hassel Corylus avellana ‘Barcelonski’

Här i Skåne gick vi från höst direkt till vår utan att passera vinter. Och vad passar väl bättre nu när det officiellt är metrologisk vår än att gå en runda i trädgården och se vad som blommar? Mycket är rekordtidigt. Det strilregnar visserligen ute, men vad gör väl det när vårblommorna lyser upp? Häng med! 🙂

Vid dammen blommar dvärgcyklamen sedan många veckor, vill det sig väl blommar de minst en månad till innan årets säsong är slut. Jag har under ett par år sått frön och håller på att dra upp många nya knölar av de här små raringarna.

På sikt ska de nya dvärgcyklamenplantorna få flytta in i Trädhörnets lundområde och hålla julrosor och snödroppar sällskap. Inser när jag tittar på bilden att jag nog inte klippte av julrosornas överblommade blommor snabbt nog förra året… De fröna gror bra!

Och jo, det är tjockt med fröplantor under de skära julrosorna vid fågelvoljärerna också…

Tyvärr inte lika många under den gula julrosen.

Och den svarta ska vi inte prata om! Tror aldrig jag har sett en endaste liten fröplanta under den.

Utöver de vanliga snödropparna blommar även den dubbla. Det myckna regnandet har tyvärr smutsat ner ”kjolarna” lite.

Körsbärskornellen blommar för fullt. Tvivlar starkt på att det blir någon frukt i år – det har varit få dagar med över 10 grader varmt (som bin behöver för att vara ute och flyga) och eftersom det har regnat så mycket har ju inte humlorna (som klarar lägre temperaturer) varit ute de heller. Trist!

Lungörten blommar också. Den är humlornas stora favorit, men får heller inga besök denna blöta vår.

Ormögat har också börjat blomma på allvar. Så småningom är hela området en blåblommande matta.

Rosen ‘Mme Alfred Carrière’ har fått stora blad sedan jag visade den i januari. Den står bredvid vår nya fågelvoljär och klär in den med grönska och de sötaste små rosa rosor sommartid.

Flera våririsar blommar, men blåst och slagregn är inte de här blommornas bästa vän direkt… ‘Katharine Hodgkin’ är fin ändå.

Mattan av lila snökrokus blir bara större och större för vart år. I bakgrundens syns kärleksörtens nya bladskott.

Rabarbern är uppe och har fått sina första små blad.

De röda skotten från pionerna lyser i rabatten.

Hasseln ‘Barcelonski’ har långa hängen. I bakgrunden syns de nya ljusgröna bladen på silverbusken.

Aklejorna är också på god väg.

Avenboksbersån till vänster och längre fram på bilden syns en bit av Stäpprabatten. Det som lyser grönt är bland annat myrtentörel, daggtörel och trädgårdsgamander.

Vårröjningen är i full gång i trädgården – även om det är svårt att få tid till det mellan skurarna när det envisas med att regna på helgerna. I dag lördag höll det äntligen upp i en dryg timme på eftermiddagen efter att fram tills dess ha ha regnat sidledes…

Jag samlar allt perennklipp i stora lövsäckar som jag har strategiskt placerade i trädgården. Klipper och smular ner i en vanlig hink jag har med mig in i rabatterna och tömmer sedan i den stora behållaren. Det här är en av tre som är fulla nu. Ska gräva om ett av våra stora kompostfack innan jag lägger dit årets perennklipp.

Önskar en fortsatt fin helg och sista februarivecka, tänk nu är vi snart inne i mars! Länkar förstås till Trädgårdsfägring.

Det bästa jag vet är att gå en tur i trädgården och stoppa munnen full med frukt och bär, plockade direkt från träd och buskar. Det kan ha att göra med att det är de allra bästa barndomsminnena för min del. ❤ Finns det något godare än att plocka en hel näve med söta, solvarma smultron? Det skulle väl möjligen vara att plocka två då! 🙂

När vi tog över trädgården 1999 fanns det två fruktträd, båda planterade tjugo år tidigare när huset byggdes. Ett jättelikt bigarråträd och ett stort obeskuret plommonträd. Vi har sedan fyllt på med fler träd och buskar under de år vi har bott här.

Vinbärsbuskar och krusbär planterades 2000, de amerikanska blåbärsbuskarna sattes 2001, hallon, hösthallon och smultron fylldes på de kommande åren. Vi planterade också ett nytt bigarråträd och ett persikoträd, men de blev inte långvariga innan de åkte upp. Bigarråträdet fick varje år hemska bladlusinvasioner och persikorna trillade alltid av innan de var mogna.

Söta goda hallon en varm sommardag. Bästa godiset medan man går en runda i trädgården.

I stället fortsatte jag att plantera prydnadsträd, buskar och perenner i trädgården och öka mullhalten i rabatterna genom kvarliggande löv och ett lager ny trädgårdskompost varje år.

När jag sedan för drygt tio år sedan åter började plantera fruktträd hände något spännande. De där kraftiga skadedjursangreppen uteblev och skörden blev utmärkt. Hur kom det sig? Jo, träden stod inte längre utplacerade mitt i en torr gräsmatta, istället stod de i ett ”skogsbryn” i trädgården bland andra träd, buskar och perenner. Skadedjur hade inte lika lätt att hitta fruktträden, jorden torkade inte ut när andra träd skuggade och minskade vattenavdunstningen och perennerna som vissnade ner varje år bidrog med näring och mullämnen.

2019 fick vi första ordentliga skörden av svarthallonet ‘Munger’ som planterades några år tidigare. Mycket goda bär men väldigt taggiga revor, värre än vilda björnbär…

När jag sedan utbildade mig inom permakultur insåg jag att jag utan att veta om det hade följt de enkla regler som finns för det som kallas food forest, skogsträdgård. Att odla i många olika lager från låga perenner i markskiktet, följt av buskar, låga träd och stora träd, kompletterat av klängväxter och död ved. Det ger ett gynnsamt mikroklimat och den biologiska mångfalden ökar.

Hos de som nyanlägger en skogsträdgård är andelen ätbart i de olika skikten så klart högre än vad den är i vår villaträdgård, här kan ett mellanskikt bestå av japanska lönnar, men varför skulle jag ta bort det som redan finns och trivs i trädgården? Numera så har jag landat i att jag blandar både nytto- och prydnadsväxter i vår egen version av en skogsträdgård. 🙂 De flesta av oss börjar trots allt inte med ett tomt ark till trädgård.

Äkta kvitten redo för skörd. Bredvid trädet växer ett snödroppsträd (vars frukter faktiskt är ätbara), färgsprakande japanska lönnar, svarta vinbärsbuskar, aronia, körsbärskornell och längst till vänster skymtar en av ”jättarna” i trädgården: det gamla plommonträdet. Markskiktet består av allt från trebladsspira till pioner, ledordet är att många av dem är bra för pollinerare. Där finns också funkia vars skott på våren är goda att äta som sparris. Längs bambustaketet i bakgrunden växer olika klängväxter, bland annat kaprifol.

I en annan del av trädgården, Bärlandet, växer vita- och röda vinbär, spaljerade röda krusbär, gula och röda sommarhallon, röda hösthallon och bärtry i låga upphöjda bäddar. Längs med spaljén i bakgrunden klättrar minikivi och klematis och till höger syns plommonträdet ‘Opal’. Hallon och bärbuskar samodlas med jordgubbar och självsådda sommarblommor som blåklint och färgkulla som hjälper till att locka insekter. På en del ställen lägger jag fårull som marktäckning för att hålla kvar fukt/minska ogräset.

I bakkant på våra upphöjda odlingsbäddar för grönsaker, närmast den skyddande och värmande tegelväggen, växer spaljérade äppelträd. De har inte så stor rotklump, utan har ännu så länge trivts bra på denna plats. Under sommaren har de ett lager med fårull på den nakna jorden som hjälper till att hålla kvar fukten och skyddar rötterna från stekande sol.

Sedan 2014 har jag aktivt jobbat med att bredda det ätbara i trädgården. Mitt mål är inte att få stora skördar av några få sorter, utan att kunna ha bär och frukt under så många månader som möjligt. Jag kokar saft, gör sylt och fryser in bär, men mycket äts också färskt när det är som godast. Det vi alltid får mer av än vad vi kan äta själva, blåbär och plommon, kommer vänner gärna och plockar. Och rätt som det är får man något annat som de har för mycket av i retur! 🙂 Bland fruktträden finns numera också hassel för att ge skörd av nötter.

Hasseln ‘Barcelonski’ köptes in 2015 och 2019 fick vi första skörden av nötter!

Skillnad på bär och bär… Det här är tre av våra körsbärssorter. Från vänster till höger: buskkörsbäret ‘Lettisk låg’, surkörsbäret ‘Fanal’ och bigarrån ‘Stella’. I bakgrunden på bilden syns mer av Fanal, svarta vinbär och bärtry.

Ampeljordgubbar ger söta och goda bär under flera månader, från juni och ända fram till frost.

Amerikanska blåbär har vi flera olika sorter av. De mognar från juli och framåt. En del av dem är små (5 mm) och andra jättestora (20 mm).

Äkta kvitten ger stora gula frukter att koka god marmelad på. Doftar gott gör frukterna också.

Sedan finns det andra bonusar med att ha många bärbuskar och fruktträd i trädgården. De flesta kräver inte mycket skötsel och blomningen ger mat till hungriga bin och humlor. Andra, som amerikanska blåbär, får vacker höstfärg. Och vad är vackrare en vårdag än ett vitblommande plommon- eller körsbärsträd? Det skulle möjligen vara ett rosablommande kvittenträd!

Boktips för dig som vill veta mer om lite ovanligare bär och fruktsorter och skogsträdgårdar. Samtliga böcker finns att fjärrlåna på närmaste bibliotek.

Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. En mycket tjock och innehållsrik bok om allt som du behöver veta om skogsträdgårdar och olika sorters träd, buskar och perenner. Rekommenderas varmt! Läs även mer på Skogsträdgårdens blogg HÄR.
Skörda nya smaker av Anders Kjellsson (numera Stålhand och chefsträdgårdsmästare i Göteborgs botaniska trädgård). Han bloggar HÄR.
Frukt och bär av Åke Truedsson.
Trädgårdens bär av Leif Blomqvist.
Creating a forest garden av Martin Crawford. Innan Skogsträdgården (se ovan!) kom ut var detta ”bibeln” för alla som ville veta mer om skogsträdgårdar.