Böjd av kylan med frostglitter. Dvärgcyklamen blommar tappert på ändå.
Mina små dvärgcyklamen, Cyclamen coum, repade sig efter barfrostdygnen med minus tio grader i slutet av december. Vilken tur! 🙂 När kylan drog in i julhelgen la jag på lite dagliljeblad som täcke och cyklamenblommorna tittade frostnupna fram mellan bladen. Nu har de åter sträckt på sig och ger en föraning om den vår som komma skall.
Nästan tjugo knoppar på väg att slå ut på denna planta.
Den första dvärgcyklamen-plantan planterade jag för fyra fem år sedan, den gillade läget och sedan dess har jag fyllt på med fler plantor. Nu börjar det även dyka upp små fröplantor. De växer på solsidan (så här års) av en stor deutziabuske. Det innebär att på sommaren, när det inte syns ett spår av cyklamenplantorna, så är det torrt och extremt väldränerat, medan det på vinterhalvåret (när busken saknar löv) är lagom fuktigt. Cyklamenplantorna stormtrivs i detta läge och den första blomman slog ut redan i mitten av november.
Cyclamen coum ska vara härdig till i alla fall zon 3. Jag har dem i samma rabatt som mina vita julrosor, Helleborus niger, och det gör att jag gärna tar en tur till denna del av trädgården så här års.
Första blomman fotograferad en regnig novemberdag.
Så här ser rabatten ut i mitten av maj, då har cyklamenplantorna sedan länge blommat över och orientalisjulrosorna, tulpanerna och dagliljebladen har tagit över. Cyklamenplantorna växter vid foten av de två buskarna närmast kameran.
Önskar er en fin januarihelg! Här ska jag förhoppningsvis börja sy en dyna till trädgårdsrummets korgstol. Skulle vara skönt att ha annat än en hård stegpall att sitta på när jag är där.