Pionrabatten. Fläckflockel längst bak, sedan pionerna och riddarsporrar i mitten och längst fram isop, vallmo, iris, alunrot med mera. Trädet till vänster är en kopparlönn, det till höger en praktmagnolia.

Den senaste veckan har jag ägnat all tid jag inte har varit på jobbet eller sovit åt att försöka ”komma ifatt” i trädgården, efter denna vår när jag inte har varit hemma så mycket som jag önskat. Än är jag inte där, men nu känns det som om det i alla fall börjar närma sig.

Det händer ju så mycket i trädgården nu, så samtidigt som jag kämpar med att återta herraväldet över ogräset innan det fröar så ger jag mig tid att gå många fotograferingsrundor och njuta av allt som blommar. Den sista veckan har verkligen varit pionens tid.

Vår Pionrabatt ligger vid gräscirkeln på framsidan av huset. Läget är väster med en skyddande häggmispelhäck bakom. I rabatten växer en massa annat också. Fläckflockel längst bak, riddarsporre, isop, ros, vallmo, alunrot och tulpaner. Nästan allt går i ljusa rosa toner + lite vitt, vilket är snyggt mot den gröna häcken.

Vi har flyttat flera av pionerna i samband med att vi ändrade gången in till Trädgårdslandet för en handfull år sedan. Det sägs att man inte ska flytta pioner, men vi har inte haft några problem. Som alltid gäller det att i första hand att flytta vid rätt årstid (hösten för pioner, efter att de har mognat av) och se till att gräva en stor grop så man får upp så mycket rötter som möjligt. Att vara två personer och ha en bit plast att dra klumpen på underlättar. De stora rötterna är bräckliga, så lättast är att gräva en ”vallgrav” runt om plantan först och sedan lirka loss den med grep. Blomningen kan vara lite försiktig året efter, men bara man inte sätter dem för djupt (stället där stjälkarna växer ut från rötterna ska vara max fem cm under jordytan) så är det lugnt. Jag gödslar pionerna mycket sparsamt, men en del gödning som grannplantorna får kommer nog dem till nytta i alla fall.

Sedan är det ju det där med pionstöd… Vi snickrade egna i trä, jättesnygga, och använde de första åren, men svårigheten är ju att veta hur höga plantorna blir? Det beror ju på vädret, hur mycket det regnar och annat. Stöd i fixerad höjd slutade lite för ofta med att vi hade synliga stöd vid blommorna… Inte snyggt. Numera sätter vi bara grönlackerade växtbågar runt om pionen i den höjd som behövs. När pionerna har blommat över klipper jag bort vissnade blommor och friserar dem lite så vi får gröna ”buskar” resten av säsongen. Pionblad är för övrigt jättebra att ha som grönt i buketter, bladen håller bra i vas.

Och vilka sorters pioner är det vi har? Ingen aning. De flesta köptes för länge sedan, långt innan jag förstod vitsen med att skriva upp växtnamn… Så det är bara att titta och njuta av blomsterprakten och väldoften och strunta i sortnamn.