pärlhyacint

Visst är de ljuvliga, pärlhyacinterna? Jag tycker extra mycket om att ha en kruka på fönsterbrädan nu i februari när min längtan efter våren är stark. Då har jag ju också möjligheten att njuta fullt ut av de fina små klockorna som vanligtvis befinner sig i marknivå där man aldrig riktigt ser skönheten hos dem.

Jag köpte en kruka med pärlhyacintlökar redan för två veckor sedan och såg fram emot att snart få se vårblommor. Jag väntade och väntade. Och väntade lite till. Inga knoppar i sikte. För ett par dagar sedan böjde jag bladen åt sidan för att se var sjutton blommorna höll hus. Då fick jag förklaringen. Alla (!) knoppar hade torkat/möglat! Jag muttrade något ohörbart om stormarknader och gick och köpte en ny kruka, med utslagna pärlhyacinter, på ett bättre försäljningsställe. Nu står krukan i fönstret bredvid mitt skrivbord och jag blir så glad när jag ser blommorna.

Pärlhyacinterna i vår trädgård är inte ljusblå som denna, utan mörkblå. De växter i en matta under praktmagnolian i Pionrabatten. Just den kombinationen såg jag i en park i London en gång och blev förälskad i. Det häftiga är att magnolian och pärlhyacinterna har samma ”vårkalender”. Det spelar ingen roll om våren är tidig eller sen, de blommar alltid samtidigt ändå.

Praktmagnolia och pärlhyacinter i blom.

Vill du se fler som längtar efter våren så titta in på Saturday show off.