2022: 150 kilo skörd av örter, bär, grönsaker och nötter i vår villaträdgård

Bild

Under 2022 har vi vägt allt vi har skördat i trädgården och plockat vilt. Vartenda gram. Månad efter månad. Jodå, vi har glömt vid ett fåtal tillfällen och då uppskattat utifrån tidigare skörd av samma gröda, men i stort sett är det här så noga vi kan komma.

150 kilo. Från mullbär till potatislök, valnötter och potatis. Från enstaka gram med örter till flera kilo plommon. Vi har betalat med tid, men i utbyte fått så mycket mer än vad vi någonsin skulle kunna köpa i affären. Obesprutat, plockat när det är som bäst, med minimal sträcka från jord till bord.

För hur skulle jag kunna värdera sparris som är så färsk att det droppar av stjälkarna? Eller en handfull svarthallon? Eller en korg solmogna tomater? Det tål att funderas över, för när mycket mäts i pengar föredrar jag att mäta i lycka. Och jag vet att det inte finns någonting som går upp mot att kunna plocka en bärhand i juli, känna smakerna, sötman, de olika texturerna.

Året har bjudit på många överraskningar. Som hur lite sallat, örter och gröna blad egentligen väger. Att vi plockade ett halvt kilo smultron i juli (varje smultron väger knappt ett gram). Och att vi plockade över fem kilo perenn grönkål under året (och då är inte ens alla kilo vi gav kaninerna medräknade).

Hur mycket yta odlar vi på? Vi har ett litet växthus på fem kvadratmeter där vi under vinterhalvåret främst odlar bladgrönsaker och på sommarhalvåret främst körsbärstomater och gurka. Vi har också ett flertal upphöjda odlingsbäddar på mellan en och fem kvadrat där vi odlar grönsaker enligt fyraårig växtföljd, totalt är bäddarna på cirka 34-35 kvadratmeter.

Fruktträd, bärbuskar och nötbuskar finns insprängt här och var bland prydnadsträd och prydnadsväxter i vår egen tolkning av en skogsträdgård. Vi har också ett bärland där det enbart växer bärbuskar som krusbär, hallon och vinbär.

Vår tomt är på strax under tusen kvadrat, men då har vi hus, garage och tre friggebodar, plus pool och fågelvoljärer på den ytan också. På drönarbilden från 2020 syns det ganska väl hur fullt det är i vår trädgård!

Att väga skörden är egentligen ett trubbigt och delvis missvisande redovisningssätt – att skörden ska väga så mycket som möjligt är ju inte ett självändamål! Till exempel är potatis och lök tungt, men går utmärkt att köpa ekologisk närodlad. Försök köpa obesprutade närodlade smultron däremot, eller sockerärtor eller dill och du lär få det betydligt svårare. Så även om vikten är en parameter i vårt skördande är antalet sorter lika intressant. 74 olika sorters örter, bär, frukt, grönsaker och nötter blev det under 2022. Det är rikedom! 🙂

Maken fixade ett excelark till årssammanställningen vilket helt klart förenklade summeringen per sort och månad. Minsta skörden var sex gram svartrotsblad och tyngsta 22 kilo tomater.

150 kilo. Jag är glatt överraskad och peppad inför 2023. Hur skörden kommer att se ut detta år vet jag inte, men jag tänker dokumentera det. Är du med? Om du finns på insta så tagga dina skördeinlägg med #vägerskörden2023 så hittar vi varandra. 🙂 Och glöm inte, varje hemodlat kilo är gott och något du inte behöver köpa.

Här följer nu ett foto av hur de olika skördemånaderna såg ut och summa per månad.

Januari: 419 gram (fem olika grödor).

Februari: 389 gram (sex olika grödor).

Mars: 282 gram (8 olika grödor).

April: 445 gram (6 olika grödor).

Maj: 4,1 kilo (5 olika grödor).

Juni: 2,9 kilo (elva olika grödor).

Juli: 27,5 kilo (30 olika grödor).

Augusti: 42,4 kilo (30 olika grödor).

September: 48,3 kilo (21 olika grödor).

Oktober: 19,3 kilo (26 olika grödor).

November: 3,3 kilo (17 olika grödor).

December: 814 gram (9 olika grödor).

Och för dig som är nyfiken på de 74 sorterna så kommer en lista på dem här.

Bär, frukt och nötter: vita, rosa, röda och svarta vinbär, amerikanska blåbär (ca åtta sorter) björnbär, taiberry, smultron, jordgubbar, krusbär, Japanska vinhallon, svarthallon, gula och röda sommarhallon, gula och röda hösthallon, mullbär (två sorter), blåbärstry (fyra sorter), gröna och blå vindruvor, blomsterkornellbär, körsbärskornell (två sorter), körsbär (sex sorter), aronia, nypon, äpplen, plommon (två sorter), kvitten, hasselnötter och valnötter.

Örter och blad: fänkålsvippor, persilja, dill och dillkronor, tagetesblommor, timjan, basilika, oregano, dragon, spenat, mizuna, vinterportlak, mâche, pak choi, tat soi, rödbetsblad, sallat (flera olika sorter), perenn grönkål, svartkål, kålrabbi, daglilja blad+blommor, groddar, ärtskott, trädgårdsmålla, svartrotsblad, isört, portlak, löparfetblad och kärleksört.

Grönsaker: potatis, tomater (drygt 20 sorter), morötter (flera sorter), sparris, rädisor, rödbetor, jordärtskocka, gurka, vintersquash/pumpa, djungelgurka, squash, potatislök,
bondbönor, bönor, sockerärtor (flera sorter), paprika och chili.

När trädgården sakta torkar bort – tankar om regnvattenstunnor, solceller och växters tålighet

Bild

Några dagar före Tusen Trädgårdar 3 juli regnade det. Ett sådant där bra sommarregn, lugnt och stilla och länge. Med regnet som hade kommit tidigare under den veckan noterade vi runt 30 mm och hela trädgården var grön och fräsch.

2 juli 2022, dagen före Tusen Trädgårdar.

Men det var då. Under hela juli månad kom det tio mm regn vid ett tillfälle och fem vid ett annat. Nu är vi i mitten av augusti och ännu är inget regn i sikte. Kanske kommer det regn till helgen, kanske inte. Prognosen har ändrats fler gånger än vad jag just nu vill minnas.

Självklart är torkan i min privata trädgård ingen katastrof. Men det är det däremot för de som lever av jorden. Där börjar det bli kris.

Själv har jag efter att ha punktbevattnat nyplanterat i flera veckor med det sista regnvattnet i tunnorna nu börjat vattna trädgården med spridare sedan en vecka tillbaka. En liten bit i taget kvällstid. För nu börjar även en del buskar rulla ihop löven och tala om att de är nära att ge upp.

Vattning kvällstid, en liten bit i taget.

Jag har väntat in i det längsta, och anledningarna är flera. Dels vill jag inte vattna med dricksvatten (även om vi inte har något bevattningsförbud där vi bor), dels vill jag vänja växterna vid det allt varmare och torrare klimatet. Under den torra sommaren 2018 dog alla sommarblommande vivor ut i vår trädgård. Jag har inte återplanterat några nya.

I år, 2022, är det nya växter som visar sig vara känsligare än andra för torka. Hakonegräset, glasbärsbusken, trolldruvan, lunddockan… Å andra sidan är mycket betydligare tåligare än vad jag trodde. Bärbuskarna levererar fina solmogna blåbär, vinbär och krusbär tack vare (?) täckning med fårull som skyddar mot uttorkning. De stora träden i trädgården skänker svalka åt de mindre träd, buskar och perenner som växer under dem. Dagliljor, nävor och rosor blommar på och bjuder pollinerarna på mat.

13 augusti: sensommarskörd från bär- och fruktodlingar. En vattning på 1,5 månaders torka är helt okej (jordgubbar och smultron har dock fått lite oftare, men behöver inte så mycket per gång).

I juli när det var värmebölja lade jag två av mina temperaturmätare (som jag normalt har i växthuset och trädgårdsboden) på nya ställen. Den ena i skuggan under ginallalönnens krona, den andra på bordet på terassen i sydvästläge. I skuggan var det 28 grader. I solen var det 40. Det är klart växterna mår bättre i skuggan, vi människor också förstås. Jag tror inte det är många år bort innan husköpare börjar välja bort hus som saknar stora träd i trädgården. Skugga kommer att bli allt viktigare för välmåendet.

Solceller, dahlior och en svalkande pool.

Solen har denna sommar samtidigt levererat el till oss, för efter att ha pratat i många år om solceller på södersidan av hustaket skrev vi på kontrakt en vecka efter krigsutbrottet i Ukraina. Med de elpriser som rådde då kommer hela anläggningen att enbart generera plus i kassan om nio år. I dagsläget producerar vi mer el än vad vi själva gör åt och säljer det ut på nätet via vår elleverantör. Bonusen är att kunna värma poolen lite längre period och så småningom ladda en elbil hemmavid med egen el.

Solcellerna har fungerat fint, däremot har vi haft långvarigt krabb (krångel för er som inte bor i Skåne) med att få allt avslutat och klart. Trots att vi valde ett företag med många år i branschen som hade egen personal till allt. Mitt råd på vägen till dig som funderar på solceller är att inte skriva på ett kontrakt där du inte kan hålla inne betalning tills allt är inkopplat, igångkört och varenda liten detalj fixad. Vi blev hotade med kronofogden om vi inte betalade och har fått dra det via konsumentvägledare och hot om ARN för att få de sista detaljerna klara. Ja, det saknas fortfarande en equilizer till elbilsladdaren, men den ska vara på gång. Snart. Hoppas vi. Vi har inte någon elbil (än), så just den detaljen känns inte riktigt lika panikig som en del annat.

Tunnan längst fram, vid husväggen står två till som matar vatten till den främsta. Stupröret syns i bakgrunden.

Men nu var det ju trädgården det här inlägget handlade om. Precis i tid för regnet innan Tusen Trädgårdar kopplade vi in tre vattentunnor som tillsammans kan ta emot drygt 600 liter vatten, denna gång på framsidan av huset. Det räcker att det regnar så lite som fem mm för att det som faller på hustakets norrsida ska fylla på flera hundra liter i tunnorna. Nu har vi kopplat tunnor till alla tak utom garagetaket, men det kommer nog det också ett annat år. Totalt kan vi lagra drygt 2000 liter vatten på olika ställen i trädgården. Med 200 vattenkannor kommer jag långt när det gäller att vattna grönsaker, rosor, sommarblommor och växter i kruka på tillväxt, åtminstone om det kommer några mm regn då och då och toppar upp tunnorna.

14 augusti. 1,5 månader utan regn. Gräsmattan är så klart höfärgad, men i omgjorda Stäpprabatten blommar det på. Och i torvrabatten till vänster i bild finns gott om blåbär, en del lite mindre i år, men lika goda.

Det mest förvånande i torkan har ändå varit att se alla växter jag grävde upp i slutet av maj/början av juni i Stäpprabatten och Pionrabatten på framsidan. Jag har vattnat mitt nysatta körsbärskornellträd, den vita tibasten, nejlikroten ‘Totally Tangerine’ och rosorna, men allt övrigt har efter en blöt juni klarat sig fint utan vatten hela juli! Imponerande!

Vattenkannevatten är bäst i värmen, hälsar Silver.

Ta hand om er i augustivärmen! Jag har tyvärr varit dålig på att titta in till er andra som bloggar. Bloglovin verkar ha gett upp helt (eller är det bara hos mig den krånglar?) så jag har tyvärr svårt att se vem som lägger upp nya inlägg. Tips på andra bloggläsare mottages tacksamt!

3 bra böcker om både vanliga och ovanliga bär och frukter i trädgården

Bild

bok-bar-atbart

I förra inlägget skrev jag om de frukter och bör vi numera har i trädgården. Hur har jag då hittat alla konstiga sorter? Jo, bland annat genom de här tre böckerna som jag varmt rekommenderar. Vill du inte köpa dem finns de att ta hem som fjärrlån på biblioteket.

Anders Kjellsson, numera Stålhandske, skrev långt innan han blev chefsträdgårdsmästare på Göteborgs Botaniska en bok om ätbart som heter ”Skörda nya smaker”. Där har jag hittat narrbuske (vars frukter smakar honungsmelon), vinhallon, blomsterkornell, koreansk silverbuske, blåbärstry, snödroppsträd… Boken listar en mängd olika bär och frukter från vanliga vinbär, björnbär och hallon till mer ovanliga. Storlek, odlingsråd och hur frukten smakar gör det lätt att avgöra om det är något för den egna trädgården eller inte.

På den framtida önskelistan står blodplommon ‘Trailblazer’, Granatäpple ‘Nana’ och pimpernöt.

Boken tipsar inte bara om ätbart, utan berättar också hur man får plats med mer ätbart i sin trädgård, vilka växter som är extra bra för insekter och hur man kan bygga ett övervintringsställe för grodor och paddor.

Leif Blomqvist driver plantskola i Finland och har många spännande sortval i sin webhandel om man bor i högre zoner i Sverige. I boken ”Trädgårdens bär” beskriver han en mängd olika ätbara bär och frukter, komplett med odlingsråd, bra sortnamn och recept!

På den framtida önskelistan står hjortron, självpollinerande sorten ‘Nyby’ låter intressant. Hjortron ska planteras i en blandning av ljus växttorv och renlav och man bör göra som en ”bassäng” med plast i botten så odlingen aldrig torkar ut. Även fjärilsranka, Schisandra chinensis, verkar intressant.

Den tredje boken, ”Från aprikos till äpple” av Christina Högardh-Ihr, tar även den upp en mängd olika bär och frukter för den egna trädgården. Urvalet är något mer vanligt, om nan nu kan skriva så, med bär och frukter som de flesta av oss kan hitta i närmaste plantskola. Här finns dock några mer ovanliga som mispel, mullbär och kvitten beskrivna i ord och bild med tips på bra namnsorter. Även i denna bok finns recept på vad man kan göra med skörden.

Det finns ju så många fler goda bär utöver de vanliga vinbären, hallonen och äpplena, och de är väl värda att upptäcka. 🙂 Vill du veta vad som finns i vår trädgård hittar du hela listan HÄR.

Vill man veta mer om ätliga växter, som är fler än vad man kan tro, rekommenderas en sökning på Plants for a futures hemsida.

Kvitten, lingon och japanskt vinhallon ~ att odla vanligt och ovanligt ätbart

Bild

I vår trädgård finns numera många olika sorters ätbara bär och frukter. En del vanliga och en del lite mer ovanliga.13 juli 16 bär smultron blåbär vinbär hallonSkörd 13 juli 2016. Vinbär, krusbär, blåbär, smultron och hallon… Det är så här jag älskar bär allra mest, nyplockade direkt in i munnen! 🙂

I år var första gången som jag kunde plocka bär från våra tre nya körsbärträd, buskkörsbäret ‘Lettisk låg, bigarrån ‘Stella’ och surkörsbäret ‘Fanal’. Av ‘Fanal’ blev det hela tre burkar egenkokad sylt och av de andra två tillräckligt för att kunna äta direkt från trädet. ‘Lettisk låg’ och ‘Stella’ mognade i början av juli, ‘Fanal’ i mitten av juli.

Sedan tidigare finns plommonträden ‘Reine Claude’ och ‘Opal’ och i år gav även nyplanterade ‘Czar’ skörd. Älskar de stora violetta plommonen med det söta gula fruktköttet. Tack vare feromonfällorna var plommonen med mask lätträknade i år.

Kvittenträdet ‘Leskovacka’ producerade för andra året stora vackra frukter som jag kokade marmelad och membrillo av. Fyra år från plantering till första skörden, helt okej. Och kvittenträdet bjuder också på sååå vackra blommor!

För femton år sedan planterade vi fyra olika sorters amerikanska blåbär. De trivs i sin plantering och har med åren producerat flera nya fröplantor som ger goda bär. En del bär påminner mest om vilda svenska blåbär, andra blir jättestora. Varje år får vi långt mer blåbär än vad vi hinner med att äta och plocka, men våra vänner klagar inte. 😉

Nytt i Bärlandet är flera olika sorters lingon. ‘Ida’, ‘Koralle’ och Red Pearl’ ger ingen större skörd än, men jag fick en halv deciliter bär i år i alla fall. Ligger i frysen och väntar på en mjuk pepparkaka.

En av besvikelserna, så här långt i alla fall, är körsbärskornellen ‘Jolico’. Två år har jag haft den, båda åren har bären inte mognat innan frosten har förvandlat dem till en geggig massa på marken.:( De ska mogna i september-oktober, men om de inte mognar ens en varm höst som den vi hade i år, när ska de då lyckas göra det? Jag provsmakade sent i oktober och då var de ungefär lika sura som ett omoget krusbär… Trädet kan inte stå i soligare söderläge än vad det redan gör.

Men på plussidan finns havtornet som i år gav en rejäl skörd. Våra buskar ‘Svenne’ och ‘Lotta’ har i flera år varit planterade i stora plastkrukor för att vi ska slippa rotskotten. Men varje år har många bär trillat av, värmen i krukorna och bristen på vatten var boven i dramat. I år planterade de i stället i tre pallkragar på höjden. Det gick bättre, mycket bättre! Jag har kokat sylt men också torkat havtorn som russin.

Bland prydnadsväxterna i trädgården som även producerar ätbart finns blomsterkornellen. HÄR kan du läsa mer om hur jag gör sylt på bären som smakar tropiskt, åt nektarinhållet.

I år har jag planterat flera nya bär som jag ser fram emot att skörda nästa år. Gojibär, svarthallon ‘Munger’, fourberry ‘Orangesse’, blåbärstry och japanskt vinhallon. Om några år blir det dags för kärnfria vindruvor, för nu är även röda ‘Einset’ och gröna ‘Remaily seedless’ planterade. Väntar gör jag också på minikiwi, narrbuske, fembladig akebia och flera olika äppelsorter. I trädgården finns många fler sorters bär och frukt, den kompletta listan över allt ätbart hittar du HÄR.

Det var för två år sedan som jag bestämde mig för att börja odla ännu mer ätbart i trädgården, att sakta förvandla delar av den till en forest garden, dock med inslag av prydnadsväxter. Vill du läsa mer om det kan du göra det HÄR. När vi flyttade in 1999 fanns två fruktträd i trädgården: det stora plommonträdet och bigarråträdet som numera är stommen i Lunden.

Nu är jag nyfiken om du odlar någon frukt eller bär som du kan rekommendera? Samma eller något som inte finns hos oss, det spelar ingen roll. 🙂

Nästa inlägg blir boktips på temat bär och frukt och så en liten framtida önskelista för min del… Önskar er en fortsatt fin helg!

Våra vackraste höstfärger och så kom första frosten

Bild

I morse vaknade jag till krispig luft och rejäl frost. Vår första, så knölbegoniorna blommade utomhus fram till den 26:e oktober. Svårslaget rekord.

I eftermiddags när jag kom hem från jobbet låg de färggranna höstlöven i drivor på marken. Sådan tur att jag hann ut i trädgården på en fotorunda mellan regnskurarna i helgen… De senaste veckorna har det kommit över 120 mm regn här. Inte för att det är i närheten av att fylla på grundvattnet efter den torra sommaren, men regnat har det gjort.

21-okt-16-carmencitaronn-framsidan-grasmatta-azalea-kopparlonn
Framsidan med gräsmattecirkeln glöder av färg. I övre vänstra hörnet lyser blad och bär hos Carmencitarönnen, i motsatt hörn är det kopparlönnen som lyser röd och i nedre högra hörnet är det trollhasseln ‘Diane’ och azaleorna som står för färgerna.

 

I Trädhörnet är det ju favoritträdet nummer 1, den flerstammade Ullungrönnen ‘Dodong’, som är huvudnumret så här års.21-okt-16-ullungronn-dodong-tradgardskryddbuske-tradhorn

Detta vackra träd ser jag numera genom glasdörrarna i nya köket, en klar fördel eftersom jag inte måste gå ut i trädgården för att kunna se det. Rönnsumaken ‘Tiger Eyes’ bjuder på vackra färgtoner den också. I Ullungrönnen har jag hängt upp nattbon för fåglarna att krypa in i vintertid.21-okt-16-ronnsumak-tiger-eyes-ullungronn-dodong


På andra sidan fågelhuset skymtar ‘Dodong’, men där lyser också flera japanska lönnar, här nedan solfjäderslönn ‘Acontifolium’ och japansk blodlönn.

21-okt-16-fagelhuset-tradhornet-japanska-lonnar-ullungronn
21-okt-16-japansk-lonn-solfjaderslonn-acontifolium 21-okt-16-japansk-blodlonn

Hösthallonen fortsätter att ge bär. Det är något speciellt med att plocka bären så här års, men jag stoppar dem direkt i munnen och njuter av den sötsyrliga smaken. Av aronia och havtorn har jag nu skördat det jag vill ha, resten får fåglarna ta. Kvittenfrukterna är snart mogna, längtar efter att få känna den speciella doften.

På tal om bär har jag köpt några nya som det ska bli spännande att se hur de uppför sig åren framöver: Fourberry ‘Orangesse’, kärnfria vinrankorna ’Remaily seedless’ och ’Einset’, japanskt vinhallon, svarthallon ’Munger’ samt två namnsorter med lingon ’Red Pearl och ’Koralle’.

Önskar en fortsatt fin vecka!

Exotisk sylt av blomsterkornellens frukter

Bild

1 sep 16 blomsterkornell bär 3Nu är blomsterkornellens röda frukter klara för skörd. Av dem gör jag en god sylt med smak av nektarin och exotisk frukt.

Det är inte alla som vet att frukterna är ätliga, de flesta har blomsterkornellen för de vackra ”blommornas” skull. Så var det också för mig när jag köpte och planterade vårt träd för tolv år sedan. För två år sedan provade jag att göra sylt av bären och blev glatt överraskad av resultatet. Visst är det lite meckigt att få ut innandömet, men det är kul att bjuda på en sylt som ingen vet vad det är. 😉 Jag brukar ha gissningstävling. Kvitten, päron, persika… Gissningarna har varit många, men hittills har ingen gissat rätt.1 sep 16 blomsterkornell bär 1 sep 16 blomsterkornell bär 2

Vill du veta hur jag tog hand om bären och tog bort det sträva höljet läser du inlägget för två år sedan HÄR.

2 juli 16 blomsterkornellSå här överdådigt blommade trädet i försomras, bilden är tagen 2 juli.

Jag tänker varje vecka att jag ska berätta mer om vad som händer i vår trädgård just nu, men sedan rasslar dagarna (och framför allt de lediga kvällarna) förbi och så är det helg igen… En kort rapport om vad jag håller på med: flyttar växter som står ”fel”, tar hand om/rensar bort fröplantor, skördar grönsaker och bär, plockar blommor till buketter, fotograferar…

… och gör som katten, tar det lugnt och slappar i trädgården! 🙂

Trevlig helg!

Orange bär, svarta bär, blåa bär, röda bär, gröna bär… September = skördemånad

Bild

Jag är en ombytlig person, i alla fall när det kommer till vilken årstid jag tycker mest om. Jag försöker njuta av nuet, men ser också fram emot det som komma skall. Just nu drar jag djupa andetag av klar höstluft, känner solen värma och gläds åt all skörd i trädgården och naturen. Snart väntar sköna innemånader med tända (batteri)ljus, frossande i nyinköpta trädgårdsböcker och funderande inför trädgårds- och odlingsåret 2016.

Men, som sagt, just nu är det september och bärskörd som upptar min trädgårdstid. I rejäla krukor på Stora trädäcket växer havtornsbuskarna Hippophae rhamnoides ‘Svenne’ och ‘Lotta’. De är duktiga på att skjuta rotskott, så det är därför jag har valt att odla dem i kruka. På sommaren ger de silvergrå bladen medelhavskänsla, största problemet är att hinna vattna tillräckligt ofta för att ‘Lotta’ inte ska tappa för många kart (enda nackdelen med kruka). I år lyckades jag hyfsat, så nu tränar jag mindfulness när jag plockar de stora orange bären. Fladdrar tankarna iväg sticker jag mig ofelbart på en tagg eller två.
8 sep 15 havtorn

Ett stenkast längre bort, utanför fågelvoljärerna, växer en uppstammad Aronia prunifolia ‘Viking’. Grenarna dignar av bär och tyngden gör att jag så här års får ducka under grenarna när jag går längs stigen genom Trädhörnet. Snart dags att plocka de svartblå bären och lägga dem i frysen. Sedan väntar syltkokning. Den sträva aroniasmaken mildras när de blandas 50/50 med söta amerikanska blåbär.
8 sep 15 aronia viking

I Torvrabatten kan vi fortfarande, efter en och en halv månad, plocka amerikanska blåbär. Vi har ett halvdussin buskar av olika sorter och det ger lång skördesäsong. Gillar att ta med en handfull när jag går en trädgårdsrunda, men i frysen ligger också åtskilliga liter med blå bär och väntar på att förgylla såväl muffins som frukostyoghurt under vintern.
11 sep 15 blåbär

I Bärlandet lyser de stora hösthallonen mörkt röda. Inte en hallonmask i sikte så här års, nu kan jag frossa i fina hallon utan att inspektera dem först. Ibland gör jag sylt av hallonen, men oftast äter jag dem direkt, ståendes vid landet. Vardagslyx!
8 sep 15 bärlandet hallon
9 sep 15 hösthallon

Mina ”tama” lingon ‘Ida’ och ‘Red Pearl’ är små, men naggande goda. Ännu blir det inga större mängder där inte. Tur man har vänner som kan hjälpa till att få kontakt med plockare. Häromdagen fick jag hem min 10-litershink med fina röda lingon. Nu finns nykokt sylt i frysen och styckfrysta lingon som kan användas till kakor och kanske lite extra lyxig rårörd sylt. Hittade ett recept på kanel- och lingonmarmelad (godis, alltså), som lät spännande och nog måste testas.
9 sep 15 lingon Ida Red pearl
9 sep 15 lingon

Och så var det ju det där med de gröna bären… Det här trädgårdsåret går i trädens tecken (det kan du läsa mer om HÄR) och en av de nya bekantskaperna är körsbärskornellen Cornus mas ‘Jolico’. Jag trodde bären skulle vara mogna när vi kom tillbaka från Englandssemestern för en månad sedan, men inte då. De är fortfarande inte mogna. Hmm. Alltid lite svårt innan man lär sig nya bärsorters ”mognadsschema”.
11 sep 15 körsbärskornell Jolico

Och så väntar jag med spänning på de första egna kvittenfrukterna! För tre år sedan köpte jag ett äkta kvitten Cydonia oblonga ‘Leskovacka’. Det blommade förra året, men det blev inga frukter. Men i år! 🙂 Planerar för god kvittenmarmelad att ha till osten. Någon som har ett bra recept? Och när ska man skörda dem egentligen?
11 sep kvitten Leskovacka

Vad ska ni hitta på i helgen? Här blir det nog lite JAS-beskärning av en del som vuxit lite väl bra (eller tokfel) och så en utflykt i hönsens tecken. Mer om det sistnämnda vid ett senare tillfälle.

Önskar er en fin helg! Här festade vi i kväll på kryddig färskpotatis (från den andra egna skörden), spenat och lax med egenodlad basilika. Mums!

Sylt av blomsterkornellens röda bär

Bild

Om någon hade sagt till mig att jag skulle skriva om det här ämnet för ett år sedan hade jag skrattat. Men ibland överraskar naturen.

Så här ser vår blomsterkornell, Cornus kousa, ut just nu.

7 sep 14 sylt cornus kousa blomsterkornell 4
Massor av stora röda frukter i hela trädet. 7 sep 14 sylt cornus kousa blomsterkornell 3
Strävt rött skal på utsidan…7 sep 14 sylt cornus kousa blomsterkornell 6… och mjukt gult fruktkött på insidan.

Bären (som inte bildas varje år) efter blomningen är stora och jordgubbsröda. Och ja, de är ätliga.

Funderade på när de kunde tänkas vara mogna i går, knölade mig in bakom trädet och upptäckte att det redan hade börjat släppa sina mogna frukter. Skakade trädet och fler trillade ner. Men ännu är det många kvar. Och det är nog tur om det ska bli någon sylt att tala om.

7 sep 14 sylt cornus kousa blomsterkornell 5
Ett knippe nyplockade stora blomsterkornells-bär. 

Det här är nämligen inte något för den stressade. Det hårda och sträva höljet är tydligen inte gott, utan det är det gula söta innanmätet man vill åt. Jag har läst om andra som gröpt ur fruktinnandömet med sked (omständigt) eller kört bären i någon form av råsaftscentrifug (har jag inte). Jag testade att trycka dem genom en trådsil, som när man passerar hallon, och det gick bra. Skalen blev kvar och det gula innandömet kom ut på andra sidan silen.

7 sep 14 sylt cornus kousa blomsterkornell 7
Den gula fruktköttspurén rann ner i skålen under silen.

Men av 54 bär blev det 90 gram fruktpuré att koka sylt på. Jag använde mig av syltsocker och den färdiga sylten rymdes i en vanlig kryddburk + att jag fick över lite extra att ha som smakprov.

7 sep 14 sylt cornus kousa blomsterkornell 2
Lite lön för mödan? Inte blev det mycket av de många bären. Det mesta av sylten rymdes i en urdiskad kryddburk.

7 sep 14 sylt cornus kousa blomsterkornell 1
… men sylten var riktigt god på en skiva rostat bröd.

Smaken? Lite som en blandning av nektarin och kvitten. Sött, tropiskt med lite syrlig underton. Skulle kunna tänka mig att den är lika god till lite mogna ostar eller på syltkakor. Så även om det tog sin lilla tid ska jag skörda resten och koka sylt på också. Fast jag sparar nog ihop en större omgång med bär i kylskåpet först.

Nu är jag nyfiken på att höra, är det fler som fått bär på Cornus kousa i år? Har ni smakat på bären och vad tycker ni om dem?

 

18 juni 14 blomsterkornell 2
Så här såg blomsterkornellen ut i försomras när den blommade. De vita bladen är egentligen inte blommor, utan blomman är den gröna pricken i mitten (det som nu har blivit bär).

Jag har inte sett några bär på vårt träd tidigare år, men å andra sidan har blomsterkornellen aldrig blommat så rikligt som i år. Har läst mig till att det är föregående års sommarvärme som bestämmer hur stor blomning det blir. Det bådar ju gått även inför nästa år! 🙂

En doft och smak av sommaren

Bild

En del kokar saft och sylt på sommaren, det gör inte jag. Jag plockar bären och fryser in dem och saftar och syltar sedan under vintern. Nu var det dags att känna doft och smak av sommaren.

Medan blandsaften på de frysta bären sakta, sakta kokade upp i farmors jättelika gryta gjorde jag några snabba satser med hallonsylt med syltsocker i en mindre kastrull bredvid på spisen.

Testade ett recept på aroniasylt, men den blev inget vidare. Alldeles för sträv och obehagligt syrlig för min smak. Gjorde sedan sylt på hälften aronia, hälften amerikanska blåbär, det blev jättegott. En gnutta vanilj blev pricken över i!

Jag kokar nästan alltid blandsaft efter inriktningen 2/5 vita och röda vinbär, 2/5 röda krusbär och 1/5 övriga bär (främst hallon och jordgubbar). Det brukar bli en söt och god saft med vacker klarröd färg. För mycket vinbär gör gärna saften lite sträv, men de välmogna söta röda krusbären väger upp det.

Jag märker alla påsar med till exempel hallon och om de är till sylt eller saft. De riktigt fina bären blir sylt och de lite sämre duger gott till saft.

Vill du ta del av mitt saftrecept och hur jag kokar sylt finns de under Recept i menyn ovanför. Har du någon god blandning som du alltid gör? Jag tar gärna emot tips på både blandningar och smaksättningar.