Bildfrossa över Stora omgörningen

Bild

Svara

Nu har jag lagt ut en sisådär 130 bilder över Stora omgörningen i vår trädgård, se under Våra trädgårdsprojekt.

Det blev så många bilder att jag valde att göra två bildspel, ett över södersidan på huset där poolen står idag och ett över västersidan där Stora trädäcket och Dagliljerabatten är.

Här är några bilder som visar förvandlingen, sett uppifrån.

Före – 2009 – med gamla trädäcket, staketspaljén och rabatterna.

Mittemellan – 2011 – när vi är halvvägs i omgörningen.
Efter – 2012 – när vi är klara med Stora trädäcket och de nya rabatterna.

Att fånga de små ögonblicken i livet

Att trädgårdera, som Henrik Valentin tycker vi ska kalla det vi gör i trädgården, är mitt sätt att leva i nuet och ta vara på de små ögonblicken i livet. Att längta efter första rosen, njuta av en nyplockad morots söta smak och följa den surrande humlans flykt från blomma till blomma. Livets väg är ibland lite krokig och har hinder på vägen, men jag har lärt mig att aldrig ge upp mina livsdrömmar.

Fler tolkningar på veckans tema Carpe diem – fånga dagen i Blommig fredag hittar du här.

Fånga dagen – det gör jag ofta med kameran i min hand. Här en av trädgårdens trollsländor på besök i lavendeln.

Det kom ett paket med posten…

Bild

Det kom ett paket med posten i dag…

Så fint inslaget med blommiga band och fint kort…

Det var från Agneta på Snäckskalsdalen som hade skickat min bokvinst…

En jättefin bok med många härliga foton och inspirerande text. Tack snälla Agneta!!! Så glad jag blev att jag var en av dina bokregnsvinnare!

Trädgårdsmässa i Malmö nästa helg

Publicerad den 20 februari, 2013 av Kristinas oas

Även om det är svinkallt utomhus och det kom åtta centimeter blötsnö häromdagen vill jag ändå tro att våren är på gång. Som tur är för vårkänslorna ska jag på trädgårdsmässan Skånsk Trädgård lördagen 2 mars! Då hoppas jag verkligen få en dos med blomsterglädje och många nya idéer till trädgården. Min favorit bland trädgårdsjournalisterna, Gunnel Carlson, ska vara konferencier och bara det är ju jättekul. Spanade in utställarlistan och det kommer att bli svårt att inte åka hem med lite för många inköp känner jag…

Snart klar (den som väntar på något gott)

Bild

Jag vet att jag har några otåliga följare som undrar när sista bildspelet från Stora omgörningen kommer… Nu är det inte långt kvar! Det kom en rolig x-factor tävling i vägen, men till helgen hoppas jag kunna lägga ut en 80-100 bilder från fyra års omgörning av baksidan av trädgården. Så håll utkik! Så länge kommer en liten försmak här nedan:

2008, foto taget från avenboksportalen mot fågelhuset/lekstugan.

2012, foto taget från samma plats som ovan…

En svart skönhet i rabatten

Bild

Det är dags för sista delen i Moseplassen x-factor-tävling. Blommor i svart eller grönt är inte något jag har många av, men en svart skönhet vill jag visa. Det är den här rödsvarta vallmon ’Black paeony’. Jag sådde den som frö från Thompson & Morgan för många, många år sedan. Namnet är ovanligt passande, blomman ser verkligen ut som en fluffig pionboll!

Så ska jag satsa på en enda svart blomma som har ”det”, ja, då får det bli den här. ’Black paeony’ blir 80-90 cm hög och har kraftiga stjälkar som inte viker sig i första taget. Den trivs bäst på riktigt soliga platser. Som många vallmosorter så lever den kvar i min trädgård där den behagar trivas. Jag sprider alltid ut lite frö på olika platser i trädgården för att vara säker på att den stannar kvar hos mig.

Det händer att jag missar att plocka bort alla frökapslar på hösten och då skapar fåglarna trädgårdskonst åt mig med hjälp av lite snö…

En ljuvligt gul måste ha-ros

Bild

Rosa pimpinellifolia ’Aïcha’ är en skuggtålig tidigblommande ros från kände danske förädlaren Valdemar Petersen. Vi såg den här rosen första gången vid ett besök på Bosjökloster i Skåne där den blommade fullkomligt överdådigt mot en vitkalkad mur. Min man och jag tittade på varandra och sa ”den rosen bara måste vi ha”.

När Moseplassen samlar gula blommor med x-factor var Aïchan den första jag tänkte på.

Aïchas blommor är varmt gula med kanelröd mitt. Blommorna bleknar efterhand till cremegult. Den börjar blomma relativt tidigt på försommaren, huvudblommingen är i juni.

Aïcha klarar zon 6. Den är cirka 2,5 meter hög hos oss, men förmodligen blir den ännu högre vid ett mer gynnsamt läge. Vi odlar den mot vår garagevägg i östligt läge. Där är det inte den bästa jorden, men vi gödslar, vattnar och pysslar om den så den trivs. Grenarna är långa och böjda, vi har en halvmånformad spaljé på väggen som grenarna får stöd från. Sorten är rejält taggig, men har som plus en fin doft. Även överblommade blommor är dekorativa, se den första bilden där den lilla tofsen syns.

Extra långsam vårlängtan

Bild

pärlhyacint

Visst är de ljuvliga, pärlhyacinterna? Jag tycker extra mycket om att ha en kruka på fönsterbrädan nu i februari när min längtan efter våren är stark. Då har jag ju också möjligheten att njuta fullt ut av de fina små klockorna som vanligtvis befinner sig i marknivå där man aldrig riktigt ser skönheten hos dem.

Jag köpte en kruka med pärlhyacintlökar redan för två veckor sedan och såg fram emot att snart få se vårblommor. Jag väntade och väntade. Och väntade lite till. Inga knoppar i sikte. För ett par dagar sedan böjde jag bladen åt sidan för att se var sjutton blommorna höll hus. Då fick jag förklaringen. Alla (!) knoppar hade torkat/möglat! Jag muttrade något ohörbart om stormarknader och gick och köpte en ny kruka, med utslagna pärlhyacinter, på ett bättre försäljningsställe. Nu står krukan i fönstret bredvid mitt skrivbord och jag blir så glad när jag ser blommorna.

Pärlhyacinterna i vår trädgård är inte ljusblå som denna, utan mörkblå. De växter i en matta under praktmagnolian i Pionrabatten. Just den kombinationen såg jag i en park i London en gång och blev förälskad i. Det häftiga är att magnolian och pärlhyacinterna har samma ”vårkalender”. Det spelar ingen roll om våren är tidig eller sen, de blommar alltid samtidigt ändå.

Praktmagnolia och pärlhyacinter i blom.

Vill du se fler som längtar efter våren så titta in på Saturday show off.

Blåaste blått vid garageväggen

Bild

Vår trädgård har betydligt fler lila blommor än den har blå, men en blå favorit är vår klematis WE Gladstone. Den brukar få en och annan besökare att stanna upp när den blommar för fullt mot vår garagevägg.

Den tycker jag hör hemma hos Moseplassen vars x-factor tema är blått denna gång.

Vår långa garagevägg såg så tråkig ut, men det är inte lätt att ha en rabatt när infarten är stensatt. Vi plockade bort några stenar, grävde en stor grop, jordförbättrade och planterade bland annat WE Gladstone. Det är en gammal klematissort från 1881 framtagen av Charles Noble och uppkallad efter dåvarande premiärministern.

WE Gladstone blommer från juni till september, blir runt två meter hög eller strax däröver. Den ska inte beskäras, det räcker att putsa bort det som dött. Den trivs i både sol och halvskugga, vårt exemplar växer mot en östervägg. Blommorna är stora, runt 15-20 centimeter är normalt.

Vår klematis klättrar i ett vitlackat armeringsnät som vi satt fast på väggen med distansklossar. Regelbunden vattning är ett måste för oss eftersom plantan (på grund av stensättningen) annars skulle torka ihjäl, men med gödning, lite ompysslande och vatten blir den så här fin.

Kärlek och blommor

Bild

Jag älskar vår trädgård och jag älskar alla olika växter där som skänker mig så mycket glädje år efter år. Men ska jag skriva specifikt om KÄRLEK som är veckans tema i Blommig fredag så finns det bara en sak att visa:

Det här är min brudbukett. Jag band den själv kvällen innan vårt bröllop för nio och ett halvt år sedan. Den bestod av olika sorters Austinrosor, lavendelkvistar, jätteverbena och små vita pompom-dahlior omgivna av mörkgröna pionblad. Den fick stå i kylskåp över natten och, ja, den höll hela bröllopsdagen. Så varje gång jag ser mina Austinrosor blomma i Rosenrabatten så tänker jag på C och vårt bröllop. Det är kärlek för mig.