Etikettarkiv: skogsträdgård

2022: 150 kilo skörd av örter, bär, grönsaker och nötter i vår villaträdgård

Bild

9

Under 2022 har vi vägt allt vi har skördat i trädgården och plockat vilt. Vartenda gram. Månad efter månad. Jodå, vi har glömt vid ett fåtal tillfällen och då uppskattat utifrån tidigare skörd av samma gröda, men i stort sett är det här så noga vi kan komma.

150 kilo. Från mullbär till potatislök, valnötter och potatis. Från enstaka gram med örter till flera kilo plommon. Vi har betalat med tid, men i utbyte fått så mycket mer än vad vi någonsin skulle kunna köpa i affären. Obesprutat, plockat när det är som bäst, med minimal sträcka från jord till bord.

För hur skulle jag kunna värdera sparris som är så färsk att det droppar av stjälkarna? Eller en handfull svarthallon? Eller en korg solmogna tomater? Det tål att funderas över, för när mycket mäts i pengar föredrar jag att mäta i lycka. Och jag vet att det inte finns någonting som går upp mot att kunna plocka en bärhand i juli, känna smakerna, sötman, de olika texturerna.

Året har bjudit på många överraskningar. Som hur lite sallat, örter och gröna blad egentligen väger. Att vi plockade ett halvt kilo smultron i juli (varje smultron väger knappt ett gram). Och att vi plockade över fem kilo perenn grönkål under året (och då är inte ens alla kilo vi gav kaninerna medräknade).

Hur mycket yta odlar vi på? Vi har ett litet växthus på fem kvadratmeter där vi under vinterhalvåret främst odlar bladgrönsaker och på sommarhalvåret främst körsbärstomater och gurka. Vi har också ett flertal upphöjda odlingsbäddar på mellan en och fem kvadrat där vi odlar grönsaker enligt fyraårig växtföljd, totalt är bäddarna på cirka 34-35 kvadratmeter.

Fruktträd, bärbuskar och nötbuskar finns insprängt här och var bland prydnadsträd och prydnadsväxter i vår egen tolkning av en skogsträdgård. Vi har också ett bärland där det enbart växer bärbuskar som krusbär, hallon och vinbär.

Vår tomt är på strax under tusen kvadrat, men då har vi hus, garage och tre friggebodar, plus pool och fågelvoljärer på den ytan också. På drönarbilden från 2020 syns det ganska väl hur fullt det är i vår trädgård!

Att väga skörden är egentligen ett trubbigt och delvis missvisande redovisningssätt – att skörden ska väga så mycket som möjligt är ju inte ett självändamål! Till exempel är potatis och lök tungt, men går utmärkt att köpa ekologisk närodlad. Försök köpa obesprutade närodlade smultron däremot, eller sockerärtor eller dill och du lär få det betydligt svårare. Så även om vikten är en parameter i vårt skördande är antalet sorter lika intressant. 74 olika sorters örter, bär, frukt, grönsaker och nötter blev det under 2022. Det är rikedom! 🙂

Maken fixade ett excelark till årssammanställningen vilket helt klart förenklade summeringen per sort och månad. Minsta skörden var sex gram svartrotsblad och tyngsta 22 kilo tomater.

150 kilo. Jag är glatt överraskad och peppad inför 2023. Hur skörden kommer att se ut detta år vet jag inte, men jag tänker dokumentera det. Är du med? Om du finns på insta så tagga dina skördeinlägg med #vägerskörden2023 så hittar vi varandra. 🙂 Och glöm inte, varje hemodlat kilo är gott och något du inte behöver köpa.

Här följer nu ett foto av hur de olika skördemånaderna såg ut och summa per månad.

Januari: 419 gram (fem olika grödor).

Februari: 389 gram (sex olika grödor).

Mars: 282 gram (8 olika grödor).

April: 445 gram (6 olika grödor).

Maj: 4,1 kilo (5 olika grödor).

Juni: 2,9 kilo (elva olika grödor).

Juli: 27,5 kilo (30 olika grödor).

Augusti: 42,4 kilo (30 olika grödor).

September: 48,3 kilo (21 olika grödor).

Oktober: 19,3 kilo (26 olika grödor).

November: 3,3 kilo (17 olika grödor).

December: 814 gram (9 olika grödor).

Och för dig som är nyfiken på de 74 sorterna så kommer en lista på dem här.

Bär, frukt och nötter: vita, rosa, röda och svarta vinbär, amerikanska blåbär (ca åtta sorter) björnbär, taiberry, smultron, jordgubbar, krusbär, Japanska vinhallon, svarthallon, gula och röda sommarhallon, gula och röda hösthallon, mullbär (två sorter), blåbärstry (fyra sorter), gröna och blå vindruvor, blomsterkornellbär, körsbärskornell (två sorter), körsbär (sex sorter), aronia, nypon, äpplen, plommon (två sorter), kvitten, hasselnötter och valnötter.

Örter och blad: fänkålsvippor, persilja, dill och dillkronor, tagetesblommor, timjan, basilika, oregano, dragon, spenat, mizuna, vinterportlak, mâche, pak choi, tat soi, rödbetsblad, sallat (flera olika sorter), perenn grönkål, svartkål, kålrabbi, daglilja blad+blommor, groddar, ärtskott, trädgårdsmålla, svartrotsblad, isört, portlak, löparfetblad och kärleksört.

Grönsaker: potatis, tomater (drygt 20 sorter), morötter (flera sorter), sparris, rädisor, rödbetor, jordärtskocka, gurka, vintersquash/pumpa, djungelgurka, squash, potatislök,
bondbönor, bönor, sockerärtor (flera sorter), paprika och chili.

Från gräsmatteöken till blommande oas – före och efter

Bild

12

Ibland är det bra att stanna upp och titta lite i backspegeln. Så det tänkte jag att vi skulle göra nu. För i dag 11 oktober 2022 är det på dagen tio år sedan jag startade den här bloggen!

Största anledningen till att jag började blogga var att jag ville samla alla foton från omgörningarna i trädgården. Så vad kunde väl passa bättre än att visa bilderna på vad som hände på 20 år hos en trädgårdsnovis som blev plantnörd. 🙂

De gamla bilderna tog jag innan vi satte spaden i marken och började förändra trädgården. Inför den nya trädgårdens 20-årsjubileum tog vi nya bilder ur så liknande bildvinklar som vi bara kunde. Det var inte helt lätt, ibland stod det ett träd i vägen! 🙂 Alla förebilder är från år 2000 och alla efterbilder från 2020. Så häng med, nu kööör vi!

Före: norrsidan av huset med ingången, en risig forsythiabuske och en fyra meters hög enbuske.
Efter: norrsidan av huset med gräsmattecirkel, många träd och stora perennrabatter.
Före: östersidan av huset med en ensam rönnsumak.
Efter: östersidan av huset… men där stod praktmagnolian i vägen för den exakta bildvinkeln!
Efter: östersidan av huset, lite närmare. Upphöjda odlingsbäddar och i bakgrunden komposthörnan.
Före: södersidan av huset med ett bigarråträd, ett plommonträd och en risig syrenhäck. Och väldigt många kvadratmeter gräsmatta!
Efter: Fågelhus och de gamla fruktträden, upphöjda sparrisbäddar och blommande vallmo. Och inte en centimeter gräsmatta i sikte!
Före: södersidan av huset med ett uterum och den risiga syrenhäcken. Komplett med fin plastspaljé och en risig barrväxt uppklämd mot väggen.
Efter: en pool och på osynliga spaljéer klättrar blåregn och fembladig akebia.
Före: södersidan av huset. En frösådd lönn och risiga spireabuskar.
Efter: poolen, slingrande grusgångar och några av de upphöjda odlingsbäddarna.
Före: södersidan med gräsmatta, risiga buskar och en bortglömd uteplats med rutten spaljé.
Efter: Ännu ett fågelhus och en stor uteplats med mysiga sittplatser där bakom poolen.
Före: västersidan med skräphörna och många kvadratmeter gräsmatta.
Efter: västersidan med uteplats, vattensten och bortom det växthuset. Till vänster delar av lundområdet.
Före: västersidan med skräpförråd och allmän bråte. Och längst till vänster skymtar en liten bit av sexmetersgranen vid ingången…
Efter: västersidan med bärlandet där hallon, vinbär och krusbär växer. I bakgrunden trädgårdsboden och bredvid det växthuset. Ett nytt plommonträd och en avenbokshäck skär av siktlinjen till uteplatsen.

Vill du se mer av vad som hände de där 20 åren mellan bilderna? Det hittar du i menyn under Våra trädgårdsprojekt. Där finns det massor av bilder från det vi gjorde och du kan se små träd växa upp och bli stora.

Här under länkar jag till några av de enskilda projekten om du snabbt vill komma till något särskilt. För dig som precis hittat hit är det på sin plats att jag berättar att vissa delar i trädgården har gjorts om två gånger under de 20 åren, foton från projekten stämmer alltså inte alltid överens med hur det ser ut på bilderna ovan. 🙂

2000 Uteplats och staketspaljé
2001 Framsidan
2004 Trädhörnet
2008-2012 Stora omgörningen med poolen
2010 Upphöjda odlingsbäddar
2010 Örtagården och vattenstenen
2014-2015 Trädgårdsboden och växthuset

Jag kommer att lägga ut fler projekt framöver, bland annat vill jag berätta om hur vi anlade den naturliga dammen. Så håll utkik. 🙂

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 1

Bild

15

Det bästa jag vet är att gå en tur i trädgården och stoppa munnen full med frukt och bär, plockade direkt från träd och buskar. Det kan ha att göra med att det är de allra bästa barndomsminnena för min del. ❤ Finns det något godare än att plocka en hel näve med söta, solvarma smultron? Det skulle väl möjligen vara att plocka två då! 🙂

När vi tog över trädgården 1999 fanns det två fruktträd, båda planterade tjugo år tidigare när huset byggdes. Ett jättelikt bigarråträd och ett stort obeskuret plommonträd. Vi har sedan fyllt på med fler träd och buskar under de år vi har bott här.

Vinbärsbuskar och krusbär planterades 2000, de amerikanska blåbärsbuskarna sattes 2001, hallon, hösthallon och smultron fylldes på de kommande åren. Vi planterade också ett nytt bigarråträd och ett persikoträd, men de blev inte långvariga innan de åkte upp. Bigarråträdet fick varje år hemska bladlusinvasioner och persikorna trillade alltid av innan de var mogna.

Söta goda hallon en varm sommardag. Bästa godiset medan man går en runda i trädgården.

I stället fortsatte jag att plantera prydnadsträd, buskar och perenner i trädgården och öka mullhalten i rabatterna genom kvarliggande löv och ett lager ny trädgårdskompost varje år.

När jag sedan för drygt tio år sedan åter började plantera fruktträd hände något spännande. De där kraftiga skadedjursangreppen uteblev och skörden blev utmärkt. Hur kom det sig? Jo, träden stod inte längre utplacerade mitt i en torr gräsmatta, istället stod de i ett ”skogsbryn” i trädgården bland andra träd, buskar och perenner. Skadedjur hade inte lika lätt att hitta fruktträden, jorden torkade inte ut när andra träd skuggade och minskade vattenavdunstningen och perennerna som vissnade ner varje år bidrog med näring och mullämnen.

2019 fick vi första ordentliga skörden av svarthallonet ‘Munger’ som planterades några år tidigare. Mycket goda bär men väldigt taggiga revor, värre än vilda björnbär…

När jag sedan utbildade mig inom permakultur insåg jag att jag utan att veta om det hade följt de enkla regler som finns för det som kallas food forest, skogsträdgård. Att odla i många olika lager från låga perenner i markskiktet, följt av buskar, låga träd och stora träd, kompletterat av klängväxter och död ved. Det ger ett gynnsamt mikroklimat och den biologiska mångfalden ökar.

Hos de som nyanlägger en skogsträdgård är andelen ätbart i de olika skikten så klart högre än vad den är i vår villaträdgård, här kan ett mellanskikt bestå av japanska lönnar, men varför skulle jag ta bort det som redan finns och trivs i trädgården? Numera så har jag landat i att jag blandar både nytto- och prydnadsväxter i vår egen version av en skogsträdgård. 🙂 De flesta av oss börjar trots allt inte med ett tomt ark till trädgård.


Äkta kvitten redo för skörd. Bredvid trädet växer ett snödroppsträd (vars frukter faktiskt är ätbara), färgsprakande japanska lönnar, svarta vinbärsbuskar, aronia, körsbärskornell och längst till vänster skymtar en av ”jättarna” i trädgården: det gamla plommonträdet. Markskiktet består av allt från trebladsspira till pioner, ledordet är att många av dem är bra för pollinerare. Där finns också funkia vars skott på våren är goda att äta som sparris. Längs bambustaketet i bakgrunden växer olika klängväxter, bland annat kaprifol.

I en annan del av trädgården, Bärlandet, växer vita- och röda vinbär, spaljerade röda krusbär, gula och röda sommarhallon, röda hösthallon och bärtry i låga upphöjda bäddar. Längs med spaljén i bakgrunden klättrar minikivi och klematis och till höger syns plommonträdet ‘Opal’. Hallon och bärbuskar samodlas med jordgubbar och självsådda sommarblommor som blåklint och färgkulla som hjälper till att locka insekter. På en del ställen lägger jag fårull som marktäckning för att hålla kvar fukt/minska ogräset.

I bakkant på våra upphöjda odlingsbäddar för grönsaker, närmast den skyddande och värmande tegelväggen, växer spaljérade äppelträd. De har inte så stor rotklump, utan har ännu så länge trivts bra på denna plats. Under sommaren har de ett lager med fårull på den nakna jorden som hjälper till att hålla kvar fukten och skyddar rötterna från stekande sol. 

Sedan 2014 har jag aktivt jobbat med att bredda det ätbara i trädgården. Mitt mål är inte att få stora skördar av några få sorter, utan att kunna ha bär och frukt under så många månader som möjligt. Jag kokar saft, gör sylt och fryser in bär, men mycket äts också färskt när det är som godast. Det vi alltid får mer av än vad vi kan äta själva, blåbär och plommon, kommer vänner gärna och plockar. Och rätt som det är får man något annat som de har för mycket av i retur! 🙂 Bland fruktträden finns numera också hassel för att ge skörd av nötter.

Hasseln ‘Barcelonski’ köptes in 2015 och 2019 fick vi första skörden av nötter! 

Skillnad på bär och bär… Det här är tre av våra körsbärssorter. Från vänster till höger: buskkörsbäret ‘Lettisk låg’, surkörsbäret ‘Fanal’ och bigarrån ‘Stella’. I bakgrunden på bilden syns mer av Fanal, svarta vinbär och bärtry.

Ampeljordgubbar ger söta och goda bär under flera månader, från juni och ända fram till frost.

Amerikanska blåbär har vi flera olika sorter av. De mognar från juli och framåt. En del av dem är små (5 mm) och andra jättestora (20 mm).

Äkta kvitten ger stora gula frukter att koka god marmelad på. Doftar gott gör frukterna också.

Sedan finns det andra bonusar med att ha många bärbuskar och fruktträd i trädgården. De flesta kräver inte mycket skötsel och blomningen ger mat till hungriga bin och humlor. Andra, som amerikanska blåbär, får vacker höstfärg. Och vad är vackrare en vårdag än ett vitblommande plommon- eller körsbärsträd? Det skulle möjligen vara ett rosablommande kvittenträd!

Boktips för dig som vill veta mer om lite ovanligare bär och fruktsorter och skogsträdgårdar. Samtliga böcker finns att fjärrlåna på närmaste bibliotek.

  • Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. En mycket tjock och innehållsrik bok om allt som du behöver veta om skogsträdgårdar och olika sorters träd, buskar och perenner. Rekommenderas varmt! Läs även mer på Skogsträdgårdens blogg HÄR.
  • Skörda nya smaker av Anders Kjellsson (numera Stålhand och chefsträdgårdsmästare i Göteborgs botaniska trädgård). Han bloggar HÄR.
  • Frukt och bär av Åke Truedsson.
  • Trädgårdens bär av Leif Blomqvist.
  • Creating a forest garden av Martin Crawford. Innan Skogsträdgården (se ovan!) kom ut var detta ”bibeln” för alla som ville veta mer om skogsträdgårdar.

I del 2 nästa vecka ska jag berätta mer om vilka olika sorters bär vi odlar och vad vi skördar när på året.

Önskar en fin helg och länkar så klart till Trädgårdsfägring!

Kvitten, lingon och japanskt vinhallon ~ att odla vanligt och ovanligt ätbart

Bild

6

I vår trädgård finns numera många olika sorters ätbara bär och frukter. En del vanliga och en del lite mer ovanliga.13 juli 16 bär smultron blåbär vinbär hallonSkörd 13 juli 2016. Vinbär, krusbär, blåbär, smultron och hallon… Det är så här jag älskar bär allra mest, nyplockade direkt in i munnen! 🙂

I år var första gången som jag kunde plocka bär från våra tre nya körsbärträd, buskkörsbäret ‘Lettisk låg, bigarrån ‘Stella’ och surkörsbäret ‘Fanal’. Av ‘Fanal’ blev det hela tre burkar egenkokad sylt och av de andra två tillräckligt för att kunna äta direkt från trädet. ‘Lettisk låg’ och ‘Stella’ mognade i början av juli, ‘Fanal’ i mitten av juli.

Sedan tidigare finns plommonträden ‘Reine Claude’ och ‘Opal’ och i år gav även nyplanterade ‘Czar’ skörd. Älskar de stora violetta plommonen med det söta gula fruktköttet. Tack vare feromonfällorna var plommonen med mask lätträknade i år.

Kvittenträdet ‘Leskovacka’ producerade för andra året stora vackra frukter som jag kokade marmelad och membrillo av. Fyra år från plantering till första skörden, helt okej. Och kvittenträdet bjuder också på sååå vackra blommor!

Kvitten ‘Leskovacka’

För femton år sedan planterade vi fyra olika sorters amerikanska blåbär. De trivs i sin plantering och har med åren producerat flera nya fröplantor som ger goda bär. En del bär påminner mest om vilda svenska blåbär, andra blir jättestora. Varje år får vi långt mer blåbär än vad vi hinner med att äta och plocka, men våra vänner klagar inte. 😉

amerikanska blåbär
Så här stora kan blåbären bli…

Nytt i Bärlandet är flera olika sorters lingon. ‘Ida’, ‘Koralle’ och Red Pearl’ ger ingen större skörd än, men jag fick en halv deciliter bär i år i alla fall. Ligger i frysen och väntar på en mjuk pepparkaka.

En av besvikelserna, så här långt i alla fall, är körsbärskornellen ‘Jolico’. Två år har jag haft den, båda åren har bären inte mognat innan frosten har förvandlat dem till en geggig massa på marken.:( De ska mogna i september-oktober, men om de inte mognar ens en varm höst som den vi hade i år, när ska de då lyckas göra det? Jag provsmakade sent i oktober och då var de ungefär lika sura som ett omoget krusbär… Trädet kan inte stå i soligare söderläge än vad det redan gör.

Men på plussidan finns havtornet som i år gav en rejäl skörd. Våra buskar ‘Svenne’ och ‘Lotta’ har i flera år varit planterade i stora plastkrukor för att vi ska slippa rotskotten. Men varje år har många bär trillat av, värmen i krukorna och bristen på vatten var boven i dramat. I år planterade de i stället i tre pallkragar på höjden. Det gick bättre, mycket bättre! Jag har kokat sylt men också torkat havtorn som russin.

torkade havtornsbär

Bland prydnadsväxterna i trädgården som även producerar ätbart finns blomsterkornellen. HÄR kan du läsa mer om hur jag gör sylt på bären som smakar tropiskt, åt nektarinhållet.

I år har jag planterat flera nya bär som jag ser fram emot att skörda nästa år. Gojibär, svarthallon ‘Munger’, fourberry ‘Orangesse’, blåbärstry och japanskt vinhallon. Om några år blir det dags för kärnfria vindruvor, för nu är även röda ‘Einset’ och gröna ‘Remaily seedless’ planterade. Väntar gör jag också på minikiwi, narrbuske, fembladig akebia och flera olika äppelsorter. I trädgården finns många fler sorters bär och frukt, den kompletta listan över allt ätbart hittar du HÄR.

Det var för två år sedan som jag bestämde mig för att börja odla ännu mer ätbart i trädgården, att sakta förvandla delar av den till en forest garden, dock med inslag av prydnadsväxter. Vill du läsa mer om det kan du göra det HÄR. När vi flyttade in 1999 fanns två fruktträd i trädgården: det stora plommonträdet och bigarråträdet som numera är stommen i Lunden.

Nu är jag nyfiken om du odlar någon frukt eller bär som du kan rekommendera? Samma eller något som inte finns hos oss, det spelar ingen roll. 🙂

Nästa inlägg blir boktips på temat bär och frukt och så en liten framtida önskelista för min del… Önskar er en fortsatt fin helg!

Träd, träd, många fler träd ~ vår egen version av en food forest

Bild

28

Blommig fredags tema denna vecka är Min största trädgårdsdröm. Förr drömde jag om ett eget växthus. Den drömmen är ju under förverkligande just nu, så vad drömmer jag om numera? Jo, om träd, träd och ännu fler träd! Jag berättade helt kort om projektet i planerna för 2015, men nu blir det mer i detalj. För den som inte gillar långa inlägg är det dags att hoppa vidare nu. 😉

Jag har alltid tyckt om träd (det berättade jag om här). Mina tankar kring att plantera ännu fler fick ny fart efter kursen i permakultur förra hösten. Entusiasterna menar att mellan 35 och 50 procent av en tomt (huset ej borträknat) bör bestå av träd och buskar för att få ett bra mikroklimat. Trädgårdarna runt vår tomt består nästan helt av gräsmatta. Vi har sedan vi flyttade hit 1999 planterat runt 50 träd och buskar. Hos oss finns igelkottar, häckande småfåglar och en mängd olika nyttoinsekter och fjärilar (så mitt bloggnamn är inte helt taget ur luften).

Ullungrönn ‘Dodong’
Kopparlönn
Avenbok
Perukbuske
Hängsyrén
Stjärnmagnolia ‘Rosea’
Liten amerikansk hästkastanj ‘Koehnei’
Syrénhortensia
amerikanska blåbär
Trädgårdskryddbuske ‘Hartlage wine’
Carmencitarönn
Prydnadsapel ‘Freja’
Plommonträd
Blåregn
Getris ‘Dise’
Hösthallon

Några av träden och buskarna i vår trädgård. Om du för markören över bilden ser du namnet.

Vår trädgård kommer inte att förvandlas till en renlärig food forest/skogsträdgård, utan som vanligt gör jag min egen tolkning av något jag gillar. Jag har inte tänkt riva upp alla prydnadsväxter, jag är en trädgårdsperson som älskar japanska lönnar precis lika mycket som plommonträd och små nunneörter precis lika mycket som att skörda egenodlade morötter. Vi har ända sedan vi tog över trädgården 1999 blandat prydnadsväxter och prydnadsträd med örter, bärbuskar och fruktträd. Vi fortsätter helt enkelt den blandningen och ni som läser min blogg får följa med på resan och se hur vår trädgård förändras och förtätas åren framöver.

Jag har läst bok efter bok om fruktträd och perenn grönsaksodling – lovar att ge några boktips en annan dag – och listan över vad jag vill ha har blivit lång. Nu har jag bantat ner den till något som förhoppningsvis ska få plats. Det här är vad som kommer att planteras i en första etapp:

  • Sötkörsbär ‘Stella’. Planterat.
  • Plommon ‘Czar’. Hämtat, ej planterat.
  • Surkörsbär ‘Nordia’. Beställt.
  • Krikon. Har redan en buske inköpt på växtmarknad som står planterad i en stor kruka på stora trädäcket. Ja, jag vet att de skickar rotskott… Nu ska jag sätta plantan där det inte gör något. För mig är krikon ett barndomsminne från farmor som hade sådana träd. Denna planta ska liksom farmors träd ha lila frukter, vi får väl se om det stämmer när den växt till sig lite.
  • Hassel. Har redan tre fina små plantor som jag hittat som ”ogräs” i trädgården. Har också beställt ett ‘Barcelonski’. Hasselnötter är gott och de störar som vi gallrar bort kommer papegojorna att få som nya sittpinnar i utevoljären. De gillar också hassel.
  • Narrbuske. Får planta av mamma. Ja, fröna inuti de lilafärgade fröskidorna är faktiskt ätliga. Ska enligt uppgift smaka lite åt honungsmelonhållet.
  • Äppelträd. Kommer att sätta en låg äppelspaljé bakom dagliljorna i Trädhörnet. Det blir fyra stycken träd, ett ‘Ingrid Marie’ och så tre till, förhoppningsvis ‘Gravensteiner’, ‘Katja’ och ‘Oranie’. Träden är beställda hos en plantskola som inte tar mer betalt för spaljéträd än vanliga äppelträd, skönt!
  • Körsbärskornell, Cornus mas ‘Jolico’. Buske med ätbara bär i körsbärstorlek.
  • Minikiwi. Har beställt honplantan ‘Ken’s Red’ och ska nu bara hitta hanplantan ‘Weiki’ också.
  • Några fler bärbuskar blir det också, bland annat vinbärsbuskar och ytterligare en tayberry.

Sedan har jag några prydnadsträd och buskar som jag gärna vill ha också, insprängt bland allt det ätbara.

Honey tulip magnolia‘Honey Tulip’, foto publicerat med tillstånd av The Jury Garden. Klicka på länken för att se fler bilder och läsa om deras magnolior.

  • Magnolia. Min dröm om en Magnolia wilsonii har jag gett upp, ingen verkar kunna ta hem den i vettig storlek. I stället har jag förverkligat min dröm om en gul magnolia genom att beställa ett exemplar av ‘Honey Tulip’. Blommorna ska bli runt 15 cm stora (!) och blomma på bar kvist. Trädet blir fullvuxet runt 3,5 meter högt.
  • Vitbrokig korallkornell, Cornus alba ‘Sibirica Variegata’. För de söta blommorna, bären och vackra röda stammarnas skull.
  • Kornell Cornus sanguinea ‘Midwinter Fire’. Sorten har gula stammar med röda toppar och får en fin gul höstfärg.
  • Trollhassel Hamamelis intermedia (x) ‘Diane’. Rödblommig sort som jag försökt mig på förr med dåligt resultat. Den första frös bort, den andra visade sig vara felmärkt – tredje gången gillt?
  • Rönn Sorbus ‘Autumn spire’ (‘Flanrock’), pelarform med orange bär och rödorange höstfärg.
  • Japansk lönn Acer palmatum ‘Koto-no-ito’. Finflikig sort med ljusgrön sommarfärg och glödande orange höstfärger.
  • Japansk lönn Acer palmatum ‘Shin-deshôjô’. Rosatonat bladverk på våren, rödgrönt under sommaren och rött på hösten.

Vår trädgård är knappt 1000 kvadratmeter, sidorna är cirka 31 x 31 meter. Överst syns Lundområdet till vänster med två stora fruktträd från slutet av 1970-talet, till höger syns Trädhörnet som svänger runt tomtgränsen. Tanken är att göra båda dessa områden till ett stort. Gångarna ska flyttas något på ett par ställen och en del mindre buskar och perenner i Lundområdet ska få flytta över till Trädhörnet. Vi ska ha lågväxande träd/buskar på två ställen för att få södersol till poolen och kvällssol till Stora trädäcket. På sikt ska också komposthörnan få flytta/minskas i yta, sedan grannen tog ner ett träd har den hamnat i stark södersol. Där vill vi hellre ha ett fruktträd och några buskar i framtiden (= planteringsetapp två).

Bild1

Så här ser det ut nu i Lundområdet, bild tagen strax till höger om punkten där Lunden och Trädhörnet möts, rakt ovanför poolen på skissen.Japanska lönnar, Lunden rakt fram

Trädhörnet, bild tagen från samma punkt, fast åt andra hållet. Här syns de japanska lönnarna och bakom dem rödbladiga prydnadsapeln ‘Freja’ och Ginnalalönnen. En titt tillbaka in i trädhörnet. Det höga trädet längst bak är en Ginnalalönn.

Ännu ett superlångt inlägg från min sida, men den här bloggen är ju också min trädgårdsdagbok, så det här inlägget är en kombination av Blommig fredag och dagbok. För fler inlägg om drömmar, klicka här.

Det är inte någon varm och solig helg vi har framför oss, men det är bara att ta på sig varmt och gå ut och njuta lite av det som blommar ändå, eller hur?! Jag tänkte göra ett vårspaningsinlägg på söndag, fler som hänger på?