Piet Oudolf-inspirerade Solrabatten – historien om vår trädgård del 10

Bild

Solrabatten, vår åttonde och största upphöjda bädd, ligger på södersidan av huset med en skyddande tegelvägg bakom. Den är fyra meter lång och en meter bred. Den är byggd på samma sätt som våra upphöjda odlingsbäddar som jag berättade mer om HÄR.

Det var hit vi 2010 flyttade vårt blåregn och gav det en underplantering med prydnadsgräs, anisisop, solhattar och nävor. En liten lek med Piet Oudolf-tema! Men redan första vintern lärde jag mig att den här rabatten inte är att leka med. Lika skyddat som det är på sommaren, lika utsatt kan det bli på våren när växterna kör igång tidigt och sedan mejas ner av sen frost.

Genom åren har växterna därför bytts ut allt eftersom de har dött ut. Solhattarna är ett minne blott, likaså blodgräs och låga aklejor.

Numera har jag bara växter som klarar av det svåra läget tidig vår: prydnadsgräs, vädd, nepeta och nävor. Kompletterade av zinnior, lejongap eller dahlior som inte planteras ut förrän frostrisken är förbi. Blåregnet klarar sig, men vissa år tar frosten mycket av blomningen.

2010. Blåregnet klarade flytten i juli, men fällde halva bladmassan trots vattning. Rötterna var fyra meter långa och fick kapas för att få plats i lådan, men självklart lät vi dem gå ut så långt det gick åt sidorna.

2012. Efter en hemsk vår när mycket dog i Solrabatten ser den ganska gles ut.

2015. Blåregnet blommar tidig vår.

2015. Ett hav av vitlysing framför Solrabatten och solhattar som blommar fint.

2020. Blåregnet har letts vidare upp över fönstren i ett försök att skapa en ”blåregnsgardin” och i Solrabtten blommar orange dahlior ihop med gulvädd, lejongap och prydnadsgräs.

HÄR kan du läsa tidigare delar av Historien om vår trädgård. Länkar till Trädgårdsfägring.