grönsaksodling | Kristinas oas

Odla ätbart 2025 – favoriternas år

Bild

Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2025. För tre år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.

Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. (Fördelen med att skriva ett blogginlägg om det är också att jag har planen i mobilen när jag står vid landet med alla påsar. 😉 Mycket praktiskt! 🙂 )

Under 2024 vägde vi för tredje året all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (240 kilo av över 100 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, men i år blir det något färre än normalt eftersom planen är att jag mest ska odla mina favoritgrönsaker och favoritsorter.

Så här kommer 2025 års odlingar att se ut:

I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater underplanterade med sallat. Årets tomatsorter blir: ‘Cheerio’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘Indigo cherry drops’ och nykomlingen ‘Amethyst cream cherry’. Ska också odla melon ‘Sweet Granite’ som jag testade förra året. Den gav två små meloner, trots den svala försommaren, och de var riktigt goda.

I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får jordmandeln flytta in i två stora baljor. Den ska odlas i sand med mycket flytande gödning under säsongen och så hoppas jag kunna baka Nobeldessertens jordmandelkaka. Konditor Frida har väldigt snällt delat med sig av receptet när hon hörde att jag odlade jordmandel. 🙂

I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna som är nästan hundraprocentigt snigelfria, odlar jag sådant jag vill ha nära köket och som behöver lite extra tillsyn och vattning (regnvattenstunnorna står lämpligt nog strax bredvid).

I den ena pallkragen blir det en zuccininiplanta ‘Tonda Chiara di Toscana’ som ger runda frukter på runt halvkilot. Den får samsas med tidig skörd av sallat ‘Redder ruffled oak’ och ‘Little Gem’ samt palmkål ‘Nero di Toscana’. Lite kranskrage och isört ska jag också klämma in där.

I den andra pallkragen blir det haricot vertsbönan ‘Oxinel’ som får samsas med morot ‘Nantaise 2’ och ‘Royal Chantenay 3’. Allra först blir det dock en rejäl sådd av dill. Förra årets tidiga dillskörd under de små drivbänkarna var utan motstycke!

Innan vi kan så i pallkragarna behöver de tyvärr totalrenoveras eftersom brädorna håller på att ge upp… Därför siktar jag på aprilsådd i år, när vi bytt plankor och lagt tillbaka jorden igen.

På stora trädäcket blir det förstås också en massa tomater i stora murbruksbaljor. Dock inte fullt så många som 2024 när vi skördade inte mindre än 60 kilo tomater! Frysen är full med tomatsås och den lär räcka under 2025 också. Därför satsar jag på mina favoriter och färre i antal. Det ger ju å andra sidan möjligheten att odla annat.

I de tre stora runda baljorna blir det därför samodling i år. Sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’, tomat ‘Wapsipinicon’, ‘Cherny Mavr’ och Zolotoy Potek’, paprikorna ‘Ferenc Tender’, ‘Hungarian Buldog’ och ‘Candy Cane Love Chocolate’. Den sistnämnda blir i sommar F4-generation. Jag fortsätter att odla den för att till slut få fram rent frö och bli kvitt F1-problemet. Just den här sorten är så snygg med variegerat bladverk och randiga paprikor att jag ändå vill försöka. Ska också klämma in några basilikaplantor av ‘Genovese’ och ‘Gustosa’ i baljorna. Planen är att sockerärtorna som sås tidigt ska ha gett klart på högsommaren, lagom till att tomaterna behöver mer plats. Vi får se hur det går.

I enskilda krukor odlar jag tomaterna ‘Sapporo’, ‘Pixie Striped’, ‘Tumbling Tom Yellow’ och ‘Mini Parvola’. Den sistnämnda är ny, men jag fick smaka den hos en trädgårdsvän förra året. Pixie Striped överraskade 2024 med att vara först ut att mogna, trots att den inte såddes först och stod på friland! I år får den börja i växthuset och sedan fortsätta på trädäcket. Förhoppningen är riktigt tidig skörd.

I en kruka med spaljé odlar vi också gurkan ‘Baby’ som trivts bra i skyddat västerläge. Den ska också få bilda en gurkgardin inomhus redan tidigt i vår och förlänga gurksäsongen.

Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år stora tomater, men bara ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’. Tomaterna samodlas med hjälmböna, tagetes och basilika. Hjälmbönan var en besvikelse 2024 då den på grund av den svala sommaren bara orkade blomma sent på hösten, precis innan frosten kom. Men odlarvänner har lyckats med den, så jag ger den ett nytt försök på ännu varmare plats. Hjälmbönans blommor, blad och bönskidor kan alla ätas (vissa efter upphettning). Sök på lab lab och hitta en spännande grönsak!

Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där trivs störböna ‘Neckargold’ och den får i år sällskap med sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’ (sådda senare än de som samodlas med tomaterna).

I den fyra kvadrat upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även i år grönsaker, men eftersom landet behöver ta en paus från lök och morötter gör dahliorna sitt återtåg där. De får i år sällskap av knölfänkål ‘Zefa Fino’, sommarblomman Amberboa ‘Desert Star’ och chilisorterna ‘Aji amarillo’, ‘Aji Mango’, ‘Aji Lilly Teolinda’ samt ‘Equador Purple’. Jag har alltid odlat chilin i kruka, men i år ska jag testa dem på friland i den soligaste upphöjda bädden. Innan chilin planteras ut får platsen ge en tidig rädisskörd av sorterna ‘Easter egg’, ‘Amethyst’, ‘Expo’ och ‘Fluo’. Det blir också en utplantering på sommaren av de rödbetor jag skördar till hösten. Sort oklar. Och bland dahliorna, på en riktigt bra plats, ska jag plantera en knöl av yacon som jag fått av en trädgårdsvän. De ätbara knölarna är supergoda, men plantan behöver tas upp på hösten, precis som dahliorna.

I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får i år tre plantor av physalis samsas med potatisöken. I områdena mellan physalisen blir det Linnétagetes och morot ‘Golden Nuggets’. Jag räknar kallt med att ha hunnit skörda löken innan physalisen brer ut sig och detta är det land där morötterna skördas först. 2024 trodde jag inte det skulle bli någon vidare physalisskörd, de var så sena att mogna. Men i slutänden blev det 1,5 kilo mogna bär på två plantor! Och ett normalstort bär väger tre gram… Så 2025 så vill vi ha fler bär! Men plantorna är törstiga på både vatten och näring, så jag tänker att samplantering med lök borde kunna bli bra.

I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag sparrisen med remonterande röda jordgubbar. 2024 skördade vi nästan fyra kilo jordgubbar på de runt 20 plantorna, från maj till november. I år ska jag testa att odla palsternacka i mitten, mellan sparrisraderna. Kanske fungerar det att den har hunnit växa till sig lite lagom innan sparrisen växer på höjden och börjar skugga? Palsternackorna grodde inte alls 2024, vilket var riktigt irriterande. Jag lärde mig den hårda vägen att de fröna har riktigt kort grobarhet. Tidigt på våren bredsår jag också sallatsfrön i sparrisbäddarna, ofta fröslattar eller egenskördade fröer jag har över. Den sallat som vi inte gör åt går till kaniner och fåglar.

På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det:
1. Perenna grönsaker som fjällsyra, Ullungloka, sockerrot, svartrot, pimpinell ‘Salad Burnet’ med flera samt spontansådd dill.
2. Först trädgårdsmålla ‘Rubra’, sedan färskpotatis och efter potatisen är skördad rödbeta ‘Bulls Blood’, långa rädisan ‘Rose de paques’ och någon spenatsort. Kanske lite blodklöver också, om det är bar yta kvar.
3. Kållandet består i år av perenn grönkål, majrova ‘Snöboll’, kålrabbi ‘Delikatess Blauer’, rotselleri ‘Mars’ och så ska jag testa brysselkål igen, sort oklar. Kålen får sällskap av linaria ‘Northern Lights’ och Linnétagetes. Dessa olika grödor sås lite olika tid och överlappar delvis.
4. Här ska sommarsquashen ‘Costa Romanesco’ samsas med svart buskböna och persilja. Innan squash och bönor sätts ut blir det en tidig spenatskörd av ‘Early Giant’. I detta land sår jag också flera olika morötter i korta rader: sommarmorötterna ‘Long Orange’, ‘Nantaise 2’, ‘Yellowstone’, ‘Amviva’, ‘Rouge Long Sang’, Amsterdam Forcing’ samt vintermoroten ‘Flakke 2’. Jag har haft varierande erfarenhet av morotsorterna och ger samtliga ett år till för att utvärdera vilka jag ska satsa på hos oss framöver. Ja, ‘Flakke2’ och ‘Nantaise 2’ är bra, men de andra är jag inte sams med. Än.

Jordärtskockorna får i år flytta ut från den perenna bädden, de tar så mycket plats, fukt och skuggar övrigt. Dem sätter jag i en balja bredvid i stället. I en annan balja ska jag testa märgärtan ‘Mors Stora’. Den blev två meter hög och var lite svår att skörda i en av de upphöjda bäddarna… 🙂

Nedanför de upphöjda bäddarna växer också mâchen som rena ogräset i grusgången under vintermånaderna. Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar vintertid. Godaste ogräset brukar jag säga!

I ena kompostfacket i sydöstläge brukar jag odla vintersquash, men i år ska jag prova att odla majs där i stället. Förra årets skörd av vintersquash blev ändå inte vad den brukade då mördarsniglarna var så många att jag fick sätta squashplantorna i krukor för att få ha dem i fred. Pumporna vägde ett kilo styck i stället för fyra på hösten… 😦 Men det finns kvar puré i frysen, så det gör inte något att det blir ett års paus.

Sedan har vi de lite udda platserna där jag klämmer in ätbara saker…

Någonstans på framsidan ska jag försöka plantera klätterbönan ‘Nybraaten’ som jag fått frö till av en odlarvän. Måste odla den på avstånd från övriga bönor om jag ska kunna ta sortäkta frö från den.

Jag ska också göra ett nytt försök med att få fröna till ostronblad att gro, om de gör det får vi se var jag kan klämma in de plantorna. Kanske vid stora dammen?

Sedan var det sommarblommorna…

Utöver dahliorna och några få andra är jag lite återhållsam med dem i år. Men självklart ska jag så solrosor någonstans. Min sort är nu så korsad mellan olika namnsorter, att jag inte riktigt vet vilka färger den får – men det gör inget. Den blommar fint i diverse olika kulörer.

Det blir också Törnrosas kjortel och fackelranka ‘Fresco Rose’ på några ställen där jag har behov av en klättrare.

Så, det var årets stora sålista. Och då har jag inte räknat upp de grönsaker som jag sår i back i växthuset till sensommaren för skörd nästa vinter… 😉 Det blir nog ett eget inlägg om det till sommaren i stället.

240 kilos skörd av över 100 sorters ätbart i villaträdgården 2024

Bild

Det är dags att summera odlingsåret 2024 och som vanligt när jag går igenom mina anteckningar och matar in sifforna i excelfilen häpnar jag. Har jag verkligen odlat allt detta i vår trädgård?! Ja, det har jag *klappar mig stolt på axeln*. Odlandet slutar inte på hösten hos oss, utan pågår tolv månader om året.

240 kilo ätbart av drygt hundra olika sorter blev facit. Ett kvarts ton mat. Och då odlar jag inte ens i hela vår villaträdgård, här finns massor av prydnadsväxter också! Så potentialen är enorm om du som läser detta funderar på att börja odla, odla mer än vad du redan gör eller under fler månader av året. (Och för dig som bor i närheten av NÖ Skåne så föreläser jag om detta 18/2, mer info följer inom kort.)

2024 skördade vi 28 olika sorters bär, 17 olika örter/ätbara blommor, 31 olika sorters bladgrönt, 21 olika sorters grönsaker, sju olika sorters frukt och två olika sorters nötter. (Om du undrar över vad som är en ”sort”? Tomat räknas som en, men vinbär av olika färg som olika.)

Mitt odlingsintresse har funnits där sedan barnsben och har utvecklats för varje år, men tog ordentlig fart för fem år sedan när vi bestämde oss för att utnyttja trädgårdens fulla potential. Och jag vill börja med att skriva att jag varje säsong ”misslyckas” med ett antal grödor. Det gör alla som odlar. Jag sår för sent, glömmer vattna, sniglarna äter upp det nysatta, det blåser sönder, haglar, torkar eller något annat. Det är så det är. Det kallas erfarenhet.

Det fina med att odla är att vi får en ny chans varje år att börja om. Drömma oss bort till en framtid när allt är möjligt och inget har gått fel. Just nu när jag skriver det här ligger fröpåsarna i högar och odlingsplanen för 2025 håller på att ta form. Hur den ser ut ska jag berätta lite längre fram här på bloggen.

Jag älskar att längta. Har du glömt bort hur det är? Våga äta i säsong. Jag lovar, absolut ingenting slår den där första söta egenodlade jordgubben i maj. Och egenodlade tomater eller gurka ska vi inte prata om!

I januari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlad svartkål, pak choi och mizuna.

I februari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlade kålrabbiblad och utomhusodlad perenn grönkål och mâche.

I mars skördade vi 1,8 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthus- och utomhusodlat bladgrönt som på bilden nedan: mâche, fjällsyra, kålrabbiblad, smultronbad, löparfetblad, kärleksört, perenn grönkål med mera.

I april skördade vi 0,5 kilo av bland annat växthus- och utomhusodlat bladgrönt som blandade asiatiska blad, rödbladig trädgårdsmålla, kålrabbiblad och de första sparrisarna.

I maj skördade vi 9,6 kilo av bland annat gurka, sparris, rädisor, bladgrönt, jordgubbar och inte mindre än ett halvt kilo (!) dill. Jag kommer aldrig mer att så dill på något annat sätt än i drivbänk! Det är den finaste dill jag någonsin odlat.

I juni skördade vi 8,2 kilo av bland annat sparris, gurka, morötter, jordgubbar och rabarber. Frukostyoghurten pryddes av jordgubbar, smultron och blåbärstry.

I juli skördade vi 39,3 kilo av bland annat bigarråer, surkörsbär, blåbär, krusbär, mullbär, smultron, jordgubbar, tayberry och vinbär av alla de färger…

… och grönsakssidan var inte sämre med kålrabbiblad, sallat, potatis, isört, potatislök, fänkål, sockerärtor, tomater, majrovor, gurka, strandkål… Juli är ett frossande i egenskördat, från morgon till kväll. Matplaneringen utgår från vad som är klart att skörda, för det mesta äts så färskt som möjligt. Följande tre bilder är skördekorgar från början, mitten och slutet av månaden.

I augusti skördade vi 57,3 kilo av bland annat blåbär, hösthallon, vinbär, isört, strandkål, bönor, tomater, gurka, plommon…. Och inte att förglömma, de söta goda persikorna från ‘Ice Peach’.

I september skördade vi 70,8 kilo av bland annat physalis, aronia, vindruvor, blåbär, hösthallon, rotselleri, morötter, kål i alla dess former, squash, pumpor, melon och päron.

Och så de sista tomaterna! 2024 var ett tomatår utan dess like. Både 2022 och 2023 skördade jag drygt 20 kilo tomater. 2024 hade jag ökat tomatodlingen med ett dussin plantor med biffar och pastatomater eftersom tomatsåsen i frysen tog slut långt innan sommaren. Eftersom jag bara odlar tåliga sorter spelade den svala försommaren inte så stor roll och resultatet blev över 60 (!) kilo tomater på hela säsongen. Man kan lugnt säga att frysen är full av tomatsås. 2025 behöver jag nog inte odla fullt så många stora tomater… 😉

I oktober skördade vi 43,5 kilo av bland annat vindruvor, körsbärskornell, physalis, hösthallon, morötter, potatis, rädisor, kvitten, äpplen och valnötter. Just valnötterna växer inte i vår egen trädgård, utan är vad jag kallar för ”vildplockade”. I byn där vi bor finns ett gammal träd på allmän mark och jag är inte ensam om att plocka där. 🙂 2024 års skörd blev rekordstor och nu har vi nötter för två år framåt.

I november skördade vi 6,1 kilo av bland annat fikon, kvitten, hösthallon, physalis, rödbetor, paprika, svartkål, isört och spenat. Frukostyoghurten kändes vissa dagar ganska lyxig och att äta i säsong ingalunda som något problem. 🙂

I december skördade vi 1,2 kilo av bland annat fikon, rädisor, vildsenap, mizuna, mâche, perenn grönkål och spenat. Att hösten var mild var inte bara av godo. På den perenna grönkålen hittade jag mördarsniglar vid liv efter att vi hade haft -10 grader en natt.

I december är det julstämning i växthuset. Där växer bladgrönsakerna jag sådde i början av september. Det var i senaste laget att så, men eftersom hösten var varm gick det. I backarna finns asiatiska blad, pak choi, mizuna, spenat med mera. I bästa fall har vi skörd av bladgrönt fram till i vår, växthuset fungerar lite som ett kylskåp.

Och för dig som är nyfiken på 2023 års skörd hittar du det inlägget HÄR och det om 2022 års skörd HÄR. I de inläggen står lite mer om var i trädgården vi odlar ätbart, listor över vad vi odlar med mera. Undrar du som läser här något, så fråga gärna i en kommentar. ❤

Odling av ätbart 2024 – många spännande nyheter

Bild

Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2024. För två år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.

Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. Under 2023 vägde vi all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (275 kilo av över 120 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, i år blir det bland annat hjälmböna, svampgurka, knölfänkål, sockerrot, pimpinell, shungiku och melokhiya.

Så här kommer 2024 års odlingar att se ut:

I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater samplanterade med basilika ‘Genovese’. Årets tomatsorter blir: ‘Cheerio’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘White Sweet Cherry’ och ‘Indigo cherry drops. Ska också testa melon ‘Sweet Granite’ som behöver extra mycket värme. Något annat får inte plats i växthuset.

I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får physalis växa i stora krukor. Då kan de hjälpa till att skugga växthuset i början av säsongen. Förra året fick jag frön till två olika sorters physalis, men vi föredrog den ”vanliga” med stora bär, så det får bli två 60-literskrukor med den.

I den ena pallkragen blir det tidig sådd av rädisor ‘Easter egg’ och spenat ‘Apollo’ och sommarmorot ‘Nantaise 2’. De följs sedan av slätbladig spenat, knölfänkål ‘Zefa Fino’ och gråsockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’.

I den andra pallkragen blir det tidig sådd av rädisa ‘Amethyst’, sallat ‘Little Gem’, Lollo Rossa’ och därefter rödbeta ‘Forono’, portlak ‘Golden Purslaine’ och purpurvinda ‘Kniola’s Purple Black’ och luktärt ‘Katie Alice’.

På stora trädäcket blir det förstås också en massa tomater i stora murbruksbaljor.

I år odlar jag favoritsorterna ‘Subarctic Plenty’, ‘Ukrainan purple’, ‘Zolotoy Potek’, ‘Coeur di Bue’, ‘Grot’, ‘Alicante’, ‘Cherny Mavr’ och vintertomaten ‘Tjuchloma’. I baljorna kommer det också att samodlas störböna ‘Neckargold’, löparfetblad, isört och scharlottenlök ‘Tosca’ samt lite olika sorters tagetes.

I en balja får svampgurka och squash ‘Tonda Chiara di Toscana’ samsas. Förra året testade jag gurkan ‘Baby’ i stor kruka mot västerväggen, den trivdes utmärkt och får komma tillbaka så slipper jag ha gurka i växthuset. I år får den samsas på klätterställningen med melongurkan ‘Carosello tondo di Manduria’ som jag fått av en odlarvän.

Lilla söta och rikgivande tomaten ‘First in field’ får bo på kruktrappan under tak i västerläge tillsammans med några chilisorter (oklart vilka, ska få frö av en odlarvän i närtid) och de spännande paprikorna ‘Ferenc Tender’, ‘Candy Cane Chocolate’, ‘Gelber’, ‘Violet Sparkle’, ‘Piquillo’ och ‘Hungarian Buldog’ som jag har fått av en odlarvän. Förhoppningsvis får jag plats med en pelargon eller två på kruktrappan också… 😉

Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år de stora tomatgiganterna ‘Homestead’, ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’ som trivdes utmärkt där den torra/blöta sommaren 2023. Tomaterna samodlas med bladgrönsaken melokhiya som min arbetskamrat från Syrien tipsat mig om, samt förmodligen någon tagetes.

Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där testade jag störböna ‘Neckargold’ förra året och det blev jättebra. I år ska jag ha en annan klättrare där, nämligen hjälmböna. Den odlas som sommarblomma hos oss, men bönorna är en populär grönsak i andra länder. Otroligt vackra blommor har hjälmbönan också, det är verkligen en bonus!

I den långa upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även i år grönsaker, fjolårets odling blev så bra att sommarblommorna får stå tillbaka.

I denna stora bädd kommer potatislök samsas med palsternacka ‘True and tender’, gul morot ‘Yellowstone’, röd morot ‘Longue Rouge Sang’, orange morot ‘Amisa’, vintermorot ‘Flakke 2’ och sommarmorot ‘Nantaise 2’. Mellan morötterna blir det tagetes ‘Strawberry Blonde’ och ringblommor ‘Snow Princess’. När potatislöken är klar i juli sår jag en ny omgång med moroten ‘Nantaise 2’ och i augusti spenat ‘Monnopa’.

I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får favoritdahliorna samsas med lite zinnior och lejongap så jag har blommor till buketter.

I år blir det zinnia ‘Queeny Lime Orange’, ‘Green Apple’, ‘Giant Salmon Rose’ och ‘Oriole’ samt lejongap ‘Potomac Orange’ och ‘Appleblossom’.

I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag sparrisen med remonterande röda jordgubbar. 2023 var första året jag testade det och det blev utmärkt, så nu får kornvallmon flytta ut för gott till förmån för bär.

På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det:
1. Perenna grönsaker som jordärtskockor, svartrot, kärleksört och förmodligen spontansådd dill. Där ska jag också så in sockerrot, haverrot ‘Mamouth White’ och pimpinell ‘Salad Burnet’.
2. Först färskpotatis samodlad med röd piplök ‘Red Ninja’ mellan raderna. När potatisen är slutskördad i juli flyttar förodlad purjolök ‘Blaugrüner Winter’ in tillsammans med bredsådd mâche.
3. Kållandet består i år av perenn grönkål, svartkål ‘Black Magic’, majrova ‘Snöboll’ och kålrabbi ‘Delikatess Blauer’. Kålen får sällskap av rosenskära ‘Pied pipers blush white’ och troligen lite tagetes.
4. Bön och ärtlandet sås tidigt med spenat ‘Early Giant’ och rädisa ‘Rose de paques’, sedan följer böna ‘Oxinel’, sockerärt ‘Oregon Giant’, rotselleri ‘Mars’ och sojaböna ‘Edamame summer shell’.

Mâchen växer för övrigt lite överallt i vår trädgård, inte minst i grusgångarna… Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar vintertid. Godaste ogräset brukar jag säga! 🙂

I ena kompostfacket i sydöstläge blir det vintersquash ‘Blue Hubbard’. Jag brukar sätta fyra plantor och ser all skörd som bonus – komposten ligger ju bara och vilar till sig. Här är största problemet att vakta dem några veckor innan stammarna blir så tjocka att inga sniglar rår på dem… Förra året satte jag en krage av tidningspapper som legat i blöt i saltlösning och som sedan fick torka runt plantan. Fungerade bra. När plantornas stammar hårdnat tog jag bort kragen. I år ska jag också testa några plantor av melonen ‘Sweet Granite’ (som jag även ska ha i växthuset). Tänkte låta rankorna gå upp från komposten till plattformen över vattentunnorna där det är soligt. Blir intressant att jämföra växthus/friland.

Sedan har vi de lite udda platserna där jag klämmer in ätbara saker…

Vid aprikosträdet (om det nu överlever vintern!) ska jag så kranskrage/Shungiku. Hos oss en ettårig sommarblomma, i Asien en grönsak. Jag har fått frön av en stadsodlare på jobbet som lärt mig hur de används i hennes hemland.

Framför björnbären vid garageväggen (till höger på bilden) testar jag märgärten ‘Mors Stora’. Min förhoppning är att björnbären börjar mogna lagom när ärtorna är färdigskördade.

På några olika ställen ute i rabatterna ska jag också odla den höga störbönan ‘Neabel’s Ukrainan’ vars bönor torkas. Det är ett experiment för att se om jag kan odla mer kokbönor själv.

Sedan var det sommarblommorna…

Vid sidan av poolen har jag som vanligt en stooor kruka med sommarblommor. I år blir det ett fyrverkeri av eldigt orange och gnistrande lila: lejongap ‘Dark orange Potomac’, lilatonade kungsljus (som förhoppningsvis ska blomma första året), lila-orange linaria ‘Licilia Peach’ och lila amberboa ‘Desert Star’.

Ja, det blir diverse olika sommarblommor också detta hemmaår, bland annat fackelranka ‘Fresco Rose’, aprikos blomsterböna ‘Sunset’, sommarrudbeckior (som på bilden nedan), solrosor, tagetes, linnaria, sommarvädd och prydnadsgräs. En del direktsås på plats i rabatterna och andra får bo i stora krukor.

Så, det var årets stora såddlista. Och då har jag ändå inte räknat upp de grönsaker som jag sår i back i växthuset tidig vår och till sensommaren… 😉

Odling 12 månader om året – 275 kilo ätbart i vår villaträdgård 2023!

Bild

2022 hade jag som projekt att väga det vi skördade i trädgården (och plockade vilt) under året. Jag inspirerades av Linda Holtby med Lilla farmen som gjort det året innan och förvånats över resultatet. Sagt och gjort: 2022 landade vi i 150 kilo ätbart, vilket du kan läsa mer om HÄR. I skörden fanns allt från örter till potatis, en massa bär och frukt av totalt 74 olika sorter.

Resultat 2023:
Totalt 275 kilo ätbart av drygt 120 olika sorter! Detta trots försommartorka, blöt sensommar och att tre veckors skörd inte är medräknat pga semester.

Många sorters ätbart är viktigt
Ja, för mig är det viktigt att mäta mängden sorter – den som odlar endast ett fåtal riskerar alltid större risk att skörden slår fel. Eller att man drunknar i zuccini… 😉 Och några av de viktigaste grönsakerna räknar jag i gram: örter och tidiga gröna blad. För att inte tala om smultron, mullbär och andra bärgodsaker. Tung potatis, lök och pumpor är inte det enda som behövs för att laga god mat.

Vad räknas som en sort?
Jag räknar utifrån hur de används. Tomater – som jag odlar över tjugo olika namnsorter av – räknas bara som en. Vinbär räknas däremot som flera olika då vita, röda och svarta används till olika saker.

Så här såg skörden ut över året:

Januari: 880 gram skörd av bland annat mâche, spenat och mizuna. Groddade skott av mungbönor inomhus.

Februari: 577 gram skörd av bland annat vinterportlak, mâche, spenat, dagliljeblad, löparfetblad och kärleksört. Groddade skott av solrosor, ärtor och alfaalfa inomhus.

Mars: 1395 gram skörd av bland annat kålrabbiblad, mizuna och spenat. Groddade skott av rödklöver, broccoli och alfaalfa inomhus.

April: 1246 gram skörd av bland annat sparris, rädisor, löparfetblad, smultronblad, svarta vinbärsblad, spenat (jämför bilden med den i januari – det är samma plantor!), kärleksört och mâche. Groddade skott av alfaalfa, ärtor och solrosor inomhus.

Maj: 5335 gram skörd av bland annat sparris, gurka, rädisor, trädgårdsmålla, pak choi, sallat, spenat och jordgubbar.

Årets torka inleds, men till en början finns det gott om regnvatten i tunnorna att använda.

Juni: 5140 gram skörd av bland annat jordgubbar, smultron, blåbärstry, dragon, spenat, pak choi, sallat, tomater, sparris, morötter, rädisor, sockerärtor, gurka och mycket mer. I det vilda plockade jag blommor av fläder och rallarros till saft.

Torkan fortsatte och jag prioriterade att vattna grönsakerna före bären. Hallonplantor klarar torka, men några bär blir det inte utan vatten. Så inga sommarhallon, japanska vinhallon eller svarthallon detta år. De två plommonträden och aronian hade inte heller ett enda kart, antingen orkade de inte eller så kom det någon frostknäpp olämpligt?

Juli: 23 775 gram skörd, nu börjar överflödet i trädgården! Vi skördade vinbär av alla de sorter, krusbär, amerikanska blåbär, mullbär, körsbär, bärhäggmispel, tayberry, dill, timjan, potatis, morötter, tomater, paprika, bönor, potatislök, kålrabbi och gröna äpplen. Skörd för en vecka saknas pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget.

Regnet kommer till slut och sedan håller det i sig.

Augusti: 50 042 gram skörd. Överflödet fortsätter med vinbär av alla de sorter, krusbär, björnbär, jordgubbar, hösthallon, smultron, vidruvor, physalis, sallat, perenn grönkål, isört, portlak, tomater, morötter, gurka, bondbönor, störbönor, sockerärtor, kålrabbi, chili, persika, päron och äpplen. I det vilda plockade jag körsbärsplommon, plommon och päron. Skörd saknas för cirka två veckor pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget. Bland annat en massa amerikanska blåbär, tomater och bönor. 🙂

September: 114 814 gram skörd! Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, körsbärskornell, physalis, persilja, mâche, mizuna, perenn grönkål, isört, asiatiska blad, potatis, tomater, morötter, rädisor, gurka, vintersquash, bönor, sockerärtor, paprika, rotselleri, fikon, äpplen och hasselnötter. I det vilda plockade jag äpplen och päron.

I år hade jag lånat en plätt att odla sen höstpotatis på, för att undvika problem med mina tomater, och vi fick nog med potatis för hela vintern.

Oktober: 40 852 gram skörd. Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, physalis, basilika, spenat, mizuna, vinterportlak, sallat, svartkål, perenn grönkål, kålrabbiblad, asiatiska blad, spigariello, morötter, gurka, bönor, rotselleri, rädisor, palsternacka, äpplen och kvitten. I det vilda plockade jag päron och valnötter.

Årets fiasko: sötpotatisens två plantor gav totalt 500 gram skörd. Ihop.

November: 14 356 gram skörd. Hösthallon, persilja, basilika, oregano, spenat, vinterportlak, mizuna, pak choi, sallat, svartkål, perenn grönkål, spigariello, morötter, rotselleri, palsternacka och jordmandel.

Sakta går temperaturen ner och vi kan slutskörda i lugn och ro.

December: 812 gram skörd. Pak choi, mâche, perenn grönkål, asiatiska blad, vinterportlak och asiatiska blad.

Kylan i början av månaden (-14 grader) till trots klarade sig grönsakerna i växthuset riktigt bra. Det är verkligen skillnad när kylan kommer lite i taget i stället för pang på en gång! I år klarade sig till exempel pak choi-plantorna och frös inte sönder.

Det nya året och skörd 2024
Hur detta året kommer att se ut skördemässigt vågar jag inte gissa, allt hänger på frost, torka och annat som inte går att styra. Om jag får låna ett extra potatisland till höstpotatisen återstår att se, men oavsett det så ser jag fram emot tidiga färskpotatisar från vår egen trädgård. Väga skörden kommer vi absolut att fortsätta med. Det är bland det mest fascinerande jag har gjort under mina trädgårdsår. Tänk bara så många kilo ätbart av yppersta kvalitet – utan gifter – som vi har förmånen att skörda och äta.

Hur och var odlar vi i vår trädgård?
Vi odlar på en mängd olika ställen, utifrån permakulturtänk. Grönsaker i cirka 35 kvadrat upphöjda bäddar och pallkragar på hjul + fem kvadratmeter växthus. De flesta tomaterna odlas i stora plastbaljor på friland. I resten av trädgården växer örter, ätliga blad, bär och fruktträd lite överallt i vår alldeles egna version av skogsträdgård/foodforest där prydnadsträd och prydnadsväxter också fyller sin funktion, inte minst för pollinerarna.

Under januari-mars groddar jag även skott och mikroblad inomhus som komplement till det som finns i växthus/trädgård/frys.

Jag plockar även bär, frukt, blommor och nötter ”vilt”, dvs inte i vår egen trädgård. Det kan vara hos en god vän, i skogen eller på allmän mark. Detta bokförs som just ”vildplockat”, men är ett viktigt komplement till det vi själva odlar. Vad vore vintern utan flädersaft med doft av sommar? 🙂

Vad är vi självförsörjande på och behöver inte köpa?
Hela året: Saft, sylt och gelé. Gröna blad till sallad. Örter (färska/torkade). Potatis.
Stora delar av året: morötter och andra rotfrukter, lök av olika sorter, bär och frukt (färska/frysta/torkade), tomatsås. OIika grönsaker som bönor, sparris, bladkål, spenat med flera (färska eller frysta).
Stora delar av året behöver vi alltså inte inhandla något alls i frukt- och grönsaksdisken i affären. Vi köper en del paprikor under vinterhalvåret, bananer ibland när vi längtar efter det och en låda med apelsiner/mandariner til jul via Crowdfarming. Allt självklart ekologiskt. När egenodlad potatis/lök/rotfrukt är slut handlar vi det i gårdsbutik på närliggande ekologiska gårdar. Där köper vi också kokbönor, linser och quinoa.

Förvaring av skörd
Vi förvarar potatis, pumpor, äpplen, saft och sylt med mera i en av våra välisolerade trädgårdsbodar som hålls frostfri och blir som ett kylskåp. Den håller sig också hyfsat sval på somrarna, då den enbart har ett litet fönster åt norr. Vi har också en extrafrys där bär, grönsaker, tomatsås och en del sylt förvaras.

Hur orkar vi räkna allt som odlas?
Det gör vi enkelt genom en lapp på kylskåpet där sort och antal gram skrivs upp och vid månadsslut summeras. Det vi äter direkt i trädgården skriver vi upp antal för i efterhand. Ett hallon väger ju ungefär detsamma hela tiden, så det är inga problem att lägga till nästa gång det vägs.

Maken har fixat en mall i excel där jag enkelt kan se både summan för en viss sort, allt jag skördat under en månad och under hela året. För att lättare hitta i dokumentet är det uppdelat i olika delar som exempelvis bär, grönsaker, örter, frukt, nötter och bladgrönt. Här på bilden syns sort 73 till 77 i kategorin bladgrönt och vad vi skördade under januari-april.

Välkommen på odlingskurs i Kristinas oas!

Bild

I 25 år har jag odlat mat, utbildat mig inom permakultur (PDC), anlagt en foodforest/skogsträdgård mitt bland alla prydnadsträden i trädgården, skördat regnvatten, främjat biologisk mångfald och hela tiden sökt mer kunskap och nyfiket tagit mig an utmaningar som dykt upp.

Med åren har jag fått allt fler frågor om odling. Nyfikna trädgårdsägare som undrar hur vi gör och får plats med allt. (Det undrar vi också ibland! 🙂 ) Som vid besök i trädgården förundras och fylls av nya idéer för sin egen trädgård, kolonilott eller balkong.

Så: 2024 är du välkommen på kurs hos mig – mitt i den oas som vår trädgård är! 🙂 Jag kommer att hålla tre kurser under året. Först ut är en kurs i hur du planerar din odling, senare i vår en om kompost, regnvattensskörd och biologisk mångfald i trädgården och till sensommaren en kurs i att odla grönsaker för skörd under vintern. De två sistnämnda kurserna kommer jag att berätta mer om när anmälan till dem öppnar.

Kursen Planera & utveckla din odling 2024 vänder sig till dig som odlar i liten skala i din trädgård, på balkong eller kolonilott och vill öka mängden hemodlad mat.

Lördag 20 januari klockan 13-17 är du välkommen hem till mig i Näsum, NÖ Skåne, på kurs. Vi tittar gemensamt på just dina förutsättningar att utveckla – eller starta – din odling på den yta du har. På kursen går vi igenom jord, näring, odlingsårets faser, funderar på vad som kan kallsås eller måste förkultiveras, vilka sorter som ger bra skörd och det fiffiga med fleråriga grönsaker. Tillsammans hittar vi de bästa lösningarna för just din odling. I vår trädgård skördade vi i år över 250 kilo mat av över hundra olika sorter mitt bland alla prydnadsträd och blommor.

Kursen kostar 350 kronor per person och det är ett begränsat antal platser. Matig fika ingår i priset. Du anmäler dig före 13/1 genom att kommentera detta inlägg eller använda kontaktformuläret här på bloggen. (Det går också bra att skicka ett DM via mitt instakonto @kristinas_oas om det är lättare.) Du är inte anmäld förrän du har fått ett bekräftelsemejl med betalningsinstruktioner.

Varmt välkommen med din anmälan!

Kanske är det någon av er som följt mig länge som undrar varför väljer jag att hålla kurser just nu? Hösten 2023 var jag iväg på ett yogaretreat för klimatmedvetna med eminenta Frida Hylander (som är en del av Klimatpsykologerna). Under helgen på fantastiska Ecotopia på Österlen gjorde vi inte bara yoga, vi hade workshops kring klimatomställning och vad vår egen personliga del i den ska vara.

Jag landade i att min privata del i omställningen är att få fler att odla ätbart. Att få de som redan odlar att odla mer och hela året, att få de som inte har börjat att odla i alla fall lite grand. Och att få de som provat men misslyckats att repa mod och prova igen. För att kunna göra det behöver jag nå ut till fler där mina kunskaper och erfarenheter kan vara till hjälp. Du som läser här får gärna hjälpa mig med det. Kanske har du en vän eller släkting som hade behövt en coach för att nå nästa steg i sin odling? Jag väljer att hålla kurserna en lördag så även du som har en bit att resa kan vara med om du vill.

Under flera år har jag i mitt jobb peppat stadsodlare att utvecklas och nå framgång med sina odlingar, men de träffarna är inte öppna för allmänheten. Därför har heller inte min chef några invändningar mot att jag håller de här kurserna som privatperson.

Varmt välkommen att lära dig mer om odling hemma hos mig i Kristinas oas!