Biologisk mångfald i en villaträdgård del I – löv, visset och vårens skötsel

Bild

I tre inlägg kommer jag att berätta mer om hur biologisk mångfald kan se ut i en villaträdgård. Först ut är detta inlägg om vårstädningen i trädgården.

Varje år i februari när jag berättar att vi har börjat fixa i trädgården inför våren blir en del upprörda över att jag gör det ”för tidigt”. Hur kan vi klippa ner växter innan alla kryp har vaknat om vi är för biologisk mångfald?!

Bild tagen 3 mars 2019. Snökrokusen blommade överallt.

Det är helt enkelt så här: vi har flera stora planteringar med många vårlökar. När våren är tidig här i Skåne är lökarna långt uppe redan i mitten av februari och börjar blomma ett par veckor senare. Går jag in i de stora planteringarna då trampar jag sönder det som är på väg upp. I de planteringarna klipper jag därför bort de höga vissna perennerna i februari, och vissa år redan i januari när marken är frusen. För dig som bor i en högre zon anpassar du förstås vårfixet efter när det är lämplig tid hos dig. Har du små rabatter där du kommer åt allt utan att kliva in kan du vänta länge, har du större är det en avvägning.

Alla marktäckande perenner och de flesta löven som ligger i planteringen får däremot vara kvar, men där löven blåst ihop i väldigt tjocka lager tar jag bort en del. Det som tas bort hanterar jag varsamt och jag lägger allt helt i trädgårdskomposten, inget bryts sönder i mindre delar. Jag räknar kallt med att en hel del av de småkryp som övervintrar på just de döda perennerna eller löven övervintrar vidare på komposthögen.

Jag älskar löv! Löv ger den finaste och luckraste jorden. Här i vårlunden bland julrosor och tidiga vårlökar får de flesta löven ligga kvar och sakta förmultna och bli till ny jord.

I de planteringar där jag antingen kommer åt från grusgångarna att ta bort det vissna eller där vi inte har tidiga vårlökar, ja, där får perennerna stå kvar tills våren har kommit lite längre. Ett av de växtmaterial som står kvar allra längst är alla vissna ormbunkar. Där har jag lärt mig att många kryp övervintrar.

Ormbunkarna i Trädhörnet ligger kvar långt in på våren och skyddar övervintrande insekter och smådjur.

Det är viktigt att trädgården mår bra, men det är också viktigt att jag mår bra. Innan jag gick in i väggen 2014 tyckte jag att det var skönt att det var mycket att göra i trädgården under vårmånaderna, numera föredrar jag att sprida ut det under en längre period för att även få tid till annan återhämtning. Vi är alla olika och var och en måste så klart göra det som den personen mår bra av.

Den biologiska mångfalden i trädgården är hög, trots mitt tidiga rensande. I vår trädgård trivs en mängd olika insekter som trollsländor, blomsterflugor, steklar, spindlar, humlor, solitärbin, noshornsbaggar, vårtbitare, grodor och paddor. Och inte att förglömma: igelkottarna!

Två blyga igelkottar i skuggan under rhododendronbuskarna. Här inne får alla löv bli liggande och igelkottarna gillar att boa in sig där.

Komposten levererar 2-3 kubik finfin jord varje år. Den mulchar jag ut i trädgården när de minsta vårblommorna är uppe eller redan har blommat över. Jag lägger minst 5 cm och mer om det är stora växter som tål ett tjockare lager.

Mulchen verkar inte bara jordförbättrande, den hjälper också till att hålla kvar fukten i jorden under den varma och ibland torra sommaren. Tänk att löv, fjolårsvisset, pinnar och överblommat på ett år kan bli så här fin jord, full av liv?

Så här ser vår stora kompost ut: två rejäla fack med putsnät mellan och framtill. Jag tömmer det äldsta varje vår och sedan vänder jag över det andra fackets vissna material dit. Det är den enda luftningen jag gör, men det brukar vara effektivt och få kompostmaterialet att sjunka ihop ytterligare. På sommaren planterar jag pumpor på det som ligger på vänt.

Med det önskar jag er en fortsatt fin februarihelg! Nästa del kommer att handla om djur och insekters mat och vatten. Kika gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra trädgårdsbloggare skriver om.

Fågelholkar, insektshotell och återbruk

Bild

Det är hög tid att se över fåglarnas holkar och rensa ur fjolårets ”bös”. Det är lika kul varje gång att se fåglarnas vackra bon byggda med gräs, mossa och annat mjukt. Våra fågelbon är oftast väldigt färggranna då talgoxarna och pilfinkarna samlar lösa fjädrar från våra papegojor. Fåglarna är bra på det där med återbruk.fågelbo 2015

Sedan tidigare har vi tre fågelholkar som brukar vara bebodda varje år. Nu har vi även satt upp en ny holk på norrsidan av huset och en på nybyggda trädgårdsboden. Den på norrsidan var en pilfink och inspekterade i dag, den på boden vet jag inte vem som vill flytta in i ännu.16 mars 15 fågelholk

Från en holkförsäljare köpte vi nyligen två specialare för gärdsmyg och rödhake. Har surrat fast dem i täta buskar som vår katt förhoppningsvis inte vill klättra i. Ser ni holken?16 mars fågelholk 2
På marken blommar snödroppar, dvärgcyklamen, julrosor och iris.

Så här ser holken ut. När busken får sina blad blir det ombonat och bra.16 mars 15 fågelholk 3

Jag har gjort ett par nya insektshotell i år. Den ena har jag fyllt med avklippta bitar av fläckflockelns stabila ihåliga stjälkar, det andra är fyllt med tallkottar, avsågade gamla bambupinnar och spontdelen från spillbitar av bodens väggpanel. Jag gillar också återbruk! 🙂 Har inte riktigt bestämt var jag ska sätta upp dem, men det lutar åt västersidan på trädgårdsboden. Har en tredje holk som jag inte fyllt med något än, funderar på vad jag ska ta till den? Någon som har tips?16 mars 15 insektshotell

Är det förresten någon som läser här som har häckande rödhakar? Nyfiken på hur svårt det är att få hit dem. De har varit på besök i vår trädgård, men inte haft någon bra bostad att flytta in i. Nu hoppas jag de ska gilla en av de nya specialholkarna.

Nässelfjärilar, solkatter och ett och annat bi

Bild

12 mars 15 vårtecken krokus skära rabatten
Krokushavet i Skära rabatten, sorten heter ‘Firefly’. Lökarna jag planterade för ett och ett halvt år sedan har definitivt förökat sig!

Den gångna veckans sol och värme har gjort susen i vår trädgård. Allt fler vårblommor dyker upp och jag bjuder på ett dagsfärskt kollage:

Vit krokus, ormöga och iris ‘Katharine Hodgkin (översta raden), krokus ‘Minor’, julros och krokus ‘Romance’ (mellersta raden) och lila krokus, krokus ‘Prins Claus’ och iris ‘Purple Gem’ (nedersta raden).

I går fick jag också se triss i insekter. Bin, humlor och en nässelfjäril!

Det mesta fjolårsvissna i trädgården är upprensat och kompostens två vår/sommarfack är överfulla, men jag vet att om bara några veckor börjar det sjunka samman. Under tiden har katten det skönt i solen ovanpå lagret med torrt prydnadsgräs.12 mars 15 vårtecken kompost katt sol

Jag fortsätter berätta hur det går med vårt växthus. Någon hård fog mellan kalkplattorna blev det inte, alla avrådde och envist letande på nätet klargjorde att det bara var att ge upp. Så jag fyllde på mellan stenarna med sättgrus, 0-8 mm sand, som jag ändå hade nästan en kubik hemma av. Det är nämligen den sand jag använder när jag planterar växter som inte tycker om vinterfukt och vill ha väldränerat. Efter sopande och vattnade i ett antal omgångar ser det nu ut så här. Precis innanför ”dörren” ligger en extra kalksten som trappsteg.12 mars 15 växthus kalkstenFogat och klart, nu kan vi börja montera stommen till växthuset.

Och därmed är mitt inlägg på Blommig fredags tema Mitt första vårtecken slut. Helgen går i växthusets tecken, bara vädret håller i sig. Hoppas ni alla får en skön vårhelg med mycket trädgårderande! 🙂

En amiral på besök

Bild

Det fladdrar under plommonträden. Plommonen ramlar i backen och vi plockar och plockar och slänger i soporna, inte komposten. De flesta plommonen är tyvärr angripna av plommonvecklarlarver, någonstans i vår närheten finns förmodligen någon som inte ”städar undan” nedfallna plommon så larverna övervintrar i jorden och kommer tillbaka. Provade feromonfällor förra året – de blev överfulla, så då gav jag upp lite. Men i år har vi faktiskt fått ett och annat friskt plommon, så det finns hopp.

Bin och fjärilar mumsar på de söta plommonen som trillat ner under natten. Det vassa gruset vi har under trädet öppnar ju plommonen mycket effektivt när de trillar. Innan jag plockade upp plommonen i dag sprang jag in efter kameran. För det där stora mörka som fladdrade, det var ju en… amiral!

amiralfjäril 2

 

amiralfjäril 1

Första gången jag ser dem i år, och nu var det en handfull som fladdrade runt. Så fort jag kom nära flög de, så till slut ställde jag mig blickstilla och väntade. Så småningom kom en tillbaka. Satte sig på plommonet, fladdrade med vingarna och när andra insekter flyttat sig slöt den vingarna och sög upp söt plommonsaft… mums för en stor fjäril. Amiralfjärilen kan ha ett vingspann på drygt sex centimeter, så den hör till de större. Jag tycker den är så fin!

Månadens favoritväxt ~ augusti

Bild

Det är ett överdådigt blommande i trädgården just nu och det är dags att sålla ut augusti månads favorit till länksamlingen på Anna Vattenkannas blogg.

Augusti månads favorit får bli den här: fläckflockel, Eupatorium maculatum L.Fläckflockel 4
En efterlängtad fjärilsfavorit har hittat ”hem” till vår trädgård tack vare fläckflockeln.

Varför? Den växer upp till dryg manshöjd på en säsong, behöver inte stödjas, har snygga mörkröda stjälkar, blommar länge under hösten och är en insektsmagnet utan dess like! Det här är verkligen ett släkte jag tycker fler borde upptäcka, det finns lägre sorter också.

Fläckflockel 1
Pionrabatten i västerläge. Fläckflockeln växer längst bak mot häggmispelhäcken, mellan kopparlönnen till vänster och praktmagnolian till höger. Framför den växer pioner, isop, riddarsporrar, veronika, ettårig vallmo, rudbeckia, rosenmynta och olika sorters alunrot.

Fläckflockel 2
Hur många fjärilar får plats på en fläckflockel?

De här bilderna tog jag för ett par dagar sedan. Jag gick förbi Pionrabatten där fläckflockeln växer längst bak mot häggmispelhäcken och blev stående. Surret och fladdret var nästan öronbedövande. Det var fascinerande att se hur många olika insekter som alla ville besöka flockeln. Tidigare i sommar undrade jag var alla fjärilarna höll hus? Det gör jag inte längre. De är här.

Det surrar på alla håll

Bild

Vi gillar insekter i vår trädgård och försöker underlätta för dem att leva där. Det händer att jag gräver upp brännässlor som kommer upp i rabatten och återplanterar dem inne i häggmispelhäcken – annars blir det ju inga nässelfjärilar! Vi har valt att odla många växter som gillas av fjärilar, bin och humlor. På olika platser finns det också fat med vatten där insekter kan landa på en sten och dricka. På Stora trädäcket har vi en zinkbalja med vattenväxter, där brukar även vår katt lapa vatten, av någon underlig anledning föredrar han det framför det rena i de fyllda vattenkannorna!

I dag när jag gick runt på en fotograferingsrunda surrade det på alla håll och kanter.

humla 6
Bi i den rosa isopen…humla 7
.
.. och så iväg till nästa blomma!