

Säsongens bästa beskärning: den drastiska kapningen av klotrobinians krona. 250 cm åkte väck och på ett par månader hade vi den klotrunda kronan tillbaka.klotrobinia 2

Säsongens ”gräset är grönare på andra sidan”: vår katt S som gick ut för att dricka i den stora zinkbaljan där vattenväxterna och en näckros trivdes.Vår katt tycker att vattnet i zinkbaljan smakar bättre än det inomhus i vattenskålen...

Säsongens största förökning: ett dussin fetbladsväxter blir efter delning 250 stycken miniplantor. Nästa år ska de bilda stommen i det gröna taket på vår nya trädgårdsbod. Så här ser de ut nu, hur ynkliga de var i försomras kan du se i länken ovan.fetbladsväxter

Säsongens projekt: gjuta hypertufa för första gången. Slabbigt, kul och något jag vill göra igen. (För dig som vill veta mer så har jag lagt ut en steg för steg-guide på bloggen).hypertufa 7

Säsongens återplantering: De sex Austinrosorna som tynade bort efter stränga vintrar och dålig vattning ersattes av sex nya fina exemplar och nedgrävd droppslang. På bilden Pat Austin.Pat Austin

Säsongens ”Oj, vad vi är glada att vi har den här”: Poolen. Mycket flitigt använd denna varma sommar. Senast den 31:e augusti då modiga barn badade i det 20-gradiga vattnet.Från andra hållet mot Trädhörnet

Årets stora vinnare bland sommarblommorna vid ingången: den svarta surfinian. Underbar och har blommat och blommat hela sommaren.svart surfinia

Vårens stora trädförälskelse: trädgårdskryddbusken. De stora röda blommorna varade i veckor och jag ser verkligen fram emot att den växer till sig.Calycanthus raulstonii ‘Hartlage wine’ 5

Säsongens skadedjur: snäckorna. Massinvasion på försommaren stoppades någorlunda när hela familjen gick ut efter ett regn och plockade och plockade…snäckor 1

Vårens favorittulpan, alla kategorier: ‘Princess Irene’. Underbara färger och har blommat hos oss i 5-6 år nu utan problem.tulpan princess Irene

Säsongens godaste skörd: sparrisen. I år var fjärde året = full skörd fram till midsommar på våra tolv plantor. 208 ”stubbar” räknade jag till när skörden var klar.sparris premiär 2

Avslutar med Vårens mest efterlängtade: krokusarna. Det är lätt att glömma, men den där långa och sega våren har jag aldrig varit så glad för några blommor som jag var för krokusarna.Krokus vid magnolian i Pionrabatten

Att gjuta tråg i hypertufa ~ guide steg för steg

Bild

Det här blir ett lååångt inlägg, men jag vet att det finns intresse för att gjuta hypertufa, så här kommer en guide med steg för steg-beskrivning av hur vi gjorde. (Längst ner hittar du uppdateringar om hur trågen har åldrats och hur de har hållit i väder och vind).9 maj 14 hypertufatråg Maj 2014: Efter plantering. (Sortetiketterna ska tas bort, måste bara dokumentera vad som är vad först.) hypertufa 9 Juli 2013: Mina tre färdiga tråg i hypertufa, bilden är tagen efter tio dagars härdning. Juli 2013. Tanken på att gjuta tråg i hypertufa har funnits där ett tag. Min mamma och jag kom överens om att prova på det tillsammans. Trågen ska jag ha vid ingången på norrsidan och odla lite småväxter, alpiner, i är det tänkt.

Hypertufa är cement uppblandat med sand, torv och vatten. Blandningen är något lättare viktmässigt än ren cement och så är bonusen att hypertufatråg med tiden får fin moss/algpåväxt och nästan ser ut som ”riktiga” stentråg.

Hur gör man då? Jag hittade en bra guide här och vi använde oss av deras förslag att klä in frigolitlådor med kycklingnät för att få både lättare och isolerade tråg. Skönt att slippa bök med att bygga formar! Vill man bestämma hur trågen ska se ut själv kan man läsa här hur man gör formar i frigolit. Där står också mer vad man ska göra efteråt för att härda trågen. Frigolitlådor kan man bland annat få tag på hos fiskhandlaren eller zoobutiken, ibland mot en mindre pantsumma. Nu hade jag turen att få ett flertal lådor i olika storlekar gratis av min fiskhandlare. Det man behöver ha hemma är:

  • Byggplast som underlag där man håller till. Plasten bör vara stor nog att både blanda till hypertufan på och hysa dina färdiga tråg. Du behöver också ha plast att lägga över de färdiga trågen så de får brinna (härda) långsamt.
  • Murarslev (om du har eller kan låna av någon. En liten planteringsspade kan också duga).
  • Spade/skyffel att blanda hypertufan med. Vi använde en gammal snöskyffel med kort skaft som gav bra kraft när den tunga massan skulle blandas.
  • Frigolitlådor
  • Kycklingnät (det går åt mer än du tror, så köp inte för lite!)
  • Avbitartång (att klippa nätet med)
  • Cement
  • Grov sand (sättsand, ca 1-8 mm)
  • Ogödslad torv (utan stora klumpar, siktas helst!)
  • Gummihandskar (cement och hudkontakt är ingen bra idé)

Börja med att lägga ut plasten, lägg ut stenar i hörnen så den ligger still. Ställ ut frigolitlådorna, gör ett par dräneringshål i botten (jag använde ett maskrosjärn att peta hål med) och klä lådorna med kycklingnät. Vi kom fram till att det var lättast att ”jacka ur” för hörnen då det blev för tjockt med allt nät som skulle vikas där. Gör alla lådor klara på en gång (medan du har utrymmet på den rena plasten att rulla ut nätet). hypertufa 5 Frigolitlådorna klädda med kycklingnät. Mina tre stora till vänster och min mammas mindre till höger. hypertufa 4 Glöm inte göra dräneringshål!

Nu är det dags att blanda ihop hypertufan. Vi blandade en halv säck med cement, lika mycket grus och nästan dubbelt så mycket finfördelad torv. Det är svårt att avgöra mängd eftersom torven är fluffig… Blanda alla de torra ingredienserna på plasten tills de är välblandade. Tillsätt vatten lite i taget, blanda om med skyffeln. Det är tungt och jobbigt! När massan är tjock nog att forma i handen, men ändå är fuktig, är den lagom. Den ska alltså inte vara smulig och heller inte rinnig. Om blandningen blir för lös, lugn, den torkar upp efter en stund (och var blandningen lagom från början, ja, då kan man behöva blanda i mer vatten).

 

Blanda samman torv, grov sand och cement först och blanda sedan i vattnet.

Nu kommer den roliga biten. Klä lådorna med geggan! Ett tips är att börja med den minsta och därmed lättaste lådan! Början med att lägga ett ca 2 cm tjock lager på botten. Försök få det att fästa i kycklingnätet. Sedan kommer ett lite bökigt moment: vända tråget på rätt köl utan att botten trillar av. Låt mig säga att vissa vändningar gick bättre än andra… Trillar det av är det bara att börja om och försöka på nytt.

Jag ställde mig sedan i lådan för att trycka ihop botten och lådan mot plasten, har du små lådor är det ju bara att trycka med handen. Kontrollera att dräneringshålen är okej. Nu kommer nästa tricksiga del. Klä sidorna. Det gäller att få in hypertufan innanför kycklingnätet och sedan klabba på även på utsidan av nätet och få detta att bilda en snygg, lagom tjock, vägg. Övning ger färdighet! Och sedan så klabbar man på mer massa på ovankanten och ca 5 cm ner på insidan. hypertufa 6 Se till att blandningen fäster kring nätet ordentligt.

Sedan är det bara att repetera tills alla trågen är klara! Försök få en omgång hypertufa att räcka till samma tråg, risken är att du får olika färg annars om du fortsätter med en ny omgång sedan. Den hypertufa vi fick ”över” och som inte räckte till ett nytt tråg la vi som botten, huvudsaken är ju att sidorna som syns blir lika. När trågen är klara kan man även tillverka stenar i hypertufa, att ha som dekoration i planteringarna i trågen så småningom. Men själva planteringen dröjer.

Hypertufa bränner lååångsamt! Flytta inte trågen förrän efter en vecka eller två. Vill man kan man skrapa utsidorna och få hypertufan att se ut som sten med mejselspår. Vattna hypertufatrågen igen efter 1-2 veckor och täck sedan åter med plast under en månad. Låt dem sedan stå utan plast och utsättas för väder och vind. Jag planerar inte att plantera i trågen förrän nästa vår, men jag lägger nog i sanden och gruset jag ska odla i redan i år.

Jag gjorde tre tråg i olika storlekar. Två av dem bestod av en låda placerad ovanpå en annan där jag hade hackat loss den övre lådans botten. Kycklingnätet höll ihop dem och  de stora lådorna hade också ett ”spår” i kanten som gjorde att de inte halkade iväg. Jag rekommenderar dock inte att göra riktigt så stora och höga tråg som det största, det var väldigt svårt att få hypertufan att fästa på sidorna, den trillade loss flera gånger, både av sin egen tyngd och när kycklingnätet ”svajade” när jag klabbade på mer hypertufa… Lyckades till slut få det att fästa, men det återstår att se om den klarar vintern utan att sprängas sönder… hypertufa 7 Största tråget, har ställt 10-liters vattenkannan bredvid som storleksjämförelse. Det återstår att se om detta stora tråg klarar vintern utan att spricka.

Allt som allt tog det en dag, med avbrott för lunch och fika, att göra trågen. Min mamma gjorde flera små tråg och jag tre större. Totalt gjorde vi av med nästan hela 10-metersrullen med kycklingnät, två säckar cement, lika mycket sand och 3-5 säckar med torv (kommer tyvärr inte ihåg hur många). Efter 10 dagar har jag nu ställt trågen på plats, vattnat dem och åter täckt med plast. De höll att flytta! Så här ser hypertufan ut som torkad (efter tio dagar). hypertufa 8 Vill du se vad andra har gjutit i cement kan du ta en titt här, det är bloggen Bettinas blad som samlar länkar om olika former av gjutning.

Uppdatering mars 2014: alla tre trågen har klarat första vintern fint utan skador. De har stått helt oskyddat och fyllts med snö, fryst och töat.

Uppdatering april 2014: så här ser trågen ut när de fyllts med sättsand/grus och lite dekorstenar från lokala grustaget. Trågen har redan börjat bli gröna på utsidan.12 april 14 hypertufa

Uppdatering maj 2015: Här kan du läsa om hur trågen ser ut efter två år.

Uppdatering våren 2017: Trågen har vittrat lite varje vinter, men efter den eländiga vintern 2016-17 med regn och minusgrader i flera omgångar gav trågen upp rejält. Största problemet var att vi inte siktade torven tillräckligt. De 5-10 mm små torvklumparna har sprängt loss bit efter bit av hypertufan när de först sugit åt sig vatten och sedan utvidgats när det har frusit. 😦 Trågen håller fortfarande ihop utan problem, men på ett av dem har frigoliten nu blottas. Kan inte nog poängtera vikten av att sikta torven noggrant!