vårstädning | Kristinas oas

Jag har tidigare berättat om vårstädning i trädgården HÄR och insekters mat och vatten HÄR som du kommer till genom att klicka på länkarna. Nu är det dags för den tredje och sista delen som handlar om insekter och smådjurens boplatser. Utöver mat och vatten är någonstans att bo den sista viktiga delen för att öka den biologiska mångfalden i din trädgård.

Trots att många kanske har ett litet insektshotell i trädgården är bostäder något som många glömmer bort. Jag vet inte hur många gånger som jag vid en öppen trädgård har pratat med besökare som förundras över insektsrikedomen hos oss. De förstår inte varför de inte har det, de har ju planterat en massa bra växter?! När jag ställer frågan om var insekterna bor ser de flesta ut som frågetecken. Det har de inte tänkt på!

Hos oss stannar nästan allt växtmaterial kvar i trädgården (rotogräs, frökapslar från vallmo, taggiga rosgrenar och liknande körs till ÅVC). Antingen får växtmaterialet förmultna på plats i rabatten (gäller främst löven) eller så läggs det i komposten och kommer tillbaka som härlig mulch lite senare. De flesta perenner får som sagt stå kvar över vintern och erbjuder även de boplats åt en mängd små kryp. Vi har olika typer av insektshotell runt om i trädgården, men de bästa bona fixar insekterna själva.

Vi har medvetet valt träd som inte har stora blaffiga löv som lägger sig i blöta mattor över växterna, och det gör att löven bildar luftiga och fina täcken över både perenner, lökväxter och småkryp, nog så tacksamt kalla barfrostvintrar!

Löven som lägger sig på grusgångarna blåser jag bort vid ett eller två tillfällen under hösten. Jag använder mig av en lövblås som inte blåser med orkanstyrka och med dess hjälp puttas löven in i planteringarna. De flesta kryp dör inte av att det blåser höststormar, så jag förutsätter att de klarar lite lätt och försiktig lövblås också.

De löv som ligger på ytor där jag inte har planteringar (vid de upphöjda bäddarna till exempel) samlar jag in och lägger i stora kärl eller säckar där de så småningom blir fin lövkompost. Den använder jag som mullrikt tillskott vid plantering eller sådd.

Alla raka grenar och stammar som vi beskär hamnar i små eller stora vedtravar runt om i trädgården. I vedtravarna finns gott om hålrum för småkryp och även paddor och grodor kan ta skydd under travarna. Och så fungerar ju stockarna som utmärkta klösbrödor för katterna…

De krokiga grenarna kapas ner och hamnar i komposten. Vips så har noshornsbaggen både mat och någonstans att bo på. Dess larver kan leva i komposten i tre år innan de kläcks och skalbaggarna flyger iväg. Just noshornsbaggen äter bara död ved, så den gör ingen skada på levande träd.

I trädgården har vi också igelkottar (och vi har hittat två sommarbon i trädgården), trollsländor, blomsterflugor, en mängd olika humlor och solitärbin, vårtbitare, grodor och paddor.

Så fundera på var du kan ordna boplatser av olika slag i din trädgård. På köpet med ökad biologisk mångfald får du fler invånare som hjälper dig att hålla trädgården i balans.

I tre inlägg kommer jag att berätta mer om hur biologisk mångfald kan se ut i en villaträdgård. Först ut är detta inlägg om vårstädningen i trädgården.

Varje år i februari när jag berättar att vi har börjat fixa i trädgården inför våren blir en del upprörda över att jag gör det ”för tidigt”. Hur kan vi klippa ner växter innan alla kryp har vaknat om vi är för biologisk mångfald?!

Bild tagen 3 mars 2019. Snökrokusen blommade överallt.

Det är helt enkelt så här: vi har flera stora planteringar med många vårlökar. När våren är tidig här i Skåne är lökarna långt uppe redan i mitten av februari och börjar blomma ett par veckor senare. Går jag in i de stora planteringarna då trampar jag sönder det som är på väg upp. I de planteringarna klipper jag därför bort de höga vissna perennerna i februari, och vissa år redan i januari när marken är frusen. För dig som bor i en högre zon anpassar du förstås vårfixet efter när det är lämplig tid hos dig. Har du små rabatter där du kommer åt allt utan att kliva in kan du vänta länge, har du större är det en avvägning.

Alla marktäckande perenner och de flesta löven som ligger i planteringen får däremot vara kvar, men där löven blåst ihop i väldigt tjocka lager tar jag bort en del. Det som tas bort hanterar jag varsamt och jag lägger allt helt i trädgårdskomposten, inget bryts sönder i mindre delar. Jag räknar kallt med att en hel del av de småkryp som övervintrar på just de döda perennerna eller löven övervintrar vidare på komposthögen.

Jag älskar löv! Löv ger den finaste och luckraste jorden. Här i vårlunden bland julrosor och tidiga vårlökar får de flesta löven ligga kvar och sakta förmultna och bli till ny jord.

I de planteringar där jag antingen kommer åt från grusgångarna att ta bort det vissna eller där vi inte har tidiga vårlökar, ja, där får perennerna stå kvar tills våren har kommit lite längre. Ett av de växtmaterial som står kvar allra längst är alla vissna ormbunkar. Där har jag lärt mig att många kryp övervintrar.

Ormbunkarna i Trädhörnet ligger kvar långt in på våren och skyddar övervintrande insekter och smådjur.

Det är viktigt att trädgården mår bra, men det är också viktigt att jag mår bra. Förr tyckte jag att det var skönt att det var mycket att göra i trädgården under vårmånaderna, numera föredrar jag att sprida ut det under en längre period för att även få tid till annan återhämtning. Vi är alla olika och var och en måste så klart göra det som den personen mår bra av.

Den biologiska mångfalden i trädgården är hög, trots mitt tidiga rensande. I vår trädgård trivs en mängd olika insekter som trollsländor, blomsterflugor, steklar, spindlar, humlor, solitärbin, noshornsbaggar, vårtbitare, grodor och paddor. Och inte att förglömma: igelkottarna!

Två blyga igelkottar i skuggan under rhododendronbuskarna. Här inne får alla löv bli liggande och igelkottarna gillar att boa in sig där.

Komposten levererar 2-3 kubik finfin jord varje år. Den mulchar jag ut i trädgården när de minsta vårblommorna är uppe eller redan har blommat över. Jag lägger minst 5 cm och mer om det är stora växter som tål ett tjockare lager.

Mulchen verkar inte bara jordförbättrande, den hjälper också till att hålla kvar fukten i jorden under den varma och ibland torra sommaren. Tänk att löv, fjolårsvisset, pinnar och överblommat på ett år kan bli så här fin jord, full av liv?

Så här ser vår stora kompost ut: två rejäla fack med putsnät mellan och framtill. Jag tömmer det äldsta varje vår och sedan vänder jag över det andra fackets vissna material dit. Det är den enda luftningen jag gör, men det brukar vara effektivt och få kompostmaterialet att sjunka ihop ytterligare. På sommaren planterar jag pumpor på det som ligger på vänt.

Med det önskar jag er en fortsatt fin februarihelg! Nästa del kommer att handla om djur och insekters mat och vatten. Kika gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra trädgårdsbloggare skriver om.