Etikettarkiv: odla

Odla ätbart 2026 – less is more

Bild

Svara

Det är hög tid att planera det sista inför odlaråret 2026. För fyra år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.

Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. Fördelen med att skriva ett blogginlägg om det är också att jag har planen i mobilen när jag står vid landet med alla påsar. 😉 Mycket praktiskt! 🙂

Under 2025 vägde vi för fjärde året all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (190 kilo av över 80 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”.

Varje år provar jag också några nya sorters ätbart (märkt NY här nedan i inlägget), men i år blir det något färre än normalt eftersom planen är att jag ska dra ner lite på odlandet. Och varför ska jag göra det, kan man fråga sig, jag som brukar föreläsa om att ”Våga odla mer ätbart”. Svaret är att barnen blir stora och flyttar hemifrån och då går det inte åt lika stora mängder. Så precis som jag justerade antalet vinbärsbuskar när barnen inte drack saft längre ska jag nu anpassa grönsaksodlingarna. Några sorter försvinner helt, andra odlar jag färre plantor av.

Så här kommer 2026 års odlingar att se ut:

I växthuset på fem kradrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater, underplanterade med paprikor och tagetes. Årets tomatsorter blir: ‘Dancing Green Fingers’, ‘Fransk gul’ (semesterminne), ‘Gunillas Ministrar’, ‘Mei Wei, ‘Indigo Cherry Drops’ och ‘Black Sweet Cherry’. Årets paprikasorter blir ‘Ferenc Tender’, ‘Ampius’ (NY) och ‘Pippins Golden Honey’ (NY). I växthuset får också melon av sorterna ‘Kajari’ (NY), ‘Sweet Granite’ och ‘Sugar Baby’ växa i stora krukor och på planteringsbordet ställer jag krukor med årets chilisorter ‘Eucador Purple’ och ‘Aji Lilly Teolinda’. Ska också klämma in en kruka med den övervintrade yaconknölen från förra året.

På lilla trädäcket testade jag förra året att ha två baljor med sand där jag odlade jordmandel. Det gick bra, men mandeln gillade inte den kalla sommaren, så nu vet jag att den behöver fiberduk över sig om det blir kalla nätter. I de två baljorna strösslar jag också ut lite morotsfrön, har slattar som gått ut av ‘Yellowstone’, ‘Longue Rouge Sang’, ‘Amviva’ och ‘Amsterdam Forcing’ och tänker att det som gror, det gror.

I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna som är nästan hundraprocentigt snigelfria, odlar jag sådant jag vill ha nära köket och som behöver lite extra tillsyn och vattning (regnvattenstunnorna står lämpligt nog strax bredvid). I år kommer de trist nog inte att kunna användas alls till odling eftersom jag fått in rotgallnematod. 😦 De nematoderna går på typ allt jag odlar, men de gillar inte tagetes, så båda pallkragarna fylls med ett hav av olika sorters tagetes och nästa år kan jag åter ha morötter, sallat, sockerärtor med mera i pallkragarna. Detta år sår jag morötter på ett antal olika ställen för att få skörd (och också se om nematoderna lurar i fler bäddar).

I de stora baljorna bredvid pallkragarna blir det som vanligt högväxande normalstora tomater samodlade med annat. Förra året snickrade maken en fiffig ställning (efter min skiss) att binda upp tomaterna och sockerärtorna mot och det fungerade superbra. Så skönt att slippa binda upp mot pinnar! Årets tomatsorter blir: ‘Zolotoy Potek’, ‘Cherny Mavr’, ‘Wapsipinicon’, ‘Cheerio’ och ‘Sapporo’. Under/mellan tomatplantorna sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’, sallatsorterna ‘Redder Ruffled Oak’, ‘Green Salad Bowl’ och ‘Little Gem’ samt morötterna ‘Nantaise 2’ och ‘Nantes 2’. Även här blir det lite tagetes. I ett par halvstora krukor har jag busktomatsorterna ‘Pixie Striped’ och ‘Tumbling Tom Yellow’ underplanterade med ‘Baby Leaf Mix’.

Jag tycker om att utnyttja odlingsytan till fullo. Morot och sallat sås tidigt, sedan sockerärten och sist tomaterna. Sallat och sockerärt börjar ge upp lagom när tomaterna behöver mer plats och näring.

I en kruka med spaljé odlar vi som vanligt gurkan ‘Baby’ som trivts bra i skyddat västerläge. Den får sällskap av djungelgurka i år. Redan nu under våren börjar vi skörda gurkor inomhus när ”gurkgardinen” levererar.

Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år stora tomater i baljor, uppbundna mot ännu ett snickrat tomatstöd och granne med den vackra trumpetrankans orange blommor. Årets sorter blir ‘Homestead’. ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’. Mellan och under dem blir det hjälmböna (tredje gången gillt?), bönan ‘Azuillo’ (som jag fått av en odlarvän), tagetes och basilika ‘Genovese’ och ‘Gustosa’.

Inne i poolområdet, men i lite sämre läge, blir det två baljor med tomater och grönsaker. I den ena lagringstomaten ‘Ponderosa’ och en rödbetsmix, i den andra morötter ‘Nantaise 2’ och ‘Nantes 2’ och rädisor ‘Easter Egg’ och ‘Amethyst’.

Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där trivs störböna ‘Neckargold’ och den får i år sällskap med märgärt ‘Mors Stora’.

I den fyra kvadrat upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även detta år dahlior när bädden fortsätter pausen från lök och morötter. Dahliorna får sällskap av zinnior ‘Queeny Lime red’ och ‘Oklahoma Salmon’ samt höga lejongap ‘Dark Orange Potomac’. Jag sår också lite rödbladig trädgårdsmålla ‘Rubra’ och dill i denna bädd.

I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får i år potatislöken, sommarsquash ‘Costata Romanesco’ och grön buskböna ‘Oxinel’ samsas. Här sår jag också morötterna ‘Nantaise Améliorée 3’ och ‘Long Orange’ när löken är skördad.

I de två sparrisbäddarna (på vardera fem kvadrat) på söderläge växer sedan några år även remonterande jordgubbar. Förra året provade jag att så palsternacka mellan sparrisraderna och det blev bra. I år gör jag därför om det och passar på att strössla ut lite morotsfrön ‘Golden Nugget’ och ‘Flakke’ också.

På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat och där det närmast väggen i tre av bäddarna växer spaljerade äppelträd) blir det:
1. Perenna grönsaker som fjällsyra, Ullungloka, svartrot, vårsköna, strandkål, den gode Henriks målla, pimpinell ‘Salad Burnet’ med flera samt spontansådd dill. Denna bädd sköter sig själv och jag rensar bara bort lite frösådder.
2. Gul buskböna ‘Rocdor’ och lilarosablommande sockerärt ‘Carouby de Maussane’ och bondböna ‘Crimson’, finflikig persilja ‘Menuette’ (NY) och zinnia ‘California Giant’ i blandade färger.
3. Först färskpotatis ‘Corazon’. Efter den purjolök ‘Blaugrüner Winter’, spenat ‘Early Giant’, rädisa ‘Rose de pâques’ och färgsporre ‘Northern Light’.
4. Perenn grönkål, finflikig ‘Jagallo Nero’ (NY) samt gullskära ‘Polidor mixed’ och lite morot ‘Nantaise 2’. Plus tagetes, så klart.

I ena kompostfacket i sydöstläge brukar jag odla vintersquash, men förra året testade jag potatis och det blev riktigt bra, trots den torra sommaren. Så i år fortsätter jag med potatisodlingen (jorden läggs ju ut i trädgården sedan där jag inte odlar potatis). Jag har dock en idé om att sätta en squashplanta som har rötterna i komposten, men får ringla upp ovanför vattentunnorna… Vi får se hur jag gör.

Så, det var årets stora sålista. Och då har jag inte räknat upp de bladgrönsaker som jag sår i back till sensommaren för skörd nästa vinter… 😉 Så här ser backarna ut i september innan de flyttas till ”stora” växthuset när tomaterna har gett klart.

Hemträdgårdens utmaning: väga skörden, klocka tid och kolla pris i butik under ett år

Bild

Svara

2024 gick vi in på tredje året med att väga vartenda gram av det vi skördar i trädgården. När jag läste i Hemträdgården om utmaningen att under ett år föra dagbok över skörden, arbetsinsatsen och pris i butik nappade jag direkt! Jag tänkte i mitt stilla sinne att vi nog inte skulle vara så många som sa ja till denna omfattande kartläggning. (Facit: det var vi inte. 23 började och 16 fullföljde.) Men eftersom jag ändå skulle väga skörden kändes det överkomligt.

Jag är uppvuxen på ett lantbruk i Västergötland där min familj var självförsörjande på allt från kött till potatis. Jag har varit med och odlat sedan jag var liten och ägnat åtskilliga timmar som barn åt att rensa ogräs, plocka jordgubbar och hjälpa till med saft- och syltkok. Jag vet att odla ger mig ro i själen i en orolig värld, obesprutad mat på bordet och en möjlighet att odla sådant som inte finns att köpa i butik. Men det tar tid att odla och jag brukar säga att den som odlar byter pengar mot tid. Nu måste ju inte alla odla så mycket som vi gör i en villaträdgård; bara att ha lite örter, några rader morötter och ett par bärbuskar kan räcka långt.

Att väga skörden i flera år har gett mig insikter kring vårt odlande på en ”normalstor” villatomt på knappt tusen kvadrat som jag aldrig hade kunnat gissa mig till. Vilka grödor skördar vi mest av, vilka sorter ger skörd under flest månader och hur många olika sorter blev det egentligen? 2024 skördade vi 240 kilo – ett kvarts ton – ätbart! Men minst lika viktigt är mängden sorter där vi klockar in på runt 120 stycken olika. Jag räknar allt som används på samma sätt som en sort. Tomater är en sort, trots att jag odlar över 20 olika namnsorter. Vinbär av olika färg räknas däremot som olika sorter. Vi odlar inte bara ettåriga grönsaker, utan också många perenna och utöver det en stor mängd olika bär och frukt.

Det är först när odlingsåret summeras i den fina excelmall (som min man har gjort till mig) som odlingsåret framträder i sin helhet. Ett halvt kilo smultron låter kanske inte så mycket, men när jag vet att varje smultron väger cirka ett gram styck känner jag tacksamhet och glädje över att femhundra små söta bär har ätits under sommaren. Tungviktaren hos oss är nästan alltid tomater där vi 2024 plockade 60 kilo! Tomaterna äts färska, fryses hela, blir tomatsås, puré och tacosås. Potatis, vintersquash, plommon med flera väger också många kilo, men minst lika viktiga är de där grammen med örter och ätliga blommor som kryddar maten och gör den vacker.

Att jämföra skörden över flera år ger en historik som i alla fall jag tycker är intressant. Sedan jag började väga skörden har jag aldrig tyckt att mitt odlingsår har varit dåligt. Många gånger är det lätt att fastna i det som inte blev bra, men jag ser ju månad för månad det som faktiskt blev bra!

Vår trädgård är en slags urban skogsträdgård/matlund där prydnadsväxter växer sida vid sida med det ätbara. Det är så det blir när en trädgårdsamatör är lika förtjust i det ätbara som det vackra! De renodlade grönsakslanden uppgår till cirka 35 kvadratmeter och sedan tillkommer ett växthus på fem kvadratmeter och åtskilliga baljor och krukor sommartid. Men odlingen pågår hela året – mitt i vintern plockar vi gröna blad till sallad i det ouppvärmda växthuset.

Den stora utmaningen för min del under uppdraget var inte tiden jag ägnade odlingen, även om den ibland var svår att beräkna. Nej, det var pris i butik. För den som odlar tomater, lök och morötter är det förmodligen inget större problem, men många sorter av det vi skördar säljs över huvud taget inte i affär. Vad skulle jag sätta för pris på mullbär, trädgårdsmålla och blomsterkornellbär? Superklurigt många gånger, men jag försökte tänka likartad produkt så långt det var möjligt (hallon, spenat och mango). Många gånger fanns heller inte produkten som ekologisk, utan jag fick nöja mig med priset på en konventionell vara. Av den anledningen kommer jag förmodligen aldrig att föra dagbok över pris i butik igen, men det var så klart intressant att se slutsumman på nästan 35 000 kronor lysa på miniräknarens display. Vårt odlande motsvarar alltså runt 3000 kronor i månaden.

Missade du att vara med i utmaningen? Våga väga det du skördar under 2026 och se vad din odling faktiskt ger dig. Och för dig som odlar ”vanliga” grödor kan det definitivt vara kul att se vad det hade kostat i butik!

Vill du läsa vad vi skördat under de år vi har vägt skörden? Det kan du göra om du klickar på årtalen 2022, 2023, 2024, 2025.

Odla ätbart 2025 – favoriternas år

Bild

6

Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2025. För tre år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.

Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. (Fördelen med att skriva ett blogginlägg om det är också att jag har planen i mobilen när jag står vid landet med alla påsar. 😉 Mycket praktiskt! 🙂 )

Under 2024 vägde vi för tredje året all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (240 kilo av över 100 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, men i år blir det något färre än normalt eftersom planen är att jag mest ska odla mina favoritgrönsaker och favoritsorter.

Så här kommer 2025 års odlingar att se ut:

I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater underplanterade med sallat. Årets tomatsorter blir: ‘Cheerio’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘Indigo cherry drops’ och nykomlingen ‘Amethyst cream cherry’. Ska också odla melon ‘Sweet Granite’ som jag testade förra året. Den gav två små meloner, trots den svala försommaren, och de var riktigt goda.

I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får jordmandeln flytta in i två stora baljor. Den ska odlas i sand med mycket flytande gödning under säsongen och så hoppas jag kunna baka Nobeldessertens jordmandelkaka. Konditor Frida har väldigt snällt delat med sig av receptet när hon hörde att jag odlade jordmandel. 🙂

I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna som är nästan hundraprocentigt snigelfria, odlar jag sådant jag vill ha nära köket och som behöver lite extra tillsyn och vattning (regnvattenstunnorna står lämpligt nog strax bredvid).

I den ena pallkragen blir det en zuccininiplanta ‘Tonda Chiara di Toscana’ som ger runda frukter på runt halvkilot. Den får samsas med tidig skörd av sallat ‘Redder ruffled oak’ och ‘Little Gem’ samt palmkål ‘Nero di Toscana’. Lite kranskrage och isört ska jag också klämma in där.

I den andra pallkragen blir det haricot vertsbönan ‘Oxinel’ som får samsas med morot ‘Nantaise 2’ och ‘Royal Chantenay 3’. Allra först blir det dock en rejäl sådd av dill. Förra årets tidiga dillskörd under de små drivbänkarna var utan motstycke!

Innan vi kan så i pallkragarna behöver de tyvärr totalrenoveras eftersom brädorna håller på att ge upp… Därför siktar jag på aprilsådd i år, när vi bytt plankor och lagt tillbaka jorden igen.

På stora trädäcket blir det förstås också en massa tomater i stora murbruksbaljor. Dock inte fullt så många som 2024 när vi skördade inte mindre än 60 kilo tomater! Frysen är full med tomatsås och den lär räcka under 2025 också. Därför satsar jag på mina favoriter och färre i antal. Det ger ju å andra sidan möjligheten att odla annat.

I de tre stora runda baljorna blir det därför samodling i år. Sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’, tomat ‘Wapsipinicon’, ‘Cherny Mavr’ och Zolotoy Potek’, paprikorna ‘Ferenc Tender’, ‘Hungarian Buldog’ och ‘Candy Cane Love Chocolate’. Den sistnämnda blir i sommar F4-generation. Jag fortsätter att odla den för att till slut få fram rent frö och bli kvitt F1-problemet. Just den här sorten är så snygg med variegerat bladverk och randiga paprikor att jag ändå vill försöka. Ska också klämma in några basilikaplantor av ‘Genovese’ och ‘Gustosa’ i baljorna. Planen är att sockerärtorna som sås tidigt ska ha gett klart på högsommaren, lagom till att tomaterna behöver mer plats. Vi får se hur det går.

I enskilda krukor odlar jag tomaterna ‘Sapporo’, ‘Pixie Striped’, ‘Tumbling Tom Yellow’ och ‘Mini Parvola’. Den sistnämnda är ny, men jag fick smaka den hos en trädgårdsvän förra året. Pixie Striped överraskade 2024 med att vara först ut att mogna, trots att den inte såddes först och stod på friland! I år får den börja i växthuset och sedan fortsätta på trädäcket. Förhoppningen är riktigt tidig skörd.

I en kruka med spaljé odlar vi också gurkan ‘Baby’ som trivts bra i skyddat västerläge. Den ska också få bilda en gurkgardin inomhus redan tidigt i vår och förlänga gurksäsongen.

Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år stora tomater, men bara ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’. Tomaterna samodlas med hjälmböna, tagetes och basilika. Hjälmbönan var en besvikelse 2024 då den på grund av den svala sommaren bara orkade blomma sent på hösten, precis innan frosten kom. Men odlarvänner har lyckats med den, så jag ger den ett nytt försök på ännu varmare plats. Hjälmbönans blommor, blad och bönskidor kan alla ätas (vissa efter upphettning). Sök på lab lab och hitta en spännande grönsak!

Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där trivs störböna ‘Neckargold’ och den får i år sällskap med sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’ (sådda senare än de som samodlas med tomaterna).

I den fyra kvadrat upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även i år grönsaker, men eftersom landet behöver ta en paus från lök och morötter gör dahliorna sitt återtåg där. De får i år sällskap av knölfänkål ‘Zefa Fino’, sommarblomman Amberboa ‘Desert Star’ och chilisorterna ‘Aji amarillo’, ‘Aji Mango’, ‘Aji Lilly Teolinda’ samt ‘Equador Purple’. Jag har alltid odlat chilin i kruka, men i år ska jag testa dem på friland i den soligaste upphöjda bädden. Innan chilin planteras ut får platsen ge en tidig rädisskörd av sorterna ‘Easter egg’, ‘Amethyst’, ‘Expo’ och ‘Fluo’. Det blir också en utplantering på sommaren av de rödbetor jag skördar till hösten. Sort oklar. Och bland dahliorna, på en riktigt bra plats, ska jag plantera en knöl av yacon som jag fått av en trädgårdsvän. De ätbara knölarna är supergoda, men plantan behöver tas upp på hösten, precis som dahliorna.

I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får i år tre plantor av physalis samsas med potatisöken. I områdena mellan physalisen blir det Linnétagetes och morot ‘Golden Nuggets’. Jag räknar kallt med att ha hunnit skörda löken innan physalisen brer ut sig och detta är det land där morötterna skördas först. 2024 trodde jag inte det skulle bli någon vidare physalisskörd, de var så sena att mogna. Men i slutänden blev det 1,5 kilo mogna bär på två plantor! Och ett normalstort bär väger tre gram… Så 2025 så vill vi ha fler bär! Men plantorna är törstiga på både vatten och näring, så jag tänker att samplantering med lök borde kunna bli bra.

I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag sparrisen med remonterande röda jordgubbar. 2024 skördade vi nästan fyra kilo jordgubbar på de runt 20 plantorna, från maj till november. I år ska jag testa att odla palsternacka i mitten, mellan sparrisraderna. Kanske fungerar det att den har hunnit växa till sig lite lagom innan sparrisen växer på höjden och börjar skugga? Palsternackorna grodde inte alls 2024, vilket var riktigt irriterande. Jag lärde mig den hårda vägen att de fröna har riktigt kort grobarhet. Tidigt på våren bredsår jag också sallatsfrön i sparrisbäddarna, ofta fröslattar eller egenskördade fröer jag har över. Den sallat som vi inte gör åt går till kaniner och fåglar.

På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det:
1. Perenna grönsaker som fjällsyra, Ullungloka, sockerrot, svartrot, pimpinell ‘Salad Burnet’ med flera samt spontansådd dill.
2. Först trädgårdsmålla ‘Rubra’, sedan färskpotatis och efter potatisen är skördad rödbeta ‘Bulls Blood’, långa rädisan ‘Rose de paques’ och någon spenatsort. Kanske lite blodklöver också, om det är bar yta kvar.
3. Kållandet består i år av perenn grönkål, majrova ‘Snöboll’, kålrabbi ‘Delikatess Blauer’, rotselleri ‘Mars’ och så ska jag testa brysselkål igen, sort oklar. Kålen får sällskap av linaria ‘Northern Lights’ och Linnétagetes. Dessa olika grödor sås lite olika tid och överlappar delvis.
4. Här ska sommarsquashen ‘Costa Romanesco’ samsas med svart buskböna och persilja. Innan squash och bönor sätts ut blir det en tidig spenatskörd av ‘Early Giant’. I detta land sår jag också flera olika morötter i korta rader: sommarmorötterna ‘Long Orange’, ‘Nantaise 2’, ‘Yellowstone’, ‘Amviva’, ‘Rouge Long Sang’, Amsterdam Forcing’ samt vintermoroten ‘Flakke 2’. Jag har haft varierande erfarenhet av morotsorterna och ger samtliga ett år till för att utvärdera vilka jag ska satsa på hos oss framöver. Ja, ‘Flakke2’ och ‘Nantaise 2’ är bra, men de andra är jag inte sams med. Än.

Jordärtskockorna får i år flytta ut från den perenna bädden, de tar så mycket plats, fukt och skuggar övrigt. Dem sätter jag i en balja bredvid i stället. I en annan balja ska jag testa märgärtan ‘Mors Stora’. Den blev två meter hög och var lite svår att skörda i en av de upphöjda bäddarna… 🙂

Nedanför de upphöjda bäddarna växer också mâchen som rena ogräset i grusgången under vintermånaderna. Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar vintertid. Godaste ogräset brukar jag säga!

I ena kompostfacket i sydöstläge brukar jag odla vintersquash, men i år ska jag prova att odla majs där i stället. Förra årets skörd av vintersquash blev ändå inte vad den brukade då mördarsniglarna var så många att jag fick sätta squashplantorna i krukor för att få ha dem i fred. Pumporna vägde ett kilo styck i stället för fyra på hösten… 😦 Men det finns kvar puré i frysen, så det gör inte något att det blir ett års paus.

Sedan har vi de lite udda platserna där jag klämmer in ätbara saker…

Någonstans på framsidan ska jag försöka plantera klätterbönan ‘Nybraaten’ som jag fått frö till av en odlarvän. Måste odla den på avstånd från övriga bönor om jag ska kunna ta sortäkta frö från den.

Jag ska också göra ett nytt försök med att få fröna till ostronblad att gro, om de gör det får vi se var jag kan klämma in de plantorna. Kanske vid stora dammen?

Sedan var det sommarblommorna…

Utöver dahliorna och några få andra är jag lite återhållsam med dem i år. Men självklart ska jag så solrosor någonstans. Min sort är nu så korsad mellan olika namnsorter, att jag inte riktigt vet vilka färger den får – men det gör inget. Den blommar fint i diverse olika kulörer.

Det blir också Törnrosas kjortel och fackelranka ‘Fresco Rose’ på några ställen där jag har behov av en klättrare.

Så, det var årets stora sålista. Och då har jag inte räknat upp de grönsaker som jag sår i back i växthuset till sensommaren för skörd nästa vinter… 😉 Det blir nog ett eget inlägg om det till sommaren i stället.

240 kilos skörd av över 100 sorters ätbart i villaträdgården 2024

Bild

6

Det är dags att summera odlingsåret 2024 och som vanligt när jag går igenom mina anteckningar och matar in sifforna i excelfilen häpnar jag. Har jag verkligen odlat allt detta i vår trädgård?! Ja, det har jag *klappar mig stolt på axeln*. Odlandet slutar inte på hösten hos oss, utan pågår tolv månader om året.

240 kilo ätbart av drygt hundra olika sorter blev facit. Ett kvarts ton mat. Och då odlar jag inte ens i hela vår villaträdgård, här finns massor av prydnadsväxter också! Så potentialen är enorm om du som läser detta funderar på att börja odla, odla mer än vad du redan gör eller under fler månader av året. (Och för dig som bor i närheten av NÖ Skåne så föreläser jag om detta 18/2, mer info följer inom kort.)

2024 skördade vi 28 olika sorters bär, 17 olika örter/ätbara blommor, 31 olika sorters bladgrönt, 21 olika sorters grönsaker, sju olika sorters frukt och två olika sorters nötter. (Om du undrar över vad som är en ”sort”? Tomat räknas som en, men vinbär av olika färg som olika.)

Mitt odlingsintresse har funnits där sedan barnsben och har utvecklats för varje år, men tog ordentlig fart för fem år sedan när vi bestämde oss för att utnyttja trädgårdens fulla potential. Och jag vill börja med att skriva att jag varje säsong ”misslyckas” med ett antal grödor. Det gör alla som odlar. Jag sår för sent, glömmer vattna, sniglarna äter upp det nysatta, det blåser sönder, haglar, torkar eller något annat. Det är så det är. Det kallas erfarenhet.

Det fina med att odla är att vi får en ny chans varje år att börja om. Drömma oss bort till en framtid när allt är möjligt och inget har gått fel. Just nu när jag skriver det här ligger fröpåsarna i högar och odlingsplanen för 2025 håller på att ta form. Hur den ser ut ska jag berätta lite längre fram här på bloggen.

Jag älskar att längta. Har du glömt bort hur det är? Våga äta i säsong. Jag lovar, absolut ingenting slår den där första söta egenodlade jordgubben i maj. Och egenodlade tomater eller gurka ska vi inte prata om!

I januari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlad svartkål, pak choi och mizuna.

I februari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlade kålrabbiblad och utomhusodlad perenn grönkål och mâche.

I mars skördade vi 1,8 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthus- och utomhusodlat bladgrönt som på bilden nedan: mâche, fjällsyra, kålrabbiblad, smultronbad, löparfetblad, kärleksört, perenn grönkål med mera.

I april skördade vi 0,5 kilo av bland annat växthus- och utomhusodlat bladgrönt som blandade asiatiska blad, rödbladig trädgårdsmålla, kålrabbiblad och de första sparrisarna.

I maj skördade vi 9,6 kilo av bland annat gurka, sparris, rädisor, bladgrönt, jordgubbar och inte mindre än ett halvt kilo (!) dill. Jag kommer aldrig mer att så dill på något annat sätt än i drivbänk! Det är den finaste dill jag någonsin odlat.

I juni skördade vi 8,2 kilo av bland annat sparris, gurka, morötter, jordgubbar och rabarber. Frukostyoghurten pryddes av jordgubbar, smultron och blåbärstry.

I juli skördade vi 39,3 kilo av bland annat bigarråer, surkörsbär, blåbär, krusbär, mullbär, smultron, jordgubbar, tayberry och vinbär av alla de färger…

… och grönsakssidan var inte sämre med kålrabbiblad, sallat, potatis, isört, potatislök, fänkål, sockerärtor, tomater, majrovor, gurka, strandkål… Juli är ett frossande i egenskördat, från morgon till kväll. Matplaneringen utgår från vad som är klart att skörda, för det mesta äts så färskt som möjligt. Följande tre bilder är skördekorgar från början, mitten och slutet av månaden.

I augusti skördade vi 57,3 kilo av bland annat blåbär, hösthallon, vinbär, isört, strandkål, bönor, tomater, gurka, plommon…. Och inte att förglömma, de söta goda persikorna från ‘Ice Peach’.

I september skördade vi 70,8 kilo av bland annat physalis, aronia, vindruvor, blåbär, hösthallon, rotselleri, morötter, kål i alla dess former, squash, pumpor, melon och päron.

Och så de sista tomaterna! 2024 var ett tomatår utan dess like. Både 2022 och 2023 skördade jag drygt 20 kilo tomater. 2024 hade jag ökat tomatodlingen med ett dussin plantor med biffar och pastatomater eftersom tomatsåsen i frysen tog slut långt innan sommaren. Eftersom jag bara odlar tåliga sorter spelade den svala försommaren inte så stor roll och resultatet blev över 60 (!) kilo tomater på hela säsongen. Man kan lugnt säga att frysen är full av tomatsås. 2025 behöver jag nog inte odla fullt så många stora tomater… 😉

I oktober skördade vi 43,5 kilo av bland annat vindruvor, körsbärskornell, physalis, hösthallon, morötter, potatis, rädisor, kvitten, äpplen och valnötter. Just valnötterna växer inte i vår egen trädgård, utan är vad jag kallar för ”vildplockade”. I byn där vi bor finns ett gammal träd på allmän mark och jag är inte ensam om att plocka där. 🙂 2024 års skörd blev rekordstor och nu har vi nötter för två år framåt.

I november skördade vi 6,1 kilo av bland annat fikon, kvitten, hösthallon, physalis, rödbetor, paprika, svartkål, isört och spenat. Frukostyoghurten kändes vissa dagar ganska lyxig och att äta i säsong ingalunda som något problem. 🙂

I december skördade vi 1,2 kilo av bland annat fikon, rädisor, vildsenap, mizuna, mâche, perenn grönkål och spenat. Att hösten var mild var inte bara av godo. På den perenna grönkålen hittade jag mördarsniglar vid liv efter att vi hade haft -10 grader en natt.

I december är det julstämning i växthuset. Där växer bladgrönsakerna jag sådde i början av september. Det var i senaste laget att så, men eftersom hösten var varm gick det. I backarna finns asiatiska blad, pak choi, mizuna, spenat med mera. I bästa fall har vi skörd av bladgrönt fram till i vår, växthuset fungerar lite som ett kylskåp.

Och för dig som är nyfiken på 2023 års skörd hittar du det inlägget HÄR och det om 2022 års skörd HÄR. I de inläggen står lite mer om var i trädgården vi odlar ätbart, listor över vad vi odlar med mera. Undrar du som läser här något, så fråga gärna i en kommentar. ❤