Gör din egen skiss i datorn av trädgården ~ tips steg för steg

Bild

I det här inlägget tänkte jag visa hur du själv kan göra en skiss i datorn över din egen trädgård. Genom åren med bloggen har jag mer än en gång fått frågan om hur jag gjort skissen som visar hur vår trädgård ser ut. Nu är det dags för ett inlägg med steg för steg-instruktioner.

Kristinas oas skiss jan 2016
2016 års skiss. Dubbelklicka på skissen så kommer den upp som stor bild och grynigheten försvinner.

När jag började blogga 2012 kände jag ett behov av en skiss så ni som läser här kan följa med lite lättare i hur trädgården ser ut. De dataprogram jag hittade uppfyllde inte mina krav, eller var svindyra, så jag hittade på en egen variant.

Jag använder programmet Power Point som många redan har på datorn. Allra först lägger man in tomtgränsens storlek som en ram, i vårt fall är trädgården ganska exakt 31 x 31 meter. Sedan kan man med programmets linjal måtta in var hus och fasta installationer som garage, uthus och trädäck ska vara. Ett skissblock, penna och ett 5- eller 10-meters måttband är bra att ha. Räkna med att det blir några vändor ute i verkligheten! En bra skala är att en meter i verkligheten är en centimeter på skissen.

När alla ytor som är fyrkanter, cirklar eller trekanter är inmallade på skissen är det dags för de andra formerna. Finns det häckar? Gör en linje längs tomtens sidor som är samma bredd som häcken är i verkligheten. Gångar? Gör dem som linjer om de är raka. Är de böjda? Använd månform, linjer och S-form i kombination och lägg i följd tills det blir rätt form (så likt det går). Varje figur har en grön roteringspunkt och det går också lätt att spegelvända formen genom att dra den så den ”vrängs”. Finns det ett nytaget satellitfoto på till exempel hitta.se? Använd det för att se hur det som inte är byggnader ser ut uppifrån.

16 aug 14 skära rabatten 3
Verkligheten. En av de tre Skära rabatterna (här minus den uppstammade syrenhortensian som numera står där = den gröna trädcirkeln i skissen nedan).

Skissen. Så här är rabatten ovan på fotot uppbyggd. Skissen är avfotograferad på dataskärmen, därav det rutiga mönstret.skiss 1 skiss 2 skiss 3

Nu är vi framme vid utmaningen. Allt som har konstiga former, i vår trädgård nästan alla planteringar… Börja med att bygga upp så stor del av ytan på planteringen med en fyrkant, triangel och/eller cirkel som möjligt. Du låter formerna överlappa och pusslar på så sätt allt eftersom ihop en sammanhängande yta i samma färg. För de mjuka linjerna drar du månformerna så de bildar svängarna. Fler mindre fyrkanter/trekanter fyller ut de nu allt mindre tomma utrymmena. Till slut har du rätt form och kan fortsätta med nästa plantering.

Några råd på vägen (utöver att testa sig fram med olika linjetjocklekar, fyllnadsfärger och mönster):

  • När pusselbitarna hamnar i fel ordning och försvinner in under en annan del eller lägger sig ovanpå något: Välj ritobjekt (längst ner till vänster), ordna och längst fram (eller längst bak).
  • För att en cirkel ska hålla formen, håll nere Shift när du drar i formen (vill du ha en oval, gör det inte).
  • Träd och större buskar gör man som cirklar. Jag har valt att färgen är lite genomskinlig så man kan se gångar och planteringar genom träd- och buskcirklarna.
  • Blev något fel? Bara ångra med den blå pilen i menyraden längst upp. Det är lätt att råka flytta fel del i skissen, men lätt att flytta tillbaka den med blå pilen.
  • Ta för vana att spara så snart du är nöjd med en del som du har gjort!
  • Spara den färdiga skissen som GIF om du ska lägga in den på din blogg. Välj exportera aktuell bild, inte alla bilder (för då sparas varenda liten pusselbit).

 

Hur svårt är det? Inte speciellt om du är hyfsat datavan (och väldigt kul om du gillar att pyssla! 🙂 ). Jag har aldrig använt Power Point, än mindre gått någon utbildning i programmet. Maken hjälpte mig att få yttermåtten på tomten rätt, sedan körde jag igång själv. Jag la två heldagar (alltså ca 16 timmar totalt) på den första skissen, sedan var den klar. Sedan har jag modifierat skissen allt eftersom trädgården har förändrats. Tänk på det när du bygger med ”pusselbitarna”, lås dem inte som en stor figur när du är klar, det är lättare att snabbt ändra om det bara är att klicka och flytta eller ta bort. För det händer ju då och då att rabatter grävs om och utökas, eller hur? 😉

Är det någon som känner sig sugen på att prova, är det bara att fråga här i inlägget eller på annat sätt på bloggen om det är några frågetecken, jag berättar gärna mer om hur jag har gjort vad.

Sedan är det ju där med färgval. Det är bra att fundera igenom det först. På min skiss över vår trädgård har jag valt att alla planteringar med blommor/buskar är gröna, ytor där jag odlar ätbart är bruna. Alla trädäck har samma färg osv. Däremot är egentligen gångarna i lite olika stenfärg, men för enkelhetens skull har alla fått bli grå. Jag har nämligen valt att lägga en grå bottenplatta över hela tomten först. Alla andra strukturer ligger sedan placerade ovanpå den. Det innebär att alla ytor som saknar plantering/hus/träd blir grå med automatik och jag slipper rita gångarna. Har du en trädgård med mycket gräsmatta? Välj en grön bakgrundsfärg för samma effekt.

Det här var mitt bidrag till Blommig Fredags tema Mitt bästa trädgårdstips. För fler idéer om det mesta, titta in hos Hélena. Trevlig helg!

Att bevara blommors form ~ gjutning i gips

Bild

Gipstavla vår 7Blommors och blads detaljer framträder vackert stiliserade när man gör en gipsavgjutning.

Min gipstavla av Våren. Tulpaner, löjtnantshjärta, pärlhyacinter och ormbunkar. Gipstavla vår 5 Gipstavla vår 4Gipstavla vår 1

För några år sedan läste jag ett reportage i tidningen Gardens Illustrated om konstnären Rachel Dein. Hon gör avgjutningar i gips av blommor (och andra saker). Tavlorna var helt fantastiska och jag suckade djupt över att jag inte kunde gå på kurs hos henne och lära mig hur hon gjorde.

Men så förra våren tänkte jag att vad sjutton, jag får väl testa och se hur det går?! Låt mig uttrycka det så här: min beundran för Rachel Dein steg oerhört när jag betraktade mina första gjutningsförsök. 😉 Jag begriper fortfarande inte hur hon lyckas få fram strukturen på tunna blomblad i gips, men nöjer mig med att numera kunna få fram de tjockare blommorna och bladen.

Så här ser tavlan av Sommaren ut. Nunneört, daglilja, klematis, ros, lavendel, vallmo och deutzia.Gipstavla sommar 3 Gipstavla sommar 2 Gipstavla sommar 1Gipstavla sommar 6

Och så här tavlan av Hösten. Vitlysing, rönnbär, kärleksört, bolltistel och vallmokapsel.Gipstavla höst 3 Gipstavla höst 2 Gipstavla höst 1

Det här var mitt bidrag till Blommig Fredags tema Färg & Form. För fler bidrag, titta in hos Hélena. Nu lämnar vi snart januari och går in i månaden februari. Ett steg närmare våren. Den senaste veckan har det varit ljust en kort stund när jag har kommit hem från jobbet, skönt. Har tittat till vårlökarna som står i sina krukor i växthuset, snart dags att ställa dem varmare.

Ha en fin helg! Är det inte uteväder där du bor så passa på att drömma dig bort en stund med Monty Don. Just nu går en serie om Italienska trädgårdar på Kunskapskanalen. 🙂 Missa inte!

Hur vi fixade ett grönt tak själva

Bild

green roof grönt tak 21 kopieraFärdigplanterat! Ännu så länge täcker inte plantorna taket, men tids nog blir det helt grönt. Och förhoppningsvis ska det blomma så här:

Det är dags att berätta om hur det gick med vårt tolv kvadratmeter stora gröna tak på nya trädgårdsboden. Här följer nu ett lååångt inlägg om hur vi gjorde för dig som funderar på att göra något liknande i mindre eller större skala. Vänligen observera: detta är hur vi har gjort, jag lämnar inga som helst garantier att det fungerar hos dig.

Vill du som läser bara se resultatet, så skrolla ner för fler bilder av det färdiga taket. 🙂

Tankarna på att låta boden få ett grönt sedumtak väcktes för drygt ett och ett halvt år sedan. Men de färdiga lösningarna var så tråkiga, jag ville hellre göra jobbet själv. Både som utmaning, men också med tanke på kostnaden.

Förra sommaren köpte jag därför ett dussin olika sedumsorter, slet isär dem i små, små bitar och planterade dem i pluggtråg jag fått på en plantskola. Det kan du läsa om här. De flesta sticklingarna rotade sig och tolv plantor blev runt 250! Alla överlevde inte vintern och att inte bli omplanterade i våras (fanns annat jag prioriterade mer), men de flesta mådde ändå bra när det i augusti var dags att ta sig an taket. Jag delade sedan isär de stora plantorna ytterligare innan jag planterade dem.green roof grönt tak 22 kopiera
Några av alla pluggbrätten med fetbladsplantor.

Boden byggdes med rejäl takkonstruktion för att klara den extra tyngden av ett grönt tak. Hur mycket man behöver förstärka beror bland annat på hur mycket snö som brukar falla där man bor, så det får man kolla upp med någon kunnig och anpassa så det blir rätt.

Längs kanten på taket satte vi en trekantslist så taket blev ett tråg. Takpappen ligger sedan upp på listen. Ett urtag för vattenavrinning fixades också (syns på foto längre ner). Trekantlisten nertill sluttar svagt åt det hörn där urtaget till avrinningen finns.green roof grönt tak 2 kopiera

Understa lagret är special-takpapp för gröna tak. Täta alla vinklar med tätningsmedel så taket är helt vattentätt. Finns på vanligt byggvaruhus.green roof grönt tak 3 kopiera
Så här ser vattenavrinningshålet på taket ut. Brädan på utsidan har ett utsågat hål och detta är sedan klätt med takpapp och tätat. På andra sidan ska hängrännan och stupröret sitta.

Som extra förstärkning (hängseln och livrem ni vet…) så la vi sedan en dammduk i plast över hela taket. Finns där dammtillbehör säljes.green roof grönt tak 6 kopiera

Sedan la vi markduk, sådan där vävd i plast så stenkrossen inte skulle skava sönder dammduken. Finns på plantskola/välsorterat varuhus.

Sedan ca 2 cm stenkross, cirka 2 cm grovlek i ett lager över hela taket. (Vi valde att göra en gång i mitten av taket, där la vi inte kross utan rundade stenar). Allt släpades upp på taket i hink… Bra arm- och rygg träning! Stenen inköpt på lokalt grustag.green roof grönt tak 9 kopieragreen roof grönt tak 8 kopiera

Sedan kapillärmatta, sådan som till exempel plantskolor har som bevattningsmattor under krukväxter. Detta för att inte jordblandningen ska gå ner i dräneringslagret. Inköpt på plantskola.green roof grönt tak 15 kopiera

 

green roof grönt tak 14 kopiera
Rundade stenar (bruntonade) på gången i mitten och runt kanterna, kross som dräneringslager (gråtonat) under själva bäddarna med plantor. Till vänster har jag börjat lägga ut kapillärmattan och ”jorden”.

Nästa lager är ”jorden” som inte alls ska vara jord på ett grönt tak. Jag blandade 70% 0-8 mm grus med 10% små lecakulor, 10% ogödslad torv och 10% finsmulig täckbark. Lagret mätte jag med tumstock så att det efter vattning var 5 cm tjockt överallt. Till vårt tak gick det åt cirka 450 liter jord. Gruset inköpt på lokala grustaget, leca, torv och täckbark på plantskola.green roof grönt tak 13 kopiera
Jorden blandade jag med skyffel på en presenning.

green roof grönt tak 10 kopiera
Den färdigblandade jorden ser ut så här.

Sedan var det dags för plantering av runt 300 fetbladsväxter och runt 100 botaniska krokuslökar.green roof grönt tak 16 kopiera

Klart! 🙂

green roof grönt tak 18 kopiera
Till vänster om taket ska växthuset byggas. Det svarta i nedre högra hörnet är vårt platta garagetak. För att lättare kunna ersätta plantor/rensa/vattna vid extrem torka gjorde jag en gång i mitten av taket, den gången når jag via garagetaket.
green roof grönt tak 17 kopiera
En del av kapillärmattan sticker upp. Jag räknar kallt med att sedumplantorna kommer att täcka dem nästa år.
green roof grönt tak 23 kopiera
I hörnet med vattenavrinningen har jag satt en liten nätkonstruktion som ska fungera som en sil. Detta för att hindra större partiklar från taket att sköljas bort.
green roof grönt tak 19 kopiera

Kostnad? Borträknat takpapp och plantor så gick resten av materialet (dammduk, täckduk, sten och material till jorden) på runt 1500 kronor. När jag kollade pris på sedumtak så låg priset på 500 kronor/kvadratmeter. Så, ja, vi är nöjda med att ha kunnat genomföra det till en betydligt rimligare penning.

Fördelen med att göra det själv är ännu en som jag inte var medveten om, men fick upp ögonen för under alla timmar jag googlade runt och läste om andra som gjort gröna tak i Sverige, England, Tyskland och USA… I de köpta taken används ofta en sorts plastunderlag med små fördjupningar som agerar som vattenmagasin åt växterna. Men nackdelen är att växterna inte känner av att vattnet håller på att ta slut, det är bara kruttorrt rätt som det är. Grusbladningen torkar ju sakta och förvarnar därmed växterna om att det snart blir torka. Det mår de bättre av.

Nu hoppas jag att taket ska klara vintern bra! Tidigt i vår är planen att krokusarna ska blomma fint och så småningom följs av en vacker sedummatta i olika nyanser.

Det här var också min tolkning av veckans tema Sommarens projekt i Blommig fredag. Titta gärna in där och läs om andras projekt. Hur det gick med trädgårdsboden? Det får jag berätta om när den är klar invändigt.

Önskar er alla en fin helg!

Att gjuta tråg i hypertufa ~ guide steg för steg

Bild

Det här blir ett lååångt inlägg, men jag vet att det finns intresse för att gjuta hypertufa, så här kommer en guide med steg för steg-beskrivning av hur vi gjorde. (Längst ner hittar du uppdateringar om hur trågen har åldrats och hur de har hållit i väder och vind).9 maj 14 hypertufatråg Maj 2014: Efter plantering. (Sortetiketterna ska tas bort, måste bara dokumentera vad som är vad först.) hypertufa 9 Juli 2013: Mina tre färdiga tråg i hypertufa, bilden är tagen efter tio dagars härdning. Juli 2013. Tanken på att gjuta tråg i hypertufa har funnits där ett tag. Min mamma och jag kom överens om att prova på det tillsammans. Trågen ska jag ha vid ingången på norrsidan och odla lite småväxter, alpiner, i är det tänkt.

Hypertufa är cement uppblandat med sand, torv och vatten. Blandningen är något lättare viktmässigt än ren cement och så är bonusen att hypertufatråg med tiden får fin moss/algpåväxt och nästan ser ut som ”riktiga” stentråg.

Hur gör man då? Jag hittade en bra guide här och vi använde oss av deras förslag att klä in frigolitlådor med kycklingnät för att få både lättare och isolerade tråg. Skönt att slippa bök med att bygga formar! Vill man bestämma hur trågen ska se ut själv kan man läsa här hur man gör formar i frigolit. Där står också mer vad man ska göra efteråt för att härda trågen. Frigolitlådor kan man bland annat få tag på hos fiskhandlaren eller zoobutiken, ibland mot en mindre pantsumma. Nu hade jag turen att få ett flertal lådor i olika storlekar gratis av min fiskhandlare. Det man behöver ha hemma är:

  • Byggplast som underlag där man håller till. Plasten bör vara stor nog att både blanda till hypertufan på och hysa dina färdiga tråg. Du behöver också ha plast att lägga över de färdiga trågen så de får brinna (härda) långsamt.
  • Murarslev (om du har eller kan låna av någon. En liten planteringsspade kan också duga).
  • Spade/skyffel att blanda hypertufan med. Vi använde en gammal snöskyffel med kort skaft som gav bra kraft när den tunga massan skulle blandas.
  • Frigolitlådor
  • Kycklingnät (det går åt mer än du tror, så köp inte för lite!)
  • Avbitartång (att klippa nätet med)
  • Cement
  • Grov sand (sättsand, ca 1-8 mm)
  • Ogödslad torv (utan stora klumpar, siktas helst!)
  • Gummihandskar (cement och hudkontakt är ingen bra idé)

Börja med att lägga ut plasten, lägg ut stenar i hörnen så den ligger still. Ställ ut frigolitlådorna, gör ett par dräneringshål i botten (jag använde ett maskrosjärn att peta hål med) och klä lådorna med kycklingnät. Vi kom fram till att det var lättast att ”jacka ur” för hörnen då det blev för tjockt med allt nät som skulle vikas där. Gör alla lådor klara på en gång (medan du har utrymmet på den rena plasten att rulla ut nätet). hypertufa 5 Frigolitlådorna klädda med kycklingnät. Mina tre stora till vänster och min mammas mindre till höger. hypertufa 4 Glöm inte göra dräneringshål!

Nu är det dags att blanda ihop hypertufan. Vi blandade en halv säck med cement, lika mycket grus och nästan dubbelt så mycket finfördelad torv. Det är svårt att avgöra mängd eftersom torven är fluffig… Blanda alla de torra ingredienserna på plasten tills de är välblandade. Tillsätt vatten lite i taget, blanda om med skyffeln. Det är tungt och jobbigt! När massan är tjock nog att forma i handen, men ändå är fuktig, är den lagom. Den ska alltså inte vara smulig och heller inte rinnig. Om blandningen blir för lös, lugn, den torkar upp efter en stund (och var blandningen lagom från början, ja, då kan man behöva blanda i mer vatten).

 

Blanda samman torv, grov sand och cement först och blanda sedan i vattnet.

Nu kommer den roliga biten. Klä lådorna med geggan! Ett tips är att börja med den minsta och därmed lättaste lådan! Början med att lägga ett ca 2 cm tjock lager på botten. Försök få det att fästa i kycklingnätet. Sedan kommer ett lite bökigt moment: vända tråget på rätt köl utan att botten trillar av. Låt mig säga att vissa vändningar gick bättre än andra… Trillar det av är det bara att börja om och försöka på nytt.

Jag ställde mig sedan i lådan för att trycka ihop botten och lådan mot plasten, har du små lådor är det ju bara att trycka med handen. Kontrollera att dräneringshålen är okej. Nu kommer nästa tricksiga del. Klä sidorna. Det gäller att få in hypertufan innanför kycklingnätet och sedan klabba på även på utsidan av nätet och få detta att bilda en snygg, lagom tjock, vägg. Övning ger färdighet! Och sedan så klabbar man på mer massa på ovankanten och ca 5 cm ner på insidan. hypertufa 6 Se till att blandningen fäster kring nätet ordentligt.

Sedan är det bara att repetera tills alla trågen är klara! Försök få en omgång hypertufa att räcka till samma tråg, risken är att du får olika färg annars om du fortsätter med en ny omgång sedan. Den hypertufa vi fick ”över” och som inte räckte till ett nytt tråg la vi som botten, huvudsaken är ju att sidorna som syns blir lika. När trågen är klara kan man även tillverka stenar i hypertufa, att ha som dekoration i planteringarna i trågen så småningom. Men själva planteringen dröjer.

Hypertufa bränner lååångsamt! Flytta inte trågen förrän efter en vecka eller två. Vill man kan man skrapa utsidorna och få hypertufan att se ut som sten med mejselspår. Vattna hypertufatrågen igen efter 1-2 veckor och täck sedan åter med plast under en månad. Låt dem sedan stå utan plast och utsättas för väder och vind. Jag planerar inte att plantera i trågen förrän nästa vår, men jag lägger nog i sanden och gruset jag ska odla i redan i år.

Jag gjorde tre tråg i olika storlekar. Två av dem bestod av en låda placerad ovanpå en annan där jag hade hackat loss den övre lådans botten. Kycklingnätet höll ihop dem och  de stora lådorna hade också ett ”spår” i kanten som gjorde att de inte halkade iväg. Jag rekommenderar dock inte att göra riktigt så stora och höga tråg som det största, det var väldigt svårt att få hypertufan att fästa på sidorna, den trillade loss flera gånger, både av sin egen tyngd och när kycklingnätet ”svajade” när jag klabbade på mer hypertufa… Lyckades till slut få det att fästa, men det återstår att se om den klarar vintern utan att sprängas sönder… hypertufa 7 Största tråget, har ställt 10-liters vattenkannan bredvid som storleksjämförelse. Det återstår att se om detta stora tråg klarar vintern utan att spricka.

Allt som allt tog det en dag, med avbrott för lunch och fika, att göra trågen. Min mamma gjorde flera små tråg och jag tre större. Totalt gjorde vi av med nästan hela 10-metersrullen med kycklingnät, två säckar cement, lika mycket sand och 3-5 säckar med torv (kommer tyvärr inte ihåg hur många). Efter 10 dagar har jag nu ställt trågen på plats, vattnat dem och åter täckt med plast. De höll att flytta! Så här ser hypertufan ut som torkad (efter tio dagar). hypertufa 8 Vill du se vad andra har gjutit i cement kan du ta en titt här, det är bloggen Bettinas blad som samlar länkar om olika former av gjutning.

Uppdatering mars 2014: alla tre trågen har klarat första vintern fint utan skador. De har stått helt oskyddat och fyllts med snö, fryst och töat.

Uppdatering april 2014: så här ser trågen ut när de fyllts med sättsand/grus och lite dekorstenar från lokala grustaget. Trågen har redan börjat bli gröna på utsidan.12 april 14 hypertufa

Uppdatering maj 2015: Här kan du läsa om hur trågen ser ut efter två år.

Uppdatering våren 2017: Trågen har vittrat lite varje vinter, men efter den eländiga vintern 2016-17 med regn och minusgrader i flera omgångar gav trågen upp rejält. Största problemet var att vi inte siktade torven tillräckligt. De 5-10 mm små torvklumparna har sprängt loss bit efter bit av hypertufan när de först sugit åt sig vatten och sedan utvidgats när det har frusit. 😦 Trågen håller fortfarande ihop utan problem, men på ett av dem har frigoliten nu blottas. Kan inte nog poängtera vikten av att sikta torven noggrant!