När tranorna flyger över huset, ja, då vet vi att en ny årstid väntar. Om våren är tranorna det säkraste vårtecknet på att värmen är på väg, och om hösten så vet man att det är dags att plocka in en bukett av det som är frostkänsligt.
Men hösten innebär ju också lökplantering. För några dagar sedan så kom min mamma på besök. Med sig hade hon en riktig skatt. Två rejäla krukor med stora och fina krolliljelökar! De hade stått fel i hennes trädgård och jag gav dem så gärna plats i vår trädgård.
Så här ser krolliljorna ut. Bilden är från en av de som blommade i vår trädgård i somras, lökarna jag fick är av samma sort.
I väntan på plantering. En av flera lökkorgar som ska grävas ner.
Jag drömmer ju om ett rosa krolliljehav i Lundområdet så småningom och har strösslat ut frön i flera år. Nu kommer jag att ha ett litet hav redan nästa sommar, lagom till Tusen Trädgårdar.
Planteringshålen i myskmadran är grävda, nu ska lökarna ner. En av hinkarna med lökar är redan planterade, nu väntar den andra.
Vi grävde och planterade ett tjugotal stora lökar och så en del mindre. En del fick sin plats mitt i myskmadramattan under plommonträdet och andra grävdes ner i lökkorg bland buskar och perenner. För säkerhets skull slängde jag ut lite färska frön också. Krolliljor kan man inte ha för många av.
En av de små tvåårsplantorna. Första året ser de ut som grässtrån, så det gäller att inte rensa ”gräs”, då blir det inga krolliljor. Andra året ser de ut så här, ett enda litet blad. Har jag tur kanske lökarna blommar med en liten blomma redan om tre eller fyra år. Spännande!
Kristinas oas 