vintertry Lonicera henryi

Brunt, grönt och små söta cerise blommor i min decemberträdgård

Bild

Vintern är här, om än inte de riktigt låga temperaturerna. Än. -10 har vi haft som minst, men just nu ligger det åter kring +-fem grader, det vill säga en helt normal skånsk vinter. Trädgården har gått in i det där bruna och vissna stadiet, om än med en del grönt från julrosblad, mossa och vintergröna ormbunkar.

I vår trädgård blommar det året runt, även om det är lite mer sparsmakat så här års. Min vinterfavorit dvärgcyklamen, Cyclamen coum, började blomma extra tidigt i år och har redan blommat i flera veckor. Den första blomman följs av allt fler och i vår blir det ett helt hav av cerise cyklamenblommor. Det är ganska förunderligt ändå att den orkar blomma i över fyra månader.

På annat håll avslöjar doften den vita tibasten, Daphne mezereum. Den har också blommat ett tag och kommer liksom dvärgcyklamen att hålla ut länge än. Ovanför den sväller knopparna i praktmagnolian och lovar en annan, mer överdådig blomning, tids nog.

Även vissna blommor kan vara en prydnad i en vinterträdgård! Den nästan svarta stockrosen, vars frön jag plockade vid ett slott i Frankrike för många år sedan, har gett upp och toppen hänger nedåt med de sista tappra blommorna kvar.

Praktklocka, Platycodon grandiflorus, har riktigt snygga frökapslar som får sitta kvar över vintern som prydnad.

Solhattarnas fröställningar har börjat bli fågelmat. Vi matar sällan småfåglarna, de får äta av de frön som finns naturligt i trädgården i stället och vi har många fåglar på besök som förser sig.

Just nu håller koltrastarna på att kalasa på de sista rönnbären. Bären i Ullungrönnen ‘Dodong’ är redan slut, nu är det Carmencitarönnens tur. I år har jag inte sett till några sidensvansar än, men de brukar komma på besök de också.

Någon som däremot har kommit på besök är hackspetten! Den hittar många godsaker i vårt ”rosenträd”, det döda gamla plommonträdet. Vi har lämnat kvar nästan fyra meter höga stammar och förra året började hackspetten komma på besök. Den här gången var den kvar en lång stund och jag hade turen att få syn på den, trädet syns från vårt köksfönster. För några år sedan planterade jag klängrosen ‘Rambling Rector’ och den har nu börjat ta för sig och haka fast sina vassa stora taggar runt de gamla stammarna.

Bland det gröna i trädgården finns vintertry, Lonicera henryi, en typ av kaprifol vars blad behåller färgen året om. Blommar på sommaren med ganska små blommor, men de drar många pollinerare. Hos oss svingar den sig ett par meter upp i ginnalalönnens stammar vid dammen. Bollarna till vänster är thuja ‘Little Giant’ som jag har stammat upp och bollklippt topparna på när buskarna blev för stora.

Myrtentörel, Euphorbia myrsinites, är också grön och fin året om och är extra uppskattad så här års i allt det bruna. Den vackra stammen hör till klotrobinan.

Fast brunt kan ju vara snyggt också! Som Miscanthus sinensis ‘Morning Light’ vars långa strån har eleganta böjar. I bakgrunden syns kopparlönnen, Acer griseum.

Eller hortensian ‘Wim’s Red’ vars blommor numera har lämnat det röda stadiet bakom sig och i stället är vackert bruna.

På annat håll i trädgården finns det växter som har tjuvstartat våren. Det lönar sig att plantera ut vårblommor i kruka. Den här lila vivan, oklart exakt vilket släkte eller sort, får alltid knoppar så här års och är bland de första att slå ut till våren.

Apriltryn ‘Winter Beauty’ är också redo den dagen våren kommer, men innan dess är det dags för flera månader av vinter. Tid för vila och återhämtning, läsa trädgårdsböcker och göra upp listor på vilka perenner som ska kallsås och vad som ska odlas 2025… Nu, innan nästa säsong börjar på riktigt, är ju precis allt möjligt. 😉

Biologisk mångfald i en villaträdgård del II – djur och insekters mat och vatten

Bild

En av de viktigaste faktorerna för att insekter, smådjur och fåglar ska vilja besöka och bo i din trädgård är att det finns vatten där. Vi har vatten på en rad olika ställen, från fat på regntunnorna med stenar i där insekter och fåglar kan landa, till vattenstenen som porlar och där de landar ovanpå och sedan står i vattenstrålen och badar ”jacuzzi”! 🙂 Spaljén med rosor precis bredvid är perfekt att landa på och kolla att kusten är klar och ingen katt är i närheten.

Dammen med naturlig växtrening har flera grenar där fåglar kan landa eller mindre djur klättra upp, den har också en stranddel där koltrasten tycker om att bada.

Inne i det vilda rhodendronsnåret står också ett vattenfat till igelkottarna och fåglarna. En och annan liten djungelkatt brukar också besöka det.

I trädgården finns fåglar året om och vi låter dem äta av det som finns naturligt i form av insekter, bär och frön. Vintertid rensar småfåglarna (och en och annan inresande sidensvans och björktrast) trädgården på rönnbär och aroniabär och domherrarna älskar ginallalönnens frön.

För den som vill öka den biologiska mångfalden gäller det att odla giftfritt. Det gäller även de växter du tar hem till din trädgård – hur är de framtagna? Är de besprutade? Ställ en fråga eller två i din lokala plantskola. Det finns en anledning till att det är klimatsmart att själv fröså sina växter.

När trädgården och dess omgivning är ett väl fungerande kretslopp blir inte skadedjur ett stort problem. Jag citerar som vanligt ur Val Bournes bok ”The living jigsaw”: There’s no bad bugs. Det finns inga dåliga småkryp.

Det går inte att dela upp insekter och småkryp i bra eller dåliga, de behövs alla för balansens skull. Om du sprutar bort alla bladlöss med vattenslangen så finns det ingen mat kvar när nyckelpigans larver kläcks två veckor senare. Jag låter alltså de tidiga bladlössen i juni vara kvar (även om jag också får kämpa med att inte göra något åt den krälande massan). På sin höjd kan jag knäppa till med fingrarna mot stjälken så en del bladlöss faller av om det är ett stort angrepp, men det måste finnas bladlöss kvar.

Att det här fungerar ser jag i trädgården. Vi har otroligt mycket nyckelpigor under högsommaren och väldigt sällan några besvärliga bladlusangrepp då. Finns det bladlöss finns nyckelpigorna där också och äter. Så: låt bli att döda djur i trädgården! (Fast jag ska erkänna att jag tar död på mördarsniglar och liljebaggar, för de två har ingen naturlig fiende hos oss.)

Hos oss är även getingarna och tvestjärtarna fredade, de är nyttiga rovdjur som rensar upp i trädgården. Enda gången vi har bett om bekämpning var när vi fick mycket aggressiva getingar som inte lät oss gå förbi boet på flera meters avstånd utan att attackera. Tvestjärtarna beskrev en biodlare som bikupans grisar: de äter allt som inte borde vara där. Det fick mig att se på dessa små djur med helt andra ögon. Och trots att vi har många dahlior har vi inte speciellt svåra angrepp av tvestjärtar på dem. Ännu en gång, mångfald i trädgården är bra.

Mat till djur och småkryp kan vara allt från snäckor och sniglar till bladlöss och kållarver. För att inte tala om bär och frön naturligtvis! Nedfallna plommon lockar både fjärilar och getingar på jakt efter den jästa saften och igelkottarna tycker om blåbären som trillar när vi plockar bär.

Pollen och nektar är förstås en mycket viktig del av matförrådet och där gäller det att tänka tidigt och sent, lika väl som bredd. Tidiga vårlökar ger övervintrade humledrottningar viktig mat i mars och de sista solitärbina älskar höstasterns blommor i september-oktober.

Surrande bin på höstaster 25 september. Är hösten varm och solig behöver pollinerarna något att äta då också.

Jag som odlar en hel del ätbart, frukt och bär vill förstås ha pollinering av dem och samodlar då gärna blommor bredvid grönsakerna för att locka dit fler pollinerare. Gurkört och ringblommor är två växter som blommar länge och är bra ur nektarsynpunkt.

För pollinerarna är det viktigt att nektar och pollen går att komma åt. Hellre enkla blommor, än dubbla. Själva har vi både och i trädgården, men de flesta är sådana som insekterna gillar. Vilka blommor är det då mest ”mat” i för pollinerarna? Här är några som många kan ha i sin trädgård: hassel, sälg, lönn, lind, krusbär, blåbär, hallon, alla former av fruktträd, blåklint, klöver, ljung, honungsfacelia, lagerhägg, slånbär, körsbärskornell…

Avslutar med en bild på vintertry, en kaprifolsläktning med vintergröna blad. Otroligt uppskattad av insekterna när den blommar.

Vill du läsa om Biologisk mångfald i trädgården, del 1, så hittar du den HÄR. Den delen handlar om att vårfixa i trädgården och vikten av att ha en kompost. Nästa del handlar om att ordna bostäder till smådjur, insekter och fåglar i trädgården.

Önskar er en fin marsvecka, nu är vi snart inne i april. Våren går lite fram och tillbaka i år, men det brukar bli sommar så småningom ändå… 😉

Ljusa junikvällar i sällskap med blomsterkornell och krolliljor

Bild

Kopparlönnen, prydnadsgräs och stäppsalvia. Och de allra sista fluffiga pionerna.

Underbara juni med ljusa sommarnätter är här. Det har varit en torr försommar och vi har redan tvingats vattna trädgården en gång för att grönsaksbäddar, bär och fruktträd ska orka ge skörd. Sedan mitten på maj har det bara kommit 11 mm för någon vecka sedan. Gräsmattan, den är brun, men det bryr jag mig inte det minsta om!

Humlorna gillar vintertryn, Lonicera henryi, som svingar sig upp i ginallalönnen.

Enligt prognosen ska det komma en rejäl skur senare i veckan, men det har ändrats förr, så det tror jag när jag ser det. En hel del buskar och perenner med djupa rötter börjar visa stresstecken, de där 11 mm nådde ju aldrig deras rötter, det var mest de små perennerna med ytliga rötter som drog nytta av det.

Vyn genom avenboksportalen: blomsterkornell, fingerborgsblommor och lilla kastanjen ‘Koehnei’

Men i en trädgård med mycket skugga från stora träd går det ändå att trivas både som växt och som människa. Blomsterkornellen blommar helt överdådigt, förra våren frös ju alla blommorna.

Krolliljorna blommar också riktigt bra i år och faktiskt är angreppen av liljebaggar inte så svåra, kanske strök några med i vintras?

Vita och skära krolliljor ihop med trebladsspria, Gillenia, och olika japanska lönnar som mörkbladiga ‘Pung Kil’ som vi köpte förra året.

Krolliljan ‘Arabian Night’ och några kvarvarande röda blommor i trädgårdskryddbusken ‘Hartlage Wine’.

Krolliljan ‘Orange Marmelade’ står detta år i kruka (knölarna köptes förra året men blommade inte då).

Alla sommarblommor är utplanterade i de upphöjda bäddarna och de första dahliorna och zinniorna blommar redan. Många perenner som vintersåddes är också omplanterade i enskilda krukor och i växthuset är det grönt och lummigt av tomater, chili och gurka.

Två av bäddarna med sommarblommor, blomningen är på gång här och jag väntar spänt på att se hur det blir! Klängväxterna nära tegelväggen är blåregn (till vänster) och fembladig akebia (till höger).

Medan maken klipper alla häckar så tar jag mig an det som är formklippt, som den här lilla idegranshäcken med sina bollar vid Skära rabatten. Snart börjar rosen ‘Astrid Lindgren’ där innanför blomma i ljusrosa, det blir så snyggt.

Lilla fågelhuset inbäddat av grönska och med en samling sommarblommor på trädäcket.

Avslutar med en bild på favoritplatsen så här års, under vinrankorna på lilla trädäcket med en porlande vattensten och blommande ‘Moonlight’ som granne. Hoppas allt är väl med er, önskar er alla en fortsatt fin sommarvecka! Länkar så klart till Trädgårdsfägring.