2022: 150 kilo skörd av örter, bär, grönsaker och nötter i vår villaträdgård

Bild

Under 2022 har vi vägt allt vi har skördat i trädgården och plockat vilt. Vartenda gram. Månad efter månad. Jodå, vi har glömt vid ett fåtal tillfällen och då uppskattat utifrån tidigare skörd av samma gröda, men i stort sett är det här så noga vi kan komma.

150 kilo. Från mullbär till potatislök, valnötter och potatis. Från enstaka gram med örter till flera kilo plommon. Vi har betalat med tid, men i utbyte fått så mycket mer än vad vi någonsin skulle kunna köpa i affären. Obesprutat, plockat när det är som bäst, med minimal sträcka från jord till bord.

För hur skulle jag kunna värdera sparris som är så färsk att det droppar av stjälkarna? Eller en handfull svarthallon? Eller en korg solmogna tomater? Det tål att funderas över, för när mycket mäts i pengar föredrar jag att mäta i lycka. Och jag vet att det inte finns någonting som går upp mot att kunna plocka en bärhand i juli, känna smakerna, sötman, de olika texturerna.

Året har bjudit på många överraskningar. Som hur lite sallat, örter och gröna blad egentligen väger. Att vi plockade ett halvt kilo smultron i juli (varje smultron väger knappt ett gram). Och att vi plockade över fem kilo perenn grönkål under året (och då är inte ens alla kilo vi gav kaninerna medräknade).

Hur mycket yta odlar vi på? Vi har ett litet växthus på fem kvadratmeter där vi under vinterhalvåret främst odlar bladgrönsaker och på sommarhalvåret främst körsbärstomater och gurka. Vi har också ett flertal upphöjda odlingsbäddar på mellan en och fem kvadrat där vi odlar grönsaker enligt fyraårig växtföljd, totalt är bäddarna på cirka 34-35 kvadratmeter.

Fruktträd, bärbuskar och nötbuskar finns insprängt här och var bland prydnadsträd och prydnadsväxter i vår egen tolkning av en skogsträdgård. Vi har också ett bärland där det enbart växer bärbuskar som krusbär, hallon och vinbär.

Vår tomt är på strax under tusen kvadrat, men då har vi hus, garage och tre friggebodar, plus pool och fågelvoljärer på den ytan också. På drönarbilden från 2020 syns det ganska väl hur fullt det är i vår trädgård!

Att väga skörden är egentligen ett trubbigt och delvis missvisande redovisningssätt – att skörden ska väga så mycket som möjligt är ju inte ett självändamål! Till exempel är potatis och lök tungt, men går utmärkt att köpa ekologisk närodlad. Försök köpa obesprutade närodlade smultron däremot, eller sockerärtor eller dill och du lär få det betydligt svårare. Så även om vikten är en parameter i vårt skördande är antalet sorter lika intressant. 74 olika sorters örter, bär, frukt, grönsaker och nötter blev det under 2022. Det är rikedom! 🙂

Maken fixade ett excelark till årssammanställningen vilket helt klart förenklade summeringen per sort och månad. Minsta skörden var sex gram svartrotsblad och tyngsta 22 kilo tomater.

150 kilo. Jag är glatt överraskad och peppad inför 2023. Hur skörden kommer att se ut detta år vet jag inte, men jag tänker dokumentera det. Är du med? Om du finns på insta så tagga dina skördeinlägg med #vägerskörden2023 så hittar vi varandra. 🙂 Och glöm inte, varje hemodlat kilo är gott och något du inte behöver köpa.

Här följer nu ett foto av hur de olika skördemånaderna såg ut och summa per månad.

Januari: 419 gram (fem olika grödor).

Februari: 389 gram (sex olika grödor).

Mars: 282 gram (8 olika grödor).

April: 445 gram (6 olika grödor).

Maj: 4,1 kilo (5 olika grödor).

Juni: 2,9 kilo (elva olika grödor).

Juli: 27,5 kilo (30 olika grödor).

Augusti: 42,4 kilo (30 olika grödor).

September: 48,3 kilo (21 olika grödor).

Oktober: 19,3 kilo (26 olika grödor).

November: 3,3 kilo (17 olika grödor).

December: 814 gram (9 olika grödor).

Och för dig som är nyfiken på de 74 sorterna så kommer en lista på dem här.

Bär, frukt och nötter: vita, rosa, röda och svarta vinbär, amerikanska blåbär (ca åtta sorter) björnbär, taiberry, smultron, jordgubbar, krusbär, Japanska vinhallon, svarthallon, gula och röda sommarhallon, gula och röda hösthallon, mullbär (två sorter), blåbärstry (fyra sorter), gröna och blå vindruvor, blomsterkornellbär, körsbärskornell (två sorter), körsbär (sex sorter), aronia, nypon, äpplen, plommon (två sorter), kvitten, hasselnötter och valnötter.

Örter och blad: fänkålsvippor, persilja, dill och dillkronor, tagetesblommor, timjan, basilika, oregano, dragon, spenat, mizuna, vinterportlak, mâche, pak choi, tat soi, rödbetsblad, sallat (flera olika sorter), perenn grönkål, svartkål, kålrabbi, daglilja blad+blommor, groddar, ärtskott, trädgårdsmålla, svartrotsblad, isört, portlak, löparfetblad och kärleksört.

Grönsaker: potatis, tomater (drygt 20 sorter), morötter (flera sorter), sparris, rädisor, rödbetor, jordärtskocka, gurka, vintersquash/pumpa, djungelgurka, squash, potatislök,
bondbönor, bönor, sockerärtor (flera sorter), paprika och chili.

Stora upphöjda odlingsbäddar – historien om vår trädgård 9

Bild

Tvärt emot vad man skulle kunna tro kan det fungera att ha grönsaksodlingarna i österläge. Om man som vi har en skyddande tegelvägg bakom som håller kvar värmen, en häck som ger vindskydd och upphöjda bäddar som ger bra odlingsmöjligheter tidigt på året.

När vi flyttade in 1999 fanns inget trädgårdsland och så kunde vi ju inte ha det! 🙂 Redan andra året flyttade vi odlingarna till den smala remsan på husets östersida och var tillräckligt nöjda med resultatet för att låta odlingen vara kvar. Första året odlade vi i marknivå, de följande åren i pallkragar. När de började ge upp efter en handfull år beslöt vi oss för att bygga stora, rejäla upphöjda bäddar närmast huset för att slippa skuggan från häcken.

Meeen först byggdes de två stora bäddarna 2010 för våra tolv sparrisplantor som jag råkade spontanköpa en dag…!

Före. 2010 påbörjades rivningen av den halvruttna verandan. Barnen hjälpte så klart till! 🙂 Det är kul att slå hårt med en hammare och bända med en kofot!

2010. Snart klart. De två sparrisbäddarna är vardera 250 x 250 cm stora, 60 cm höga. Till höger i bild ligger Lunden som jag berättar mer om HÄR.

Efter. Sparris på väg upp en majdag. Det här är vår vardagslyx. Egenodlad sparris är något helt annat än trist och tråkig köpt. Saftspända stjälkar utan minsta trådighet och seghet. Så goda att man kan äta dem råa under en rundtur i trädgården.

Jorden kanske någon undrar över. Den beställde vi från en lokal firma som kom med ett lass fin sållad matjord. Vi körde in den med skottkärra i trädgården lass för lass… Ja, ni som har följt tidigare delar vet ju att i vår trädgård kommer man inte in med några maskiner! När man beställer jord gäller det att beställa rätt så man inte får ”skitjord”.Jordhögen krympte allt eftersom…

Sedan var det alltså dags, 2011, för de fyra lådorna för grönsaker (och lite samplanterade sommarblommor).Före. Så här såg det ut 2009 när vi odlade i pallkragar.

De fyra bäddarna är på vardera fyra kvadratmeter och de är 60 centimeter höga. Precis som sparrisbäddarna är de byggda i tryckt virke och ”fodrade” invändigt med dammduk i plast. Jag skulle inte nödvändigtvis bygga dem i dessa material i dag, men de har fungerat bra och hållit väl de här tio åren. Dammduken ska hålla i minst 20 år och är godkänd för fiskar som ju är mycket känsliga för kemikalier.

Dammduken är ihoplimmad så den blir en tub är utan skarv invändigt. Kanten ligger invikt en tio centimeter nertill så jord inte ska trilla ut under nedersta brädan. I större delen av bädden är det alltså markkontakt nertill så maskar och andra smådjur kan vara i alla olika lager av jorden.

2011. Arbete pågår. Maken har snickrat tre av fyra bäddar. Nu måste rosorna flyttas en meter för att lämna plats för den sista lådan.

Som avskärmning vid lådorna och som stöd för rosorna byggde maken en small ribbspaljé.

Klart! Potatisen är satt och morötter med mera sått! 🙂

Efter. Så här såg det ut 2015 när häcken hade kapats in lite och de runda trampstenarna hade kommit på plats.

Upptill på bäddarna ligger en planka med utskjutande kant för att hindra snäckor och sniglar från att ta sig upp. Det fungerar bra på det stora hela, men det händer att någon snigel tar sig förbi om det regnar mycket. Tyvärr kan man ju också få med små sniglar med plantor och liknande, även om jag är aldrig så försiktig. Märker jag snigeltugg så ställer jag därför dit en ölfälla eller liknande så jag tar inkräktaren.

Utöver de fyra upphöjda lådorna till grönsaker och de två sparrisbäddarna så byggde vi även en liten bädd som mest används till sommarblommor för snitt, här ovan olika dahlior och rosenskära. I bakgrunden syns en mörkgrön sparrisvägg.

Och så byggde vi förstås Solrabatten, den åttonde och största lådan, men den är värd ett eget inlägg. 🙂

Tidigare delar om vår trädgård hittar du HÄR.

Länkar så klart till Trädgårdsfägring, titta gärna in där för att se vad fler trädgårdbloggare skriver om just nu.

Pallkrageplantering på hjul ~ så här gjorde jag våra flyttbara blomlådor

Bild

I våras gjorde jag två upphöjda planteringar på hjul till Stora trädäcket. Har tidigare år haft många växter i krukor där men tröttnade på att vattna dem ständigt och jämt.

Jag gjorde det enkelt för mig och köpte sex stycken brunbetsade pallkragar. Den understa pallkragen ställdes på en skiva oljeplyfa där vi först hade skruvat fast hjul undertill. Lådan blir mycket tung, så stadiga hjul behövs! Vi vill kunna flytta lådorna vid behov, vill man inte det behövs förstås inte några hjul. Både oljeplyfa och dammduk fanns kvar sedan tidigare trädgårdsprojekt.

Invändigt på sidor och botten klädde jag pallkragarna med 5 cm frigolit från byggmarknaden för att ge lite vinterisolering. Längst upp på kanten häftade jag fast dammduk som döljer den vita frigoliten och skyddar den från att gå sönder.

21-maj-16-pallkragelada-4

I med fin jord från trädgården och lite matkompost och sedan var det dags att plantera! Lådorna har inga dräneringshål, vattnet rinner ut i skarven mellan bottenplattan och pallkrageväggarna.

Så här såg det ut i början av juli…2-juli-16-tradacket-pallkragelada-havtorn-ronnsumak

Och så här i början av augusti…
6-aug-16-pallkragelada-traddack-kanna-ronnsumak 6-aug-16-pallkragelada-kanna-ronnsumak-tradacket

I den ena lådan växer havtornsbuskarna ‘Svenne’ och ‘Lotta’ i sällskap med salvia ‘Nachtvlinder’.

I den andra lådan växer rönnsumak ‘Tiger Eyes’ tillsammans med rönnspirean ‘Sem’. I den här lådan testade jag rödtonad höstflox tillsammans med kanna och ettårig gul rosenskära ‘Xanthos’. Det som hänger ner över kanten är trumpetranka. Kannorna ska inte tillbaka nästa år då de var hemskt jobbiga att få upp till hösten, men något annat med färg blir det nog. Trumpetrankorna hamnade i komposten, de har inte varit i närheten av att blomma på två år och då de inte tål frost och ska vinterförvaras gav jag upp. Nästa år får något ettårigt hänga ner.14-juli-16-pallkragelada-kanna-ronnsumak-tradacket

Trevlig helg! Det här var mitt bidrag till veckans Blommig Fredag vars tema är Något nytt?! Titta gärna in hos Hélena för fler bidrag. (Vill du se mer vad som händer hos oss just nu så titta gärna in till @kristinas_oas på instagram.)

Uppdatering 2019-04-28: Denna vår har vi bytt ut bottenplattorna till en mer stabil träskiva förstärkt med reglar i en fyrkantig ram på undersidan. Hjulen är sedan fastsatta i ramen. Vi lade dammduk över bottenskivan och häftade fast undertill. Oljeplyfan gav sig tyvärr efter tre säsonger, jorden var så tung.

Se stadsodlingen förvandla 900 kvadrat gräsmatta på 3 månader

Bild

Jag har, tack vare min arbetsgivare, förmånen att få hjälpa andra att börja odla eller utveckla sin odling (bland väldigt mycket annat, men andra bitar av vad jag gör på jobbet får jag berätta om en annan gång). I april var den här platsen ”bara” en stor gräsmatta. Eftersom det under gräset döljer sig en mycket stening slänt snickrade kollegor till mig stooora träramar (i tjockast möjliga ej tryckimpregnerade regelvirke)…stadsodling-var
Längst till vänster skymtar de 60 pallkragarna och växthuset och till höger det nya odlingsområdet med större odlingslotter.
stadsodling-var-2Och här är resten av det nya odlingsområdet. Alla odlingsramarna är ännu inte klara, men markeringspinnarna visar var det ska byggas. Fotona är tagna med mobil ut genom ett fönster på tredje våningen. Längre ner i inlägget kan du se en bild tagen från andra hållet, nerifrån grässlänten upp mot odlingen.

Sedan anlände många kubikmeter ogräsfri grönsaksjord med lastbil…stadsodling-jordpafyllning

Tre månader senare såg platsen ut så här!stadsodling-sommar-6 stadsodling-sommar-5 stadsodling-sommar-2

stadsodling-sommar-4 stadsodling-sommar-3 stadsodling-sommar
Översiktsbilderna är tagna från ett fönster på tredje våningen i huset till vänster i bild.

Tänk att människor som vill så ett frö (eller några hundra) kan förvandla en plats på det sättet.

Granne med de stora odlingslotterna finns också en pallkrageodling för de som vill odla i lite mindre skala. Den såg ut så här i somras:
pallkrageodling-somamr

Ett stenkast bort från odlingarna finns de keliga getterna och våra flitiga stadsbin. Det här är en oas, mitt i stan, där alla som vill kan vara delaktiga på ett eller annat sätt.
getter
De små gulliga killingarna från i våras är numera liiite större i storlek. 😉

När jag för två år sedan gick en kurs i Permakultur och lärde mig mer om stadsodling fick vi deltagare se nedanstående video. Det är ett underbart exempel på hur odling kan förvandla både mark och människor. Mitt favoritcitat? ”Growing your own food is like printing your own money”. Inte kunde jag ana när jag gick kursen att jag inom ett år skulle få jobba med det jag gillar mest, men ibland vänder livet när man minst anar det. 🙂

I Sverige har vi gott om duktiga stadsodlare som hjälper andra att komma igång med odlandet. Podradion Odlarna har intervjuat flera av dem, nu senast Agnes Fischer i Botkyrka. Tidigare har bland andra Dante Hellström, Christina Schaffer och Johannes Wätterbäck/Farbror Grön intervjuats. Även odlande i mindre skala på t.ex. en balkong har uppmärksammats genom Ulrika Flodin Furås. Har du ännu inte upptäckt Odlarna, skynda genast dit. Det finns intervjuer med bland andra Gunnel Carlson, Hannu Sarenström och Karin Berglund också.

Vill du komma på besök till odlingarna i inlägget, så kan du bara skriva det i en kommentar så kontaktar jag dig privat. Jag skriver ju inte så detaljerat här på bloggen var jag jobbar eller bor.

Happy gardening! 🙂

Det var en gång en bortglömd bit gräsmatta (eller: så här odlar vi i våra upphöjda odlingsbäddar)

Bild

Det finns inget som slår före och efterbilder. Jag är glad att vi tog så många bilder innan vi körde igång omgörningen av vår lite bortglömda 70-talsträdgård. Jag har visat då och nu-bilder förr, så vill du se bilder från hela trädgården klickar du HÄR. Idag tänkte jag koncentrera mig på den smala 4-metersremsan på östra sidan av huset och visa hur den har utvecklats.

östersidan
Våren 2000. Ett ensamt rönnsumak-träd på en gräsmatta. Trädet syntes inte från något håll i trädgården och när man hade blicken i ”normalläge” var stammen det enda man såg. Urtrist. Så trädet togs bort…

2006 juli. En smal gräsgång leder från gräsmattecirkeln in till landen.
… och i stället blev det grönsaksodling i pallkrage under 6-7 år. Bilden är från juli 2006 när nya rabatter hade hunnit växa till sig lite. Det fungerade bra, men lådorna närmast den höga häcken mot grannen fick för lite ljus och skörden blev därefter. När pallkragarna ruttnade sönder bestämde vi oss för att bygga stora upphöjda odlingslådor.Murket. så här ser pallkragar ut efter 5-7 år...
Så här ser pallkragar ut efter 5-7 år. Uppruttna.2011 april. C har snickrat tre av fyra grönsakslådor. Nu måste rosorna flyttas en meter för att lämna plats för den sista lådan.Varje odlingslåda är i storlek som fyra pallkragar. Bild från april 2011. Odlingslådorna är byggda i tryckt virke och ”fodrade” med dammduk. Idag hade vi byggt dem i tjockt 4,5 cm otryckt regelvirke i stället, utan dammduk, det är så vi byggt bäddarna i Bärlandet. Vi flyttade gången så den hamnade närmast häcken och fick på så sätt mer sol i lådorna. Numera har jag inga problem med skuggning och dålig skörd. Även några av de fina Gislaine de Feligonde-rosorna vid ingången till Trädgårdslandet fick flytta någon meter på grund av att gången flyttades. Alla rosorna klarade flytten fint och lutar sig numera mot den fina spaljén maken snickrade.En gång leder från gräscirkeln förbi blåbären in till trädgårdslandet.Och så här ser det ut numera vid samma sida av huset som på första bilden: en stengång leder via en portal med rosen Gislaine de Feligonde in till Trädgårdslandet i de upphöjda odlingslådorna.15 aug 15 trädgårdsland skördVi odlar i 4-årig växtföljd och blandar grönsaker med blommor, både för att det är vackert, men också för att tagetes och ringblommor förvirrar morots- och lökflugor så de inte hittar grönsakerna riktigt lika lätt. Så här kan man alltså använda fyra meter gräsmatta. 🙂

Det här var mitt bidrag till Blommig Fredags tema Då och Nu. För fler tolkningar, titta in hos Hélena.

Ha en riktigt fin marshelg, kanske blir det lite vårtemperaturer denna helg? Inte en dag för tidigt om ni frågar mig.

1 maj = sätta potatis

Bild

Där vi bor är det lagom att sätta potatis 1:a maj, så det gör vi varje år oavsett väderlek. A och E hjälpte till att lägga dit 20 potatisar, fyra per fåra, medan jag kupade över potatisarna sedan. I år provar vi gamla hederliga ‘Minerva’, en tidig sort som ger bra avkastning. Till midsommar hoppas jag vi kan provsmaka de första små färskpotatisarna!

potatis 1
Fina groddar efter att ha legat i äggkartong i fönstret sedan i påskas.potatis 2 På plats i trädgårdslandet.potatis 3
Lite diskussion om var potatisarna ska ligga i fårorna för att det ska bli bra…
potatis 4
Klart!

Vårteckensutmaning 7 april

Bild

Som ni kan se på fotot över framsidan så ligger det fortfarande lite snö kvar längs med Torvrabatten i norrläge. Men övriga snöhögar i trädgården är nästan helt försvunna.snöläget 7 april

Denna veckas vårteckensspaning bjuder på:nyckelpiga
Vårpigg nyckelpiga som kryper på sonens arm…

Och vårligast av allt – sådd!vårsådd

I rabatterna är jorden kall och isig, men i de upphöjda odlingsbäddarna är den lucker och redo för sådd.

E hjälpte till att så ”Bamses morötter” (tror jag får gallra ganska många små plantor när det gror….) medan jag sådde de vita, orange och lila morötter från Impecta. Vi sådde blandad babysallad och lite ruccola också, sedan var årets morot/salladslåda klar. Vi har fyra stora odlingslådor där vi odlar enligt fyraårig växtföljd. För att slippa vår lille trädgårdsmästare katten la jag fiberduk över hela lådan när vi var klara. Sättpotatisen som jag köpte i påskhelgen ligger nu på groning i äggkartonger inomhus och väntar på plantering om några veckor.

Sedan har jag hört tranorna också, det om något är ju vår! Vädret har annars varit en smula ombytligt i dag. Sol ena stunden, hagel nästa… Var ute en kort stund, men gav upp och gick in sedan, det var för kallt att vara ute när det blåste. Det är trots allt ”bara” +6 grader ute.

Nästa vecka hoppas jag på fler saker i blom, för enligt väderleksprognosen är det slut med minusgraderna på nätterna om några dagar. Har sett massor av knopp på väg upp! Vill du se fler vårtecken? Titta in här!

Nytt bildspel inlagt under Trädgårdsprojekt

Nu har jag lagt in ett nytt bildspel över ett trädgårdsprojekt. Under Trädgårdsland kan du se hur vi har gått från att odla i pallkragar till byggandet av våra stora odlingslådor.

Jord där man aldrig trampar blir väldigt lucker och lämpar sig bra för grönsaksodling. Fördelen är också att en blöt sommar är lådorna (eller pallkragarna) självdränerande och en torr sommar är det lätt att vattna eftersom jorden snabbt tar åt sig av vätan. Att jorden också ”reder sig” tidigare på våren i upphöjd odling gör att du kan så tidigare än i marknivå.