7 snabbväxande träd i vår trädgård – 5, 10 och 15 år efter plantering

Bild

Hur snabbt växer ett träd? Egentligen?! Här kan du se hur sju träd i vår trädgård har vuxit sedan de planterades. Välkommen med på tidsresan!

Jag börjar med mitt absoluta favoritträd, Ullungrönnen Sorbus ulleungensis ‘Dodong’. Trädet med vackra vinterstammar, sagolik vårblomning, blankt sommarbladverk och magiska orange höstfärger. Vårt exemplar är flerstammat och levererades cirka 175 cm högt 2004.

Ginnalalönnen, Acer ginnala, har ett vackert bladverk, snygg bark och gul-orange höstfärger. Att domherrar är extra förtjusta i att äta av lönnfröna vintertid är en bonus. Även den är ett flerstammat exemplar som levererades manshög 2004.

Så här små var de två 2004 vid planteringen: Till vänster i bild, bakom de små tujakloten, syns en ljusgrön buske mot den mörkgröna häcken: det är ginnalalönnen! I mitten av bilden syns en annan hög ljusgrön buske mot den mörkgröna häcken: det är ullungrönnen.

2005, ett år efter plantering: Nu börjar ginnalalönnen och ullungrönnen att dra iväg! De har börjat passera häcken i höjd.

2007, bara tre år efter plantering! Spana in ginnalalönnen bakom fågelhuset, ullungrönnen vars topp inte ens är med i bild och den vackra prydnasapeln, Malus toringo E, som blommar i vitt.

Fem år senare, 2009, hade ginnalalönnen börjat titta fram över fågelhusets tak, ullungrönnen var tre meter hög och prydnadsapeln hade brett ut sig rejält.

Och tio år senare, 2014, såg de ut så här! Nu hade ginnalönnen och ullungrönnen fått sin sluthöjd på runt sex meter vardera. 🙂

Kanske vill du plantera ett fruktträd? Plommonträdet Prunus domestica ‘Opal’ har goda söta plommon med lila skal och gult fruktkött. Det planterades 2006 och är trädet till vänster i bilden nedan.

2009, tre år efter plantering, blommade det så här vackert och hade redan hunnit få en fin storlek och form.

2014, åtta år efter plantering, hade det hunnit bli så här stort och i praktiken nått fullhöjd. Spaljéerna vid sidan är cirka 175 cm höga. Jag har beskurit det något genom att ta bort de lägsta grenarna så det blir mer vasformat. På så sätt kan jag plantera mer växter under trädet.

2014, åtta år efter plantering, men senare på säsongen.

På framsidan ut mot gatan växter tre träd som planterades 2001. Från höger till vänster: klotrobinia, Robinia pseudoaccasia, Carmencitarönn, Sorbus kommixta ‘Carmencita’ och kopparlönn, Acer griseum.

2001 såg det så här tanigt ut. Kopparlönnen syns knappt på bilden, men längst bort i höger hörn syns något i ljusgrönt…

2004, tre år efter plantering, hade Carmencitarönnen börjat sätta fart. Klotrobinians krona hade frusit tillbaka efter en elak vinter och klippts in. Och kopparlönnen? Ja, den var fortfarande mest en buske längst bort i högra hörnet.

2007, sex år efter plantering, var Carmencitarönnen och klotrobinian redan imponerande stora. Staketet är en meter högt.

Och 2011, tio år efter plantering, så var både klotrobinian och Carmencitarönnen i praktiken färdigvuxna, sedan dess har mest stammarna ökat i omfång. Och nu syns också kopparlönnen i höger hörn!

2017, 16 år efter plantering, såg de ut så här.

Och på den här bilden syns det varför man väljer att plantera den långsamtväxande kopparlönnen: den magiskt vackra barken som lyser i solen!

Sjunde, och sista trädet, får bli den vackra praktmagnolian, Magnolia x soulangeana. Många är vi som drömmer om en vackert blommande magnolia och den stod högt upp på min trädlista kan jag lova! Det finns magnolior som är härdiga långt upp i landet och det har på senare år kommit många nya spännande sorter.

Praktmagnolian planterades även den 2001. Av den finns det ingen bra startbild, för den vara bara runt halvmetern hög och syntes i praktiken inte bakom alla andra växter de första åren.

Men 2007, sex år efter plantering, har jag noterat att det var första året den blommade ordentligt!

2008, sju år efter plantering. Här syns det bättre hur stor den hade hunnit bli. Häcken bakom är cirka 180 cm hög. Blomningen var det inget fel på!

2020, 19 år efter plantering ser den ut så här. Numera är den dryga fyra meter hög och än är den inte färdigvuxen. Jag har stammat upp den lite med åren. Blomningen är magnifik varje vår! Det blå under är pärlhyacinter som har samma ”vårklocka” som just praktmagnolia och alltid blommar samtidigt.

Till slut: det här inlägget har jag gjort till er som hamnar på min blogg när ni söker på ”snabbväxande träd”. Hoppas ni har nytta av det! 🙂 Fotona är som ni har märkt inte tagna exakt 5, 10 och 15 år senare, men jag har prioriterat samma vinklar på fotona före ”rätt” år.

Glöm inte:

  1. Det är aldrig för sent att plantera träd! En del växer snabbare än andra, en kunnig plantskola eller trädbok (finns bra på närmaste bibliotek) kan ge dig råd på vägen.
  2. Våga plantera lite större träd. Vårt hus är 6,5 meter högt och våra högsta träd är runt åtta meter. Majoriteten av våra träd är (eller blir med tiden) runt 4-6 meter. Vill du ha ett litet träd som bara blir två meter högt? Köp en buske. 😉
  3. Är du rädd att träden ska skugga för mycket, ge dig en massa löv som måste krattas upp eller ”ta” regnvatten från dina växter? Både växter (och människor) trivs bäst i halvskugga. Välj träd med små löv så är det bara att kratta/blåsa in dem i rabatterna där de blir till finfin jord. Träd skuggar marken och gör att fukten inte avdunstar så fort. Att de dessutom är hem till många insekter och att småfåglarna kan hitta både skydd och mat i trädkronorna är så klart en bonus!
  4. Be plantskolan ta hem större trädexemplar. Ofta är prisskillnaden bara några hundralappar och du tjänar många års tillväxt. Med större rotklump sätter trädet igång att växa snabbare i din trädgård och klarar vintrarna bättre. De flesta större plantskolor åker på inköpsresa i januari/februari, så lägg din beställning senast vid årsskiftet. Då kan de också ta hem flerstammade exemplar och liknande specialbeställningar.
  5. Fråga flera plantskolor i din närhet (om du har) om pris på träd och beställ hos den som kan ta hem den sort och den storlek du önskar till det pris du är beredd att betala. En del plantskolor kan också transportera hem större träd till dig, priset för det kan vara värt att väga in vid beställning.

Lycka till med trädplanterandet! 🙂 För den som vill se mer av hur vår trädgård har vuxit fram finns det matiga inlägg med många bilder i menyn ovan under ”Trädgårdsprojekt”. Under 2020 uppdaterar jag dem med delvis ny text och bilder.

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 2

Bild

I förra inlägget berättade jag om hur vi odlar frukt och bär, nu ska jag berätta mer om vilka sorter vi odlar. Längst ner i inlägget finns en lång lista med art- och sortnamn.

Varje år speglar jag skörden under sommar och höst genom att fotografera ett antal ”bärhänder” till mitt instakonto. Här nedan kan du se vad och när vi skördade ett antal sorter under 2019.

26 juni. Röda vinbär, bärtry, smultron, krusbär och jordgubbar.

6 juli. Röda vinbär, björnbärshallon, smultron, krusbär, buskkörsbär, surkörsbär, bigarråer, röda och gula hallon, jordgubbar och bärtry.

14 augusti. Röda vinbär, björnbär, plommon, amerikanska blåbär, jordgubbar och hösthallon.

1 september. Amerikanska blåbär, hösthallon, jordgubbar och björnbär.

2 oktober. Jordgubbar, hösthallon, björnbär, körsbärskornell och havtorn.

De senaste frukt- och bärinköpen består av ett aprikosträd ‘Kuresia’, ett mullbärsträd ‘Gerardi’s Dwarf’, en bärhäggmispel ‘Thiessen’, tre olika sorters bärtry och ett persikoträd ‘Ice Peach’. Har bara fått smaka en enda aprikos, men den var gudomligt söt och god! Mullbären och det fåtal bärtry-bär av de nya sorterna som vi fick 2019 var också goda och gav mersmak. Kanske blir 2020 också året då vi äntligen får smaka vindruvor och mini-kivi?

Det här är de ätbara bär och frukter som vi har just nu:

Träd
Bigarråträd (okänd sort)
Plommonträd (troligen ‘Reine Claude d’Oullins’)
Plommonträd ‘Opal’
Plommonrträd ‘Czar’
Surkörsbär ‘Fanal’
Buskkörsbär ‘Lettisk låg’
Sötkörsbär ‘Stella’
Spaljerade äppleträd ‘Ingrid Marie’, Gravensteiner och ‘Summerred’
Körsbärskornell ‘Jolico’
Äkta kvitten ‘Leskovacka’
Aronia (uppstammat träd) ‘Viking’
Mullbär ‘Gerardi’s Dwarf’
Persika ‘Ice Peach’
Aprikos ‘Kuresia’
Bärhäggmispel ‘Thiessen’
Sötmandel (2 st självsådda träd, har ej burit frukt ännu)

Buskar
Amerikanska blåbär (flera olika sorter)
Röda sommarhallon
Gula sommarhallon
Björnbär ‘Black Satin’
Tayberry ‘Buckingham’ och ‘Thornless’
Röda hösthallon
Japanskt vinhallon
Svarthallon ‘Munger’
Röda krusbär
Vita vinbär
Röda vinbär ‘Rovada’, ‘Jonkheer van Tets’
Vindruva ‘Remainly Seedless’ och ‘Einsat’
Sandkörsbär
Fourberry ‘Orangesse’
Minikiwi ‘Ken’s Red’, ‘Nostigo (male) och ‘Solissimo’
Bärtry ‘Aurora’, ‘Indigo Gem’ och ‘Honeybee’ samt en okänd sort.

Perenner
Smultron
Ampeljordgubbar
Lingon

Bär/frukt vi har provat och tagit bort:
Havtorn (för mycket rotskott)
Gojibär (gav inga bär på tre år)
Jostakrusbär (har hellre vanliga krusbär eller vinbär)
Vita smultron (spred sig hejdlöst)
Fikon (hade svårt att övervintra det och det klarade sig inte i kallväxthuset)
Persika (den första sorten som bara tappade frukterna)
Lingon (de flesta sorter vi har testat håller bara ett par år och dör sedan)

Odlar du något annat i frukt- eller bärväg som du tycker att jag borde pröva hos oss? Tipsa gärna! 🙂

Trevlig helg! Titta gärna in hos de andra som bloggar om trädgård via Trädgårdsfägring.

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 1

Bild

Det bästa jag vet är att gå en tur i trädgården och stoppa munnen full med frukt och bär, plockade direkt från träd och buskar. Det kan ha att göra med att det är de allra bästa barndomsminnena för min del. Finns det något godare än att plocka en hel näve med söta, solvarma smultron? Det skulle väl möjligen vara att plocka två då! 🙂

När vi tog över trädgården 1999 fanns det två fruktträd, båda planterade tjugo år tidigare när huset byggdes. Ett jättelikt bigarråträd och ett stort obeskuret plommonträd. Vi har sedan fyllt på med fler träd och buskar under de år vi har bott här.

Vinbärsbuskar och krusbär planterades 2000, de amerikanska blåbärsbuskarna sattes 2001, hallon, hösthallon och smultron fylldes på de kommande åren. Vi planterade också ett nytt bigarråträd och ett persikoträd, men de blev inte långvariga innan de åkte upp. Bigarråträdet fick varje år hemska bladlusinvasioner och persikorna trillade alltid av innan de var mogna.

Söta goda hallon en varm sommardag. Bästa godiset medan man går en runda i trädgården.

I stället fortsatte jag att plantera prydnadsträd, buskar och perenner i trädgården och öka mullhalten i rabatterna genom kvarliggande löv och ett lager ny trädgårdskompost varje år.

När jag sedan för drygt tio år sedan åter började plantera fruktträd hände något spännande. De där kraftiga skadedjursangreppen uteblev och skörden blev utmärkt. Hur kom det sig? Jo, träden stod inte längre utplacerade mitt i en torr gräsmatta, istället stod de i ett ”skogsbryn” i trädgården bland andra träd, buskar och perenner. Skadedjur hade inte lika lätt att hitta fruktträden, jorden torkade inte ut när andra träd skuggade och minskade vattenavdunstningen och perennerna som vissnade ner varje år bidrog med näring och mullämnen.

2019 fick vi första ordentliga skörden av svarthallonet ‘Munger’ som planterades några år tidigare. Mycket goda bär men väldigt taggiga revor, värre än vilda björnbär…

När jag sedan utbildade mig inom permakultur insåg jag att jag utan att veta om det hade följt de enkla regler som finns för det som kallas food forest, skogsträdgård. Att odla i många olika lager från låga perenner i markskiktet, följt av buskar, låga träd och stora träd, kompletterat av klängväxter och död ved. Det ger ett gynnsamt mikroklimat och den biologiska mångfalden ökar.

Hos de som nyanlägger en skogsträdgård är andelen ätbart i de olika skikten så klart högre än vad den är i vår villaträdgård, här kan ett mellanskikt bestå av japanska lönnar, men varför skulle jag ta bort det som redan finns och trivs i trädgården? Numera så har jag landat i att jag blandar både nytto- och prydnadsväxter i vår egen version av en skogsträdgård. 🙂 De flesta av oss börjar trots allt inte med ett tomt ark till trädgård.


Äkta kvitten redo för skörd. Bredvid trädet växer ett snödroppsträd (vars frukter faktiskt är ätbara), färgsprakande japanska lönnar, svarta vinbärsbuskar, aronia, körsbärskornell och längst till vänster skymtar en av ”jättarna” i trädgården: det gamla plommonträdet. Markskiktet består av allt från trebladsspira till pioner, ledordet är att många av dem är bra för pollinerare. Där finns också funkia vars skott på våren är goda att äta som sparris. Längs bambustaketet i bakgrunden växer olika klängväxter, bland annat kaprifol.

I en annan del av trädgården, Bärlandet, växer vita- och röda vinbär, spaljerade röda krusbär, gula och röda sommarhallon, röda hösthallon och bärtry i låga upphöjda bäddar. Längs med spaljén i bakgrunden klättrar minikivi och klematis och till höger syns plommonträdet ‘Opal’. Hallon och bärbuskar samodlas med jordgubbar och självsådda sommarblommor som blåklint och färgkulla som hjälper till att locka insekter. På en del ställen lägger jag fårull som marktäckning för att hålla kvar fukt/minska ogräset.

I bakkant på våra upphöjda odlingsbäddar för grönsaker, närmast den skyddande och värmande tegelväggen, växer spaljérade äppelträd. De har inte så stor rotklump, utan har ännu så länge trivts bra på denna plats. Under sommaren har de ett lager med fårull på den nakna jorden som hjälper till att hålla kvar fukten och skyddar rötterna från stekande sol. 

Sedan 2014 har jag aktivt jobbat med att bredda det ätbara i trädgården. Mitt mål är inte att få stora skördar av några få sorter, utan att kunna ha bär och frukt under så många månader som möjligt. Jag kokar saft, gör sylt och fryser in bär, men mycket äts också färskt när det är som godast. Det vi alltid får mer av än vad vi kan äta själva, blåbär och plommon, kommer vänner gärna och plockar. Och rätt som det är får man något annat som de har för mycket av i retur! 🙂 Bland fruktträden finns numera också hassel för att ge skörd av nötter.

Hasseln ‘Barcelonski’ köptes in 2015 och 2019 fick vi första skörden av nötter! 

Skillnad på bär och bär… Det här är tre av våra körsbärssorter. Från vänster till höger: buskkörsbäret ‘Lettisk låg’, surkörsbäret ‘Fanal’ och bigarrån ‘Stella’. I bakgrunden på bilden syns mer av Fanal, svarta vinbär och bärtry.

Ampeljordgubbar ger söta och goda bär under flera månader, från juni och ända fram till frost.

Amerikanska blåbär har vi flera olika sorter av. De mognar från juli och framåt. En del av dem är små (5 mm) och andra jättestora (20 mm).

Äkta kvitten ger stora gula frukter att koka god marmelad på. Doftar gott gör frukterna också.

Sedan finns det andra bonusar med att ha många bärbuskar och fruktträd i trädgården. De flesta kräver inte mycket skötsel och blomningen ger mat till hungriga bin och humlor. Andra, som amerikanska blåbär, får vacker höstfärg. Och vad är vackrare en vårdag än ett vitblommande plommon- eller körsbärsträd? Det skulle möjligen vara ett rosablommande kvittenträd!

Boktips för dig som vill veta mer om lite ovanligare bär och fruktsorter och skogsträdgårdar. Samtliga böcker finns att fjärrlåna på närmaste bibliotek.

  • Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. En mycket tjock och innehållsrik bok om allt som du behöver veta om skogsträdgårdar och olika sorters träd, buskar och perenner. Rekommenderas varmt! Läs även mer på Skogsträdgårdens blogg HÄR.
  • Skörda nya smaker av Anders Kjellsson (numera Stålhand och chefsträdgårdsmästare i Göteborgs botaniska trädgård). Han bloggar HÄR.
  • Frukt och bär av Åke Truedsson.
  • Trädgårdens bär av Leif Blomqvist.
  • Creating a forest garden av Martin Crawford. Innan Skogsträdgården (se ovan!) kom ut var detta ”bibeln” för alla som ville veta mer om skogsträdgårdar.

I del 2 nästa vecka ska jag berätta mer om vilka olika sorters bär vi odlar och vad vi skördar när på året.

Önskar en fin helg och länkar så klart till Trädgårdsfägring!

Bland magnoliablom, kungsängsliljor och tulpaner

Bild

Det har regnat av och till hela helgen. Ett stilla vårregn som får allt som växer att sträcka på sig och se extra grönt ut. Inga jättemängder, troligen bara 7-10 mm, men det har inte kommit en droppe på en månad så vi är glada och tacksamma för det som kom. I dag har jag varit ute i regnkläder och lassat ut välbrunnen fårgödsel som jag fick av min arbetskamrat. Nu hoppas jag att det växer så det knakar!

De här bilderna tog jag tidigare i veckan, en dag när det var så där bra fotoväder. 🙂

Avenbokshäckarna spricker ut nu och trädgården får en grön ram. I bakgrunden skymtar praktmagnolian.

Praktmagnolian har som vanligt sällskap av de knallblå pärlhyacinterna. De blommar alltid samtidigt, som jag berättade mer om HÄR.

De knalligt rosa tulpanerna ‘Pink Impression’ gör kopparlönnen sällskap.

Vid trädgårdsboden och Skära rabatten blommar plommonträdet ‘Opal’. Förra året blev det inte ett enda plommon, 😦 förmodligen på grund av torkan. Låt oss hoppas på en bättre skörd (och mer regn) i år!

I trädhörnet är Ullungrönnen ‘Dodong’ grön och fin nu och under blommar en matta av olika gula tulpaner, bland annat ‘Daydream’ och ‘Blushing Apeldoorn’. På motsatta sidan blommar de skära tulpanerna som jag tyvärr inte vet sortnamnet på.

De här skära tulpanerna ska upp och flyttas, det är ett av årets projekt. De skär sig lite väl mycket med de gul-orange sorterna på andra sidan gången. I stället blir det andra sorter till hösten.

I Lunden blommar både det gamla plommonträdet ‘Reine Claude d’Oulins’ och bigarråträdet. Himlen är vit. 🙂

Men marken den är bara vit fläckvis, där kungsängsliljornas matta sakta fylls på av frösådder. Trädgårdskissen är sällan långt borta. Mysigt med lite fyrbent trädgårdssällskap!

Länkar till Trädgårdsfägring. Önskar en fin vecka och hoppas alla med torka får mer regn.